Resultatsammanfattning

Resultatet visade att den vanligaste extra anpassningen lärare i denna enkätstudie gör, är att kompensera för elevernas bristande självdisciplin i att starta eget arbete under lektionstid. Som bland annat Hajer och Meestringa (2014) skriver så kan en tydlig och noga planering enklare få eleverna att bli mer självständiga i starten och under sina självstudier.

De extra anpassningarna som generellt många informanter gör, har en tydlig gemensam nämnare i språket. Språket är en stor del, om inte den största, nyckeln till en framgångsrik undervisning. Även om anpassningen är i form av ”ett kunskapsområde

förklarat på något annat sätt”, ”extra tydliga instruktioner” eller ”hjälp att förstå en text”, så är språket en central del och den viktigaste faktorn. Att arbeta med texterna

tillsammans med eleverna och bryta ned stycken i läromedlen på en enklare begriplig nivå kan vara avgörande för elever i behov av språkrelaterade extra anpassningar. Ofta behöver lärarna också förklara kunskapsområden på något annat sätt och med hjälp av artefakter (Jakobsson, 2012) som medierande redskap. Eftersom det nästan är lika enkelt att förklara för en elev som 25, så har många enskilda extra anpassningar implementerats på gruppnivå och ingår på så sätt i lärarnas dagliga pedagogiska repertoar. Nämnda

35

anpassningar kräver enligt empirin dessutom förhållandevis lite (mindre än 1h/vecka) förberedelsetid, vilket gör de enkla och ypperliga till att införa som dagliga allmänna anpassningar, vilket också kan fungera proaktivt till de elever som ännu inte är, men är på väg att bli, i behov av extra anpassningar.

De extra anpassningarnas effekt på måluppfyllelsen är som sig bör, svår att utläsa något slutgiltigt av. Anledningen till det kan, så som Skolinspektionen (2016) också kom fram till, vara att grundskolorna inte tydligt fastställt vilken extra anpassning som kompenserar för en elevs egenheter.

36

Referenser

1957:106, p. (1960). Försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. Riksdagstryck. Alatalo, T. (2011). SPSM. Hämtat från

https://www.spsm.se/globalassets/funktionsnedsattning/avhandlingar/skicklig-las-- och-skrivundervisning-i-ak-1-3-alatalo-tarja.pdf

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder 3. uppl. Stockholm: Liber AB.

Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerup.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Esaisson, P., Giljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan:

Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer AB.

Gadler, U. (1991). Yrkesrollen hos elevassistenter till elever med rörelsehinder. Högskolan i Jönköping.

Gordon, D. (2016). Universal Design for Learning: theory and practice. Wakefield, United States of America: Cast Professional Publishing.

Gy11. (2017). Gymnasieskolan . Hämtat från Skolverket: https://www.skolverket.se/getFile?file=2597

Hajer, M., & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning. Uitgeverij Coutinho b.v, Postbus 333, 1400 AH Bussum, Nederländerna.

Hall, T., Meyer, A., & Rose, D. H. (2012). Universal Design for Learning in the Classroom:

Practical Applications (What Works for Special-Needs Learners). The Guilford Press; 1

edition.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm, Sverige: Liber. Hedman, E. (den 17 september 2019). Här får eleverna stöd i tre steg. (E. t. riksförbund,

Producent) Hämtat från Skolvärlden.se: https://skolvarlden.se/artiklar/har-far- eleverna-stod-i-tre-steg januari 2020

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande. Pedagogisk Forskning i Sverige, ss. 152-170. Hämtat från

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspektiv.pdf Lgr11. (2019). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtat från

37

Lpf 94. (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Hämtat från Göteborgs universitet: http://ncm.gu.se/media/kursplaner/gym/Lpf94.pdf

Lpo 94. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Hämtat från Göteborgs universitet: http://ncm.gu.se/media/kursplaner/grund/Lpo94.pdf

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på Specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur AB. Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund:

Studentlitteratur.

Planeringsberedningen. (1987). Planeringsberedningen i Södra regionen. Fortbildningspaket

för elevassistenter.

prop. 2013/14:160. (u.d.). Regeringskansliet. Hämtat från

https://www.regeringen.se/49b728/contentassets/6c264bd0d22648ab938f2cf95cf97 3a8/tid-for-undervisning--larares-arbete-med-stod-sarskilt-stod-och-atgardsprogram- prop.-201314160 Januari 2020

Richardson, G. (2010). Svensk utbildningshistoria, skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur.

Riksdagen. (2014). Tid för undervisning: Utbildningsutskottets betänkande 2013/14:UbU19. Hämtat från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/tid- for-undervisning_H101UbU19

Rose, D., Gravel, J., & Gordon, T. (2014). Universal Design for Learning. i L. Florian, The SAGE

Handbook of Special Education: Two Volume Set (ss. 475-489). London, Great Britain:

Henry Ling limited, at the Dorset Press.

doi:http://dx.doi.org/10.4135/9781446282236.n30 SAOB. (2019). Svenska akademiens ordbok. Hämtat från SAOB:

https://www.saob.se/artikel/?seek=kompensera&pz=1 Skola24. (u.d.). Skola24. Hämtat från www.skola24.se

Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar. Hämtat från Skolinspektionen:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/ kvalitetsgranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-

anpassningar.pdf

Skollag SFS: 2010:800. (2019). Utbildningsdepartementet, SFS 2019:947. Hämtat från Sveiges Riksdag: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 Skolverket. (2014). Skolverket. Hämtat från

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b1c9/1553965741485 /pdf3299.pdf

38

Skolverket. (2016). Tillgängliga lärmiljöer. Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtat från https://www.skolverket.se/getFile?file=3686

Skolverket. (den 20 december 2019). Två stödinsatser; extra anpassningar och särskilt stöd. Hämtat från Skolverket: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller- foralder/smanavigation-elevers-rattigheter/ratt-att-fa-hjalp-i-skolan#h-

Tvastodinsatserextraanpassningarochsarskiltstod

Skolöverstyrelsen. (1985). En skola för alla! Att arbeta förebyggande och stödjande. Skola i

utveckling. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.

Skrtic, T. M. (1995). Disability and democracy: reconstructing (special) education for

postmodernity. New York: Teachers College Press, cop.

Sveriges riksdag. (1985). Skollag (1985:1100). Hämtat från Sveriges riksdag: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-19851100_sfs-1985-1100

Säljö, R. (2017). Den lärande människan — teoretiska traditioner. i R. Säljö, Lärande, skola,

bildning (Vol. 4). Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med

utgångspunkt i skolpraktiken. Hämtat från Stockholms Universitet: http://su.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A614329&dswid=-6557

Vetenskapsrådet. (2020). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtat från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vitelli, E. (den 1 September 2015). Universal Design for Learning: Are We Teaching It to

Preservice General Education Teachers?

doi:https://doi.org/10.1177/0162643415618931

Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. . Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

39