3.1 Urval av respondenter
Vid utvecklande av en scenariostudie och definition av urval av respondenter för studien är en central fråga vems värdering av en given förändring som undersök- ningen syftar till att skatta? Svaret på frågan är nära sammankopplat med studiens syfte. Vad ska resultatet från värderingsstudien användas till? Om exempelvis en central myndighet önskar värdera en förändring av en icke-marknadsvara av riksin- tresse (t.ex. inrättandet av en nationalpark) kan det vara motiverat att utgå ifrån ett nationellt urval. Om värderingsstudien däremot ska användas som ett beslutsunder- lag för en kommunal angelägenhet kan det vara rimligt att använda ett kommunalt urval för studien. Om studien ska användas som policyunderlag, vilket är mycket vanligt för värderingsstudier, så kan det finnas en koppling mellan beslutsinstans (ex länsstyrelse) och population för urval (ex län). Det behöver dock inte alltid vara så, en värderingsstudie kan mycket väl syfta till att värdera en förändring som berör en mycket begränsad del av t.ex. ett län. Omvänt kan det vara så att förändringen värderas av personer långt bortom länsgränsen. Detta bör särskilt uppmärksammas om det kan förväntas att förändringen även innefattar icke-användarvärden. Något att tänka på gällande det urval som väljs är att scenariometoder fångar upp både användarvärden och icke-användarvärden. Användarvärden innebär det värde som en individ får vid direkt användande av exempelvis en naturresurs genom en simtur, svampplockning eller fågelskådning. Icke-användarvärden utgörs av det värde naturresursen har för en individ trots att han eller hon inte använder eller avser att använda resursen, exempelvis regnskogen i Amazonas eller isbjörnar i Arktis. Icke-användarvärden utgörs av bl.a. existensvärden och framtida värden, dvs. resurser som genom sin blotta existens (samt möjligheten att använda resur- sen) utgör ett värde för en individ respektive att resursen har ett värde för individen även i framtiden. Det kan även innebära ett värde för individen om resursen är tillgänglig för kommande generationer (arvsvärden). Om det är troligt att värdet av förändringen av den icke-marknadsvara som studien syftar till att värdera utgörs av både användarvärden och icke-användarvärden bör urvalet som används för studien återspegla en population som representerar både dem som har enbart icke-
användarvärden och dem som har användarvärden. Detta för att studien ska skatta det totala ekonomiska värdet av förändringen. En individ kan också tillskriva för- ändringen både icke-användarvärden och användarvärden. Om en värderingsstudie syftar till att värdera exempelvis ett kustområde i en viss kommun är det troligt att värdet hos invånarna som bor i eller nära det aktuella området utgörs till största delen av användarvärden. Det är tänkbart att även kommunens invånare som bor längre bort ifrån kusten sätter ett värde på området trots att de sällan eller aldrig besöker det, dessa invånares värde utgörs troligen till största delen av icke- användarvärden. I en sådan studie kan det vara motiverat att använda ett
33
kommunurval eller till och med länsurval för att fånga upp värderingen hos både användare och icke-användare av resursen.
När en värderingsstudie görs undersöks oftast ett litet urval av individer (stickprov) av en viss population för att säga något om värderingen hos hela populationen. På grund av tids- och budgetrestriktioner är det inte praktiskt möjligt att inkludera en hel population i studien. Statistiskt medför detta att det stickprov som används i studien bör väljas ut med hjälp av ett sannolikhetsurval, så att urvalssannolikheter- na är kända för alla individer i populationen. Det är viktigt att tydligt definiera populationen eftersom det är relevant att veta för vilken grupp slutsatser kan dras från stickprovet. Exempel på sannolikhetsurval är obundna slumpmässiga urval och stratifierade urval. Det senare innebär att populationen delats upp i några grupper (strata) med olika egenskaper och därefter dras ett slumpmässigt urval ur ett eller flera av dessa grupper. Om stickprovet som används i scenariostudien inte väljs ut med hjälp av ett sannolikhetsurval, t.ex. genom ett kvoturval eller bekvämlighets- urval, bör det finnas goda skäl för detta. Se även Naturvårdsverket (2005). Stickprovsstorleken är en viktig faktor för den statistiska säkerheten i undersök- ningen. Storleken på populationen har ofta liten betydelse för hur stort stick- provsurvalet bör vara. En viktig faktor för urvalsstorleken är däremot variansen17 i den eller de variabler som undersöks i studien. För att bestämma storleken på stickprovet kan antaganden eller skattningar av variansen i en variabel göras. Vari- ansen kan också bedömas med hjälp av en pilotstudie, se kapitel 8. Om en större variation i skattningarna accepteras kan urvalet vara mindre och tvärtom. Kostnad för undersökningen är en annan faktor att beakta för att bestämma urvalsstorleken. Även undersökningsmetoden påverkar stickprovsstorleken, om t.ex. intervjuer används behöver stickprovet troligen inte vara lika stort eftersom metoden innebär en högre svarsfrekvens. För en CE-studie kan det finnas särskilda krav på ett visst antal svar för att få tillräckligt dataunderlag för analysen vilket därför kan påverka stickprovsstorleken för denna typ av studie. Överhuvudtaget kan stickprovet behö- va vara större om det finns skäl att misstänka att bortfallet blir stort. SCB:s hand- bok ”Urval – från teori till praktik” (2008) ger goda hänvisningar för att praktiskt bestämma ett urval och även exempel på hur urvalsstorlekar kan väljas för olika undersökningar.
Vid val av stickprov rekommenderar vi:
Att i studiens inledande fas försöka få en uppfattning om medelvärdet och va- rians för de variabler som är centrala att undersöka (t.ex. betalningsvilja), vil- ket kan göras genom fokusgrupper eller pilotstudier.
17
Variansen är ett mått på spridningen i en statistisk fördelning. Låt oss i ett enkelt exempel säga att den variabel vi vill undersöka är ålder hos individerna i stickprovet. Variansen säger i detta fall något om spridningen av åldern hos personerna i stickprovet.
34
Om inte särskilda skäl finns bör ett sannolikhetsurval användas för stickpro- vet.
3.2 Val av undersökningsmetod
För att utföra scenariostudier finns olika metoder att välja mellan. Insamlingen av data kan ske med hjälp av intervjuer eller enkäter och dessa kan i sin tur genomfö- ras som personliga intervjuer eller telefonintervjuer, som postenkäter eller webben- käter. Metoderna kan också kombineras. Olika för- och nackdelar följer av meto- derna. Personliga intervjuer och telefonintervjuer ger större möjlighet till förklar- ingar eftersom respondenten då har möjlighet att ställa frågor. Telefonintervjuer ger dock inte möjlighet att använda sig av visuella redskap som bilder eller foton. Personliga intervjuer ger goda sådana möjligheter, men är å andra sidan relativt dyra att genomföra. Det kan även finnas en risk att intervjuaren påverkar respon- dentens svar eller att respondenten ger de svar som han/hon uppfattar som önsk- värda, vilket leder till en snedvridning i resultaten. Dessa problem minskar betyd- ligt då enkäter används eftersom respondenten inte har direktkontakt med en inter- vjuare. När undersökningsmetoden väljs är det generellt relevant att tänka på hur den valda metoden eventuellt påverkar resultaten såsom betalningsvilja. Postenkä- ter är ofta billigt i förhållande till andra undersökningsmetoder. För att höja svars- frekvensen för en postenkät är det viktigt att den är tydlig och enkel eftersom det inte finns samma möjlighet för respondenten att ställa frågor. När en enkät används är det å andra sidan inte möjligt att kontrollera svarssituationen, om det t.ex. är respondentens egna värderingar eller om enkäten diskuteras med andra. Enkäter innebär ofta en lägre svarsfrekvens än intervjuer samt att många påminnelser behö- ver skickas till vissa respondenter.
Att använda webbenkäter blir allt vanligare eftersom de flesta nuförtiden har till- gång till datorer och internet. Webbenkäter kan utföras på flera sätt, det är vanligt att använda en webbpanel för ändamålet. En webbpanel är en grupp individer som rekryterats av ett företag för att svara på olika webbenkäter mot en ersättning. Des- sa paneler kan skapas slumpmässigt genom telefonrekrytering av respondenter som sedan inbjuds att svara på olika webbenkäter som företaget tar in från olika kunder. En webbpanel kan också rekryteras genom att individer själva får anmäla sitt in- tresse för att delta i panelen. Risken med sådant självurval (self-selection) är att det är personer med starka åsikter eller gott om tid som anmäler sig och att panelen
Kontrollfrågor för avsnitt 3.1
1. Vilken är populationen?
2. Stämmer den definierade populationen med scenariostudiens syfte? 3. Hur stort bör stickprovet vara med hänsyn till variansen och bortfall? 4. Hur gjordes urvalet för stickprovet?
35
därför inte blir representativ. Problem med självurval kan även finnas med andra undersökningsmetoder. Fördelar med att använda en webbpanel är en högre svars- frekvens eftersom respondenterna rekryterats med syfte att besvara enkäter och att det går relativt snabbt att samla in data. Dessutom har företaget som tillhandahåller webbpaneler på förhand mycket god information om panelens socio- demografiska karaktäristika. Sammanställningen av data förenklas också eftersom den ofta leve- reras i en datafil från det företag som utför undersökningen. En nackdel med webb- paneler är att de kan innebära brister i representativiteten vilket i så fall leder till snedvridningar i resultaten.
Det finns kulturella och nationella skillnader avseende vilken undersökningsmetod som fungerar bäst. Postenkäter kan användas i länder där det finns centrala adress- register ur vilka det går att göra slumpmässiga urval. Aspekter som läs- och skriv- kunnighet kan vara viktigt att beakta om enkäter används som undersökningsmetod i t.ex. ett land med utbredd analfabetism.
Se följande referenser för fördjupning: Bateman et al. (2002), Dillman (2000), Lindhjem och Navrud (2011), SCB (2008) och Trost (2007).
Kontrollfrågor för avsnitt 3.2
1. Hur motiveras valet av undersökningsmetod?
2. Vilka är för- och nackdelarna med den valda undersökningsmetoden med avseende på studiens syfte?
36