Resulterande mock-up och designmotivering

Här kommer nu varje vy grundligt gås igenom för att visa hur de olika elementen relaterar till de uppsatta kraven genererade i avsnitt 4.3 samt hur de är grundade i teorierna presenterade i 2.2 och 3.6. Några lösningar till de identifierade användbarhetsproblemen från avsnitt 4.4 kommer i detta avsnitt också visas. Graferna nedan har inga realistiska data knuten till sig, utan är till för att ge ett bättre helhetsintryck gällande produktens visuella utformning. De aspekter av gränssnittet som innefattar mer än visuellt intryck gås igenom i den förklarande texten för varje krav.

55

Figur 15. Mock-up av vyn "Dashboard".

Vyn ”Dashboard”

Vyn ”Home” från konceptgenereringen döptes om till ”Dashboard” (se figur 15). Detta eftersom det för användaren kommer finnas en vy i gränssnittet som kommer ha ett namn som har med ordet dashboard att göra, vilket gör namnet ”Home” onödigt. Dessutom är ”Dashboard” mer beskrivande av själva gränssnittet än ”Home”, vilket ökar förståelsen för vad användaren kan förvänta sig vad som sker när den navigerar till denna vy i enlighet med teorin om uppmärksamhet presenterad i sektion 2.2.

Vyn förekommer för Per Johansson i ”Designa egen layout” och ”Hitta arbetsuppgifter”. Nedan presenteras en lista på kraven som gränssnittsvyn möter tillsammans med förklaringar:

• Kunna navigera genom systemet • Få en känsla av helhetsnavigering

• Sätta upp navigeringsmöjligheter efter eget behov • Hitta tilldelade ärenden

• Snabbt hitta relevant information • Få en överblick över tilldelade ärenden • Få en överblick över antal felmeddelanden • Se status hos samtliga kunder

56

• Bilda sig en snabb överblick över aktuell status för samtliga kunder • Snabbt skapa sig en uppfattning om aktuella ärenden

• Anpassa gränssnittet så det underlättar egna arbetsuppgifter

Navigeringen är öppen av typen multi-level navigation, vilket innebär att användaren kan navigera till huvudsidorna genom den vänstra menyn, och varje huvudsida länkar till sina delsidor. Detta ger en möjlighet att med ett fåtal knapptryck navigera genom systemet och inducerar förhoppningsvis känslan av helhetsnavigering.

Den vänstra menyn tillåter användaren att lägga till en länk till önskad specifik del av systemet. Eftersom verktyget är webbaserat så läggs det till genom att knyta url:en (söksträngen i webbsidans sökfält) till länken och ge den ett namn. Detta gör att användaren kan anpassa sitt gränssnitt efter eget behov och bidrar förhoppningsvis till känslan av helhetsnavigering.

Dashboardvyn är den vy som användarna möter när de loggar in i verktyget. De små

widgetarna inkluderar en kort information om vad deltagarna kan förvänta sig när vid varje

kunds sida. Det bidrar att rikta deras uppmärksamhet genom att guida användarnas förväntningar enligt teorierna om uppmärksamhet presenterat i del 2.2. Informationen presenterad i widgetarna är orienterad kring de arbetsuppgifter som huvudsakligen utförs i verktyget, det vill säga att hitta och lösa felmeddelanden. Användaren kan genom widgetarna utläsa hur många felmeddelanden respektive kund har (markerat med neutral text i parantes) samt hur många av dem som är kritiska (markerat med röd parantes) och de totala antalet ärenden som varje kund har för tillfället (markerat i neutral text i parantes) samt hur många arbetsuppgifter den inloggade användaren är tilldelad (markerat med grön parantes). Det hjälper förhoppningsvis användaren att bilda sig en uppfattning om vad som förväntas av hen gällande sina arbetsuppgifter. Dessutom ger det möjligheten att prioritera var det är mest kritiskt att börja arbeta. Uppe i högra hörnet i varje widget finns en symbol som indikerar serverstatusen. Det hjälper användaren att bilda sig en snabb uppfattning om hårdvarustatusen hos kunderna.

57

Figur 16. Mock-up av vyn "Customer Dashboard".

Vyn ”Customer Dashboard”

Denna vy förekommer i Anna Stridhs scenario ”Skapa ny widget för analys” samt ”Skicka information till andra involverade”. Nedan följer en lista på kraven som gränssnittsvyn möter tillsammans med förklaringar:

• Visualisera data i form av grafer • Skapa egna visualiseringar

• Anpassa gränssnittet efter eget behov • Analysera data

• Se statistik över felmeddelanden, flöden och ärenden över tid • Möjlighet att skapa egna statistikvisualiseringar

• Möjlighet att styra vem som får notiser från systemet • Skicka notiser vid uppstådda fel

Widgetarna i denna vy kan fyllas med den information, länkning, funktionalitet eller grafer som

användaren själv vill ha presenterad. Genom den orangea knappen nere till höger kan användaren lägga skapa nya widgetar i gränssnittet efter önskat behov.

Uppe till höger finns ett litet lås som indikerar om instrumentpanelen är låst eller upplåst. Om användaren låser upp instrumentpanelen kan hen ändra storlek, arrangera om eller bilda

58

grupper av widgetarna genom att dra och släppa komponenterna. Här kana användaren själv ge plats åt de mest relevanta delarna och själv skapa sig en visuell hierarki för att lättare tillta sig information i enlighet med teorin från avsnitt 2.2. Om användaren släpper en widget över en annan så bildar de en grupp. En ram bildas då runt widgetarna som markering. Detta för att skapa följa kompatibilitetsprincipen presenterad i 2.2 om att saker som hör ihop bör vara nära varandra. Widgetarnas information och hur den presenteras styrs av användaren själv. Dock är möjligheterna begränsade till vad systemet samlar in för information.

I högra hörnet vid varje widget finns en funktionalitetsknapp där olika åtgärder gällande informationen inuti widgeten kan vidtas. Här kan användaren välja att själv få, eller dela ut om hen har behörighet, notifikation när widgetens status ändras. Notifikationen kan väljas att styras till någons mejl men kommer också upp som ett meddelande i notifieringsikonen uppe i gränssnittets högra hörn. Notifieringsikonen kan klickas på av användaren för att se de senaste notifikationerna så som tilldelade ärenden, statusuppdateringar av widgetar et cetera. Informationen i varje widget kan också skickas vidare till mejlkorgar utan att ”prenumerera” på statusuppdateringar. Det går också att exportera datan i widgeten om den skulle vilja användas i andra program, presentationer eller dylikt. Att få notifikationer innebär att användaren själv inte behöver gå in och hålla sig uppdaterad om vad som händer i systemet. Det minskar belastningen på arbetsminnet och underlättar för användarna att fokusera på sina arbetsuppgifter istället.

59 Vyn ”Flow Tracking”

Denna vy används av Anders Olsson i scenariot ”Felsöka – pinpointa ett problem. Nedan följer en lista på kraven som gränssnittsvyn möter tillsammans med förklaringar:

• Fritt kunna välja vad för information som ska sökas på • Göra en sökning på ett annat sökresultat

• Stödja filtrering av filtrerat resultat

• Uppleva att systemet gynnar den egna förmågan snarare än att hämma den

Detta är en vy innehållandes alla meddelanden, såväl neutrala som felmeddelanden. Här kan användaren söka igenom allt som skickats inom integrationssystemet. Anders uttryckte behovet av att kunna filtrera meddelandena i systemet på ett sofistikerat sätt. Därför finns, till höger i gränssnittet, valet att göra en regelbaserad sökning. Där kan användaren lägga till en sökning för att filtrera resultatet och kombinera den med en eller flera andra sökresultat genom operatorer. På så sätt kan användaren exempelvis göra en sökning i ett annat sökresultat, men även andra typer av sökkombinationer. För att användaren ska förstå hur resultatet av sökningen gått till presenteras en förklaring till hur sökningen filtrerat datan och hur många träffar den olika kombinationerna gett. På så sätt förmedlar systemet sin systemstatus till användaren på ett mer begripligt sätt.

Vid varje cell i datamatrisen finns en knapp som användaren kan klicka för att direkt föra över informationen till sökfältet till höger. Det underlättar användarens arbetsminnesbelastning och uppmärksamhet eftersom de då inte behöver skifta blicken från dataraden till sökfältet för att sedan hitta tillbaka dit de var innan.

Sökmenyn till höger kan också användas för att göra en snabbsökning, om man inte vill använda sig av den regelbaserade sökningen. Anledningen till att det finns två olika sätt att filtrera datan är för att mer ovana användare inte behöver filtrera datan på sådant sofistikerat sätt. Den regelbaserade sökningen agerar således som en accelerator för expertanvändaren och tillåter denne att utföra sina uppgifter på ett bättre sätt.

60

Figur 18. Mock-up av vyn "Suspended Messages".

Vyn ”Suspended messages”

Denna vy förekommer i Anders Olssons scenario ”Felsöka – pinpointa ett problem”. Nedan följer en lista på de krav som gränssnittsvyn möter tillsammans med förklaringar:

• Kunna se detaljerad information om felmeddelandet

• Kunna filtrera meddelanden baserat på detaljerad information • Stödja filtrering på all information som meddelandet innehåller

Denna vy är tvådelad, innehållandes en lista på alla aktuella felmeddelanden för en specifik kund till vänster samt detaljer om meddelandet till höger. Anledningen till att informationen är tvådelad är för att användaren snabbt ska kunna se mer detaljerad information av meddelandet på utan att behöva ändra vy från sökresultaten. Information som hör samman har grupperats och markerats i en drop-down-ruta för att skapa en koherent presentation av relaterad information enligt kompatibilitetsprincipen från avsnitt 2.2. Här kan användaren smidigt ta se den detaljerade informationen och extrahera de detaljer den är intresserad av att söka på utan att behöva lämna söksidan. På så sätt behöver användaren inte komma ihåg information från en vy till en annan vilket minskar arbetsminnesbelastningen och underlättar användarens fokus på att utföra filtrering av meddelandena istället.

61

Figur 19. Mock-up av vyn "Task List".

Vyn ”Task List”

Denna vy förekommer i Per Johanssons scenario ”Hitta arbetsuppgifter” och ”Öppna länk från kollega”. Nedan presenteras en lista med de krav som gränssnittsvyn möter tillsammans med förklaringar:

• Kopiera och klistra in länk

• Indikator på var i programmet man befinner sig • Kunna navigera mellan kunder

• Navigera till sida för ärenden

• Få en överblick över tilldelade ärenden • Få en överblick över antal felmeddelanden • Kunna öppna och läsa beskrivningar av ärenden • Kunna läsa tilldelade ärenden

• Kunna beskriva och dela ut ärenden

• Kunna ändra status på flera ärenden samtidigt

• Kunna kommunicera åtagna ärendens och ärendenas status till kollegor • Kunna ta del av kollegors åtagna ärenden och ärendenas status

62

Som tidigare nämnt i skickar supportrar ibland länkar till varandra, på exempelvis ett filtrerat sökresultat, för att kunna förmedla ett problem de stött på. Att öppna en länk som gäller en specifik kund kräver att användaren är inloggad i den kunden för att länken ska leda till rätt sida. Därför behöver en stark indikator på var i programmet man befinner sig finnas. I denna vy så presenteras var någonstans användaren befinner sig genom en högkontrasterad upplysning mot bakgrunden på tre ställen. Till vänster ser användaren vilken kund som är vald, i menyns översta navigeringsfält vilken delsida hen befinner sig på och genom en belyst text i undermenyn vilken delsida av delsidan hen befinner sig på. Dessutom finns en extra presentation av vilken kund användaren är inloggad på i menyn på toppen. Förhoppningen är att komponenternas kontraster i form av färg och storlek ska ta tillräcklig uppmärksamhet när länken ska klistras in. Eftersom det är ett webbaserat gränssnitt så behöver användaren lyfta blicken till vänstra hörnet av webbläsaren och det är just där som indikatorerna på vilken kund användaren är inloggad finns. Uppmärksamhetsåtdragningen hoppas kunna hindra att användaren klistrar in länkar i fel kund samt minska tiden det tar för användaren att rikta uppmärksamheten åt att leta rätt på var i gränssnittet hen befinner sig.

Användaren får i undermenyn till topmenyn i gränssnittet information presenterad inom parantes vid delsidorna ”Task List” och ”Suspended Messages” där den vänstra parantesen är totala antal ärenden respektive felmeddelanden och den högra är tilldelade ärenden respektive kritiska felmeddelanden. Detta vägleder användarens förväntningar på vad som kommer finnas bakom varje delsida och hjälper användaren att bygga en mental modell som stämmer överens med systemets status, vilket går i linje med vad som presenterades i avsnitt 2.2.

Till vänster i vyn kan presenteras en lista på alla ärenden. Här kan användaren se vem som blivit tilldelad vilket ärende och vilken status ärendet är i för tillfället. Om användaren markerar ett ärende så presenteras mer detaljerad information till höger i gränssnittet. I listan till vänster kan användaren markera flera ärenden samtidigt och tilldela dem till en viss kollega eller ta åt sig dem själv. Det går också ändra status på flera ärenden samtidigt samt ändra flera meddelandens status. Den funktionaliteten underlättar rent fysiskt arbetsuppgifterna och frigör mer tid för användarna att ägna sig åt mer tidskrävande arbetsuppgifter. Till höger kan användaren läsa deskriptioner om de enskilda ärendena som den skriver själv. Det möjliggör för användarna att inom programmet kunna kommunicera och förmedla information om ärendena. Det frigör också tid och tillåter användarna att kunna arbeta utan att behöva kontakta varandra genom externa kommunikationsmedel. Dessutom bidrar kommunikationen användarna emellan till en bättre mental modell gällande systemstatus och användarnas mentala modell om vilka uppgifter de kan förvänta sig behöva utföra under arbetsdagen.

63

5 Diskussion

Detta avsnitt kommer diskutera hur studien besvarat frågeställningarna samt implikationerna som metodvalen kan ha haft på resultatet.

Denna studie ämnade att undersöka hur användarupplevelsen för integrationsverktyget Inexus IV skulle kunna förbättras genom att förstå användarna av det och anpassa gränssnittets utformning utefter deras behov. Datainsamlingen var problematisk i flera aspekter. Den första gäller själva omfånget av användare. I och med den låga svarsfrekvensen från slutanvändare, det vill säga, kunder som inte har anknytning till företaget som utvecklat verktyget, blev studiens dataunderlag orienterad kring användare som är vana vid verktyget. Detta är problematiskt för att det inte är säkert att de observerade och intervjuade användarna speglar det generella omfånget av brukare. Det gör att den fundamentala utgångspunkten för respektive designsteg kan vara styrd mot en väldigt specifik grupp av användare. Dock innefattar designprocessen iteration även när det kommer till användarundersökningar. Dataunderlaget i denna studie gav styrkan att processens olika steg inte fick för stort omfång. Vanligtvis behöver beslut fattas om vilken typ av användare som ses som den primära brukaren, vilket föll sig relativt naturligt i denna studie. En framtida kompletterande undersökning med slutanvändare kan vara en god idé för att se hur det framlagda dels fungerar för denna grupp och hur det kan anpassas för att inkludera deras mål och mentala modeller.

Den andra problematiken med datainsamlingen gäller metodiken. Att inte spela in intervjuer och observationer gjorde insamlingen tämligen fattig på detaljer och kan dessutom ha gett upphov till en viss partiskhet i vad som antecknats. Det är en i och för sig en generell problematik för alla typer av kvalitativa metodansatser, men just i den här studien hade inspelning förmodligen lett till ett rikare dataanalys. Detta eftersom forskarens bristande kunskap om tekniken i fråga kan ha påverkat intervjuernas kvalité gällande frågor och utforskning. Förklaringar för hur användarna tänkte kan ha gått förlorade i forskarens fokus på att försöka begripa sig på de tekniska aspekterna av verktyget istället för att helt fokusera på att anteckna intressanta aspekter av användarnas upplevelser, känslor och arbetsuppgifter. En inspelad intervju hade på så sätt underlättat för forskaren att bilda sig en klarare uppfattning av vad som faktiskt sades under intervjuerna. Dock är fältanteckningar en etablerad metod i designsammanhang (Arvola, 2014) och den har också sina fördelar gentemot inspelning och transkribering. Den tillåter designerna att direkt under datainsamlingen anteckna det som är mer relevant för kommande designbeslut. Det kräver dock en att antecknaren förlitar sig på sin egen expertis, vilket kan vara problematiskt i sig, men i studiens sammanhang gjorde det att dataanalysen redan snävat in på relativt centrala delar av användarnas upplevelser och vanor

64

redan efter insamlingen. Det medförde att mer tid ägnades åt konceptgenerering och detaljering vilket resulterade i ett mer verklighetsnära resultat.

En andra problematisk aspekt av intervjuerna och observationerna gäller utformningen av dem. Observationen skedde över dator utan webbkamera, vilket innebär att uttryck från kroppsspråk och ansiktsuttryck inte kunde observeras. De delar av interaktionen gick förlorade under datainsamlingen. Dessutom var användarnas naturliga miljö inte möjlig att observera under intervjuerna och intressanta aspekter gällande den kunde heller inte inhämtas. Däremot kan en inspelning över datorn ha fördelen att användarna blir mer avslappnade i en familjär miljö och har lättare för att öppna upp sig då atmosfären inte blir riktigt lika ”klinisk” som att sitta ansikte mot ansikte i ett rum avsatt för intervju (Bolderston, 2012).

Gällande utformningen av personor uppsattes beteendevariablerna efter riktlinjerna som föreslagits av Sharp, Rogers, Preece (2019), Goodwin (2009) och Arvola (2014), men utsättningen av datapunkter blir relativ till deltagarna som var med. Det gör att det är omöjligt att säga om de deltagare som placerades på en viss sida av beteendespektrat skulle placerats just där ifall ett större omfång av deltagare hade inkluderats. Det gör att personorna kan ha blivit aningen förvrängd gentemot den generella populationen användare. Gällande personorna kan de, även om de av många designers anses vara ett sätt att säkerställa att designresonemang utgår ifrån den insamlade datan, ge upphov till designbeslut baserat på rådande samhällsstereotyper (Marsden & Haag, 2016). Marsden och Haag (2016) menar att eftersom personor är mål och beteenden från användare uttryckta i en person tenderar de att bli behandlade på ett individuellt plan och därmed ärver de också stereotyperna vi har gällande andra människor. Ett försök till minskad stereotypbildning gjordes i detta projekt genom att utesluta en verklig bild på personorna och istället använda en animerad. I framtida studier kan det vara värt att överväga en annan metod för att visualisera sina användare för att minimera risken för att stereotyper ska påverka resterande delar av designprocessen.

Ett annat generellt problem gällande hela designprocessen är avsaknaden av ett designteam. Många metoder som implementerades, så som personagenereringen, konceptgenereringen och den heuristiska utvärderingen utgår ifrån att det är flera personer involverade i processen. Flera personer gör att ett rikare omfång av idéer kan genereras och diskuteras. Exempelvis visade Nielsens (1992) att antal användarproblem som identifieras av en enskild utvärderare är avsevärt lägre än med två eller fler. En annan utvärderingsmetod hade varit att föredra, så som användartestning. Användartestet hade på ett bättre sätt kunnat svara på hur användarna upplevde det tilltänkta gränssnittet på ett bättre sätt. Det återstår att utforska.

65

Nu när det klarats upp vad implikationerna tillvägagångssättet kan ha haft på slutresultatet ska frågeställningarnas svar presenteras och diskuteras.

Vilka beteendemönster, mål och upplevelser har användarna av verktyget idag?

Vilka beteendemönster som identifierades besvarades genom den etnografiska analysen och visualiserades genom personor. Tre olika beteendemönster uttryckta i tre olika personor identifierades från den insamlade datan från 5 intervjuer och observationer samt ett enkätsvar. Personornas beteenden identifierades som: social, lagspelare och lättlärd; strukturerad, teknikintresserad och helhetsfokuserad; självständig, analytisk och noggrann. Tre olika mentala modeller och upplevelser av vad verktyget innebär för dem i deras arbetsdag samt vad deras förväntningar på programmet innefattar. De uttryckta målen identifierades som att kunna samarbeta, organisera och förstå vad förväntningarna på en själv innefattar utveckla och förbättra organisationen genom att analysera data samt ha ett verktyg som agerar som en accelerator för att tillämpa sina djupa kunskaper. Det är således tre relativt spridda användarbeteenden, upplevelser och mål som identifierats i denna undersökning.

Hur kan gränssnittet förbättras så användarupplevelsen ökar, med hänsyn till användarnas behov och tidigare forskning?

Gränssnittets utformning och användarvänlighet baserades på tidigare forskning om hur arbetsminnet och uppmärksamhet kan underlättas. Genom att hjälpa användarna att skapa en mental modell som går i linje med systemets status, deras mål med arbetsuppgifterna och