5 Slutsatser
5.2 Reviderad analysmodell
En slutsats som framkommit under arbetet med kandidatuppsatsen är att den analysmodell som använts kan revideras för framtida studier. Analysmodellen skapades utifrån tidigare forskning. Analys av insamlade primära empiriska data motiverar en reviderad struktur i analysmodellen. Delar av resultateten från denna studie visar att vissa påverkansvariabler kan tas bort. Exempelvis har
elevernas påverkan varit mycket liten eftersom lärarna undervisar barn i låga åldrar och barnen inte
har en grundläggande digital kompetens. Vissa påverkansvariabler kan istället läggas till i analysmodellen. En av dessa nya påverkansvariabler är experters kunskap inom skolan. Denna påverkansvariabel har enligt SERVQUAL stor påverkan på de attityder som lärare har till det digitala klassrummet (Bhuasiri et al. 2012).
En annan påverkansvariabel som kan läggas till i analysmodellen är Användningsfrekvens hos lärare. Studien har visat att denna påvekansvariabel är viktig, eftersom lärare har varierad
användningsfrekvens av digitala hjälpmedel. Detta omnämndes även i den sonderande intervjun. Lärarens användningsfrekvens är viktig att analysera både i skolan samt i hemmet. Denna studie har fokuserat på detta till viss del men inte tillräckligt, blir slutsatsen. Lärares användningsfrekvens av digitala hjälpmedel leder till digital kunskap (Røkenes & Krumsvik 2015). Detta innebär att även digital kompetens blir påverkad av bytet med påverkansvariabeln användningsfrekvens. Digital kompetens måste också fokusera mer på kompetensen som läraren får i hemmet och inte bara i arbetet.
I analysmodellens beståndsdel Lärares attityder kan samtliga påverkansvariabler bytas ut.
Kandidatuppsatsens analysmodell kan istället använda sig av analysverktyget TICTAS (Teachers ICT Attitude Scale) som mäter lärares attityder till det digitala klassrummet (Samerci & Aydin 2018). TICTAS är uppdelat i två underkategorier: viljan att använda digitala hjälpmedel samt ångest kopplat till digitala hjälpmedel (Samerci & Aydin 2018). För att få en stabilare grund i analysen av lärares attityder till det digitala klassrummet kan dessa underkategorier användas som påverkansvariaber.
Fig.2 Reviderad analysmodell över påverkansvariabler på lärares attityder till digitala hjälpmedel i undervisning.
36
Källor
Skriftliga Källor
Ahlros, K. (2010). Datorn i skolan: en kvalitativ studie om lärarens attityder.
Kandidatuppsats. Örebro: Örebro Universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:321758/FULLTEXT01.pdf [2018-01-14]
Andersson, J. & Andersson, L. (2013). IKT i skolan: En intervjustudie av lärares attityder.
Kandidatuppsats. Uppsala: Uppsala Universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:638950/FULLTEXT01.pdf [2018-01-14]
Bhuasiri, W., Xaymoungkhoun, W., Jeung, O., Andres, J., & Ciganek, P. (2012). Critical
success factors for e-learning in developing countries: A comparative analysis
between ICT experts and faculty. Computers & Education, 58(2), 843–855. doi:
10.1016/j.compedu.2011.10.010
Castleberry, A. & Nolan, A. (2018). Thematic analysis of qualitative research data: Is it as
easy as it sounds? Currents in Pharmacy Teaching and Learning, 10(6), 807–815.
doi: doi.org/10.1016/j.cptl.2018.03.019
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Drent, M. & Meelissen, M. (2008). Which factors obstruct or stimulate teacher educators to
use ICT innovatively?. Computers & Education, 51(1), 187–199. doi:
10.1016/j.compedu.2007.05.001
Gu, L. (2011). From national commitment and initiatives to implementation in the classroom:
Some critical issues on integration of ICT into education in the Swedish context. The
University of the Fraser Valley Research Review, 4 (1), 29–40.
Internetstiftelsen i Sverige (2018). Så surfar generationerna.
https://2018.svenskarnaochinternet.se/generationer/ [2018-10-08]
Lloyd, M. (2005). Towards a definition of the integration of ICT in the classroom.
Sydney: The Australian Association for Research in Education.
http://eprints.qut.edu.au/3553/1/3553.pdf [2018-11-18]
Miraz, M., Ali, M., Excell, P., & Picking, R. (2018). Internet of nano-things, things and
everything: future growth trends. Future Internet, 10(8), 68–96. doi:
37
Mihai, M. A. (2017). Success factors and challenges of an Information Communication
Technology network in rural schools. Africa Education Review, 14(1), 155–170. doi:
10.1080/18146627.2016.1224569
Røkenes, F. M. & Krumsvik, R. J. (2015). Prepared to teach ESL with ICT? A study of digital
competence in Norwegian teacher education. Computers & Education, 97, 1–20. doi:
10.1016/j.compedu.2016.02.014
Netolicka, J, & Simonova, I, (2017). SAMR Model and Bloom’s Digital Taxonomy Applied
in Blended Learning/Teaching of General English and ESP. 2017 International
Symposium on Education Technology, 1, 1–281. doi: 10.1109/iset.2017.68
Olofsson, A., Fransson, G. & Lindberg, G. (2018). From a student perspective, what
constitutes a good (or less good) use of ICT in teaching?. Education and Information
Technologies, 23(5), 2155–2177. doi: 10.1007/s10639-018-9708-4
Olofsson, A. Fransson, G. & Lindberg, G. (2017) Students’ voices about information and
communication technology in upper secondary schools. The International Journal of
Information and Learning Technology, 35(2), 82–92. doi: 10.1108/ijilt-09-2017-0088
Pelgrum, W. & Law, N. (2003). ICT in Education around the World: Trends, Problems and Prospects. Paris: UNESCO-IIEP.
https://ictedupolicy.org/system/files/88_ict_in_education_around_the_world.pdf?fbclid=IwA R2nsor6NdMDNUiK4vObI8i7HwtUKFjntOdtdvKpMyYlHu2bYx8YfJ7bP_g [2018-11-18] Redondo, E., Daniel, E. & Ward, J. (2009). Combining the rational and relational perspectives of
electronic trading. European Journal of Information Systems, 18(1), 79–97. doi: 10.1057/ejis.2008.61
Robson, C. (2014). How to do a research project: a guide for undergraduate students. 2. uppl. Chichester: John Wiley & Sons.
Samuelsson, U. (2014). Digital (o)jämlikhet?: IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Semerci, A. & Aydin, M.K. (2018). Examining high school teachers attitudes towards ICT use in education. International Journal of Progressive Education, 14(2), 93–105. doi:
10.29329/ijpe.2018.139.7
Skolverket (2018). Så använder du läroplanen för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/sa-anvander-du-laroplanen-for-grundskolan [2018-12-22]
Sveriges kommuner och Landsting (2012). Vem betalar vad?
https://skl.se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/vagledningsvarpavanligafrag or/samycketkostarskolan/kostnaderochvemsombetalar/vembetalarvad.2787.html [2018-12-14]
38
Muntliga Källor
Lärare Alfa, F-3 lärare. Personlig intervju 2018-11-27, Anonym ort i Sverige Lärare Beta, F-3 lärare. Personlig intervju 2018-11-28, Anonym ort i Sverige Lärare Gamma, F-6 lärare. Personlig intervju 2018-11-29, Anonym ort i Sverige Lärare Delta, F-6 lärare. Personlig intervju 2018-11-29, Anonym ort i Sverige
39
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide
Inledande frågor- Vad jobbar du med?
- Hur länge har du jobbat i denna roll?
- Hur länge har du använt digitala hjälpmedel i undervisningen? - Vilka typer av digitala hjälpmedel används?
o Vad används de hjälpmedel du har visat mig?
Lärare
Lärares ”vision”
- Jag har hört att ni har en ny satsning avseende det digitala klassrummet stämmer det? o (Om ja) Hur kände du när du fick reda på den nya satsningen inom det digitala
klassrummet?
- Vilken föreställninghade du då om det digitala klassrummet?
- Vad trodde du i förvägskulle bli det bästa med det digitala klassrummet? - Vilka problem förutsåg du i förväg med det digitala klassrummet?
- Vilka är enligt din mening de största svårigheterna med digitala hjälpmedel? - Vilket digitalt hjälpmedel anser du vara svårast att arbeta med?
- Vilket är problemet med just det digitala hjälpmedelet?
Lärares kompetens
- Vilka av de digitala hjälpmedel som finns i ditt klassrum har du fått utbildning på? - Tycker du att den utbildningen räcker till?
- Anser du att du har tillräckligt med kunskaper för att använda dessa digitala hjälpmedel? - Vilket självförtroende har du när det kommer till digitala hjälpmedel, inte bara i skolan utan
även i hemmet?
- Använder du mycket digitala hjälpmedel i hemmet? T.ex. Smart TV, smarttablet, smartphone osv.
- Vilka digitala hjälpmedel använder du ofta? - Vad använder du dessa digitala hjälpmedel till?
- Känner du dig bekväm med digitala hjälpmedel i skolan/ i hemmet?
Lärarens pedagogik & Didaktik
- Vilka typer av speciella pedagogiska ”knep” använder du i kombination med olika digitala hjälpmedel som du tycker gör undervisningen bättre?
o Förklara hur det fungera
- Vet du ifall det finns några extra pedagogiska utlärningsmetoder? T.ex. att använda sig av både rörlig bild och ljud i undervisningen.
- Hur många digitala hjälpmedel använder du ofta under ett undervisningstillfälle?
Skolan
Skolans resurser
- Hur ser du att skolan försöker hjälpa undervisning med digitala hjälpmedel? - Har några fysiska förberedelser skett för den nya satsningen?
40 - Vilka typer av resurser ser du att skolan lägger på digitaliseringen av klassrum, förnyelse av
internet osv.
- Vilka problem ser du på skolans fysiska förberedelser för ett större digitalt klassrum? Internet, Förvaring av datorer osv.
- Är det något specifikt som du har upplevt när det kommer till skolans satsning på digitala klassrummet som du tycker inte räcker till?
o Förklara
Skolans fortbildning
- Vilka utbildningar har du fått inom det digitala klassrummet?
- Hur gör skolan med fortbildning inom användandet av nya eller uppdaterade digitala hjälpmedel?
- Hur ser du på fortsatt utbildning både med gamla uppdaterade men också nya digitala hjälpmedel?
Skolans support- och underhållsrutiner
- Hur fungerar det om något digitalt i ditt klassrum har gått sönder? - Hur ofta går saker sönder i klassrummet, kopplat till digitala hjälpmedel?
- Hur lång tid kan ett digitalt hjälpmedel vara utan bruk innan du kan använda det igen? - Hur hanterar du som lärare om ett digitalt hjälpmedel inte fungerar?
- Hur hanterar skolan om digitalt hjälpmedel inte fungerar?
- Vad tycker du om de mjukvaror/ applikationer som används idag? o Tror du att de är de bästa för undervisning?
o Skulle du anse att de är relevanta i samtiden/ up to date? - Hur skulle du beskriva experter på skolan inom digitala hjälpmedel? - Har du fått några försäkringar från de som hanterar digitala hjälpmedel? - Har dessa försäkringar blivit uppfyllda?
- Vet du hur de arbetar med digitala hjälpmedel?
- Hur tycker du att beslutstagare arbetar med digitala hjälpmedel? - Tror du att de vet om hur ni arbetar med digitala hjälpmedel?
- Tror du att de vet om vilka system/ applikationer som används dagligen? - Hur ofta byts digitala hjälpmedel ut mot nyare/bättre hjälpmedel?
- Hur ofta uppdaterar ni system på digitala hjälpmedel så ni får nya funktioner?
Elever
Elevers tidigare kompetens
- Vad har du för uppfattningar om barnens kompetenser när det gäller digitala hjälpmedel inom eller utanför skolan?
- Finns det barn som har smartphones i din klass? o Hur hanterar du det?
- Anser du att barnen är duktiga med digitala hjälpmedel?
- Behöver du ofta förklara hur saker fungerar eller kan barnen det sedan innan? - Får barnen denna kunskap från skolan eller från hemmet?
41
Tillit till lärare
- Ställer barnen ofta krav på dig som lärare när det kommer till digitala hjälpmedel? - Ställer de ofta frågor till dig som lärare när det kommer till digitala hjälpmedel? - Hur uppfattar du barnens attityd till digitala hjälpmedel i undervisning?
Digitala hjälpmedel
Tillgänglighet till digitala hjälpmedel
- Hur ofta använder du olika digitala hjälpmedel i undervisning? - Hur sker planering med hjälp av digitala hjälpmedel ut?
- Hur lång tid tar det för dig att planera undervisning med ett digitalt hjälpmedel? - Finns det något specifikt hjälpmedel som du vanligtvis inte vill använda?
o Varför och vilket?
- Hur lättillgängligt är det att använda olika digitala hjälpmedel? T. ex Tar det lång tid att starta? Måste du låna något från IT? Osv.
Distribution
- Hur gör du när du delar ut dina läxor? Gör du det digitalt eller via papper? o Varför har du valt att göra det på det sättet?
- Hur sker vardaglig kontakt med föräldrar om T. ex sjukdom av barn osv? - Genom vilka kanaler kommunicerar du med dina kollegor under arbetstid? - Har ni ett intranät där ni brukar kommunicera kollegor emellan?
o Tycker du att det fungerar bra?
- Har ni en lärplattform för att dela dokument till eleverna? o Hur ofta används detta?
Hjälpmedel
- Vilka olika hjälpmedel finns för barn med extra svårigheter inom exempelvis matte, läsa skriva osv.?
- Finns det specifika hjälpmedel för elever som har det lättare för exempelvis matte, läsa, skriva osv?
o Tycker du att dessa hjälpmedel fungerar?
42
Bilaga 2 – Meningsbärande enheter lärare Alfa
1 Lärare
1.1 Lärares ”vision”
1.1.1 Hur kände du när du fick reda på den nya satsningen när det kommer till det digitala klassrummet?
- Det inte fanns tillräckligt många för att kunna använde det ofta
- Många barn såg fram emot det.
1.1.2 Vad hade du för föreställning om den typen utav klassrum, visionsliknande, hur såg du det framför dig att det nya klassrummet skulle se ut?
- Krångligt att ställa om, planera min undervisning.
- Kände mig rätt trygg
- Det finns oändligt mycket mer än att använda som ett skrivverktyg.
- Jag känner mig trygg och bekväm - Sett positivt på de här.
1.1.2.a Men du sa något om krångel, vad tänkte du på?
- Hur man laddar dessa - Hur man förvarar dessa
- Hur man på strukturerat lär barnen hantera en Chomebook
- Inloggningar med lösenord - Hur man går in i olika program
- Hur man hämtar dokument som man har sparat - Mycket praktiska saker som jag funderade på
1.1.2.b Okej det är då utanför undervisningen, inte just den delen…
- Gäller att vara tydlig
- Jag skall vara säker på verktygen
1.1.3 Vad trodde du i förväg, skulle bli det bästa med det digitala klassrummet?
- Underlätta för mig som lärare
- Dokumentera digitalt - Inte en massa löspapper
1.1.3.a Så mer logistiska lösningar, positivt ut den synvinkeln?
- Tror på att separera motoriken
1.1.3.b Du tänker att det är lättare att skriva
- Lättare för barnen att kommunicera i text på en Chromebook än genom handens motorik när man är sju år.
1.1.4 Vad är enligt din mening de största svårigheterna med det digitala klassrummet och digitala hjälpmedel i stort?
- Tekniken krånglar. - Står rätt handfallen.
- Svårighet, måste ju kunna verktygen och alla funktioner innan jag är bekväm att undervisa - måste bli säker på Google Education
- Lite hämmad över att jag inte kan alla smarta fiffiga grejer.
- Jag behöver lära mig mer så att jag ska kunna lära barnen.
1.1.4.a Om du får välja ett digitalt hjälpmedel som du tycker är svårast att arbeta med utav alla de som du nämnde tidigare.
- Digitala hjälpmedlen är inte krångliga - Mjukvara som jag behöver kunna mer
1.1.4.b Men om man tänker som stort på
problemen med de digitala hjälpmedelena är det alltså mjukvara, själva programmet i datorn som är jobbigt och inte själva datorn i sig, eller smartboard?
- Jag är inte bekymrad över.
- Programmen som jag känner mig osäker på - Det finns oändliga möjligheter.
43
1.2 Lärares kompetens
1.2.1 Om vi går tillbaka till de digitala
hjälpmedelena som du har i ditt klassrum. Vilka har du fått utbildning på via skolan?
- Kurs i Notebook, hur man skapar lektioner - Lite med Google Education-plattformen
1.2.1.a Hur många kurser har du gått på den som du håller på med just nu?
- Skolverkets modul för digitalisering - Hur man kan tänka runt digitalisering ur ett
pedagogiskt perspektiv
- Inte så mycket workshop, mer en allmängiltig.
1.2.1.b Men utbildningen som du går. Är de staten som har gått in och sagt att man ska ha den här…
- Skolverket har utbildningen, - Kommunen har valt att göra den.
1.2.2 Tycker du att den utbildningen du får utav skolan, räcker den till?
- Nej, mer hands on - Hur man gör
- Hur man skapar dokument - Hur man delar dokument
1.2.3 Tycker du att du har tillräckligt med kunskap för att kunna använda digitala hjälpmedel i klassrummet?
- Anpassar ju min undervisning efter de kunskaperna jag har
- Hade jag varit mer tekniskt duktig hade barnen fått en annan undervisning.
- Övertygad att jag kommer att bemästra det här - Tycker att det är viktigt och bra.
- Tas för givet att man kan.
1.2.4.a Vilket självförtroende har du, vi kan börja med i hemmet. När du håller på med digitala hjälpmedel hemma?
- Sådär
- Lär mig saker utantill
1.2.4.a.a Okej känner du att det är så med till exempel en smartphone eller en Ipad eller laptop eller liknande sådant?
- Mera bekväm med min laptop, min telefon eller min läsplatta
1.2.4.b Om man kommer till självförtroendet i skolan med digitala hjälpmedel, hur känner du där?
- Det inte är mycket jag kan. - Jag måste lära mig
- Innan jag har lärt mig, både dåligt
självförtroende men ändå bra självförtroende. - Jag är säker på det jag gör
- Inser att jag borde lära mig mer.
1.2.4.b.a Vilka typer av digitala hjälpmedel använder du dig av?
- Datorn - Mobilen - Surflatta - Smart TV
1.2.4.c Vad använder du som här hjälpmedelena till?
- Söker information - Förströelse - Läser böcker - Lyssnar på böcker.
1.2.5 Men om man ser till de hjälpmedelena hemma, känner du dig mer bekväm med de?
- Lika bekväm
44
1.3 Lärarens pedagogik & didaktik
1.3.1 Om vi går tillbaka till skolan där. Vilka typer av pedagogiska knep använder du när du håller på att lära ut med digitala hjälpmedel för att undervisningen ska gå lite smidigare?
- Lär sig rätt snabbt att knyta an så att barnen kommer ihåg.
- Benämna allting med någonting som är begripligt för barnen
- Tydlighet, ett steg i taget.
1.3.1.a Hur många olika digitala hjälpmedel använder du under ett undervisningstillfälle?
- Smartboarden - Chromebooken.
- Min dator är kopplat till smartboarden - Chromebook är inte det
1.3.2 Så om jag förstått dig rätt så är det någon undervisning med instruktioner om vad som ska göras, så gör barnen det.
- Ja.
2 Skolan
2.1 Skolans resurser
2.1 Hur ser du att skolan försöker hjälpa undervisningen men digitala hjälpmedel?
- Utifrån budget och möjlighet
- bristen är att vi ska få tid och möjlighet att lära varandra och lära av varandra
- Prylar
- Inte mycket undervisning
2.1.2 Var det några fysiska förberedelser som hände innan den satsningen för att anpassa skolan för de här datorerna eller den undervisningen?
- Ändrade på nätverket
2.1.3 Hur tycker du att de lokalerna påverkar den digitala undervisningen?
- Inte åt något håll.
2.1.3.a Okej alltså det jag tänker på hur lokaler påverkas av det digitala klassrummet så tänker jag med eluttag och internetuttag,
datorförvaring med dåliga väggar för att man inte får internet.
- Funderade jag att mycket - Löste sig med laddningsstationen
2.1.3.b Har du några problem överhuvudtaget med lokalerna eller men de fysiska
förberedelserna med det digitala klassrummet som du kan se?
- Önskade att jag hade haft ett grupprum
- Anpassa undervisningen efter de lokalerna man har.
2.1.4 Är det något specifikt som du har upplevt när det kommer till skolans satsning på det digitala klassrummet som du inte tycker inte riktigt inte räcker till?
- Önskat att vi hade ett halvår eller ett par månader fått bekantat oss med Google-miljön innan vi delade ut Chromebooksen
- Det är svårt att ta pedagogiska beslut. - Lärare som inte är bekanta.
- Jag befinner mig i mitten,
- De som har sämre digital kompetens
2.2 Skolans fortbildning
2.2.1 Hur ser undervisningen av hjälpmedel som uppdateras ut? Om vi ställer frågan så.
- Kommunen köper ju licenser och då uppdateras det på automatik
- upp till mig att upptäcka uppdateringarna - Det får jag upptäcka själv.
2.2.2 Och det stämmer då också överens med gamla uppdaterade program som kanske inte uppdateras ofta.
- Nej vi får ingen sådan information.
- Upp till varje lärare att ta reda på det själv av eget intresse.
45
2.3 Skolans support- och underhållsrutiner
2.3.1 Hur fungerar det då om något digitalt i klassrummet går sönder?
- Rapporterar det till vår IT enhet, så blir det en felanmälan, så ringer IT upp mig
- Det är ju väldigt olika på problem vad lång tid det tar.
2.3.2 Hur ofta går saker sönder i klassrummet, kopplat till det digitala hjälpmedlet?
- Inte speciellt ofta - En till två gånger per år
2.3.2.a Okej, men det har hänt att någonting har gått sönder i ditt digitala klassrum?
- Lampan till smartboarden - Då är det blädderblock - Det är ju en nackdel också.
2.3.3 Hur lång tid kan det ta då, till exempel med nu den smartboarden?
- Kanske tre fyra dagar.
- Jag ringde direkt till det företaget som servar våra digitala grejer
2.3.3.a Då var det du som agera och ringde företaget?
- Jag som lärare måste ringa det företagen.
2.3.4 Hur du hanterar om något gick sönder, du pratade om att ta fram något blädderblock?
- Ha en beredskap för att tekniken strular. - Inte bli stressad av att barnen osäkra - Tar du det lugnt och sansat
- Annars blir man tokig.
2.3.5 Vad tycker du om de applikationer som du har idag?
- Barnen använder ju inte så mycket.
- Två skollicenser för digitala läromedel som är jättebra
- Google-miljön är inte jag bekväm i än - Väldigt restriktiv med vad barnen får göra - Appar har vi inga än så länge.
2.3.5.a Men då är det ni lärare själva då som på