Som ett stöd vid upphandling av en scenariostudie ger detta kapitel ungefärliga indikationer på hur stora resurser i form av tidsåtgång som en scenariostudie vanli- gen medför, baserat på vissa antaganden om studiens utformande. Dessutom ges exempel på kostnadsposter utöver arbetstid. Vi antar att en CV-studie respektive en CE-studie ska utföras med start 1 januari. Resursåtgången är delvis beroende på valet av datainsamlingsmetod. Eftersom postenkäter och webbenkäter är de meto- der som vanligen används i Sverige ges indikationer för båda dessa metoder. För att få bästa möjliga svarsfrekvens på webb- eller postenkäten bör det beaktas när på året studien skickas ut. Industrisemester, jul och andra perioder som omfattar eller ligger i nära anslutning till storhelger, skollov och semestrar är bra att undvika. Kostnad, tidsåtgång och tidtabell är samma för CE och CV samt för webbenkät och postenkät om inget annat anges i tabell 3. Vidare antar vi att scenariostudien inne- fattar:
- ett fokusgruppsmöte
- en pilotstudie med två påminnelser, som sammanlagt antas ge 50 re- spondenter
- en bortfallsundersökning
- en huvudstudie med tre påminnelser, som sammanlagt antas ge 500 respondenter
- en grundläggande dataanalys med beräkning av medelbetalningsvilja och totalbetalningsvilja
Dessutom antas att den konsult som ansvarar för genomförandet av studien huvud- sakligen utför samtliga av dessa moment och att en webbpanel används. Observera att detta endast är ett exempel på uppläggningen av en studie.
Som framgår av tabell 3 har en studie som utförs som en webbenkät en kortare tidtabell än motsvarande studie som utförs som en postenkät. Detta beror på att svarstiden blir kortare då en webbpanel används samt att registrering av data inte behövs eftersom data vanligen sammanställs av det program som enkäten pro- grammeras i.
Tabell 3 indikerar vidare att ca 300-350 arbetstimmar behövs för att utföra CV- studien i exemplet, dvs. en kostnad på 300-350 tkr om konsultens timtaxa är 1000 kr. Till dessa kostnader ska läggas de kostnadstyper som exemplifieras i tabellens fjärde kolumn. För CE-studien i exemplet tillkommer ytterligare 30 arbetstimmar på grund av den extra komplexitet som en CE-studie vanligen medför.
Vid upphandling av en scenariostudie rekommenderar vi att följande krav ställs på anbuden. Anbudslämnaren bör kunna uppvisa:
- Dokumenterad erfarenhet av att utföra scenariostudier - Tillgång på expertis inom scenariostudiens ämnesområde
67 - Förslag till uppläggning av studien - Referenser
Innan en upphandling görs, beakta kontrollfrågorna från avsnitt 2.3.3, dvs. finns det goda skäl att använda en scenariometod istället för någon annan värderingsmetod eller bör värdeöverföring användas istället? Har alternativen till att använda en scenariometod utretts?
Något omformulerade finns även kontrollfrågorna från vägledningens kapitel och avsnitt inkluderade i tabell 4 för att i ett upphandlingsförfarande ge stöd kring vik- tiga moment i studiens utförande. Gå även gärna tillbaka till de kapitel och avsnitt som dessa frågor hör samman med för mer information och mer detaljerade frågor.
Tabell 3. Exempel på arbetsmoment, tidsåtgång, tidtabell och kostnad för en CV-studie respektive CE-studie som genomförs som webbenkät och postenkät.
Arbetsmoment Ungefärlig tidtabell Ungefärlig tidsåt- gång Exempel på viktiga kost- nadstyper som tillkommer utöver arbete Förberedelser (informationsin-
hämtning om det aktuella äm- net, val av undersökningsmetod och urval för undersökningen, diskussion med uppdragsgiva- ren)
Start 1 januari 40 timmar
Utveckling av undersökningsin- strumentet (formulering av frågor, definition av hypotetisk förändring, formulering av värderingsscenario, val av betalningsviljefråga mm.)
Mitten av januari 60 timmar för CV- studie
80 timmar för CE- studie
Ett fokusgruppmöte (förberedel- ser, rekrytering, utförande, utvärdering)
Slutet av februari (Obs! Undvik sport- lovet för mötesda- tum och rekrytering)
30 timmar Kostnad för rekrytering (t.ex. via annons och/eller telefon) Ev. kostnad för moderator (om inte konsulten har denna kompetens) Lokalhyra Ersättning och förtäring till deltagare Eventuell omarbetning av frågor
(justering av enkät)
Början av mars 10 timmar
Pilotstudie (urval, tryckning av enkät, utskick, påminnelse, utdrag ur adressregister alterna- tivt programmering av webben- kät och utdrag ur adressregister eller användande av webbpa- nel, två påminnelser för både post- och webbenkät)
Utskick mitten av mars 10 timmar för postenkät 40 timmar för webbenkät (inklu- derar programme- ring av enkäten) Kostnad för utdrag ur adressregister Kostnad för tryckning Portokostnader för utskick och svarspost
68 Kostnad för mjukvara för programmering av webbenkät Kostnad för webbpanel Registrering och analys av
pilotstudiedata
Tidigast i mitten av april för postenkät och slutet av mars för webbenkät
20 timmar för postenkät 10 timmar för webbenkät Eventuell omarbetning av frågor
(justering av enkät) Slutet av april för postenkät och början av april för webbenkät 10 timmar Huvudstudie (tryckning av enkät, utskick, påminnelse, utdrag ur adressregister alterna- tivt korrigering av programme- rad webbenkät och utdrag ur adressregister eller användande av webbpanel, tre påminnelser för både post- och webbenkät)
Utskick mitten av maj för postenkät (Utskicket bör göras i god tid innan midsommar och skolavslutningar), mitten av april för webbenkät. 40 timmar för postenkät 10 timmar för webbenkät (givet att inga större förändringar i programmeringen behövs) Kostnad för utdrag ur adressregister Kostnad för tryckning Portokostnader för utskick och svarspost Kostnad för webbpanel: Registrering av data (gäller
endast för postenkät)
Slutet av juni för postenkät
40 timmar
Analys av data Början av juli för postenkät, början av maj för webbenkät 30 timmar för CV- studie 40 timmar för CE- studie Bortfallsundersökning (formule- ring av frågor, programmering av enkät (endast webbenkät), utskick, registrering (endast postenkät) och analys av data)
Bör läggas efter industrisemestern tidigast i mitten av augusti för posten- kät, mitten av maj för webbenkät 20 timmar för postenkät 20 timmar för webbenkät Kostnad för tryckning Portokostnader för utskick och svarspost Kostnad för webbpanel Rapportering Början av septem-
ber för postenkät, slutet av juni för webbenkät
40 timmar
Tabell 4. Kontrollfrågor från vägledningen relaterade till de olika arbetsmomenten
Arbetsmoment Frågor Relaterat av-
snitt eller kapi- tel i vägled- ningen Förberedelser (informationsinhämtning
om det aktuella ämnet, val av under- sökningsmetod och urval för undersök- ningen, diskussion med uppdragsgiva- ren)
Finns det goda skäl att använda en scenariometod istället för någon annan värderingsmetod eller vär- deöverföring?
Har alternativen till att använda en scenariometod utretts?
Avsnitt 2.3.3, 2.4.2 och 3.2
69
Vilken scenariometod verkar lämp- ligast att använda?
Hur motiveras valet av undersök- ningsmetod?
Vilka är för- och nackdelarna med den valda undersökningsmetoden med avseende på studien syfte? Vad innebär undersökningsmeto- den för representativiteten i urva- let?
Är urvalet ett sannolikhetsurval? Om inte, varför inte?
Formulering av frågor, definition av hypotetisk förändring, formulering av värderingsscenario, val av betalnings- viljefråga mm.
Verkar den planerade studien och undersökningsinstrumentet ha de delar som brukar ingå i en scena- riostudie? Om inte, vilka är skälen till detta?
Hur uttrycks den hypotetiska för- ändringen? Beakta även rekom- mendationerna i slutet av kapitel 3. Är informationen och frågorna objektivt formulerade?
Inkluderades frågor som kan an- vändas för att formulera en värde- ringsfunktion (se även avsnitt 10.2)?
Finns ovannämnda relevanta delar med i värderingsscenariet? Vilka är skälen till valet av betal- ningsviljefråga?
Om en sluten betalningsviljefråga ska användas, hur har budvektorns utformning bestämts?
Om en sluten betalningsviljefråga ska användas, finns tillräcklig kompetens för att analysera svaren på en sådan fråga?
Om en CE-studie utförs: Hur valdes beloppen i kostnadsattributet? Har metoder för att reducera hypo- tetisk bias använts?
Avsnitt 2.4.1, 6.1, 6.2, kapitel 5 och 7
Fokusgrupper (förberedelser, rekryte- ring, utförande, utvärdering)
Beakta tabell 2 i kapitel 8 Kapitel 8
Eventuell omarbetning av frågor (ju- stering av enkät)
Pilotstudie (urval, tryckning av enkät, utskick, påminnelse, utdrag ur adress- register alternativt programmering av webbenkät och utdrag ur adressregis- ter eller användande av webbpanel, två påminnelser för både post- och webb- enkät)
Vilken är populationen?
Stämmer den definierade popula- tionen med scenariostudiens syfte? Hur stort bör stickprovet vara med hänsyn till variansen och bortfall? Hur gjordes urvalet för stickprovet? Beakta tabell 2 i kapitel 8
Avsnitt 3.1 och kapitel 8
Registrering och analys av pilotstudie- data
Eventuell omarbetning av frågor (ju- stering av enkät)
Huvudstudie (tryckning av enkät, ut- skick, påminnelse, utdrag ur adressre- gister alternativt programmering av
Vilken är populationen?
Stämmer den definierade popula- tionen med scenariostudiens syfte?
Avsnitt 3.1 och kapitel 7.
70
webbenkät och utdrag ur adressregis- ter eller användande av webbpanel, tre påminnelser för både post- och webb- enkät)
Hur stort bör stickprovet vara med hänsyn till variansen och bortfall? Hur gjordes urvalet för stickprovet? Har metoder för att reducera hypo- tetisk bias använts?
Är studien väl utformad och utveck- lad enligt gällande rekommendatio- ner?
Har studien testats noggrant för att kontrollera för olika typer av sned- vridningar?
Registrering av data (gäller endast för postenkät)
Analys av data Genomför scenariostudien de fyra punkter som nämns i början av kapitel 9?
Verkar det finnas behov av en bortfallsundersökning? Har en sådan i så fall genomförts? Tas hänsyn till icke-respondenterna vid beräkningen av populationens medelbetalningsvilja och total betalningsvilja för populationen? Har rekommendationerna i avsnitt 10.4 beaktats vid dataanalysen?
Kapitel 9 och avsnitt 10.4
Bortfallsundersökning (formulering av frågor, programmering av enkät (en- dast webbenkät), utskick, registrering (endast postenkät) och analys av data)
Kapitel 9
71
Referenser
Adamowicz, W., Louviere, J., Williams, M., 1994. Combining revealed and stated preference methods for valuing environmental amenities. Journal of Envi- ronmental Economics and Management 26, 271-292.
Ahlroth, S., 2009. Convergent validity test of structural benefit transfer: The case of water quality. Paper IV, Valuation of environmental impacts and its use in environmental systems analysis tools. Doktorsavhandling, Avdelningen för miljö- strategisk analys (fms), Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm.
Alberini, A., Boyle, K., Welsh, M., 2003, Analysis of contingent valuation data with multiple bids and response options allowing respondents to express uncer- tainty. Journal of Environmental Economics and Management 45(1), 40–62.
Alpízar, F., Carlsson, F., Martinsson, P., 2001. Using choice experiments for non-market valuation. Economic Issues 8, 83-110.
Bateman I. J., Carson, R.T., Day, B., Hanemann, M., et al, 2002. Economic Valuation with Stated Preferences Techniques- a manual, Cornwall, Storbritan- nien,.
Biemer, P. P, Lyberg, L. E., 2003. Introduction to Survey Quality. John Wiley & Sons, Hoboken, NJ.
Boadway, R., Bruce, N., 1984. Welfare Economics. Basil Blackwell Publisher Ltd., Oxford, UK.
Boardman, A. E., Greenberg, D. H., Vining, A. R., Weimer, D. L., 2010. Cost- Benefit Analysis: Concepts and Practice. Fourth Edition. Pearson Education Ltd.
Carlsson, F., Martinsson, P. 2006. How much is too much? An investigation of the effect of the number of choice sets, context dependence and the choice of bid vectors in choice experiments. Environmental and Resource Economics 40(2), 165- 176.
Carson, R. T., Mitchell, R. C., Hanemann, W. M., Kopp, R. J., Presser, S., Ruud, P. A., 1992. A contingent valuation study of lost passive use values resulting from the Exxon Valdex oil spill. A Report to the Attorney General of the State of Alaska. http://www.evostc.state.ak.us/pdf/econ5.pdf (2 november 2011).
Champ, P., A., Boyle, K. J., Brown, T. C., 2003. A Primer on Nonmarket Valuation. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht, The Netherlands.
72
Dillman, D. A., 2000. Mail and Internet Surveys: The Tailored Design Method. Wiley-Interscience, New York.
Dufwenberg, M., Harrison, G. W., 2008. Peter Bohm: Father of field experi- ments. Experimental Economics 11(3), 213-220.
Freeman III, A. M., 2003. The Measurement of Environmental and Resource Values: Theory and Methods. Second Edition. Resources for the Future, Washing- ton, DC.
Hanley, N., Barbier, E. B., 2009. Pricing Nature: Cost-Benefit Analysis and Environmental Policy. Edward Elgar Publishing Ltd, Cheltenham, UK.
Hausman, D. M., McPherson, M. S., 2001. Ekonomisk teori och moralfilosofi. Studentlitteratur, Lund.
Hausman, J. A. (red.), 1993. Contingent Valuation: A Critical Assessment. North-Holland, Amsterdam.
Hensher, D. A., Rose, J. M., Greene, W. H., 2005. Applied Choice Analysis: A Primer. Cambridge University Press, Cambridge, UK.
Hultkrantz, L., Nilsson, J-E., 2008. Samhällsekonomisk analys: En introduk- tion till mikroekonomin, SNS Förlag, Stockholm.
Johansson, P-O., 1991. An Introduction to Modern Welfare Economics, Cam- bridge University Press, Cambridge, UK.
Johnston, R. J., Rosenberger, R. S., 2010. Methods, trends and controversies in contemporary benefit transfer. Journal of Economic Surveys 24, 479-510.
Jones, A. M. (red.), 2006. The Elgar Companion to Health Economics. Edward Elgar Publishing Ltd., Cheltenham, UK.
Kriström, B., 1996. Contingent valuation. Arbetsrapport 233, Institutionen för skogsekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.
Larsson, M., Bratt, L., Sandahl, J., 2011. Hållbar utveckling och ekonomi inom planetens gränser. Studentlitteratur, Lund.
Lienhoop, N., MacMillan, D., 2005. Valuing wilderness in Iceland: estimation of WTA and WTP using the market stall approach to contingent valuation. Land Use Policy 24, 289-295.
73
Lindhjem, H., Navrud, S., 2011. Are Internet surveys an alternative to face-to- face interviews in contingent valuation? Ecological Economics, Volume 70, Issue 9, 1628-1637.
Louviere, J. J., Hensher, D. A., Swait, J. D., 2000. Stated Choice Methods: Analysis and Application. Cambridge University Press, Cambridge, UK.
Lundström, S., Särndal, C-E., 2001. Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections. Current Best Methods-rapport. Statistiska Centralbyrån, Örebro.
Löfroth, M., Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000 (1997), Naturvårdsverket, Stockholm.
Mattsson, B., 2006. Kostnads-nyttoanalys för nybörjare. Räddningsverket, Karlstad.
MEA (Millennium Ecosystem Assessment), 2005. Ecosystems and Human Well-being: Synthesis. Island Press, Washington DC.
Mitchell, R.C., Carson, R.T., 1989, Using Surveys to Value Public Goods: The Contingent Valuation Method, Resources for the Future, Washington D.C.
Naturvårdsverket, 2005. Kvalitetskriterier för ekonomiska miljövärderingsstu- dier. Rapport, Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket, 2008a. Ecosystem services provided by the Baltic Sea and the Skagerrak. Rapport 5873, Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket, 2008b. The economic value of ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak: Existing information and gaps of knowledge. Rapport 5874, Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket, 2009a. Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster. Rapport 5937, Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket, 2009b. Monetära schablonvärden för miljöförändringar. Rapport 6322, Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket, 2009c. Multikriterieanalys för hållbar efterbehandling: Me- todutveckling och exempel på tillämpning. Rapport 5891, Naturvårdsverket, Stockholm.
74
Naturvårdsverket, (2010), Arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv- en handledning, Rapport 6342, Naturvårdsverket, Stock- holm.
Navrud, S., 2010. Best Practice Guidelines in Benefit Transfer of Forest Exter- nalities. Final Report, COST Action E45, European Forest Externalities
(EUROFOREX). Department of Economics and Resource Management, Norwe- gian University of Life Sciences (UMB), Ås, Norge.
Randall, A., Ives, B., Eastman, C., 1974. Bidding games for valuation of aes- thetic environmental improvements. Journal of Environmental Economics and Management 1, 132-149.
Riksantikvarieämbetet, 2008. Metodhandledning i samhällsekonomisk konse- kvensanalys: Kulturmiljön i miljömålsarbetet. Rapport 2008:2, Riksantikvarieäm- betet, Stockholm.
Riksantikvarieämbetet, 2010. Ekonomisk värdering av kulturmiljön: Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland. Rapport, Riksantikvarieämbe- tet, Stockholm.
Rosenberger, R. S., Loomis, J. B., 2003. Benefit transfer. Kapitel 13 i Champ, P. A., Boyle, K. J. och Brown, T. C. (red.). A Primer on Nonmarket Valuation. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht, Nederländerna.
Rowe, R. D., Schulze, W. D., Breffle, W. S., 1996. A Test for Payment Card Biases. Journal of Environmental Economics and Management 31(2), 178–185.
Rubin, D. B., 1987. Multiple Imputation for Nonresponse in Surveys. John Wi- ley & Sons, New York.
SCB, 2001. Fråga rätt! Utveckla, testa, utvärdera och förbättra blanketter. Cur- rent Best Methods-rapport. Statistiska Centralbyrån, Stockholm.
SCB, 2008. Urval – från teori till praktik, Handbok 2008:1, Statistiska Central- byrån, Örebro.
SIKA, 2008. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsek- torn: ASEK 4. PM 2008:3, Statens institut för kommunikationsanalys, Östersund.
Smith, V. K., 2004. Fifty years of contingent valuation, s. 1-60 i Tietenberg, T., Folmer, H. (red.), The International Yearbook of Environmental and Resource Economics 2004/2005: A Survey of Current Issues. Edward Elgar Publishing Ltd, Cheltenham, UK.
75
Svenska Statistikersamfundet, 2005. Standard för bortfallsberäkning. Sektionen för surveystatistik, Svenska Statistikersamfundet,
http://www.statistikersamfundet.se/survey/bortfallssnurran/bortfallsrapport.pdf. Söderqvist, T., Hammer, M., Gren, I-M, 2004. Samverkan för människa och natur: En introduktion till ekologisk ekonomi. Studentlitteratur, Lund.
Söderqvist, T., Soutukorva, Å., 2009. On how to assess the quality of environ- mental valuation studies. Journal of Forest Economics 15, 15-36.
TEEB, 2010. The Economics of Ecosystems and Biodiversity: Ecological and Economic Foundations. Edited by Pushpam Kumar. Earthscan, London och Wash- ington DC.
Trost, J., 2007. Enkätboken, Studentlitteratur, Pozkal, Polen. Tännsjö, T., 2000. Grundbok i normativ etik. Thales, Stockholm.
Wibeck, V., 2010. Fokusgrupper – om fokuserade gruppintervjuer som under- sökningsmetod, Studentlitteratur, Malmö.
Östberg, K., Hasselström, L., Håkansson, C., 2010. Non-market valuation of the coastal environment – uniting political aims, ecological and economic knowl- edge. CERE Working Paper #10/2010. Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå, och Umeå universitet.
Östberg, K., Håkansson, C., Hasselström, L., Bostedt, G., 2011. Benefit trans- fer for environmental improvements in coastal areas: General vs. specific models. CERE Working Paper #2/2011. Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå, och Umeå universitet.
76