Utifrån museets konsekvensutredning har kommunen justerat de ursprungliga plan-handlingarna samt tillhörande illustrationer. Justeringen har föregåtts av en studie-resa våren 2018 där bebyggelseantikvarie från Bohusläns museum, illustrationsarki-tekt, kommunens planchef och planhandläggare medverkade. Studieresan gick till områden med nybyggnation i känsliga miljöer för att kunna se på bra och mindre bra exempel som grund för diskussioner. Föreliggande rapport hänför sig alltså till det planförslag som fanns sommaren 2018.
Museet har i diskussionerna hela tiden arbetat utifrån ett konsekvensperspektiv, nya tillägg som föreslås i detaljplanen har vägts mot riksintressets värdebärare. Samtidigt så är det viktigt att ett samhälle är levande genom att husen bebos och arbetstill-fällen finns. Om samhället dör ut riskerar kulturmiljön också att försvinna. I slutändan är därför detaljplanen en avvägningsfråga mellan att området/ husen ska användas, att de ska smälta in och inte skada riksintresset.
Det har gjorts illustrationer som illustrerar detaljplanens planbestämmelser och som bilagts handlingarna. Dessa utgör ett förslag som diskuterats fram mellan kommu-nen, arkitekten och museet. Illustrationerna har eftersträvat en variation i husens ut-tryck/ utformning för att undvika multiplar men det är svårt att rita in en naturlig va-riation. I slutändan är det främst skilda exploatörer och tid som kan uppnå en sådan naturlig variation.
Nya inslag i traditionella och välbevarade kulturmiljöer är en balansgång. De nya in-slagen måste underordna sig det befintliga samtidigt som läsbarheten inte ska försvå-ras. Läsbarheten kan tydliggöras genom att de nya byggnaderna avviker i utformning, volym eller former från den befintliga bebyggelsen men då blir dominansen för stor eftersom de drar uppmärksamheten till sig. En homogen samling byggnader förstär-ker den effekten ytterligare.
Lösningen för detta område har efter mycket resonerande blivit en blandning mellan traditionella material och utformning samt traditionella material med modernare ut-formning samt att anpassa volymerna. I vissa fall fungerar det att tänka mer modernt men då krävs det att man använder sig av traditionella material, tekniker och färgty-per. Detta är även eftersträvansvärt miljömässigt då de i regel är mindre miljöfarliga (undantag finns givetvis).
Svårigheterna ligger alltså i att det finns många variabler/ delar som avgör hur slutre-sultatet blir. Volymer, översiktlig utformning är viktiga och kan lätt regleras i en de-taljplan men minst lika viktiga för slutresultatet är material, kulörer och detaljutform-ning. Dessa kan dock vara svåra att styra både för planarkitekter och för bygglovs-handläggare utan det slutliga resultatet ligger mycket på fastighetsägarna och explo-atörernas kunskap och vilja.
Kommentarer till utförda justeringar
Kommunens utformningskapitel har kompletterats med en inledande syftesformule-ring som betonar vikten av att ta hänsyn till kulturmiljön. Avsikten är att, med hänvis-ning till detaljplanen, möjliggöra avslag om framtida bygglov inte har tagit hänsyn till de olika kulturhistoriskt viktiga beståndsdelarna.
Följande redovisning redogör för diskussionernas slutsatser kring detaljplanens be-stämmelser:
Bostadshusen på Galleberget:
• De nya bostadshusen på Galleberget ligger i ett exponerat läge från havet och hamnen sett och det är därför av stor vikt att vid bygglov bedöma utifrån huruvida byggnadernas utformning dominerar över den äldre bebyggelsemil-jön eller inte.
• För att minska påverkan vid sundets norra inlopp bör de nya byggnaderna längst norrut utgöras av små volymer som följer bergets form. Eftersom det redan finns hus på Galleberget, byggda under efterkrigstiden, kom vi efter diskussioner fram till att en fortsättning på den traditionen skulle ge minst påverkan på riksintresset. Ju närmare samhället, desto mer traditionell ut-formning krävs det på byggnaderna för att smälta in.
• Variation mellan byggnader enligt den bohuslänska traditionen (d.v.s. tema med variationer) är viktig för att inte nya byggnader ska dominera över den äldre bebyggelsen. Ett sätt att försäkra sig om detta är att det blir olika explo-atörer som bygger. Detta är dock svårt att få till genom planbestämmelser.
• Planarkitekterna har lagt stor vikt vid att husen ska anpassas till landskapet och följa bergets form, samt att sprängning, stora trädäck och altaner inte kommer att tillåtas vilket är mycket positivt. Ett traditionellt sätt att placera husen smälter bättre in och blir inte kontrastverkande gentemot den äldre bebyggelsen.
• Läsbarheten påverkas delvis med traditionellt utformade hus men eftersom det är ny otraditionell placering som inte har någon koppling till bod och brygga blir tilläggen läsbara såsom varande nya inslag i den traditionella be-byggelsen.
”Magasinen” på hamnplanen:
• Vi bedömde att husen framförallt vid nuvarande sillfabriken och ”magasinet”
närmast samhället var de som påverkade riksintresset mest och därför var utformningen där viktigast att anpassa till det traditionella. Det planerade sydöstra magasinet på hamnplanen har blivit två för att bli mindre domi-nanta och de har också fått en traditionell utformning.
Detaljplan Mollösunds hamnplan Kulturhistorisk konsekvensanalys. Bohusläns museum 2018-08-16
• Det finns ingen tradition att bo i magasin och sjöbodar vilket också många kommuner försöker reglera idag genom sjöbodspolicyer. Genom detaljpla-nen försöker man hitta sätt att underlätta för näringsverksamhet i hamnom-rådet och en efterfrågad verksamhet är boende för turism. För att nya bygg-nader ska underordna sig riksintresset så bör de utföras som magasin men boende i dem innebär samtidigt en konflikt gentemot sjöbodspolicyn. Slut-satsen blev därför att magasinen längst västerut har getts lite friare tyglar vad gäller utformningen, fönster och balkonger för att förtydliga läsbarheten men för att minska den visuella skadan på riksintresset, bör man ändå an-vända traditionella material och kulörer vid byggnationen.
• Planen har varit noga med att se till utblicksmöjligheterna för att minska pri-vatiseringen.
• Marken kommer att vara höjd mellan magasinen för att magasinen ska upp-fattas lägre.
Sillfabriken:
Byggnaderna vid nuvarande sillfabriken ligger centralt och påverkar därför riksintres-set mest. Planbestämmelser har därför tillförts som reglerar ny utformning, med hän-syn till kulturmiljön. Placering, höjder, volymer har tagits i beaktning så att tillkom-mande byggnader visar hänsyn till befintliga äldre:
• De planerade nya byggrätterna har getts olika maxhöjd för att minska den vi-suella dominansen gentemot samhället.
• Fasaderna har fått en övergripande traditionell utformning men vissa moder-nare inslag (t ex större glaspartier i nedre våningen) har tillåtits för att ge kommande näringsverksamhet bättre förutsättningar.
Sjöbodar och förrådsbodar:
Åtgärder för att hantera havsnivåhöjningen har tagits med i planbestämmelserna.
Det innebär att de hus som ligger i risk för havsnivåhöjning och översvämning har getts tillåtelse att höjas 0,5-1 m. Detta gäller främst sjöbodar men även några bo-stadshus som är mycket välbevarade. Bestämmelserna om höjning är nödvändig för att miljön ska kunna bevaras vid en havsnivåhöjning och översvämningar men de ut-gör samtidigt en uppenbar konflikt med bevarandet av de kulturhistoriska värdena, både hos de enskilda husen som i miljön.
• Sjöbodar som står på plintar är relativt enkla att höja utan någon större på-verkan på byggnadens karaktär (med undantag av att eventuella granitplintar ersätts av betong). Däremot påverkas miljön visuellt genom att en höjning av bodarna förändrar uppfattningen av de bakomliggande byggnaderna.
• En höjning av bostadshusen medför att husgrunderna påverkas och eventu-ellt ersätts med nya material. Då husgrunderna är en oerhört viktig bygg-nadsdetalj som säger mycket om husets ursprung påverkar det husens läs-barhet och ursprunglighet. En eventuell höjning måste därför göras mycket varsamt och utan att förvanska husen (PBL 8:17 resp 8:13).
Källor
Tryckta källor
Génetay, Cissela & Lindberg, Ulf, 2015. Plattform Kulturhistorisk värdering och urval:
grundläggande förhållningssätt för arbete med att definiera, värdera, prioritera och utveckla kulturarvet. Riksantikvarieämbetet
http://kulturarvs-data.se/raa/samla/html/8235
Mollösund – Bebyggelseinventering av ett fiskeläge, 1980. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer Rapport 1980:2. Utgiven i samarbete med Bohusläns mu-seum. Stockholm.
Reinar, Dag Arne & Westerlind, Ann Mari, 2009: Kulturmiljöanalys: en vägledning för användning av DIVE. Riksantikvarieämbetet
http://kulturarvs-data.se/raa/samla/html/353
Riksantikvarieämbetet (2014-06-23): Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap.6§
miljöbalken – handbok. Riksantikvarieämbetet http://kulturarvs-data.se/raa/samla/html/7811
Riksantikvarieämbetet (2015-06-26): Riksintressen för kulturmiljövården
– Västra Götalands län (O), enligt RAÄ beslut F.d. Göteborgs och Bohus län 1997-08-18. https://www.raa.se/app/uploads/2015/06/O_riksintressen.pdf
Svensk författningssamling, 1998. Miljöbalken (1998:808)
Otryckta källor
Detaljplan för Mollösund 5:351 m.fl., ”Mollösunds hamnområde” – Samrådshandling KS/2011:1912. Orust kommun. Västra Götalands län. Upprättad 2016-11-14 av För-valtningsområde samhällsutveckling, Orust kommun.
Detaljplan Mollösunds hamnplan Kulturhistorisk konsekvensanalys. Bohusläns museum 2018-08-16
Tekniska och administrativa uppgifter
Bohusläns museum dnr:
18/0224 Län:
Västra Götalands län Kommun:
Orust Socken:
Mollösund Fastighet:
Mollösund 5:351 m.fl.
Uppdragsgivare:
Orust kommun Projektansvarig:
Cecilia Wingård Projektnr:
18009