Resultatet av vår analys visar att respondenterna förmedlat en otydlighet i sin yrkesroll under decentraliseringen (1991). Genom införandet av kapitel fyra i Lgr11 (2016) samt legitimationsreformen (2019) beskriver respondenterna att det skett en statushöjning och att yrkesrollen fått mer utrymme för sina yrkesspecifika kunskaper. Där emot beskriver majoriteten av respondenterna att de krav som tillkom vid införandet av kapitel fyra i Lgr11 inte har kunnat tillgodosetts på grund av tidsbrist där bland annat planering och dokumentation drabbats. Utifrån det empiriska materialet går det att se att utbildningsreformer haft en viss inverkan på yrkesrollen.
Dock har det genom intervjuerna varit svårt för respondenterna att kunna förklara hur.
Respondenterna har kunnat beskriva vissa förändringar som tillkom vid införandet av reformerna vilket vi även har kunnat påvisa när vi analyserat utifrån de aktuella teoretiska begreppen. Faktorer som uttryckts mest i respondenternas utsagor har varit utifrån begreppen ”mobilisering” samt
”resurser”. Detta yttrade sig bland annat genom att respondenterna har förklarat en brist av tid, resurser samt möjlighet till att kunna utöva de arbetsuppgifter/krav som ingår eller har tillkommit i deras yrkesroll. Våra analyser har skett utifrån alla aktuella teoretiska begrepp.
7 – Diskussion 7.1 Slutdiskussion
Studiens syfte har varit att undersöka hur och om fritidshemslärarens yrkesroll har påverkats vid införandet av tre specifika utbildningsreformer. Vi anser att vi har uppfyllt studiens syfte och besvarat vår frågeställning genom att samla empiriskt material i form av litteratur samt genomfört intervjuer med utbildade fritidspedagoger och fritidshemslärare. Det empiriska materialet har analyserats och sammanfattats under rubriken resultat.
Vi kan utifrån det empiriska materialet se en viss påverkan på yrkesrollen. Av resultatet så har respondenterna haft svårt att ge tydliga svar på hur införandet av reformerna skulle påverkat deras yrkesroll. Vi har utifrån respondenternas svar fått göra egna tolkningar Även om respondenterna till en början inte ansett att någon av reformerna skulle påverkat deras yrkesroll i något avseende så uppgavs olika exempel på förändring.
Respondenterna hade alla svårt att uppfatta bakgrunden eller varför en reform implementerats, Berit sa bland annat att hon inte förstod anledningen till införandet av ett eget kapitel för fritidshemmet i Lgr11. Att respondenterna hade svårt att svara på detta skulle kunna bero på att syftet varit okänt eller att de inte känner till anledningen. Det tycks finnas ett glapp mellan delaktighet och direktiv kring implementering. Exempelvis vad gäller decentraliseringen svarade Sara att hon inte visste vad politikerna ville med det men kanske hade det med ekonomi och lokaler att göra. Magdalena svarade att hon trodde att införandet av kapitel fyra kunde bero på att fritidspedagogerna redan fanns i skolan och därför också borde finnas med i läroplanen.
Ser vi till när fritidshemmen inkluderades i skolan (decentraliseringen 1991) så beskriver Berit förändringen som något givande och att det skapat en form av ”teamkänsla” mellan fritidshemmet och skolan. Uppdraget beskrivs som mer givande och att skoldagen bland annat kunde bestå av att stötta de elever som hade det svårt i klassrummet. Berit förklarar också att det i vissa fall kunde bli mer fokus på skola och fritidspedagogiken kunde tappas. I vårt kapitel tidigare forskning beskriver författarna Ludvigsson och Falkner (2019, ss. 23–24) att begreppet flexibilitet kunde användas som ett verktyg för att skapa en acceptans och jämlikhet mellan olika lärarkategorier.
Att ständigt vara flexibel för att skapa acceptans bidrog dessvärre till ett hinder för fritidshemslärarna då de istället tycks hamna i kläm mellan skolans verksamhet och fritidshemmet (ibid.).
Att det uppstått krav och förväntningar på fritidshemmet och fritidshemslärarens yrkesroll sedan implementeringen av kapitel fyra i Lgr 11 är något som bland annat Andersson (2013) samt Boström och Berg (2018) nämner. Liknande problematik nämner vi i vår studie genom bland annat respondenternas svar; svårigheten att kunna uppfylla de krav som kapitel fyra ställer utan att det tar tid från resten utav verksamheten. Detta framkom bland annat i Magdalenas utsago där hon menade att kapitel fyra var något positivt men att hon saknade möjlighet att tillmötesgå de nya krav som ställs. Precis som det beskrivits vid inkluderingen i skolan så är de stora barngrupperna en bidragande orsak till att lärarna i fritidshemmet inte kan uppfylla de krav och mål som ställs i kapitel fyra. Vi tolkar detta som att reformens “mål” var att tydliggöra fritidshemmets syfte och kvalitet vilket också respondenten nämner, dock är det svårt att avgöra om det funnits en tanke bakom de konsekvenser som detta medfört. Införandet av kapitel fyra kan ha minskat den frihet som fritidshemslärarna hade haft tidigare.
Ackesjö, Nordänger och Lindqvist (2016) undersökte hur nyexaminerade fritidshemslärare har upplevt sina blandade yrkesroller efter att de har blivit klara med sin utbildning. När vi har ställt frågan om respondenterna har tagit ut sin legitimation så har detta givit blandade svar. Magdalena var en av dem som valt att inte ta ut sin legitimation då hon inte ansåg sig vara tillräckligt kompetent inom de ämnen hon ändå var behörig att undervisa i. I Ackesjö, Nordänger och Lindqvists (2016, s. 104) undersökning så valde vissa nyexaminerade fritidshemslärare att inte ta ut sin legitimation för att de ville lägga fokus på fritidshemmet samt att de kände att deras professionsidentitet blev för splittrad. Vår undersökning kan i viss mån påvisa att yrkesrollen kan upplevas som splittrad både för personer med lång som med kort arbetserfarenhet.
Legitimationskrav - Förståelse av sin egen yrkesroll
Något vi har lagt märke till under våra intervjuer är också ett stort behov av att framföra hur viktig yrkesrollen är för skolan i stort men även inom yrkeskåren. Det tycks finnas någon form av
“bevisbörda” för dessa fritidspedagoger, de påpekade i flera fall att de duger eller har någonting att bidra med för skolan och andra lärarkategorier. När vi ställde frågor gällande legitimationskravet sa en av respondenterna att det visar på betydelsen av fritidspedagogens yrkeserfarenhet. Legitimationen skulle alltså verifiera denna kunskap och erfarenhet. Samtidigt hade varken Berit eller Samuel behövt använda eller ta ut sin legitimation för arbete i fritidshemsverksamheten. I Berits fall hade detta först blivit aktuellt när hon skulle undervisa i
skolan. Syftet med att införa legitimationskrav för att undervisa i fritidshemmet var bland annat för att höja statusen för yrket samt att göra det mer attraktivt (Regeringskansliet 2018). Detta kan upplevas som motsägelsefullt då varken Berit eller Samuel efterfrågats legitimation för arbete i fritidshemmet, utan främst efterfrågats för undervisning inom skolans verksamhet. Dessutom tog Sara upp att legitimationen kunde innebära att hennes chef skulle kunna placera henne i annan verksamhet om en ordinarie lärare var borta vilket beskrivs tagit tid från fritidshemsverksamheten.
Den observerbara skillnaden mellan legitimationskravets syfte och det som respondenterna beskrivit gör det möjligt att ifrågasätta ifall fritidshemslärarens yrkesroll blivit mer attraktiv eller om legitimationskravet haft ett annat syfte, vilket också skulle kunna ses som något motstridigt i fritidshemslärarens professionsutveckling.
7.2 Metoddiskussion
I vår metod valde vi att göra en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Målet med intervjuerna var att lyfta fram fritidshemslärarnas erfarenhet och uppfattning kring utbildningsreformer och yrkesrollen. Varför vi valde att göra intervjuer var för att vi kunde ställa mer spontana frågor och genom detta få en bredare uppfattning av respondenternas svar. Om vi istället hade valt att genomföra en kvantitativ studie som exempelvis en enkät så hade detta krävt en annan typ av arbete, exempelvis om vi hade önskat ställa följdfrågor till respondenterna.
Vad som kan uppfattas som en nackdel med intervjuer är att ansiktsuttryck, sättet att ställa frågor eller gensvar från intervjuaren kan påverka respondenternas svar. En nackdel med att utföra intervjuer är om vårt sätt att ställa frågor kan har lett till en tvekan hos våra respondenter. Vid utformningen av våra intervjufrågor genomfördes därför en testomgång, efter detta valde vi att omformulera och lägga till frågor som berörde legitimationskravet. Däribland om respondenterna ansökt om sin legitimation. Till en framtida studie skulle man kunna omformulera frågorna ytterligare, bland annat för att synliggöra skälet till att respondenterna haft svårigheter med att beskriva bakgrunden till införandet av utbildningsreformer.
Vi valde att använda oss av teorier som rör utbildningsreformer eftersom detta var den röda tråden i vårt arbete. Hade vi valt att använda oss av en annan teoretisk utgångspunkt som berört yrkesrollen (exempelvis professionsidentitet) kanske det hade underlättat analysarbetet. Tyvärr tog det teoretiska utgångspunkterna mer tid i anspråk än vad vi hade räknat med. Detta berodde bland annat på att det inte fanns ett sådant brett utbud av litteratur och den litteratur vi fann var främst
skriven på engelska och utifrån en annan samhällskontext. Det som vi uppfattade var problematiskt med att analysera denna litteratur var bland annat svårigheter med att jämföra våra politiska arenor samt skolsystem. Detta ledde till att vi själva fick översätta eller hitta annan referenslitteratur som exempelvis Daun (1997) som har tolkat Guthrie och Koppich (1993). Denna teori bidrog till viktiga begrepp som gjorde det lättare för oss att kunna beskriva ett samband mellan implementering av utbildningsreformer och om yrkesrollen har påverkats.
7.3 Uppslag till vidare forskning
Vi upplever att det finns ett behov att undersöka de effekter införandet av en reform har gett men att man nu behöver ställa frågan ”varför” besluts har tagit och ”vad” som egentligen hände? I detta arbete så har vi valt att lägga fokus på frågan ”hur yrkesrollen kan ha förändrats”. I våra intervjufrågor så har vi försökt att undersöka vad respondenterna tror är skälet till att politiker valt att införa en reform. Precis som vi beskrivit tidigare så har det framkommit en del gissningar bland respondenterna. Vilket lett till frågan; Varför vet inte de personer som blir mest påverkade av reformerna anledningen tills dess införande? Till vidare forskning skulle vi vilja lägga fokus på begreppet ”varför” och ”vad hände”. Trots att anledningarna finns beskrivet i litteratur så skulle det vara intressant att gå till botten med politikernas uppfattning om varför man valt att införa reformerna.
Käll- och litteraturlista
Ackesjö, H., Nordänger, U. K. & Lindqvist, P. (2016). "Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation" [Elektronisk resurs] Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem. Educare - Vetenskapliga skrifter. 86–
109. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-51749 Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. &
Svensson, P. (red.). Handbok för kvalitativa metoder. Johanneshov: MTM, ss. 17–31.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya
styrformer [Elektronisk resurs]. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2013. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65021
Boström, L. & Berg, G. (2018). Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete [Elektronisk resurs]. Educare - Vetenskapliga skrifter. 2, 107-132. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35005
Daun, H. (1997). Omstrukturering av det svenska skolsystemet: gensvar på
globaliseringstendenser eller nationella krav?. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 2, no.3:
161–181. Stockholms universitet.
Guthrie, J.W. & Koppich, J.E. (1993). Ready, A.I.M., Reform: Building a model of education reform and ’high politics’. I: Beare, Hedley & Boyd, William L. (red.) (1993). Restructuring schools: an international perspective on the movement to transform the control and
performance of schools. London: Falmer
Hippinen, A. (2017). Yrkesroll i förändring. I: Pihlgren, A. S. (red.) (2017). Fritidshemmet:
fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 29 - 49.
Jarl, M. & Rönnberg, L. (2015). Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. 2., [uppdaterade och rev.] uppl. Stockholm: Liber.
Kvalitet i fritidshem [Elektronisk resurs]. (2010). Stockholm: Skolinspektionen.
Tillgänglig på Internet:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/fritids/rapport-kvalitet-fritidshem.pdf?epslanguage=sv
Ludvigsson, A. & Falkner, C. (2019). Fritidshem - ett gränsland i utbildningslandskapet [Elektronisk resurs] Lärare i fritidshems institutionella identitet. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk. 5, 13-26. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43770
Lärarförbundet (2019). Legitimationskrav och förändrade behörighetsregler för undervisning i fritidshem.
https://www.lararforbundet.se/artiklar/legitimationskrav-och-forandrade-behorighetsregler-for-undervisning-i-fritidshem [2020-10-20]
Lärarförbundet (2020). Yttrande över Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (SOU 2020:34). Tillgänglig på internet:
https://www.regeringen.se/4aaa1a/contentassets/b947e36aeaa54e6496e97235196c0c60/lararf orbundet.pdf [Hämtad 2020-11-09]
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte upplagan (2019). [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pihlgren, A. S. (2018). Leda fritidshemmet: praktika för skolledare. Upplaga 1 Lund:
Studentlitteratur
Regeringskansliet (2018). Regeringen föreslår förändringar för förskolechefer och fritidspedagoger. [pressmeddelande], 5 mars.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/regeringen-foreslar-forandringar-for-forskolechefer-och-fritidspedagoger/ [2020-12-01]
Regeringsuppdrag från Utbildningsdepartementet (2015). Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. (Diarienummer:
U2015/191/S). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2015/01/u2015191s/ [Hämtad 2020-10-19]
Richardson, G. (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. 8. rev. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Rienecker, L. & Stray Jörgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. 3., omarb. uppl.
Stockholm: Liber
Skolbarnsomsorgskommittén (1991). Skola - skolbarnsomsorg - en helhet (SOU 1992:54).
Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på nätet:
https://lagen.nu/sou/1991:54?attachment=index.pdf&repo=soukb&dir=downloaded [Hämtad 2020-10-19]
Skolverket (2015). Bilaga 3. Den nya läroplanen. I: Skolreformer i praktiken (2015). Stockholm:
ss. 1-51. Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65bbd2/1553966405934/Bilaga%
203.%20Den%20nya%20l%C3%A4roplanen.pdf [Hämtad 2020-10-19]
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsutskottets betänkande (2008). Tydligare mål och kunskapskrav – Nya läroplaner för skolan (2008/09:UbU9). Stockholm: Sveriges riksdag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/betankande/_GW01UbU9?fbclid=IwAR3n1KELR_FmIL866wXyMfBnFX13 8UK3iVkJvZar5gy92slLhuxV50clCpo [Hämtad 2020-10-19]
Utbildningsutskottets betänkande (2017). Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas (2017/18:UbU31).
Stockholm: Sveriges Riksdag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/fler-nyanlanda-elever-ska-uppna-behorighet-till_H501UbU31 [Hämtad 2020-10-19]
Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg (2020). Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (SOU 2020:34). Stockholm: Sveriges riksdag. Tillgänglig
på Internet: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/06/sou-202034/ [Hämtad 2020-10-19]
Bilaga 1 - Informationsbrev Hej!
Vårt namn är Malin Bengtsson och Josephine Claesson Zsuppán och vi läser sista terminen på grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem vid Södertörns högskola.
Just nu skriver vi vårt examensarbete som handlar om hur fritidshemslärarens roll förändrats utifrån specifika politiska beslut som skett under tre tidsperioder. Vi är därför intresserade av att intervjua personer som har en fritidspedagogexamen/fritidshemslärare och som arbetat inom fritidshemmet under en längre period, från 1990 och framåt. Personer som arbetat sedan 2011 och har legitimation för arbete i fritidshemmet är också av stort intresse.
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshemmet beskriver de eventuella förändringar som skett i och med fritidshemmets inkluderande i skolan, fritidshemmets eget kapitel i läroplanen och införande av legitimationskrav för arbete i fritidshem. Vi hoppas därför att du skulle vilja medverka där du genom att bli intervjuad kan ge dina tankar, kunskaper och åsikter kring frågor rörande politiska beslut som påverkat din yrkesroll. Intervjuerna kommer att i möjligaste mån att ske på plats, skulle inte detta fungera så kan intervju ske på distans via Zoom. Intervjuerna spelas in och transkriberas för att sedan sammanställas i vår studie som kommer att publiceras på Diva när den är färdig. I arbetet med intervjuerna och i studien följer vi forskningsetiska krav vilket innebär att vi kommer behandla alla uppgifter kring er och er skola konfidentiellt. Konkret innebär det att vi kommer byta ut alla namn i studien så att det inte går att identifiera er på något sätt samt att medverkan i studien kan avbrytas när som. Att delta i studien är naturligtvis frivilligt men vi hoppas att du samtycker till att vara med.
Vi beräknar att intervjun kan ta ca 30-45 minuter.
Om du har några frågor är du välkommen att kontakta oss på mail:
Malin Bengtsson - E-post: xxxxxxxx@gmail.com
Josephine Claesson Zsuppán - E-post: xxxxxxxx@gmail.com
Du kan också kontakta vår handledare på Södertörns högskola:
Helen Dwyer- E-post: xxxxxx@sh.se
Bilaga 2 - Intervjuguide
Intervjufrågor - fritid inkluderas i skolan.
Vilket år utbildades du till lärare inom fritidshem/fritidspedagog?
Vad kallas din yrkestitel?
Hur många år har du jobbat inom yrket?
Vad är din uppfattning av de politiska beslutet att fritids inkluderas i skolans verksamhet under 1990-talet?
Vad är din uppfattning av varför beslutet togs?
Anser du att beslutet har påverkat din yrkesroll? Om ja, hur då?
Vad var positivt och vad var negativt i och med detta beslut? (ekonomiskt, verksamhet) Hur såg din yrkesroll ut innan detta beslut togs? Hur såg den ut efter?
Vad är de största skillnaderna mellan då och nu i din yrkesroll?
Intervjufrågor - införande av eget kapitel i läroplanen.
Vilket år utbildades du till lärare inom fritidshem/fritidspedagog?
Vad kallas din yrkestitel?
Hur många år har du jobbat inom yrket?
Vad är din uppfattning av läroplansreformen (2011)?
Vad är din uppfattning av de politiska beslutet att införa ett eget kap i läroplan för fritidshemmet som skedde 2016?
Vad är din uppfattning av varför beslutet togs?
Anser du att beslutet har påverkat din yrkesroll? Om ja, hur då?
Vad var positivt och vad var negativt i och med detta beslut? (ekonomiskt, verksamhet) Hur såg din yrkesroll ut innan detta beslut togs? Hur såg den ut efter?
Tycker du att du kan uppfylla ev. krav som beslutet har medfört?
Intervjufrågor – legitimationsreform
Vilket år utbildades du till lärare inom fritidshem/fritidspedagog?
Vad kallas din yrkesroll?
Hur många år har du jobbat inom yrket?
Vad är din uppfattning av de politiska beslutet att införa lärarlegitimationskrav från 2019?
Vad är din uppfattning av varför beslutet togs?
Vad var positivt och vad var negativt i och med detta beslut? (ekonomiskt, verksamhet)
Anser du att beslutet har påverkat din yrkesroll? Om ja, hur då?
Hur såg din yrkesroll ut innan detta beslut togs? Hur såg den ut efter?
Motiverade detta politiska beslut (legitimationskravet) dig att utbilda dig? Varför/varför inte?
Har du valt att ta ut din legitimation?