En reform: "gör man det för att
synliggöra fritidshemmet, för att vi ska få en bättre status eller gör man det för barnens skull liksom?”
Hur utbildningsreformer påverkat fritidshemslärarnas yrkesroll
Av: Josephine Claesson Zsuppán och Malin Bengtsson
Handledare: Helen Dwyer
Södertörns högskola | Grundlärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot Fritidshem, erfarenhetsbaserad 180 hp
Självständigt arbete 15 hp
Fritidspedagogiskt område | Höstterminen 2020
Abstract
Title: A reform: "Do you do it to make the after-school centre visible, for us to have a better status or do you do it for the sake of the children as well?" -How educational reforms have affected the professional role of after-school teachers
In this essay, a study with three focus areas is presented. -How three educational reforms have affected the after-school centre's teaching and/or the after-school centre teacher's profession. The purpose of the study is to shed light on how the professional role of after-school teachers has changed from a historical and political perspective through the introduction of three different educational reforms. The study's question examines the way in which these changes and the introduction of the reforms may have affected the professional role. The method described in this essay is a qualitative study in the form of interviews. In the section previous research, four studies are presented in connection with communalisation, the curriculum reform and professional identity and the new term "teachers in after-school centres". The study's theory formation is based on Guthrie and Koppich's along with Daun's interpretations of theories about educational reforms. In the end result, the empirical material is categorized under themes such as professional role, status and coordination. Each theme is analyzed on the basis of concepts that are included in the theoretical starting points. Based on the empirical material, it can be seen that the reforms have had a certain impact on the professional role. It also appears that the respondents have had difficulty describing how their professional role has been affected - which is also described in the final discussion.
Keywords: Decision making, reform, education reform, governance, professional role, after- school teacher.
Sammanfattning
Titel: En reform: "gör man det för att synliggöra fritidshemmet, för att vi ska få en bättre status eller gör man det för barnens skull liksom?” -Hur utbildningsreformer påverkat fritidshemslärarnas yrkesroll.
I denna uppsats presenteras en studie med tre fokusområden. -Hur tre utbildningsreformer påverkat fritidshemmets undervisning och/eller fritidshemslärarens yrkesprofession. Syftet med studien är att belysa hur yrkesrollen fritidshemslärare förändrats utifrån ett historiskt och politiskt perspektiv genom införandet av tre olika utbildningsreformer. Genom studiens frågeställning undersöks vilket sätt dessa förändringar samt införandet av reformerna kan ha påverkat yrkesrollen. Den metod som används i denna uppsats är en kvalitativ studie i form av intervjuer. I avsnittet tidigare forskning presenteras fyra studier med koppling till kommunaliseringen, läroplansreformen samt yrkesidentitet och nya benämningen ”lärare i fritidshem”. Studiens teoribildning bygger på Guthrie och Koppichs samt Dauns tolkningar av teorier kring utbildningsreformer. I slutresultatet kategoriseras det empiriska materialet under teman som yrkesrollen, status samt samordning.
Varje tema analyseras utifrån begrepp som ingår i det teoretiska utgångspunkterna. Utifrån det empiriska materialet går de att se att reformerna haft en viss inverkan på yrkesrollen. Det framkommer också att respondenterna har haft svårigheter att beskriva hur deras yrkesroll har påverkats - vilket också beskrivs i den slutliga diskussionen.
Nyckelord: Beslutsfattande, reform, utbildningsreform, styrning, yrkesroll, fritidshemslärare
Innehållsförteckning Abstract
Sammanfattning
1 – Inledning och bakgrund ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.2 Bakgrund ... 1
1.3 Historik ... 2
1.4 Bakgrund – Reformer ... 3
2 – Syfte och frågeställning ... 6
2.1 Syfte ... 6
2.2 Frågeställning ... 6
3 - Tidigare forskning ... 7
4 – Teoretiska perspektiv ... 11
4.1 Att definiera en reform ... 11
4.2 Implementering av en reform utifrån Guthrie och Koppich ... 11
4.3 Förutsättningar för en reform ... 11
4.4 Sammanfattning ... 15
5 – Metod ... 16
5.1 Val av metod ... 16
5.2 Urval ... 16
5.3 Genomförande ... 17
5.4 Reliabilitet och validitet ... 18
5.5 Etiskt övervägande ... 19
6 – Analys och resultat ... 20
6.1 Resultat med tre teman ... 20
6.2 Yrkesrollen ... 20
6.3 Status ... 23
6.4 Samordning ... 26
6.5 Resultatsammanfattning ... 28
7 – Diskussion ... 29
7.1 Slutdiskussion ... 29
7.2 Metoddiskussion ... 31
7.3 Uppslag till vidare forskning ... 32
Käll- och litteraturlista ... 33
Bilaga 1 - Informationsbrev ... 37
Bilaga 2 - Intervjuguide ... 38
1 – Inledning och bakgrund 1.1 Inledning
Yrkesrollen “fritidshemslärare” är ett nytt begrepp som sedan en tid tillbaka ingår i skolans verksamhet. En tidigare benämning som flera kanske minns är “fritidspedagog”. Denna yrkesroll har under en längre tid blivit påverkad av olika politiska beslut och även utvärderats i olika forskningar och granskningar. Tanken kring vad vi vill undersöka uppkom när vi i delkursen
”skolpolitik och politisk styrning” fick reflektera och diskutera kring fritidshemmets utveckling. I delkursen fick vi bland annat sätta oss in i den historiska resa fritidshemsverksamheten och dess yrkesutövare gjort. Med detta fick vi som blivande fritidshemslärare en större insikt i hur yrkesrollen förändrats av de olika beslut vår riksdag tagit. Detta skapade funderingar hos oss kring varför vissa beslut tagits och med vilken bakgrund men också: för vems skull? I vårt förberedande stadium av studien har vi gjort valet att rikta in oss på tre olika tidsperioder där det har skett större förändringar. Utifrån dessa ska vi försöka undersöka dess effekter. Det problemområde vi vill undersöka rör utvecklingen kring fritidshemslärarens roll i relation till olika utbildningsreformer.
Vi valde att smalna av till tre utbildningsreformer för att inte frågeställningen skulle bli allt för bred. Dessa reformer är; decentraliseringen (när fritidshemmet inkluderades i skolans verksamhet), läroplansreform (införande av kapitel fyra i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) samt legitimationsreform (legitimationskrav för arbete i fritidshemmet).
Resultatet av följande blev att undersöka hur eller om fritidshemslärarens yrkesroll påverkats utav dessa tre utbildningsreformer.
Gällande studier kring fritidshemmet är området fortfarande relativt outforskat vilket i sig är en intressant iakttagelse. Vad gäller tidigare forskning och betydelse till vårt tänkta problemområde upplever vi att det finns viss relevans i studier som behandlar en förändrad yrkesroll men dessa studier har inte fokuserat på de beslutsprocesser som föranlett en förändring av yrkesrollen.
1.2 Bakgrund
I detta avsnitt introduceras läsaren för hur vi kommit fram till vår problemformulering. I första avsnittet introduceras läsaren för en tillbakablick där betydande händelser presenteras i relation till den yrkesroll fritidshemsläraren har idag. I andra stycket ges läsaren en kort bakgrundsbeskrivning
kring utvalda reformer. Denna presentation har gjorts för att synliggöra studiens syfte som därefter utmynnar i vår frågeställning.
1.3 Historik
Richardson framhåller att skolan ska anses och synas som en samhällsföreteelse, skolan hör samman med politiken, samhällets ekonomi och vår sociala verklighet. Detta betyder att skolan förändras om också samhället gör det (2010, s. 11). Med detta i åtanke börjar vi med att göra en tillbakablick på fritidshemmets rötter och utveckling för att få en djupare förståelse för de olika syften som fritidshemmet och dess föregångare haft.
Uppkomst av yrket från 1800-tal till 2019
Under 1800-talet tillkom arbetsstugorna vilket idag anses vara föregångaren till vår tids fritidshem.
Syftet med arbetsstugorna var att motverka fattigdom och förbereda barnen för sitt kommande arbetsliv genom att erövra praktiska kunskaper. Verksamheten bedrevs ideellt av kvinnor och hantverkare och var en kompletteringsanstalt till skolan (Hippinen Ahlgren 2017, s. 29). Under 1930-talet skedde en reform där barnavårdsnämnden tog över ansvaret från folkskoledirektionen.
Hädanefter benämndes arbetsstugorna som eftermiddagshem. De som arbetade i eftermiddagshemmen kallades för barnträdgårdslärarinnor vilket är föregångarna till vår tids förskollärare (ibid.).
Under 1960-talet myntades begreppet ”fritidspedagog” med den nya utbildningen. Denna utbildning utgick från förskollärarutbildningen men riktade istället in sig på skolbarnomsorg för barn mellan 7–12 år (ibid, s. 32). Under 1989 gick skolan från statligt huvudmannaskap till kommunalt (Richardson 2010, s. 233). Författaren menar att riksdagen på detta sätt kunde garantera en likvärdig och god skola samt utbildning (ibid.). Det fanns även andra perspektiv som spelade roll i denna bestämmelse. I och med den ekonomiska krisen under 1990-talet så inkluderades fritidshemmet in i skolan för att kunna dela lokaler och därmed spara pengar (Hippinen Ahlgren 2017, s. 34). Detta beslut skulle också medverka till en helhet för elevernas skoldag och skapa en trygghet (ibid.). Vid 2000-talet tillkom lärarutbildningsreformerna vilket skapade stora förändringar för de dåvarande ”fritidspedagogerna”. En av de förändringar som skedde var bland annat 2010 när man bytte ut titeln ”fritidspedagog” till ”lärare med inriktning mot fritidshem”. Idag kallas yrkesrollen ”grundlärare med inriktning mot fritidshem” (Hippinen Ahlgren 2017, s. 33).
Fritidshemsverksamhetens resa har inneburit förändring i uppdraget, yrkesrollen och verksamheten. Från ett omsorgsuppdrag till ett lärandeuppdrag vilket blev mer påtagligt vid införandet av kapitel fyra i läroplanen (Pihlgren 2018, s. 32). En annan påverkande faktor för yrkesrollen kom i och med legitimationskravet år 2019. Detta har inneburit att det nu krävs behöriga och legitimerade lärare i fritidshem för att få bedriva undervisning i fritidshemmet (Lärarförbundet 2019). Genom en tidslinje (Figur 1) ser vi en yrkesroll i förändring där bland annat Skolverket och regeringens beslut har lett till en rad olika förändringar.
Figur 1 – Tidslinje över olika förändringar kopplat till fritidshemmet 1.4 Bakgrund – Reformer
I detta avsnitt ges en kort bakgrundspresentation av de reformer som vi har valt att utforma vår frågeställning kring. Dessa reformer benämns som; decentraliseringen 1991 (kommunaliseringen av skolan), läroplansreform (införandet av kapitel fyra i Lgr 11), legitimationsreform (införandet av legitimationskrav för undervisning i fritidshem). Vi valde dessa reformer då det är större händelser och inbegriper vad vi anser vara större förändringar.
Decentralisering 1991 - Decentraliseringen, mer känt som kommunaliseringen. 1989 bemyndigade regeringen statsrådet Persson att tillsätta en kommitté för att stimulera och påskynda en utveckling mot att få en samlad verksamhet för skola och skolbarnomsorg (SOU 1991:54, s. 5), detta blev skolbarnsomsorgskommittén. När skolbarnsomsorgskommittén lade fram sin rapport Skola - skolbarnsomsorg - en helhet (1991, s. 15) beskrevs behovet av en heldagsskola där både den obligatoriska skolverksamheten och frivilliga verksamheten skulle ingå. Det förslag som framkom beskrev vikten av samarbete och gemensam framväxt mellan fritidsverksamheten och skolan. Kommittén beskriver också i en analys de ekonomiska fördelar som kan framkomma av
en gemensam verksamhet som exempelvis när lokaler delas. I utredningen diskuteras även att interaktionen av de två olika verksamheterna kan beskrivas som en ekonomisk reform, att verksamheterna kan bedrivas med mindre kostnader samt genom att öka kvaliteten i arbetet (ibid, s. 189).
Införandet av kapitel fyra i Lgr11 - 2011 när den nya läroplanen framfördes beskrevs syftet till denna förändring som en möjlighet att göra läroplanen mer tydlig och strukturerad samt för att skapa en likvärdig undervisning (Skolverket 2015, s. 3). I och med framväxten av läroplansreformen så kan man bland annat i propositionen (2008/09:UbU9) läsa om regeringens tankar kring den nya läroplanen. Bland annat skriver regeringen att elever bedöms ha större möjligheter att klara kunskapskraven med en tydligare målbeskrivning. År 2015 kom ett förslag om att revidera läroplanen, bakgrunden till detta förslag var bland annat utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning Kvalitet i fritidshem (Skolinspektionen 2010) som påvisade flera brister i fritidshemmen. Sammanfattningsvis påvisade Skolinspektionen att den bristande kvalitén i många fritidshem gick att härleda till otydligheter i befintliga styrdokument då den är skriven utifrån skolan som utgångspunkt. De argumenterade för att skapandet av särskilda avsnitt för fritidshemmet och förskoleklassen skulle bidrar till att respektive verksamhet vet vad de ska ha för innehåll (Regeringsuppdrag från Utbildningsdepartementet 2015, s. 4).
Legitimationsreform och legitimationskrav för fritidshemmet - 1 juli år 2019 infördes legitimationskrav för arbetande i fritidshemmet. Tidigare hade personalen i fritidshem ett undantag från legitimationskravet vilket inneburit att personal som arbetat i verksamheten har kunnat vara outbildad med pedagogiskt ansvar. I ett pressmeddelande från utbildningsdepartementet (Regeringskansliet 2018) beskrivs bakgrunden till att ta bort undantagslagen för fritidshemslärare har att göra med att regeringen ansåg att fritidshemmet helt ska ingå i legitimationsreformen.
Genom att höja yrkeskvalifikationerna hoppas regeringen stärka yrkesrollens status och attraktivitet (ibid). I det fortsatta arbetet med avskaffandet av undantagslagen begärde riksdagen att regeringen skulle se över behörighetsförordningen. Genom att ändra i förordningen kan de som har en äldre examen på högskolenivå avsedd för arbete till fritidshemmet begära ut legitimation.
Personal med benämning “fritidspedagog” ska ingå i denna bestämmelse och kan nu ses som behöriga och legitima att undervisa på fritidshemmet (Lärarförbundet 2019). Nyligen så publicerades en utredning av regeringen (SOU 2020:34, s. 123) där intervjupersoner berättar att
det inte bara krävs utbildad personal på fritidshemmet utan även andra yrkeskategorier. Trots detta så beskriver rapporten att det fortfarande finns en brist på fritidshemslärare.
2 – Syfte och frågeställning 2.1 Syfte
Syftet med vår undersökning är att belysa hur yrkesrollen “fritidspedagog/fritidshemslärare”
förändrats utifrån ett historiskt och politiskt perspektiv genom implementering av tre olika reformer som beslutats under vissa tidsperioder. Med vår frågeställning vill vi försöka få fram på vilket sätt dessa förändringar samt implementeringen av reformerna kan ha påverkat yrkesrollen.
2.2 Frågeställning
Hur har följande tre reformer påverkat fritidshemslärarens yrkesroll?
• Decentraliseringen 1991 (Kommunaliseringen av skolan)
• Införandet av kapitel fyra i Lgr 11 (2016)
• Införandet av legitimationskrav (2019)
3 - Tidigare forskning
Vi var valt att använda oss utav fyra studier med fokus på tre områden, detta för att kunna ta reda på vad för fakta och information som framkommit inom vårt problemområde. Studierna har fokus på olika områden; fritidshemslärarens yrkesroll, läroplansimplementering samt legitimationskravet. Dessa områden önskar vi kunna fördjupa oss i under vår egen studie. Vi gjorde urvalet att använda oss av litteratur som vi behandlat och bekantat oss med tidigare.
Ann Ludvigsson och Carin Falkner (2019) Fritidshem – ett gränsland i utbildningslandskapet Som vi tidigare beskrivit i bakgrunden för detta arbete så skedde inkluderingen av fritidsverksamheten under tidigt 1990-tal. Med detta så utvecklades fritidshemspersonalens uppdrag från ett omsorgsuppdrag till ett mer renodlat lärandeuppdrag. Den tidigare forskningen som vi har valt att behandla i och med detta politiska beslut är skriven av Ann Ludvigsson & Carin Falkner (2019) i Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk. Artikelns syfte är att diskutera hur lärare i fritidshem konstruerar en gemensam förståelse av sitt uppdrag – en institutionell identitet – utifrån fritidshemmets position i utbildningslandskapet. I denna vetenskapliga artikel så har författarna valt att studera fritidshemspersonalens gemensamma synsätt i och med förändringen i uppdraget. Detta beskrivs i korthet utifrån pedagogernas identitet samt hur fritidshemmet tar sin plats i utbildningslandskapet (Ludvigsson & Falkner 2019, s. 15). Vi anser att denna artikel har en viktig plats i vår studie för att kunna kartlägga de förändringar vår kommande yrkesroll har gjort.
Forskarna för denna studie har valt att samla och hämta information genom intervjuer och enkäter som riktat sig till utbildade fritidshemslärare och fritidspedagoger vilket gett information som är relevant i vår strävan efter att besvara vår frågeställning. Det författarna beskriver i sin slutliga diskussion är att fritidshemmets lärare har ett gemensamt synsätt för hur de ser sig som lärargrupp.
Lärarna beskriver att deras flexibilitet är något de känner en stolthet för samt att detta är något som de använder för att ses som kompetenta kollegor (ibid, s. 22). Vidare beskrivs att denna flexibilitet är något fritidshems lärarna använder för att öka sin status i jämförelse med klasslärarna (obligatoriska skolan), detta tycks dock utlösa en stress och en känsla av att bli utnyttjade. Lärarnas förmåga att vara flexibla och anpassningsbara beskrivs som ett försök att bli accepterade och ses som jämlika i skolans värld. Författarnas slutliga analys är att fritidshemmet har hamnat i kläm och att detta kan leda till hinder för fritidshemsundervisningen och dess syfte att skapa en meningsfullhet (ibid, ss. 23–24).
Birgit Andersson (2013) Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer
I Birgit Anderssons avhandling Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer (2013) studeras hur styrningen av fritidshemmet förändrat yrkesrollen samt hur fritidspedagogerna upplevt dessa förändringar. Även om studien är något daterad så var Anderssons syfte bland annat att belysa och ge kunskap om hur yrkesidentiteten för fritidspedagogen förändrats i relation till förändrad styrning. Den förändrade styrningen innebar bland annat nya och förändrade arbetsuppgifter vilket medförde krav på att redovisa kvalité och bedömning i fritidshemmet. Andersson ville med sin avhandling undersöka hur fritidspedagogerna förhåller sig till dessa krav (ibid, s. 4).
Några av Anderssons slutsatser i sin studie var bland annat att fritidspedagogerna inte upplevde sig räcka till då de ställs inför en mängd olika dilemman i sitt yrkesutövande. Några av fritidspedagogerna ville behålla sitt relationsinriktade arbetssätt men svarade att detta blivit svårt att uppfylla eftersom de saknade inflytande. Bland annat över mängden barn som var inskrivna i verksamheten med mängden personal samt vilka lokaler som fanns att tillgå. Detta beskrivs som svårigheter att leva upp till det målformuleringar som finns för verksamheten då de saknas resurser och villkor som krävs för detta (Andersson 2013, s. 159). Det traditionella sättet att arbeta på fritidshemmet utifrån barnens egna erfarenheter, behov och intressen menar Andersson har blivit uppenbart begränsade och den utvecklingen upplevts som frustrerande av de hon intervjuat. En annan slutsats Andersson lyfter fram är att fritidspedagogerna blivit lämnade ensamma att hantera dessa förändringar. Detta i relation till de försämrade villkoren tycks fritidspedagogerna även behöva ta ansvar för verksamhetens brister (ibid, s. 169).
Lena Boström och Gunnar Berg (2018) Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete
Vi har valt att använda oss av Lena Boström och Gunnar Bergs vetenskapliga artikel Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete (2018) i relation till införandet av fritidshemmets eget kapitel i läroplanen. I denna artikel försöker författarna belysa fritidshemslärarnas/fritidspedagogernas syn på läroplanens implementering samt hur det som står skrivet i läroplanen fungerar i praktiken (ibid, s. 108). Med hjälp av observationer och intervjuer så har författarna kommit fram till olika slutsatser gällande pedagogernas syn på
läroplansimplementeringen men också hur detta kombinerats med deras uppdrag. Vi anser att denna artikel är relevant i vår strävan att besvara vår frågeställning. Genom att belysa denna studies svar gällande implementeringen av kapitel fyra i läroplanen önskar vi kunna få en tydligare bild av reformens påverkan på vår kommande yrkesroll. Det som har framkommit i denna studie är svårigheten med att kombinera elevernas fritid med den nya skrivelse som finns i fritidshemmets kapitel. Det framkommer också att fritidshemmets historia kombinerat med tidsbrist kan hindra implementeringen av läroplanen (Boström & Berg 2018, s. 122).
I Berg och Boströms slutliga diskussion framkommer att den formella förväntningen att skapa stabilitet och ordning inte har skett utan att det istället har lett till ett mer splittrat uppdrag.
Pedagogerna dras nu mellan de traditionella uppdraget och det nya uppdraget med fokus på lärande och läroplanen. De “fritidspedagoger” som medverkat i studien är verksamma både under skoltid och i fritidshemmet, vilket resulterat i att planeringen för fritids har blivit lidande och en saknad av att kunna leda fritidshemsverksamheten efter sina egna villkor (Boström & Berg 2018, s. 126). Vad gäller att fritidspedagoger dras mellan två verksamheter förklarar skribenterna gör det svårt för läroplansimplementeringen att lyckas. Under dessa förutsättningar så kommer införandet av styrdokumenten leda till en problematisk utveckling (ibid, s. 127).
Helena Ackesjö, Ulla Karin Nordänger och Per Lindqvist (2016) "Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation"
Studiens ambition och syfte var att undersöka hur de första som utbildat sig inom fritidshemmet och blivit behöriga att undervisa i ett praktiskt-estetiskt ämne upplevde och vilka förväntningar de hade kring sin nya yrkesroll (Ackesjö, Nordänger & Lindqvist 2016, ss. 103–104). Den infallsvinkel som är intressant i denna text uppkommer i författarnas diskussion i vilken de diskuterar resultaten över sin studie. I diskussionen nämns Skolverket och Lärarförbundets ambitioner om att få fler utbildade fritidshemslärare och att dessa ska ta ut sin legitimation.
Dessvärre tycks detta inte uppnås. Det är tyvärr få som väljer att utbilda sig och de som är utbildade väljer att avstå från att ta ut sin legitimation i de ämne som de är behöriga att undervisa i (ibid, s.
103). Beslutet att införa legitimation för lärare beskrivs också utifrån propositionen 2010/11:20 (se Jarl & Rönnberg 2015, s. 153) där skälet till beslutet var att höja läraryrkets status och motivera personal att vidareutbilda sig. Detta kan också ha att göra med att outbildad personal inte har samma målfokus som personal med utbildning (Pihlgren 2018, s. 91). De studenter som varit med i studien
menar Ackesjö, Nordänger och Lindqvist (2016, s. 104) identifierar sig starkt med det som anses vara traditionellt arbete i fritidshemmet, att många av studenterna redan innan sin examen väljer att avstå från att undervisa i det praktiskt/estetiska ämne de har läst för att på så vis prioritera fritidshemmets verksamhet. Vidare skriver författarna att studenterna upplevde att uppdragen som lärare i fritidshem och lärare i skola anses som två avskilda professioner vilka är svåra att kombinera då fritidshemmet anses mer socialt orienterat till skillnad från den mer kunskapseffektiva skolan. Detta menar Ackesjö, Nordänger och Lindqvist kan skapa en osäkerhet för studenterna i konstruktionen av sin professionella identitet (ibid).
4 – Teoretiska perspektiv
Som nämnts tidigare syftar denna uppsats till att studera hur tre specifika reformer påverkat fritidshemslärarens yrkesroll. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer med verksamma fritidshemslärare. Det teoretiska ramverk som vi har använts oss av i vår analys av resultatet är Guthrie och Koppichs (1993) samt Dauns (1997) beskrivning av teorier kring utbildningsreformer.
I följande avsnitt kommer vi att behandla vad som kan tänkas definiera en reform samt benämna och förtydliga vissa begrepp för att analysera och diskutera vårt resultat.
4.1 Att definiera en reform
Reformer kan förstås som väldigt specifika när de genomförs av olika organisationer eller länder.
Med en så kallad reform ges då en gradvis förändring av beslut eller olika policyer (Guthrie &
Koppich 1993, s. 23). När man pratar om reformer så behöver man även definiera när en förändring inom utbildningssektorn gått så långt att den kan anses vara en reform. I denna definition av reform är detta något som även ska ge en långvarig effekt på utbildning (ibid, s. 25). Något som är typiskt för utbildningsreformer är att politikerna som föreslår en förändring också behöver använda utbildning och skolsystemet som ett instrument vid en lösning av ett utbildningsproblem (ibid, s.
37).
4.2 Implementering av en reform utifrån Guthrie och Koppich
För att en reform ska kunna implementeras och en politisk systemförändring ska kunna ske så bör det ha inträffat något författarna kallar för ”politically related phenomena” (Guthrie & Koppich 1993, s. 22). Vi har valt att översätta ”politically related phenomena” till politiska företeelser då vi kommer beskriva detta mer generellt. En politisk företeelse kan initiera ett beslut, exempelvis för att man ser ett behov av förändring. Man kan med andra ord förklara att det bör finnas ett
”problem” som skapar obalans och därför behöver ses över. Ett exempel på en politisk företeelse är att kapitel fyra infördes i läroplanen för att förtydliga fritidshemmets uppdrag. Problemet som politiken ville lösa var de brister som Skolinspektionen påvisade i sin rapport kvalitet i fritidshem (2010).
4.3 Förutsättningar för en reform
I följande avsnitt kommer vi att skriva fram hur Guthrie och Koppich ser på utbildningsreformer.
Guthrie och Koppich (1993, s. 22) beskriver ett trepartsparadigm som består av en modell som
kallas för A.I.M. Författarna beskriver sin modell A.I.M utifrån termerna ”alignment”, ”initiative”
och ”mobilization”. Modellen påvisar att reformer påverkas av dessa tre specifika förutsättningar (ibid). Daun (1997, s. 169) sammanfattar Guthries och Koppichs (1993) trepartsparadigm på följande sätt:
Utifrån Guthrie och Koppich AIM-modell beskriver Daun (1997) att
En reform har skett när någon offentlig myndighet eller en grupp av individer genom ett beslut antingen vinner eller förlorar något i materiellt hänseende, vinner eller förlorar rätten till en viss verksamhet eller aktivitet och när detta beslut verkat så länge att implementeringens effekter kan fastställas (Daun 1997, s. 169).
Utöver detta anger Daun (1997) att fyra parametrar - resurser, arrangemang för beslutsfattande, värdemönster samt regelverk - behöver vara uppfyllda för att ett systemskifte ska kunna ske1. Om vi lånar deras sätt att analysera, kan vi säga att en utbildningsreform har skett när en förändring inträffat i en eller flera av de fyra parametrarna 2 och avse ge varaktiga resultat (Daun 1997, s.
169).
I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att koppla samman Daun (1997) samt Guthries och Koppichs (1993) i vår analysmodell. Vi kommer att kombinera Dauns (1997, s. 169) fyra parametrar med Guthrie och Koppich (1993) modell (A.I.M) för att synliggöra det som krävs vid införandet av en utbildningsreform samt för att kunna se vilka förändringar de bär med sig. Nedan presenterar vi utifrån Guthrie och Koppich de tre faktorerna mobilisering, initiativ och anpassning3. Under varje faktor anger vi även hur Dauns (1997) fyra paramaterar kan föras ihop med Guthries och Koppichs (1993) modell.
1. Mobilisering: Guthrie och Koppich (1993, s. 34) menar på att vid implementeringen av en reform så krävs det att en grupp ”policy entrepreneurs” ser över de befintliga resurserna och mobiliserar dem på mest lämpliga sätt, detta för att kunna se en effekt. Vi har valt att tolka detta i en svensk kontext och kallar entreprenörer istället för politiska aktörer. Politiska aktörer kan i denna mening framstå som olika personer, tjänstemän, fackförbund eller organisationer. En
1 Daun pratar om systemskifte men vi kommer att förstå detta utifrån en generell bild av vad skifte betyder i sammanhanget av en utbildningsreform
2 Egen kursivering
3 Svensk översättning på Guthrie och Koppich begrepp ”Mobilization”, ”Initiative” och ”Alignment”.
politisk aktör skulle även kunna förstås som styrande politiker som fördelar samt ser över befintliga resurser.
Daun förklarar begreppet resurser i relation till decentraliseringen (i vår studie kan det förstås som en del av kommunaliseringen av skolan), där decentraliseringen användes som ett politiskt styrmedel exempelvis genom en förflyttning av politiska beslut gällande skolan som gick från stat- till kommunnivå (Daun 1997, s. 170). Författaren förklarar att resursfördelningen kunde se väldigt olika ut eftersom besluten nu gjordes på kommunal nivå (ibid.). Vidare i detta sammanhang diskuteras i vilken grad och vilka resurser deltagare på lokal nivå har till sitt förfogande (Beare 1993, Elmore 1993 se Daun 1997, s. 171). Guthrie och Koppich (1993, s. 26) menar på att man inte bara behöver se över resurser utan även om den befintliga maktfördelningen behöver förändras.
Vi valde att sammanföra begreppen mobilisering och resurser eftersom de båda begreppen har liknande innebörd, vilket är att se över befintliga resurser eller att eventuellt förflytta dessa. Även om begreppen kan vara olika och beskrivs i olika sammanhang så finns det en likhet som också skulle kunna belysa om de skett en förändring inom utbildningssektorn.
2. Initiativ: Guthrie och Koppich (1993, s. 33) menar på att en reform kan tillkomma ur ett befintligt problem. En reform kan då ses som en politisk åtgärd och skulle kunna stävja en sådan problematik (ibid.). Ser vi till en av våra utvalda reformer så behöver inte en reform vara en lösning på ett problem utan kan vara en förändring för att utveckla något som redan finns, exempelvis läroplansreformen. Genom att initiera en reform finns det möjlighet till att skapa förutsättningar och lösningar för att kunna möta olika meningsskiljaktigheter mellan olika intresseområden inom skolpolitiken.
Arrangemang för beslutsfattande har att göra med hur man implementerar ett beslut och hur de som påverkas får förutsättningar för att kunna delta (Beare 1993, Elmore 1993 se Daun 1997, s.
171). Vid decentraliseringen kan arrangemanget exemplifieras med hur riksdagen överför bestämmelser till våra olika skolmyndigheter i form utav förändrade läroplaner och ekonomiskt stöd. Arrangemang för beslutsfattande innebär också att flera personer kan göra anspråk på beslutet och på detta sätt vara med i beslutsfattandet (ibid.). Ett exempel på detta skulle kunna vara remissvar. Innan regeringen beslutar om att godkänna ett förslag skickas de på remiss till olika berörda myndigheter, organisationer, kommuner etcetera. Anledningen till detta är att regeringen
vill att allmänheten ska få lämna in synpunkter samt att de berörda ska få chans att påverka och ge respons.
Vår tanke att sammanföra begreppen initiativ och arrangemang för beslutsfattande har att göra med att de båda begreppen kan synliggöra liknande incitament. Begreppet initiativ bygger på att se ett eventuellt problem eller skapa en förändring där det anses finnas behov. Arrangemang för beslutsfattande handlar om hur man inför en reform samt att de som påverkas av denna förändring ska kunna ges möjlighet att delta och påverka.
3. Anpassning: Liksom initiativ så beskrivs anpassning som nödvändigt men i sig själv otillräcklig vid implementering av en reform (Guthrie & Koppich 1993, s. 34). En nödvändighet i och med en reform är förutsättningar, att kunna göra anpassningar och hur de olika anpassningarna kan implementeras i relation till fyra politiska fenomen (ibid, s. 29). Ett av dessa fenomen benämns som ”a societal condition defined as a 'political problem'” (ibid.) vilket vi valt att översätta på svenska till ”samhällsvillkor definierat som ett politiskt problem”. Vi anser att samhällsvillkor definierat som ett politiskt problem i detta sammanhang skulle kunna vara under 1990-talet när skolan gick från statlig till kommunal, detta medförde ett stort behov av att se över hur de ekonomiska frågorna skulle gå till. Exempelvis var en anpassning att kommunerna nu tog över ansvaret över skolans ekonomi, detta finansierades med statliga bidrag (Richardsson 2010, s. 233).
En annan anpassning som tillkom med denna reform var att se över de befintliga styrdokumenten vilket resulterade i Lpo94 (Daun 1997, s. 161).
Daun beskriver begreppet värdemönster i samband med förändring i läroplanen (Daun 1997, s.
170). Läroplanen kan förstås olika utifrån olika aktörer beroende på om det finns på nationell eller lokal nivå. Daun förklarar att staten har andra värderingar och kunskapssyn än vad som finns på kommunal nivå och exemplifierar detta i sin text (ibid.). När en regeringsreform implementeras så blir oftast följderna att det sker en förändring i värdeströmmarna. De tre värdemönstren beskrivs i detta sammanhang som jämlikhet, effektivitet och frihet (Guthrie & Koppich 1993, s. 26). I ett demokratiskt samhälle så är strävan efter att finna jämnvikt mellan dessa tre, dock kommer någon att bli överordnad en annan (ibid.). Daun (1997, s. 170) nämner att decentraliseringen även bidragit med förändringar i Regelverket. I detta sammanhang menar Daun att decentraliseringen medförde förändringar i skolsystemet däribland läroplanen Lpo94 (ibid, s. 161). Regeringsreformer
involverar ofta regler som bestämmer över en verksamhet samt hur den ska styras. Detta kan även påverka individer i en verksamhet och deras arbetsuppgifter (Guthrie & Koppich 1993, s. 26).
Anledningen till att vi valt att binda samman dessa begrepp är för att anpassning är det som behövs vid införandet av en reform, exempelvis läroplansreformen Lgr11. De andra två begreppen blir i sin tur påverkade när man skapar dessa anpassningar. Som vi nämnt tidigare så är läroplansreformen en reform där det skett en förändring i regelverken vilket också kan ha påverkat de befintliga värdemönstren.
4.4 Sammanfattning
Mobilisering – Resurser: Mobilisering handlar sammanfattningsvis om att se över och omfördela befintliga resurser för att kunna få ut den effekten man önskar uppnå med en förändring.
Mobiliseringen kan ske på olika nivåer exempelvis politiskt, fackligt eller organisatoriskt.
Resurser i denna mening handlar inte bara om befintliga medel utan även om behovet av att se över rådande maktfördelning.
Initiativ – Arrangemang för beslutsfattande: Initiativ handlar i detta sammanhang om att se eventuella åtgärder på ett problem eller att utveckla en idé ytterligare genom att exempelvis skapa nya förutsättningar. Tidigare i texten använde vi oss utav Lgr 11 som ett exempel på något som skulle kunna vara en utvecklande åtgärd. Arrangemang för beslutsfattande innebär hur olika individer har möjlighet att påverka ett pågående förslag till förändring, vi har tidigare gett exempel kring detta genom att nämna remissvar. Vi menar även att det handlar om hur individerna som innefattas av en förändring väljer att agera efter att ett beslut har fattats.
Anpassning, regelverk och värdemönster: Vid en förändring behöver vissa anpassningar ske med hänsyn till den rådande samhällsstruktur som finns. Vi behöver också i ett demokratiskt samhälle tänka hur olika värden (jämlikhet, effektivitet och frihet) blir över- eller underrepresenterade i och med en förändring. Man kan tillexempel inte skapa en förändring med fokus på effektivitet utan att jämlikhet eller frihet blir påverkade. Regelverk är i denna mening både ett sätt att styra och påverka en organisation samt personerna som ingår i organisationen. I skolsammanhang förväntas och ska skolans personal följa Skollagen samt andra styrdokument.
5 – Metod
5.1 Val av metod
I början av detta arbete behövde vi avgränsa vår undersökning när vi sökte information kring politiska beslut som är kopplade till specifika händelser i fritidshemmets historia. Detta gjorde vi genom att placera ut dessa händelser efter årtal och tillgänglighet på en tidslinje (se Figur 1) för att göra det hela mer överskådligt. Här väcktes vår fundering kring händelsernas inverkan på fritidshemsläraren, där igenom tillkom yrkesroll i vår frågeställning. I valet av metod kändes det nödvändigt att få med fritidshemslärarna/fritidspedagogernas upplevelser, därför valde vi att göra en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Det går absolut att resonera kring för- och nackdelar kring vårt val av metod. Författarna Rienecker och Stray Jørgensen (2014, s. 193) menar att en fördel med att göra en kvalitativ undersökning är bland annat att det inte krävs stora mängder empiri för att kunna göra en djup analys. Som ovan konstaterat valde vi att använda oss utav en kvalitativ undersökning som metod då det gav mer utrymme till att kunna besvara våra forskningsfrågor och för att få med fritidshemslärarnas egna erfarenheter och tankar. Intervjuerna kommer att vara semistrukturerade med förutbestämda frågor med valfria följdfrågor utifrån vad informanterna berättar (Alvehus 2013, s. 83).
5.2 Urval
Det som har skett i vår arbetsprocess är bland annat ett urval av vilka utbildningsreformer som skulle ligga till grund för vår studie. Vi gjorde urvalet att fokusera på decentraliseringen, införandet av kapitel fyra i Lgr 11 samt införandet av legitimationskrav för arbete i fritidshemmet eftersom dessa tre är större händelser som kan ha haft en påverkan på fritidshemslärarens yrkesroll. I det förberedande stadiet av intervjuerna så valde vi i första hand att försöka hitta fritidshemslärare/fritidspedagoger med en längre erfarenhet då vår frågeställning sträcker sig tillbaka till kommunaliseringen av skolan under 1990-talet. Den erfarenheten som dessa personer äger kan ha en stor betydelse för vårt slutliga resultat av studien men också för att dessa personer kan ge mer utförliga svar under intervjuerna. De fritidspedagoger/fritidshemslärare vi kontaktade har vi tidigare arbetat eller kommit i kontakt med via vårt yrke. Vi ansåg att våra tidigare arbetsrelationer kan ha varit till vår fördel i denna studie då informanterna förhoppningsvis kände en bekvämlighet under intervjumomentet.
Vi valde dessa pedagoger eftersom vi vet att de har en lång erfarenhet som sträcker sig tillbaka till när fritidshemmet integrerades med skolan. Detta ansåg vi relevant för att kunna besvara vår frågeställning. Under arbetet fick vi ett bortfall på två informanter, för att kompensera detta valde vi att intervjua en person med kortare erfarenhet. Sammantaget skulle detta också kunna anses vara ett bekvämlighetsurval eftersom vi i vår omgivning kunde hitta lämpliga pedagoger att intervjua (Alvehus 2013, s. 68). Ytterligare ett skäl till att vi valde personer vi tidigare kommit i kontakt är den rådande pandemin.
Tabell 1. Respondenters yrkesroll och deras arbetslivserfarenhet.
Namn Yrkestitel Arbetslivserfarenhet (år)
Sara Fritidspedagog 37
Berit Fritidspedagog 40
Magdalena Fritidspedagog 33
Samuel Lärare mot arbete i
fritidshem
6
5.3 Genomförande
Vi valde att kontakta sex fritidspedagoger/fritidhemslärare och frågade om de var intresserade av att delta i vår studie. Efter att ha fått klartecken utav respondenterna så mejlade vi ut vårt informationsbrev (se bilaga 1) där vi beskrivit studiens syfte, innehåll samt de etiska aspekterna som studien kommer att luta sig emot. Av de sex utvalda respondenterna fick vi svar utav fyra, därmed blev det ett bortfall på två.
Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och följde till viss del ett intervjumanus med spontana inslag av följdfrågor (se bilaga 2). Två av intervjuerna genomfördes på distans genom Zoom och två genomfördes på respektive lärare/pedagogs arbetsplats. Samtliga intervjuer utfördes i en avskild och ostörd miljö med en och samma intervjuare. Vi valde att dela upp intervjumomentet och transkriberingen för att båda skribenterna skulle vara lika insatta i materialet. Transkriberingen utfördes direkt efter intervjun eller till dagen därpå för att informationen skulle vara färsk i minnet. De intervjuer vi har genomfört har varit med fyra respondenter varav tre med längre erfarenhet inom fritidshemsverksamheten vilket också framgår i Tabell 1. Intervjuernas längd varierade:
• Intervju med Sara (22 minuter)
• Intervju med Berit (13 minuter)
• Intervju med Magdalena (13 minuter)
• Intervju med Samuel (10 minuter)
Intervjuerna tog kortare tid än vi tänkt och avsatt tid för, detta kan bero på att respondenterna kunde i sina svar redogöra för mer än en fråga samtidigt eller avstod från att svara på någon fråga.
Under arbetets gång så har vi fördelat arbetet mellan oss på olika sätt. I själva skrivandet så har det mesta utav arbetet skett tillsammans genom Zoom-samtal men vi har också delat upp vissa delar av arbetet för att vara effektiva. Då vi har olika förmågor när de gäller skrivandet så har vi kompletterat varandra genom att dela upp vissa arbetsuppgifter som exempelvis intervju och transkribering oss emellan. Eftersom vi studerar och arbetar samtidigt så har skrivandet mestadels skett på vår bestämda studiedag (måndagar) samt på helgerna. I slutet på arbetet när uppsatsen behövde korrekturläsas så valde vi både att läsa själva samt att ta hjälp utav en utomstående person.
5.4 Reliabilitet och validitet
I detta avsnitt beskriver vi hur vår kvalitativa studie har tillgodosett studiens reliabilitet och validitet. Bland annat har vi jobbat med vår transkribering som inneburit att tolka samt analysera respondenternas svar. Vi anser att de svar vi fått under intervjuerna är trovärdiga då respondenternas svar har varit varierade, vilket är en indikation på frågorna besvaras sanningsenligt. Om respondenterna svarat liknande på frågorna hade det kunnat tyda på att frågorna var vinklade eller att vi under intervjuerna påverkat respondenterna. Följaktligen har vi tagit hänsyn till studiens reliabilitet. Patel och Davidson (2003, s. 104) beskriver begreppet triangulering i detta sammanhang som ett sätt att säkerställa validiteten, genom att samla in olika källor till att besvara sin frågeställning finns också en möjlighet att se utifrån olika perspektiv och därmed även kan upptäcka variationer. I vårt fall handlade det om att se variationer i informanternas svar. Då vår studie är kvalitativ är det framförallt undersökningen som är av relevans. Vi har tagit hänsyn till studiens validitet i formuleringen av frågeställningarna vilket skapar trovärdighet i vår undersökning. Utifrån frågorna vi har ställt samt de svar vi har fått anser vi att studiens syfte har uppnåtts och att frågeställningarna har kunnat besvaras.
5.5 Etiskt övervägande
Under vårt arbete med problemområdet så märkte vi svårigheterna med att inte lägga in några egna värderingar. Det vetenskapliga förhållningssättet har haft betydelse för hur forskningsarbetet utvecklats (Patel & Davidson 2003, s. 39). Alltså har vi arbetet med att ställa oss värderingsfritt till vår studie. Vid intervjumomentet fanns det fyra krav som vi som intervjuare måste ha uppfyllt;
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav kallas för forskningsetiska principer (Stukát 2011, s. 139).
Informationskrav- och samtyckeskrav: Innan någon deltagit i undersökningen ska de ge sitt samtycke. Vi har förhållit oss till de forskningsetiska principerna genom att informera deltagarna innan intervjuerna vad syftet är med studien samt att de kan avbryta eller inte delta. Denna information fick deltagarna i informationsbrevet men vi har också beskrivit detta muntligt vid intervjutillfället, informationsbrevet mejlades ut till informanterna.
Konfidentialitet-och nyttjandekravet: Deltagarnas namn och- eller namn på den verksamhet som undersöks ska i relation till konfidentialitetskravet garanteras anonymitet om inte tillstånd getts från samtliga som medverkat (Stukát 2011, s. 139). De uppgifter som samlats in från deltagare och undersökningen samt undersökningsresultat kommer inte användas eller lämnas ut för icke vetenskapliga syften eller kommersiellt bruk, när vår undersökning är slutförd och godkänd kommer allt insamlat material att förstöras. På detta sätt har vi tillgodosett nyttjandekravet.
6 – Analys och resultat 6.1 Resultat med tre teman
Under våra intervjuer så har det varit svårt för respondenterna att ge tydliga svar på hur införandet av reformerna har påverkat deras yrkesroll. I vissa fall har vi uppfattat att respondenterna har gissat, haft svårt att svara på frågan eller givit andra svar som inte är relaterade till frågan. I resultatet besvaras studiens frågeställningar genom en redovisning av tre teman som utkristalliserats bland respondenternas utsagor, sedan följer en analys med stöd av de aktuella teoretiska begreppen. Vi har valt att benämna våra teman enligt följande:
• Yrkesrollen
• Status
• Samordning 6.2 Yrkesrollen
Under intervjuerna så har det framkommit olika svar angående kommunaliseringen och dess inverkan på yrkesrollen. Deltagarna har haft blandade uppfattningar om detta, till viss del kunde majoriteten se fördelar av att inkluderas i skolan. De respondenter som arbetat under en längre tid uttryckte en frustration över att deras roll som fritidspedagog blivit otydlig.
Berit kunde se fördelar med att samordnas i skolverksamheten, bland annat tyckte hon att hennes arbetsuppgifter blev mer stimulerande.
Jag tycker att jag fick mer stimulerande uppdrag. Jag började jobba då i barnskola som fritidspedagog. Tillsammans, mycket mer tillsammans med läraren, vi var ett team liksom. Det var ett vi. En grund till eleverna och en helhetsbild av barnens dag. [...] Det kanske blev lite mycket skola ibland. Att man tappade fritidspedagogiken lite (Berit).
Magdalena ansåg att kommunaliseringen haft en annan betydelse för hennes yrkesroll. När vi frågade henne om förändringen haft någon påverkan på hennes yrkesroll så svarar hon:
Ja, alltså om man säger för min del litegrann så var det att vi fick en mycket större barngrupp när vi kom till skolan. […] Jag tycker det var bättre innan, dels så hade eleverna två olika, att man gick ifrån skolan och var inte i samma miljö hela tiden. Och att vi på fritids kunde jobba på ett helt annat sätt (Magdalena).
När det gäller införandet av läroplanen (Lgr 11) och däribland kapitel fyra så hade samtliga respondenter svårigheter med att förklara hur denna förändring påverkat deras yrkesroll. I vissa fall svarade de att införandet av kapitel fyra inte skulle haft någon påverkan alls men beskrev senare olika händelser som ändå indikerade detta. Bland annat genom att de beskrev förändrade arbetsuppgifter eller att deras arbete förtydligats i och med den nya skrivningen i läroplanen.
Sara och Samuel var positivt inställda till införandet av kapitel fyra i läroplanen. Bland annat tyckte de att kapitel fyra var särskilt bra för att detta synliggjorde och förtydligade fritidspedagogernas arbete på fritidshemmen.
Ah jag tycker att det är positivt. Att man vet lite mer hur man ska jobba och kan som hänvisa till det […] Det tycker jag är positivt (Samuel).
När vi ställde Sara frågan om hon upplevde att införandet av kapitel fyra i läroplanen skulle påverkat hennes yrkesroll svarade hon till en början:
Nej det tycker jag inte. Det är bara att det att det står tydligare liksom. Men jag har inte ändrat någonting på mitt sätt att jobba det har jag inte gjort efter att det kom. […] nej men att man måste tänka lite mer kanske, det är väl det enda. Men jag tycker också att det är jobbigt att man ska skriva så himla mycket (Sara).
När vi fortsatte att ställa frågor om vad som kunnat upplevas som negativt eller positivt med införandet av kapitel fyra beskrev Sara bland annat att det egna kapitlet för fritidshemmet har lett till mer dokumentation. Något som hon menar inte sker eller som det inte finns tillräckligt med tid för. Detta ser hon som ett personligt utvecklingsområde, att konsekvenserna av detta kan bli:
[...] att det tar så mycket tid från barnen (Sara).
Magdalena framför också de förändringar som kapitel fyra haft på yrkesrollen. Detta i relation till de krav och förväntningar som tillkommit på fritidshemmet.
På ett sätt är det väl bra. Sen är det väl där igen då att man måste få möjlighet att kunna uppfylla dom här kraven som står då i läroplanen. Det är ju inte alltid riktigt som man kanske har de och man har för stora grupper (Magdalena).
Här ser vi att införandet av kapitel fyra hade ett syfte att höja kvalitén i fritidshemmet och göra undervisningen mer likvärdig. Dock upplevde Magdalena att det fanns ett glapp mellan de krav som ställdes på fritidshemmen och de resurser som fanns tillhanda för att uppfylla dessa.
När vi ställt frågor kring legitimationskravet till respondenterna beskrev Sara flera nackdelar med att ta ut sin legitimation. Eftersom Sara har en äldre utbildning bidrog detta till att hon blev behörig att undervisa i flera olika ämnen utöver fritidshemsverksamheten. Sara fortsätter att förklara att hon inte kände sig bekväm med detta ansvar och att det kunde gå ut över fritidsverksamheten:
Negativt är ju att man, till exempel att jag har fått massa ämnen som jag inte ens kan göra. Så nu när jag har min legitimation så står det ju att jag har bild, musik, idrott, biologi, naturkunskap […] Det negativaste tycker jag är såhär, om man hårdrar det så skulle ju [chefens namn] kunna säga såhär det finns ingen idrottslärare du måste gå och ta det för du har legitimation. För att man måste ha legitimation för att utöva vissa grejer i idrottshallen. […] Det är väl den negativa biten, att man kan bli så att man måste det liksom gå in och ta ett ämne som musik eller vad som helst om dom hårdrar det, för tydligen det har hänt mina vänner att dom har fått varit tvungna och då kommer det här med planeringstiden och du ska vara på fritids också, som krockar (Sara).
Det Sara beskriver kan påvisa en splittrad yrkesroll där legitimationen inte alltid är gynnsam för fritidsverksamheten. Till exempel som Sara beskriver tar det tid från fritidshemmets planeringstid.
Skälet för införandet av kapitel fyra var att tydliggöra målen i verksamheten och genom detta öka verksamhetens kvalitet (Skolverket 2015, s. 3). Ser vi till de aktuella teoretiska utgångspunkterna skulle man därför kunna se att den tidigare bristen på kvalité var något som yrkeskåren ville ha åtgärdat. Det krävs därför att anpassningar genomförs efter den förändring som skett genom kapitel fyra i läroplanen. Vilka typer av anpassningar (Daun 1997, s. 170) kan vi finna utifrån respondenternas berättelser? Majoriteten av respondenterna beskriver att läroplanen (Lgr 11) lett till en tydlighet i verksamheten där man nu förstod varför man gjorde vissa moment. Alltså skulle man kunna säga att bara införandet av kapitel fyra var en anpassning för att lösa bristen på kvalité i fritidshemsverksamheten. Men det går också att tolka brister i denna anpassning, exempelvis framkommer det i intervjuerna att bristen på planering och dokumentation leder till att yrkesrollen inte kan uppfylla de krav som ställs på professionen.
Ser vi till våra teoretiska utgångspunkter så kan införandet av en reform skapa en förändring i värdemönstren (jämlikhet, frihet, effektivitet). Respondenternas svar kan tolkas som att deras yrkesroll gick från fritt till styrt, eller att arbetet blivit mer effektiviserat. Den förändring vi kan se utifrån respondenternas svar är att det lades mer tyngd på att effektivisera och mindre på frihet.
Saras svar kan vara ett exempel på detta där hon beskriver att hennes arbete ser ut på samma sätt men att det har tillkommit mer pappersarbete som hon inte utför.
Utifrån de svar vi fått av respondenterna gällande införandet av kapitel fyra i Lgr11 och dess påverkan av yrkesrollen ges olika perspektiv. Magdalena var en av de som ansåg att det var svårt att tillmötesgå de krav som kapitel fyra medförde eftersom det bland annat tog tid från eleverna.
Av det Magdalena berättar går det att urskilja att det fanns en tid innan och en tid efter implementeringen. Tiden efter implementeringen har gjort det svårt att leva upp till de förväntningar och krav som ställs. Sambandet mellan mobilisering och resurser (Guthrie &
Koppich 1993; Daun 1997) är att den maktfördelning som kan förväntas tillkomma vid ett eget kapitel i läroplanen (Lgr 11) inte ser ut att ha tillkommit. Fritidshemmets mål kan ses som mindre viktiga och hamnar i andra hand. Det som Magdalena även beskriver är bristen på resurser i kombination med de stora elevgrupperna. Utifrån detta så har mobiliseringen samt resursfördelningen som krävts vid införandet av kapitel fyra kanske inte tillgodosetts. Detta eftersom fritidshemslärarna inte får de förutsättningar som krävs för att utföra de arbetsuppgifter som ingår i deras yrkesroll.
Vad gäller införandet av kapitel fyra har två av tre faktorer i AIM (Guthrie & Koppich 1997) kunnat påvisats, Mobilisering och anpassning. Utöver dessa har även parametrarna resurser och värdemönster (Daun 1993) uppmärksammats. Av detta förstår vi det som att det främst skett en påverkan av yrkesrollen vid införandet av kapitel fyra. Det är främst runt denna fråga respondenterna visat sig vara samstämmiga.
6.3 Status
Även gällande detta tema hade respondenterna en ambivalent tolkning av vad de olika reformerna haft för inverkan på professionens status. Vi kan exemplifiera detta med följande citat från Magdalena rörande införandet av kapitel fyra i Lgr 11.
[…] Jag vet inte om man kan säga att det, det är också så personbundet men annars är det kanske att fritidspedagogerna blev viktigare i skolan (Magdalena).
Magdalena fortsätter med att förklara att det är bra att uppdraget förtydligas och att kapitel fyra till skillnad från de allmänna råden ställer krav på att undervisningen lever upp till de mål som är
uppställda. Dock uttrycker Magdalena en skepticism ifall detta går att genomföra när barngrupperna samt strukturella faktorer inte är adekvata.
Den ambivalenta inställningen till kapitel fyras påverkan på professionens status går även att återfinna hos Sara som förklarar att genom införandet av kapitel fyra så tillkom en känsla av förväntningar på sin yrkesroll. Sara beskriver detta genom ett scenario.
Vid personalbrist så förväntas det att fritidspedagogen ska gå in och täcka under skoldagen för att senare gå in och fortsätta på fritids med samma energi (Sara).
Det framkommer här att fritidshemsläraren oftast har två verksamheter den är ansvarig för vilket leder till att fritidshemsverksamheten blir lidande till följd av en prioritering av skolverksamheten.
Vidare anser Sara att införandet av kapitel fyra haft fler negativa konsekvenser, till exempel när det kommer till dokumentation. Detta kan illustreras med följande citat;
Jag tycker det är jobbigt, för vem gör man det? Hur ska jag förklara. Gör man det för att det ska synliggöras, för att vi ska få en bättre status eller gör man det för barnens skull liksom? (Sara)
I relation till legitimationskravet ställde vi också frågan om respondenterna trodde att legitimationskravet skapade en större motivation att studera till fritidshemslärare. Berit svarade på detta genom att beskriva att det är en skillnad med att utbilda sig då och nu. Hon menar på utbildningen har fått mycket högre status idag än tidigare, att man kan säga att man utbildar sig till fritidshemslärare och uttrycka detta med “huvudet högt”.
Sara väljer att tala om likvärdighet och värde när det rör sig om legitimationskravet och vad det har inneburit för fritidshemslärares status.
Men jag tror det, det är mycket dom pratar om de här likvärdigheten som lärare och fritidspedagoger, man ska ha samsyn och sådär och att dom förstår att vi också är utbildade och har ett sätt att, alltså ett lärarsätt att tänka […] Det är väl ett steg i riktningen kanske att man har samma värde (Sara).
Även rörande legitimationskravet uttrycker respondenterna blandade uppfattningar angående dess inverkan på yrkesrollen. Samuel och Berit beskriver exempelvis i sina utsagor att det inte spelat någon större roll om de tagit ut sina legitimationer eller inte. Berit nämner exempelvis att hon blev uppmanad att ansöka om sin legitimation när hon skulle börja undervisa i klass men förklarar att
det fram tills dess inte spelat någon roll om den togs ut eller inte. Berit berättar om detta på följande sätt.
Nu har jag gjort det. Det har jag fått uppmaning i att göra för några år sedan. Annars hade jag inte brytt mig. Men eftersom jag jobbar som lärare nu så ville dom att jag skulle det (Berit).
Samuel har valt att inte ansöka om sin legitimation och menar på att det inte är någon som har frågat efter den.
[…] nä men det har inte behövts heller tycker jag..än. Det är ingen som har frågat efter den efter det eller .. så det känns.. nä jag vet inte. Jag tycker att det, jag tycker att det känns lite onödigt allt det där. Dom säger att det ska höja […] vad heter det..
professionen men jag ser inte det (Samuel).
När vi analyserade Saras svar angående kapitel fyras påverkan på hennes yrkesroll så tolkar vi det som att läroplansreformen inte skapat den förändringen som var tänkt. Väljer vi att analysera utifrån begreppen mobilisering och resurser så uppstår andra perspektiv på förändringen. Vid införandet av kapitel fyra så beskriver majoriteten av respondenterna att fritidspedagogerna fått en högre status och mer ansvar vid till exempel frånvaro i klassammanhang. När det gäller begreppen mobilisering och resurser så behöver det inte alltid finnas någon tydlig tanke bakom förändringen.
En förändring vi tycks kunna se är en utveckling i statusen mellan skola och fritidshem, då klasslärare och fritidspedagoger skulle kunna ses som jämlika och kan förväntas ta samma pedagogiska ansvar. Resursfördelningen kan med denna förändring ha blivit annorlunda, både positivt och negativt. Eftersom eleverna nu får undervisning av en pedagog som egentligen inte är behörig eller utbildad inom ämnet.
Respondenterna beskriver olika perspektiv vid frågor gällande legitimationskravet, detta kan bero på deras tidigare erfarenheter men även bero på vad verksamheten och samhället har lagt för värde på utbildad personal. Analyserar vi respondenternas utsagor utifrån begreppen anpassning, regelverk och värdemönster så kan vi se att samhällets syn på utbildning spelar roll i hur pedagogerna ser på sig själva och till deras status i verksamheten. Exempelvis så tolkar vi Saras svar som att hon önskar en jämlikhet mellan utbildad och outbildad personal. Men eftersom samhället och verksamheten lägger ett större värde på utbildad personal samt att det i och med förändringen blev ett krav så kanske inte alla kan ses som jämlika. Precis som Berit beskriver ses
utbildning som viktigt på grund av att det skapar en större förståelse för verksamheten och varför man arbetar som man gör. Regelverket/legitimationskravet kan vara det som hamnar i störst fokus i och med denna förändring.
Inom detta tema kunde två av tre faktorer (Guthrie & Koppich 1997) påvisas samt tre av fyra parametrar (Daun 1993). Vid införandet av kapitel fyra analyserade vi utifrån begreppen mobilisering och resurser då respondenterna bland annat nämnt hur de används på sin arbetsplats.
Vad gäller införandet av legitimationskrav för arbete i fritidshemmet kan vi se utifrån svaren att detta höjt statusen på deras yrkesroll. Respondenterna nämner utbildning, krav och jämlikhet vilket indikerar på att anpassning krävs och således påverkat värdemönster samt regelverk på ett flertal sätt.
6.4 Samordning
Under detta tema så har respondenterna beskrivit vad de olika reformerna haft för inverkan på yrkesrollen och professionens samordning med skolan. Vid kommunaliseringen upplevde Sara, Magdalena och Berit sig som delaktiga inom skolan men i vissa fall ansågs vara någon hjälpreda.
Sara, Magdalena och Berit beskriver skillnaden innan och efter kommunaliseringen med variation av sina upplevelser.
[...] vi hade väldigt mycket tid på fritids som vi pysslade, vi bakade och sådär men det blev också väldigt mycket dötid. Så jag tycker det var en bra utveckling (Berit).
Magdalena har en helt annan bild av kommunaliseringen vilket främst kan tolkas som nackdelar.
Bland annat genom att berätta hur de större barngrupperna påverkade pedagogernas förmåga att bygga relationer och kunna nå ut till alla elever.
När man kom in i skolan så blev det att man jobbade så mycket i skolan att när fritids började så var man ju trött (Magdalena).
När vi ställde frågor kring implementering av kapitel fyra så beskriver Berit sin första reaktion.
Jag måste vara ärlig med att säga att jag känner att jag inte förstod det ifrån början (Berit).
Hon förklarar att detta kan beror på brist på engagemang men att detta synsätt har förändrats med tiden. Nu anser Berit att införandet troligen berodde på att man ville synliggöra fritidshemmets
betydelse samt göra en bättre helhet mellan skola och fritidshem. Hon fortsätter med att berätta att de tydliga målen har givit fritidshemmet en bättre förståelse kring vad man gör och varför på fritidshemmet. Detta uppmuntrar fritidshemspersonal att tänka till och att det inte bara blir “flum”.
I likhet med det Berit beskriver så förklarar Magdalena att införandet av kapitel fyra (Lgr 11) skapade en jämlikhet mellan skola och fritids.
[...] när vi kom in i skolan då blev det ju liksom ändå mer jämlikt med skolan i läroplanen tycker jag, det är samma saker som man ska jobba för. Det stod på samma sätt (Berit).
Samuel beskriver att det var fördelaktigt med implementeringen av kapitel fyra. Bland annat menar han på att detta höjde uppfattningen om fritidshemmet samt att kapitlet också skulle kunnat lett till en förbättring av verksamheten.
Ja det var väl för att ge fritids, alltså lite […] men att höja.. vad heter det?
Uppfattningen av fritids och också då att Skolverket inte var riktig nöjd med hur fritids bedrevs. Så att man då försöker ge grejer för att mer gå i linje med vad Skolverket tycker att fritids ska vara (Samuel).
Hur har decentraliseringen (införandet av fritidshemmet i skolan) påverkat fritidshemslärarens yrkesroll? Om vi gör en sammanfattning av respondenternas svar gällande detta har vi fått olika svar. Berit beskriver att hennes yrkesroll och uppdrag blev mer givande medan Magdalena anser att detta lett till fler arbetsuppgifter. I vår inledning har vi tidigare beskrivit att syftet med decentraliseringen var för att tillgodose ekonomiska och resursmässiga skäl samt för att skapa en helhet för eleverna. Ser vi på denna reform utifrån begreppen initiativ och arrangemang för beslutfattande så kan decentraliseringen anses vara ett initiativ för att lösa eller förbättra ett
“problem”. Utifrån Magdalenas svar så kan vi tolka det som hon ser ett problem i förändringen snarare än ett initiativ till att skapa något bra. För Berit var detta inte lika självklart då hon kunde se ett syfte med att jobba med skolans personal och vara ett team. Det vi kan se utifrån respondenternas svar är att decentraliseringen kan ha påverkat deras yrkesroll, detta genom att de nu fått en annan roll i skolsammanhang. Det tillkom också andra arbetsuppgifter, exempelvis ansvar för större barngrupper och mer tid i klassrummet. Det som vi dock har haft svårt att tolka utifrån respondenternas svar är hur eller om de har haft möjlighet att påverka initiativet att inkluderas i skolan, vilket kan kopplas till arrangemang för beslutsfattande.
