När Sara påbörjade sin behandling visade hon tecken på nervositet i början av passen. Tonerna som frambringades med blåsattributen var svaga och korta. I stället för att lösa nya uppställningar var Sara mera intresserad av att utforska enskilda attribut auditivt, visuellt och taktilt. Den tidigare nervositeten vid passens början är nu borta och hon verkar mera trygg i situationen. Tonerna som frambringas med blåsattributen har blivit längre och kraftfullare. Saras intresse av att utforska enskilda attribut har ökat. Intresset av att lösa nya upp-ställningar är ännu sekundärt.
När Kalle påbörjade sin behandling kunde han sitta stilla korta stunder. Han lämnade ofta sin plats i väntan mellan två moment och rusade fram till pianot, gömde sig bakom massagestolen eller lade sig på mage över stolsitsen. Kalle blåste allt vad han förmådde i ankan, skrattade glatt åt ljudet och gestikulerade livfullt med hela kroppen. Någon större dialog förekom inte. Slagen på trummor och cymbaler var kraftfulla och intensiva. Under de senaste FMT-passen har Kalle visat ett större fysiskt och mentalt lugn. Han orkar sitta kvar längre stunder vid sin plats och invänta nästa moment. Impulsen att rusa fram till pianot uppstår mindre frekvent. Kalle har börjat variera tonens längd och dynamik när han blåser i blåsattributen. Med ankans hjälp för vi nu en ordlös dialog mellan varandra. Slagen på trummor och cymbaler är mera nyanserade. När Kalle spelar med sina händer på dessa attribut reagerar han på att det gör ont vid kraftfulla slag. Han väljer då att slå svagare eller att avbryta handlingen.
4.1 Vägar till motivation
I både Saras och Kalles fall är det sannolikt flera faktorer som bidragit till deras motivation att regelbundet vilja ha FMT. Genom att undvika verbalt tjat har de förmodligen aldrig känt sig tvingade att delta i behandlingen. Den stora vinsten med att invänta deras egna initiativ har resulterat i att de hunnit förbereda sig
mentalt inför situationen. Min avsikt har hela tiden varit att skapa en känsla av kravlös och lustfylld samverkan.
Under samtliga FMT-pass har Saras och Kalles önskvärda handlingar bekräf-tats av mig via pianot. Bekräftelsen och upplevelsen i situationen har varit en belöning i sig. FMT-passens längd och innehåll har alltid anpassats efter deras individuella förutsättningar. På detta sätt har energiförrådet aldrig dränerats. Jag förmodar att de lämnat varje behandling med en stärkt självbild. Svårare moment i utmanande syfte har förekommit i de fall jag bedömt att Sara eller Kalle varit mogen att anta utmaningen. Syftet har hela tiden varit att stimulera dessa individer i sin utveckling.
Det återkommande innehållet i den välbekanta och avskalade miljön tror jag har gett Sara och Kalle modet att våga ta sig an nya utmaningar. Att tillåta sig själv att våga misslyckas är ett betydande steg i utvecklingsprocessen. Genom att alltid avsluta varje behandling med Saras och Kalles favoritattribut, ankan, har de förmodligen lämnat FMT-passen med en lustfylld känsla. Ankans ljud leder lätt till skratt och att skratta tillsammans med sina adepter betyder mycket för den fortsatta relationen.
4.2 Arbetets betydelse för Sara och Kalle
Jag tror att mitt arbete inom FMT-metoden har haft stor betydelse både för Saras och för Kalles utveckling. En vinst för Saras del har varit att hon fått möjlighet att utforska sin omvärld. En tänkbar anledning till hennes stora behov att undersöka föremål auditivt och taktilt kan vara att hon på detta sätt kompenserar sin grava synnedsättning. Saras mod och nyfikenhet ger henne goda förutsättningar att utveckla sin perceptionsförmåga. Detta leder i sin tur till förbättrad koncentration och därmed förbättrade förutsättningar att avläsa socialt samspel. Med tanke på Saras begränsade lungkapacitet är det glädjande att höra henne blåsa allt längre och kraftfullare i blåsattributen. Genom att
kapaciteten och röststyrkan att förbättras. Ett ökat syreintag förbättrar hennes uthållighet och därmed även koncentrationsförmågan. Klasslärarens iakttagelse, att Sara pratar och tar för sig mera under lektionerna, tror jag har samband med detta.
En vinst för Kalles del har varit de erfarenheter han fått av att spela på trummor och cymbaler samt blåsattribut med olika kraft och intensitet. Detta har säkerligen bidragit till att Kalle nu lärt sig kontrollera röststyrkan bättre. De taktila erfarenheterna av kraftfulla handslag på trummor och cymbaler kommer antagligen leda till att Kalle så småningom lär sig beräkna lagom kraft även i andra situationer som t.ex. när han vill kramas. Detta kommer sannolikt att leda till ett förbättrat socialt samspel. Ett tydligt tecken på utveckling är att han nu börjat leka med flera klasskamrater. Kalles starka känsloutbrott och bristande impulskontroll, som resulterat i negativ uppmärksamhet, har sannolikt inverkat negativt på självbilden. För Kalles del tror jag därför att FMT-behandlingen varit meningsfull genom sitt sätt att bekräfta önskade handlingar. Med tanke på Kalles lust att delta i FMT-behandlingen ser jag goda möjligheter att förhöja hans framtida motivation till att vilja göra sina läxor. Genom att införa flera och längre inslag av s.k. läsriktningskoder ges Kalle förutsättningar att utveckla både sin ögonmotorik och sin bålrotation. När dessa förmågor förbättrats kommer läsningen troligen att flyta smidigare och vara mindre energikrävande. Den besparade energin förbättrar sannolikt Kalles förutsättningar att bevara koncentrationen längre stunder.
Under och mellan varje FMT-pass har Sara och Kalle fått möjlighet att bearbeta sina intryck och utveckla förmågan att rikta och hålla kvar uppmärksamheten. Den trygga och lekfullt utformade behandlingen väcker lusten och därmed motivationen att vilja samverka med terapeuten. Med hjälp av adeptens motivation och de målinriktade aktiviteter som terapeuten presen-terar ges adepten förutsättningar att stimuleras till önskad utveckling.
4.3 Varför blev det som det blev?
När Sara och Kalle påbörjade sin FMT-behandling var min roll som musik-terapeut helt ny. Innehållet i passen fokuserades kring de uppställningar och moment som jag kände mig mest förtrogen med i stället för att anpassas till adepternas behov. Av den anledningen utformades både Saras och Kalles första period tämligen likartat. Allt eftersom tiden gick kom sedan de följande perioderna att individualiseras mer och mer tack vare de erfarenheter jag fått.