Detaljplan Mollösunds hamnplan. Kulturhistorisk konsekvensanalys. Detaljplan Mollösund 5:351 m.fl. Kulturhistorisk konsekvensanalys

(1)

Detaljplan Mollösund 5:351 m.fl.

Kulturhistorisk konsekvensanalys

2018-08-16

Detaljplan Mollösunds hamnplan

Kulturhistorisk konsekvensanalys

(2)

Detaljplan Mollösunds hamnplan Kulturhistorisk konsekvensanalys. Bohusläns museum 2018-08-16

Innehåll

1. Bakgrund ... 2

2. Kulturhistoriska värden och eventuell skada på dem ... 4

Påtaglig skada ... 4

3. Kontext: Riksintressets värdebeskrivning ... 6

4. Riskidentifiering: Samrådsförslagets olika delar ... 8

5. Riskbedömning ... 9

Sårbarhetsanalys. ... 9

Matrisredovisning av sårbarhetsanalys ... 9

Analys: Identifierade påverkansområden ... 10

6. Riskhantering: Åtgärdsförslag ... 12

7. Avslutande diskussion ... 15

8. Riskbedömning och riskhantering: Komplett redovisning av konsekvensanalys med rekommendationer ... 17

9. Revidering konsekvensutredning ... 35

Kommentarer till utförda justeringar ... 36

Källor ... 38

Tryckta källor ... 38

Otryckta källor ... 38

Tekniska och administrativa uppgifter ... 39

(3)

1. Bakgrund

Orust kommun har tagit fram en detaljplan över hamnområdet i Mollösund (Mollösund 5:351 m.fl.).Syftet med detaljplanen är att ta ett helhetsgrepp på utvecklingen i Mollösunds centrala delar och skapa förutsättningar för utvecklingen i Mollösunds hamnområde och delar av områden nordväst om befintlig bebyggelse.

Planförslaget möjliggör tillkomst av bostäder, service och handel. Verksamheter som anknyter till ortens historiska betydelse för fiskenäringen uppmuntras för att erbjuda helårsbetonad sysselsättning. Planen ställer stora krav på god gestaltning av nya byggnader, redovisar långsiktiga lösningar att möta havsnivåhöjningen, samt förslag på minskning av fordonstrafik.

Vid samrådsskedet yttrade sig Bohusläns museum och länsstyrelsen. Länsstyrelsens anser att detaljplaneförslaget i samrådsskedet behöver anpassas särskilt med tanke på hur Mollösund upplevs från vattnet, så att karaktären och avläsbarheten inte på- verkas negativt. Länsstyrelsen anser att kommunen bör arbeta fram ett förslag där byggnaders antal och volym, framförallt höjd, skalas ner och anpassas mer till riksintressets karaktär. Bohusläns museum ansåg att de nya husens placering, tillika dess prägel av bebyggelse från decennierna kring 1900, kommer att skapa en helt ny ka- raktär i landskapsrummet kring inloppet till Mollösund vilket medför risk att riksintresset kan påverkas negativt.

Orust kommun menar att riksintressebeskrivningen är otydlig och att det är otydligt hur den nya planen riskerar att skada riksintresset. Orust kommun har därför anlitat Bohusläns museum med uppdrag att förtydliga riksintressebeskrivningen och defini- era dess värdebärare samt med hjälp av en sårbarhetsanalys och efterföljande konsekvensanalys analysera hur planförslaget påverkar riksintresset.

Bedömningarna är gjorda ur kulturhistorisk synvinkel och med antikvarisk kompe- tens. Metoden som använts i föreliggande konsekvensutredning utgår i huvudsak från standard för riskhantering, ISO 31000 (Svensk standard SS-ISO 31000:2009 Risk- hantering – principer och riktlinjer). Det innebär att riskhanteringen sker i tre steg:

Etablera (klargöra) kontexten, riskbedömning, och riskhantering.

Kontexten är Mollösund som riksintresse och dess eventuella påverkan av detalj- planeförslagets genomförande. Risken som ska bedömas, är risken för förlust av kulturhistoriskt värde genom påverkan av planförslagets olika delar. Analysen sker i form av en sårbarhetsanalys med efterföljande konsekvensanalys. Riskhanteringen sker genom att förslag till justeringar föreslås, för att minska negativ påverkan på riksintresset.

Föreliggande konsekvensutredning har skett i två omgångar. Till att börja med granskades handlingarna från samrådsskedet och en preliminär konsekvensanalys

(4)

lämnades till Orust kommun. Utifrån den har planen under 2018 justerats vilket redovisas i separat kapitel. För att göra processen transparent redovisas båda stegen.

Eventuella justeringar i planförslaget, gjorda efter augusti 2018, är inte kommente- rade.

Uddevalla 2018-08-16

Bohusläns museum / Cecilia Wingård

(5)

2. Kulturhistoriska värden och eventuell skada på dem

En värdering av samhället Mollösund kan ske utifrån olika aspekter som till viss del hänger samman. En vetenskaplig värdering handlar om att visa vilka kulturhistoriska värden som är viktiga att bevara för att man även i framtiden ska kunna förstå ett samhälles ursprung och utveckling. Dessa värden är ofta, men inte alltid, tätt knutna till en värdering av upplevelsen vilka är komponenter som uppskattas av heltids- och deltidsboende, näringsidkare och besökare. Det finns även ett bruksvärde som bör uppmärksammas och som många gånger är en förutsättning för att samhället ska fortsätta leva och därmed även för att de kulturhistoriska värdena ska bevaras.

Enligt Riksantikvarieämbetet definieras kulturhistoriskt värde enligt följande:

”Kulturhistoriskt värde avser de möjligheter materiella och immateriella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och sammanhang − samt därigenom människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder idag.” ¹

Kulturhistoriska värdebärare är således sådant som gör en miljö eller ett landskap läs- bart och en viktig grund för att miljön ska kunna vara en källa till kunskap om den historiska utvecklingen. Med bevarad läsbarhet och kunskap om denna kan framtida generationer ställa nya frågor och göra nya tolkningar av historien². Därför bör man vara försiktig när man gör förändringar i miljöer som redan bedömts vara kulturhistoriskt värdefulla. Även små förändringar kan till slut, på grund av mängden föränd- ringar, göra stor skada (s.k. kumulativ skada) genom att minska läsbarheten.

Påtaglig skada

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och har den slutgiltiga rätten att bedöma om på- taglig skada på riksintresset kommer att ske eller inte. I denna analys kan det bara diskuteras och läggas fram förslag och rekommendationer för hur en påtaglig skada kan undvikas. Påtaglig skada kan uppstå om:

En åtgärd mer än obetydligt skadar något eller några värden som utgör grunden för riksintresset.

Den negativa inverkan blir så stor att området i något avseende förlorar sitt värde som riksintresse.³

Avgörande för bedömningen är ”i hur hög grad platsen fortsatt kommer att karaktä- riseras av eller kunna återspegla det riksintressanta kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för utpekandet”⁴

1 Génetay, Lindberg 2015: sid 12.

2 Riksantikvarieämbetet 2009: sid 20.

3 Riksantikvarieämbetet 2014, sid 53

(6)

Frågor man bör ställa är då: Vad händer när det tillkommer byggnader i en miljö, eller i anknytning till en miljö? Påverkas läsbarheten av miljön? Är skadan visuell eller funktionell? Påverkas siktlinjer, skala, sammanhang, rumsligheter, rörelsestråk, kom- munikationsleder? Påverkas tillgängligheten till miljön? Skapas barriärer, eller svårig- heter att besöka platsen?

Detta kan göras i en sårbarhetsanalys där bedömningen görs huruvida de uttryck som riksintresset utgör kommer att påverkas av de nya inslagen/ förändringarna eller inte. Påverkan är i första hand inte värderad som negativ eller positiv. Den värde- ringen görs i nästa steg, i en konsekvensanalys.

(7)

3. Kontext: Riksintressets värdebeskrivning

Riksintressestatusen innebär att de riksintressanta kulturhistoriska perspektiven eller uttrycken fortsatt ska prägla platsen. Enligt andra stycket i Miljöbalken 3 kap 6§

(1998:808) ska områden som är av riksintresse för kulturmiljövården (liksom för na- turvården och friluftslivet) skyddas mot påtaglig skada.

Enligt Miljöbalkens kap 2 ställs krav på hänsyn, kunskap och försiktighet i samband med verksamheter och åtgärder som i liten eller måttlig omfattning riskerar att skada värdefulla kulturmiljöer. Dessa krav ställs till alla, såväl privatpersoner, markägare som företag och myndigheter.⁵

Riksintresset har följande beskrivning:

Motivering: Ett av Bohusläns äldsta och största fiskelägen, med karakteristisk tät långsträckt bebyggelseklunga utmed huvudstråket “Gatan“. Den ekonomiska tyngdpunkten har, förutom sillfiske, varit djuphavsfiske med storbackor och fiskhan- del; torkställningar med spilad långa är fortfarande inslag i samhällsbilden.

Uttryck för riksintresset: Tätt och oregelbundet uppförd trähusbebyggelse (flera hus byggda före år 1800), tät rad med sjöbodar och magasin (1-2 våningar målade med faluröd eller ockergul slamfärg), torkställningar för långa, kyrkogård, kyrka i trä från 1866, huvudstråk “Gatan“, stigar, smala prång och trånga gränder. (Sam- hällets struktur med bostadshus utmed “Gatan“ och vissa sjöbodar fanns enligt karta redan 1773).

Uttrycken är de värdebärare som ska möjliggöra miljöns läsbarhet även i framtiden och som ligger till grund för motiveringen till att Mollösund är av riksintresse för kul- turmiljövården. Enligt motiveringen är fiskerinäringen den mest kännetecknande nä- ringen för Mollösunds historia. De uttryck som ska stå för den läsbarheten är tork- ställningarna samt den täta raden med sjöbodar och magasin.

Fisket är verksamhet som pågått under mycket lång tid och även om själva verksamheten har förändrats något så är det ändå fiske det kretsar kring. För att bevara Mollösunds långa kontinuitet av fiskesamhälle borde därför även den fiskeanknutna näringen vara viktig för att bevara riksintresset. Vad händer om den verksamheten försvinner? Försvinner en del av Mollösunds identitet? Av den anledningen har i denna utredning även fiskeberedning tagits med som ett uttryck vid sidan om de materiella uttrycken.

Värdebeskrivningen består alltså av följande uttryck, d.v.s. värdebärare, som är de som planförslaget prövas mot:

5 Svensk författningssamling Miljöbalk (1998:808) kap 2

(8)

A. Lång kontinuitet av fiskberedning

B. Tätt och oregelbundet uppförd trähusbebyggelse C. Tät rad med sjöbodar och magasin

D. Samhällets struktur med stigar, smala prång mm E. ”Gatan”

F. Torkställningar för långa G. Kyrkogård, kyrka i trä

Punkt B, tät och oregelbundet uppförd trähusbebyggelse är det mest omfattande in- nehållet i riksintresset, och är också det som oftast hanteras i löpande handläggning, och måste specificeras ytterligare, i tre aspekter. Man får då följande:

A. Lång kontinuitet av fiskberedning

B. Tätt och oregelbundet uppförd trähusbebyggelse 1. De enskilda välbevarade äldre husen

2. Den sammantagna miljö som dessa tillsammans bildar 3. Den organiskt framväxta helhetsmiljön

C. Tät rad med sjöbodar och magasin

D. Samhällets struktur med stigar, smala prång mm E. ”Gatan”

F. Torkställningar för långa G. Kyrkogård, kyrka i trä

B1 och B2 är de aspekter som oftast blir aktuella vid enskild bygglovsprövning, där man granskar dels det enskilda husets egna utseende, och dels dess påverkan på mil- jön som helhet. Ett enskilt hus kan sällan påverka aspekten B3, vilket däremot en hel grupp med hus kan göra.

Med B3 ”den organiskt framvuxna helhetsmiljön” åsyftas dels det faktum att även om nästan alla hus liknar varandra, så är å andra sidan inga hus helt lika varandra. De är som variationer på ett tema, snarlika men inte lika. Bortsett från den historiska bakgrunden till detta, så är detta en aspekt som ofta (inte alltid) skiljer sig från da- gens exploateringssituationer, då alla hus inom ett planområde kan bli byggda vid samma tillfälle, och kanske av samma byggherre. De blir då ofta multiplar av varandra, något som är främmande i en miljö som exempelvis Mollösund. Dels åsyf- tas också hur bebyggelsen är placerad i landskapet vilket kommer sig av att husen har placerats utifrån platsens förutsättningar med minimal åverkan på underlaget. Detta innebär att bebyggelsen är anpassad till landskapet istället för det omvända. Att sam- hället är placerat utmed sundet och med lä från havet genom ön Mollön mittemot är också en anpassning till landskapets förutsättningar och därmed också ett av

Mollösunds viktiga kännetecken.

(9)

4. Riskidentifiering: Samrådsförslagets olika delar

För att kunna ställa planförslaget i relation till riksintressets olika uttryck har planför- slagets olika beståndsdelar identifierats enligt följande, sett utifrån den effekt de kan få på den befintliga miljön:

1. Nya hus på Galleberget: Form/höjd/storlek – Detaljutformning - Placering.

2. 4 st bostadshus i form av "magasin": Form/höjd/storlek - Detaljutformning, Placering – Omgivande mark.

3. Befintlig fabrik: Fortsatt produktion – Handelsverksamhet - Eventuell rivning åtföljd av nybyggnad

4. Sjöbodar: Handel tillåts - Höjning 0,5 m med hänsyn till framtida havsnivåhöj- ningar - Ges skydd i planen (q).

5. Förrådsbodar: Handel tillåts ej - Höjning 0,5 m med hänsyn till framtida havsnivåhöjningar - Ges skydd i planen (q).

6. Befintliga bostadshus: Höjning 1 m med hänsyn till framtida havsnivåhöj- ningar - Ges skydd i planen (q).

(10)

5. Riskbedömning

För att pröva en exploatering är det viktigt att belysa kulturarvets sårbarhet och för- måga att ta upp eller dra nytta av föreslagna förändringar. Riksantikvarieämbetet de- finierar sårbarhet som ”sannolikheten för minskning eller förlust av definierade kul- turvärden till följd av inre eller yttre påverkan”. Tålighetsgränsen definieras genom att försöka uttyda kulturarvets robusthet.⁶

Riskbedömningen sker i två steg: Först avgörs i en sårbarhetsanalys vilka av riksin- tressets uttryck som är mest utsatt för påverkan av planförslagets genomförande.

Därefter granskas detta resultat med avseende på hur denna påverkan kan bli i en konsekvensanalys. Redovisningen av konsekvensanalysen är förhållandevis omfat- tande, så för att underlätta läsningen har den lagts efter de åtgärdsförslag som risk- hanteringsmomentet tagit fram.

Sårbarhetsanalys.

I sårbarhetsanalysen framgår vilka uttryck för riksintresset som är mest utsatt för på- verkan av planförslagets olika delar. Det som kan ha en negativ påverkan är det som i efterföljande avsnitt granskas och kommenteras. Utifrån summeringen i tabellens ne- derkant, d.v.s. vilka uttryck i riksintresset som kan bli mest påverkade, så är det främst de som handlar om bebyggelsebilden, både som helhet och som enskilda byggnader/sjöbodar, som kan påverkas. Även det värde som ligger i den långa historiska kopplingen till fiskerinäringen berörs. Detta är de uttryck i riksintresset som är aktuella att diskutera vidare kring.

Matrisredovisning av sårbarhetsanalys

Utifrån summeringen i tabellens högerkant, d.v.s. vilka delar i planen som kan på- verka riksintresset, så kan man säga följande:

• Husens på Galleberget form, storlek, höjd, detaljutformning och placering har påtaglig påverkan på riksintresset.

• ”Magasinens” form, storlek, höjd, detaljutformning, placering samt utemiljön har mycket påtaglig påverkan på riksintresset.

• Fiskfabriken: Om verksamheten är kvar, är det positivt för riksintresset. Om det ersätts med handel har det en viss påverkan på riksintresset. Om byggnaderna rivs och ersätts så har de nya byggnaderna mycket påtaglig påverkan på riksintresset.

• Sjöbodar där handel tillåts: Att sjöbodarna får skydd i planen är mycket positivt. Om handel tillåts får det en påtaglig påverkan på riksintresset. Om de höjs 0,5 m har det en viss påverkan på riksintresset.

(11)

• Sjöbodar där handel inte tillåts: Att sjöbodarna får skydd i plan, samt skyddas från handel, är positivt för riksintresset. Om de höjs 0,5 m har det en viss på- verkan på riksintresset.

• Befintliga bostadshus (med uthus) inom planområdet: Att husen får skydd i plan är positivt för riksintresset. Om de höjs 1 m får det mycket stor påverkan på de enskilda husen, och viss påverkan på riksintresset som helhet.

Analys: Identifierade påverkansområden

Utifrån ovanstående analys har några grupper av faktorer som hänger samman ring- ats in (se illustration på sida 10). De är:

A. Bostadshusen på Galleberget, dvs den påverkan de kommer att innebära. De kommer att ligga så att de visuellt kommer att uppfattas som en del av sam- hället. Inte från land, men från sjösidan är det uppenbart att man kommer att uppfatta denna del som sammanhängande med resten av Mollösund, och därmed påverkar denna husgrupp riksintresset.

Vad möjliggörs i planen? Egenskaper

A. kontinuitet fiskberedning B1 Enstaka byggnader B2 Bebyggelsen som helhet B3 Organiskt framvuxet C. Sjöbods/ magasinsrad D. struktur m stigar, prång mm E. ”Gatan” F. Torkställn för långa G. Kyrkogård, kyrka i trä Summa

påverkan 1. Nya hus på Galleberget

Form, höjd, storlek 0 0 -2 -3 -2 0 0 0 0 -7

Utformning 0 0 -2 -3 -2 0 0 0 0 -7

Placering 0 0 -2 -3 -2 -2 0 0 0 -9

2. 4 st "magasin"

Form, höjd, storlek 0 -2 -3 -3 -3 -1 0 0 -1 -13

Utformning -2 -2 -3 -3 -3 -1 0 -1 0 -15

Placering -2 -2 -3 -3 -3 -2 0 0 0 -15

Marken runtomkring -3 -2 -2 2 -3 -2 0 0 0 -10

3. Befintlig fabrik

Fortsatt produktion 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1

Handel -3 -2 -2 0 0 0 0 -1 0 -8

Rivning åtföljd av nybyggnad -1 -2 -3 -3 -3 0 0 -1 -1 -14

4. Sjöbodar

Handel tillåts -3 -1 1 0 -3 -2 0 0 0 -8

Höjs 0,5 m 0 -2 -2 0 -2 0 0 0 0 -6

Får skydd 1 1 1 1 1 1 0 0 0 6

5. Förrådsbodar

Skyddas från handel 1 1 1 0 1 1 0 0 0 5

Höjs 0,5 m 0 -2 -2 0 -2 0 0 0 0 -6

Får skydd 1 1 1 1 1 1 0 0 0 6

6. Befintliga bostadshus

Höjs 1m 0 -3 -3 -1 0 0 0 0 0 -7

Får skydd 1 1 1 1 1 1 0 0 0 6

Summa hur RI:s delar

påverkas -9 -16 -24 -17 -24 -6 0 -3 -2

Sårbarhetsanalys: Planförslagets olika delar och deras potentiella påverkan på riksintresset. Färgmarkeringarna ska läsas: Grönt = positiv påverkan. Gult-orange-rött = ökad grad av möjlig negativ påverkan. Ju högre grad, desto vikti- gare att dessa delar utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till platsens kulturvärden.

(12)

B. Fyra st flerbostadshus i ”magasinsform”, d.v.s. den påverkan de kommer att innebära. De kommer att ligga i direkt visuell anslutning till den äldre bebyggelsen, inte minst från sjösidan.

C. Om nuvarande fiskfabriken rivs och ersätts med ny byggnad, så ligger denna byggnad mitt i hamnområdet och dess (eventuella) utformning kommer ha mycket stor påverkan på riksintresset.

D. Höjningen av befintliga byggnader med hänsyn till framtida havshöjning. På- verkar varje enskild av dessa byggnader och dess närmiljö, och därmed riksintresset.

E. Handelsverksamhet i lokaler som tidigare inte innehållit handel. Påverkar upplevelsen av Mollösund som samhälle med lång kontinuitet i fiskhantering.

Vad möjliggörs i planen? Egenskaper

A. kontinuitet fiskberedning B1 Enstaka byggnader B2 Bebyggelsen som helhet B3 Organiskt framvuxet C. Sjöbods/ magasinsrad D. struktur m stigar, prång mm E. ”Gatan” F. Torkställn för långa G. Kyrkogård, kyrka i trä Summa

påverkan 1. Nya hus på Galleberget

Form, höjd, storlek 0 0 -2 -3 -2 0 0 0 0 -7

Utformning 0 0 -2 -3 -2 0 0 0 0 -7

Placering 0 0 -2 -3 -2 -2 0 0 0 -9

2. 4 st "magasin"

Form, höjd, storlek 0 -2 -3 -3 -3 -1 0 0 -1 -13

Utformning -2 -2 -3 -3 -3 -1 0 -1 0 -15

Placering -2 -2 -3 -3 -3 -2 0 0 0 -15

Marken runtomkring -3 -2 -2 2 -3 -2 0 0 0 -10

3. Befintlig fabrik

Fortsatt produktion 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1

Handel -3 -2 -2 0 0 0 0 -1 0 -8

Rivning åtföljd av nybyggnad -1 -2 -3 -3 -3 0 0 -1 -1 -14

4. Sjöbodar

Handel tillåts -3 -1 1 0 -3 -2 0 0 0 -8

Höjs 0,5 m 0 -2 -2 0 -2 0 0 0 0 -6

Får skydd 1 1 1 1 1 1 0 0 0 6

5. Förrådsbodar

Skyddas från handel 1 1 1 0 1 1 0 0 0 5

Höjs 0,5 m 0 -2 -2 0 -2 0 0 0 0 -6

Får skydd 1 1 1 1 1 1 0 0 0 6

6. Befintliga bostadshus

Höjs 1m 0 -3 -3 -1 0 0 0 0 0 -7

Får skydd 1 1 1 1 1 1 0 0 0 6

Summa hur RI:s delar

påverkas -9 -16 -24 -17 -24 -6 0 -3 -2

A B

C D

D D E

E

De påverkansområden som identifierats som viktigast ur ett sårbarhetsperspektiv: A och B- Planens reglering av de nya husen, C - Effekten av en eventuell framtida rivning av fiskfabriken, D - Effekten av att byggnader höjs för att hantera framtida höjda havsnivåer. E - Effekten av en ökad handel i byggnader som tidigare inte hyst detta.

(13)

6. Riskhantering: Åtgärdsförslag

Analysen av den konsekvensanalys som finns i nästkommande avsnitt ger vid handen att planförslaget har fångat upp många av de aspekter som måste fångas upp för att inte skada eller för att inte påtaglig skada ska uppstå på riksintresset. En del av de effekter som identifierats är en direkt följd av planens genomförande (nya bostadshus), andra är snarare av den arten att de ”finns ändå” och att planen alltså reglerar redan befintliga frågor (t ex handel).

För de enligt ovan identifierade påverkansområdena A-E finns dock några oönskade effekter, som kan minskas eller helt utebli om planförslaget justeras. Nedan följer en sammanfattning av de justeringar som bör göras för att minska negativ påverkan på riksintresset.

En viktig fråga har varit om riksintresset ”tål” att byggas ut med bostadshus på det sätt som föreslås. Den samlade bedömningen är att kulturhistoriska värdena i riksintresset Mollösund tål att samhället utvecklas åt detta håll, under förutsättning att planförslaget justeras enligt nedan.

A. Bostadshusen på Galleberget.

• Planbestämmelserna bör kompletteras med: bygglov måste bedömas utifrån huruvida byggnadernas utformning dominerar över den äldre bebyggelsemil- jön eller inte.

• I planen har bostadshusen och magasinen samma planbestämmelser vad gäl- ler balkonger, komplementbyggnader m.m. (planbestämmelse v1). Detta bör justeras. Balkongräckena på bostadshusen bör vara smäckra, vertikala räcken.

• Planbestämmelserna bör kompletteras med max storlek för fönsterytor, före- skrift om att glasytor större än 0,8 m2 ska delas upp med spröjs (d.v.s.

samma regel som finns i detaljplan för Mollösund, äldre delen).

• Bestämmelsen om att husen ”ska utföras med det traditionella bohuslänska dubbelhuset som utgångspunkt (alternativt enkelhuset om en mindre byggnad avses)” bör förtydligas hur den ska tolkas. Vidare bör det formuleras ett mål för slutresultatet vad gäller gestaltningen.

• Genomförandebeskrivningen måste säkerställa att bebyggelsegruppen får en organiskt framvuxen helhetskaraktär samt att det inte blir en exploatör som bygger flera likadana hus här. Husen måste bli olika. Möjligen ska de olika kvarteren få något olika bestämmelser för att säkerställa att husen närmast samhället får en äldre karaktär medan de längre ut kan få en yngre karaktär.

Ramarna bör dock vara anpassade till den lokala byggnadstraditionen även för husen längst ut.

• Planen möjliggör ett nytt bostadshus mellan sillfabriken och befintliga bostadshus. Denna tomt bör få likadana bestämmelser som de nya bostadshusen, d.v.s. anpassade till traditionen.

(14)

B. ”Magasinsbostadshusen”.

• Om husen byggs och utvecklas traditionellt/organiskt med olika höjder blir påverkan på riksintresset mindre. Planen måste säkerställa att husen inte blir

”multipla”, d.v.s. helt lika varandra.

• Sydöstra husets höjd och volym samt fönstersättning måste få ytterligare anpassning eftersom det är det huset som är mest synlig från hamn/landsidan.

• Vid studien av nybyggnationerna i anslutning till andra kustsamhällen har identifierats att stora glasytor har en negativ inverkan. Planbestämmelserna bör därför kompletteras med max storlek för fönsterytor.

• I planen har bostadshusen och magasinen samma planbestämmelser vad gäl- ler balkonger, komplementbyggnader m.m. (planbestämmelse v1). Detta bör justeras. Storleken på balkongerna bör vara minimala och utformningen bör vara diskret.

• Frågan om gemensamma/privata uteytor för de boende behöver hanteras.

Vidare bör det formuleras ett mål för slutresultatet vad gäller gestaltningen.

C. Om nuvarande fiskfabriken rivs och ersätts med ny byggnad:

• Planbestämmelser som reglerar en ny/nya byggnader på platsen måste utar- betas. Nya byggnader i området kring hamnbassängen bör uppföras med hänsyn till fisketraditionen samt regleras vad gäller höjder, volymer och placering. Rimligt vore att nya byggnader erhåller samma planbestämmelser som de nya magasinen längre norrut. Planbestämmelserna bör även se till att det blir uppbrutna byggnadskroppar, exempelvis att max Xm2 har 12 meters taknockhöjd.

• Havsanknuten näring bör ges möjlighet att fortsätta och eventuellt prioriteras.

D. Höjningen av befintliga byggnader med hänsyn till framtida havshöjning. Påverkar varje enskild av dessa byggnader och dess närmiljö, och därmed riksintresset.

• Många äldre byggnader har naturstensgrunder som i sig är en del av respektive byggnads kulturhistoriska värde. Att höja husen utan att deras kulturhistoriska värde påverkas är svårt. Varje enskild höjning kommer att vara bygg- lovspliktig, med krav på att både utföra åtgärden varsamt med hänsyn till kul- turvärdena, och att inte förvanska byggnaden. De byggnader kring Skäret som omfattas, föreslås höjas 0,5 m. I flertalet fall är det bodar som står på plintar. Det kan vara möjligt att göra detta utan komma i allt för stor konflikt med kulturvärdena. De befintliga bostadshus (med uthus) som omfattas, fö- reslås höjas en meter.

Att lyfta ett bostadshus och sedan höja dess naturstensgrund på ett sätt som både är varsamt och inte förvanskar utseendet är en både omfattande och svår uppgift. Eftersom åtgärden är till för att hantera en situation som kommer att uppstå först om flera decennier, bör planbestämmelsen utformas så att den medger höjning, men inte kräver det.

(15)

E. Handelsverksamhet i lokaler som tidigare inte innehållit handel. Påverkar upplevel- sen av Mollösund som samhälle med lång kontinuitet i fiskhantering.

• Med tanke på att Mollösund idag är en ort som är viktig för besöksnäringen, så måste man hantera frågan om handel i byggnader som tidigare varit äm- nade åt andra saker. Att reglera den småskaliga handeln genom att dels till- låta i vissa byggnader, och dels inte göra det i andra, kan vara en bra avväg- ning.

• Bebyggelsen som helhet påverkas om handeln tillåts i fler sjöbodar än idag då funktionsändringen syns utanpå i form av skyltar, varor mm. Fundera på om det går att reglera total area på, samt utformning av skyltar m.m. Till ex- empel att tillägg ska anpassas till kulturmiljön.

(16)

7. Avslutande diskussion

På vilka sätt visas hänsyn och hur utförs förändringar varsamt? I slutändan är det en bedömningsfråga från fall till fall, när respektive bygglov hanteras, men några grund- läggande ramar finns att hålla sig till.

Riksantikvarieämbetet har i sin handbok kring riksintressen formulerat bland annat följande:

”uttryck som återspeglar olika tiders kontinuerliga nyttjande av en viss plats, kan vara känsliga för tillägg som förändrar eller bryter mot platsens specifika förutsätt- ningar och egenskaper”.

Samt även:

”Moderna inslag som kan utgöra uttryck för, och kan läsas ihop med den/de verk- samheter eller aktiviteter som präglat platsen innebär t.ex. inte samma risk för på- taglig skada som inslag utan historisk förankring på platsen”.⁷

Det vill säga om man är medveten om de värden som finns idag och tar hänsyn till dessa vid nybyggnation kan påverkan bli mindre.

Att nya byggnader och andra tillägg i byggnadsmiljöer bör visa hänsyn finns reglerat i Plan- och bygglagen (2010-900) 2kap 6§:

”Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, […]

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda histo- riska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respek- teras och tillvaratas. LAG (2014:477)

I detta fall, för det aktuella planområdet, innebär detta i första hand att de nya byggnaderna måste underordna sig befintliga kulturhistoriska värdebärare, det vill säga inte dra blickarna till sig t ex genom alltför dominanta volymer, avstickande former eller utformning. I vissa fall kan detta ske genom låga volymer och diskret utformning som kamoufleras av omgivande landskap. I andra fall bör nytillskotten följa befintlig byggnadstradition för att på så sätt smälta in i den befintliga miljön.

7 Riksantikvarieämbetet 2014, sid 54f

(17)

I Bohusläns museums yttrande över samrådshandlingarna diskuterades huruvida den nya bostadsbebyggelsen med placering och en prägel av bebyggelse från decennierna kring 1900, kommer att skapa en helt ny karaktär i landskapsrummet kring inloppet till Mollösund. Museets bedömning då var att planförslaget, med bostadsbebyggelsen samt magasinen nedanför, i viss uträckning påverkar Mollösund och dess specifika historia negativt genom att tillskapa ett nytt bebyggelseområde på en för Mollösund otraditionell placering.

Detta yttrande innebär i praktiken två vägar att gå; antingen undviker man bebyggelse på Galleberget helt och hållet eller så hittar man ett sätt att utforma bebyggelsen så att den blir en tydlig årsring så att samhällets utveckling ännu blir läsbart. Hur ska då bebyggelsen utformas om valet blir att låta berget bebyggas? Bebyggelsen får inte riskera att utgöra påtaglig skada på riksintresset. Det innebär att den inte får do- minera över befintlig värdefull bebyggelse. Med en arkitektur som avviker blir års- ringen tydlig men med stor risk att den blir alltför dominant. Är arkitekturen homo- gen blir effekten densamma, den drar blickarna till sig.

Slutsatsen blir den, att vi i ovanstående konsekvensanalys kommit fram till att riksintresset Mollösund tål ett nytt bebyggelseområde på Galleberget samt i hamnområ- det, men det är då av stor vikt att man i senare bygglovsskede ser till att byggnaderna underordnar sig befintlig miljö genom att följa de lokala byggnadstraditionernas ramar. Skiljer den nya bebyggelsen ut sig från övriga samhället blir området en ”isole- rande ö” som blir alltför dominant.

Planförslaget har för Gallebergets del illustrerats med flera likadana hus av ”kaptens- hus” (traditionella hus med stora verandor åt havet) på ett sätt som leder tanken till att detta måste vara det enda sättet att uppföra dessa hus. Planbestämmelserna vi- sar sig dock vid en närmare granskning medge en variation i uttrycket, en variation som till och med är önskvärd, så länge man håller sig inom de ramar och riktlinjer som planförslaget plus de här lämnade justeringsförslagen innebär.

Ett av planens mål är att ge allmänheten tillgång till Galleberget och vi anser att genom befintlig plan gynnar detta både enskildas intressen genom att en privat exploa- tör kan sälja tomter och det allmännas intresse med större tillgänglighet till området än vad som finns idag. Det är då av stor vikt att tillgängliggörandet inte bortses i det praktiska genomförandet av planen.

(18)

8. Riskbedömning och riskhantering: Komplett redovisning av konsekvensanalys med rekommendationer

Uttryck för riksin- tresset

Påverkansfaktorer Planens påverkan Rekommendation/

Kommentar

1. Nya hus på Galleberget: Form, höjd, storlek

A. Motiv: lång kontinui- tet av fiskberedning

Ingen påverkan

B. Tätt och oregelbun- det uppförd trähusbe- byggelse

Visuell påverkan Av förslagets plane- rade hus påverkar de östra bostadshusen samhällets äldre delar mest. De övriga husens höjder och storlekar påverkar landskapsbilden från havet.

Planbestämmelserna bör kompletteras med: bygglov måste bedömas utifrån huruvida byggnadernas utformning dominerar över den äldre bebyggelsemiljön eller inte.

C. Tät rad med sjöbo- dar och magasin

Visuell påverkan Av förslagets plane- rade hus påverkar de östra bostadshusen samhällets äldre delar mest. De övriga husens höjder och storlekar påverkar landskapsbilden från havet.

Planförslaget är till- räckligt ur denna aspekt

D. Samhällets struktur med stigar, smala prång mm

Ingen påverkan

E. ”Gatan” Ingen påverkan

F. Torkställningar för långa

Ingen påverkan

G. Kyrkogård, kyrka i trä

Ingen påverkan

(19)

Uttryck för riksin- tresset

Påverkansfaktorer Planens påverkan Rekommendation/

Kommentar

1. Nya hus på Galleberget: Utformning

Ingen påverkan

Påverkan av läsbar- heten, visuell påver- kan

Samhället växer genom traditionella hus på en otraditionell plats. Enhetligt utfor- made likriktade hus drar ögonen till sig.

Genomförandebe- skrivningen måste sä- kerställa att det inte blir en exploatör som bygger flera likadana hus här. Husen måste bli olika. Planen för- tydligas vidare med avseende på A) vad avses med att ta ut- gångspunkt i dubbel- och enkelhus B) reglering av detaljer såsom fönsterstorle- kar, taköverhäng och balkonger. Illustrat- ionerna till planen, idag ett antal "kap- tenshus" ersätts med mer varierade exem- pel.

Påverkan av läsbar- heten

Den historiska anknytningen saknas genom att traditionellt utformad bebyggelse placeras otrad- itionellt på utsatt berg, dessutom med avsaknad av den traditionella kopplingen med bod och brygga.

Planförslaget är till- räckligt ur denna aspekt

Ingen påverkan

(20)

Uttryck för riksin- tresset

Påverkansfaktorer Planens påverkan Rekommendation/

Kommentar

1. Nya hus på Galleberget: Placering

Ingen påverkan

Visuell påverkan och läsbarheten

En utökning av sam- hällets yta påverkar läsbarheten av bebyggelsen som helhet, beroende på hur det görs.

Planen måste säker- ställa att bebyggelsegruppen får en organiskt framvuxen hel- hetskaraktär. Planför- slaget sannolikt till- räckligt, men extra granskning bör göras.

Påverkan på läsbar- heten

Den historiska anknytningen saknas genom att traditionellt utformad bebyggelse placeras otrad- itionellt på utsatt berg, dessutom med avsaknad av den traditionella kopplingen med bod och brygga.

Planen måste säker- ställa att bebyggelsegruppen får en organiskt framvuxen hel- hetskaraktär. Planför- slaget sannolikt till- räckligt, men extra granskning bör göras.

Påverkan på läsbar- heten

Planen måste säker-

ställa att bebyggelsegruppen får en organiskt framvuxen hel- hetskaraktär. Planför- slaget sannolikt till- räckligt, men extra granskning bör göras.

Ingen påverkan

(21)

Uttryck för riksintres- set

Påverkans- faktorer

Planens påver- kan

Rekommendation/ Kom- mentar

2. Fyra magasin: Form, höjd, storlek

Ingen påverkan

B. Tätt och oregelbundet uppförd trähusbebyg- gelse

Visuell påver- kan

Visuell påverkan då höga stora byggnader dominerar över mindre.

Om husen byggs och utvecklas traditionellt/organiskt med olika höjder blir påver- kan mindre. Planen måste säkerställa att husen inte blir

"multiplar" d.v.s. helt lika varandra. Sydöstra husets gavel måste få ytterligare anpassning m h t att det är den som är mest synlig från hamn/landsidan.

C. Tät rad med sjöbodar och magasin

Visuell påver- kan

Visuell påverkan då höga, stora byggnader dominerar över mindre.

Om husen byggs och utvecklas traditionellt/organiskt med olika höjder blir påver- kan mindre. Planen måste säkerställa att husen inte blir

"multiplar" d.v.s. helt lika varandra

D. Samhällets struktur med stigar, smala prång mm

Viss påverkan. Ny gatu/vägstruk- tur skapas

Planförslaget är tillräckligt ur denna aspekt

Ingen påverkan

G. Kyrkogård, kyrka i trä Visuell påver- kan

Möjligheten att se kyrktornet kan på- verkas om husen byggs för höga.

(22)

Uttryck för riksintres- set

Påverkans- faktorer

Planens påver- kan

Rekommendation/ Kom- mentar

2. Fyra magasin: Utformning

Visuell påver- kan, historisk anknytning, läsbarhet

Boende i magasinen saknar historisk anknytning, minskar läsbar- heten av bebyggel- sens klart åtskilda bebyggelsegrup- per (bostadshus, uthus, sjöbodar, magasin)

Stärker behovet av utform- ningsbestämmelser som gör nytillkommande bebyggelse lämplig med hänsyn till platsens kulturvärden. Se övriga detaljkommentarer rörande utformning

Historisk anknytning, läs- barhet och visuell påverkan

Miljön kring de äldre bostadshusen påverkas av hur magasinen utformas. Place- ringen av dem idag är inte helt själv- klar vilket gör det svårt att se den historiska anknytningen även idag.

Främst är det syd- östra magasinet som påverkar de enstaka välbeva- rade husen då det är det magasinet som ligger i anknytning till dessa samt uppfattas i samband med dessa inifrån sam- hället.

Den historiska anknytningen till den äldre bebyggelsen stärks genom att utforma magasinen historiskt. Planen behöver dock kompletteras vad gäller storlek på fönster- ytor, krav på spröjs i glasytor större än 0,8 m2, samt viss bearbetning av möjligheter till balkonger (bestämmelse v1). Fönsterkulör bör förtyd- ligas: foder ska vara likadan som fasaden men bågar i traditionellt gulockra eller vit kulör. Det sydöstra magasinet syns tydligt inifrån sam- hället och det bör särskilt anpassas, särskilt vad gäller höjd, volym samt få en tydli- gare traditionell fönsterut- formning.

Slutligen måste planen sä- kerställa att husen inte blir

"multiplar" d.v.s. helt lika varandra. Aldrig så väl ge- nomförd detaljutformning räcker inte till om det blir fyra likadana byggnader.

Historisk anknytning, läs- barhet och visuell påverkan

Magasinen har pga. fönsterut- formning och balkonger en viss mo- dernistisk prägel.

Regleras mängden balkonger och deras ytor samt fönster- utformningen till att bli mer traditionell blir den historiska anknytningen bättre.

Läsbarheten påverkas

Läsbarheten av samhällets äldre struktur får en viss

(23)

påverkan beroende på utform- ningn.

Historisk anknytning

Kontexten kring torkställningarna på Mollön påver- kas

G. Kyrkogård, kyrka i trä Ingen påverkan

Uttryck för riksintres- set

Påverkans- faktorer

Planens påver- kan

Rekommendation/ Kom- mentar

2. Fyra magasin: Placering

Historisk anknytning

Mängden stora magasin på platsen har ingen historisk förankring.

Stärker behovet av utform- ningsbestämmelser som gör nytillkommande bebyggelse lämplig med hänsyn till platsens kulturvärden. Se övriga detaljkommentarer rörande utformning.

Visuell påver- kan och historisk anknytning

Placering kan på- verka såväl enstaka äldre byggnader genom att tränga undan dem samt bebyggelsen som helhet genom att de visuellt drar ögonen till sig.

Läsbarheten och den historiska anknytningen

Raden med magasin och sjöbodar utökas.

Om utformningsbestämmel- ser justeras enligt kommentarer ovan, blir planförslaget tillräckligt ur denna aspekt.

Visuell påver- kan och läs- barheten

En inrutad och väl- ordnad miljö uppfattas mer modern och påverkar såle- des den äldre strukturen.

Ingen påverkan

(24)

Uttryck för riksintres- set

Påverkans- faktorer

Planens påver- kan

Rekommendation/ Kom- mentar

2. Fyra magasin: Marken runtomkring

Planförslaget in- troducerar ett sammanhängande område kring dessa hus, som till övervägande del är avsett för "fritids- ändamål" (fritids- boende i flerfa- miljshus), med till- hörande erforder- liga uteytor, vilket är nytt i riksintresset.

Planförslaget kan utvecklas på denna punkt, d.v.s. vad gäller styrningen av nyttjan- det av ytorna närmast husen. Det finns en stark ten- dens till "privatisering"

närmast fritidshus som saknar egna uteytor, något som måste hanteras i planen.

Visuell påver- kan, historisk anknytning, läsbarheten

Kopplingen mellan de enstaka byggnaderna (bostä- derna) och nä- ringsverksamheten är mycket otydlig idag.

Läsbarheten och den historiska anknytningen

Planförslaget in- troducerar ett sammanhängande område kring dessa hus, som till övervägande del är avsett för "fritids- ändamål" (fritids- boende i flerfa- miljshus), med till- hörande erforder- liga uteytor, vilket är nytt i riksintresset.

(25)

Läsbarheten Planförslaget in- troducerar ett sammanhängande område kring dessa hus, som till övervägande del är avsett för "fritids- ändamål" (fritids- boende i flerfa- miljshus), med till- hörande erforder- liga uteytor, vilket är nytt i riksintresset.

Ingen påverkan

(26)

Uttryck för riksintres- set

Påverkans- faktorer

Planens påver- kan

Rekommendation/ Kom- mentar

3. Befintlig fabrik: fortsatt produktion

Bibehållet visuellt intryck av närings- verksamhet

Positiv påverkan på riksintresset

Ingen påverkan

Uttryck för riksintres- set

Påverkans- faktorer

Planens påver- kan

Rekommendation/ Kom- mentar

3. Befintlig fabrik: Handel

Om (turismbase-

rad) handel etable- ras ytterligare minskar upplevelsen av anknytningen till fiskenä- ringarna

Den havsanknutna förank- ringen kring hamnen krävs för att man ska förstå histori- ken. Nya byggnader i områ- det kring hamnbassängen bör därför uppföras med hänsyn till fisketraditionen.

Bebyggelsen som helhet påverkas om handeln tillåts i fler sjöbodar än idag då funktions- ändringen syns ut- anpå i form av skyltar, varor mm.

Fundera på om det går att reglera total area på, samt utformning av skyltar m.m.

Ingen påverkan

(27)

Ingen påverkan

Kontexten kring torkställ- ningarna på Mollön påver- kas

Havsanknuten näring bör ges

möjlighet att fortsätta och eventuellt prioriteras.

Uttryck för riksintres- set

Påverkans- faktorer

Planens påver- kan

Rekommendation/ Kom- mentar

3. Befintlig fabrik: Rivning åtföljd av nybyggnad

Verksamheten påverkar kontinuiteten av fiskenäringar i samhället så- väl historiskt som visuellt.

Om (turismbase- rad) handel etable- ras ytterligare minskar upplevelsen av anknytningen till fiskenä- ringarna

Havsanknuten näring bör ges möjlighet att fortsätta och eventuellt prioriteras.

En byggnad i den storlek som planen medger ger en visuell domi- nans över hela bebyggelsen.

En negativ kontrastver- kan

Planbestämmelser saknas för detta scenario

Planbestämmelser tillförs som reglerar ny utformning, med hänsyn till kulturmiljön.

Placering, höjder, volymer måste tas i beaktning så att tillkommande byggnader vi- sar hänsyn till befintliga äldre.

En byggnad i den storlek som planen medger ger en visuell domi- nans över hela bebyggelsen.

En negativ kontrastver- kan.

Planbestämmelser tillförs som reglerar ny utformning, med hänsyn till kulturmiljön.

Placering, höjder, volymer måste tas i beaktning så att tillkommande byggnader vi- sar hänsyn till befintliga äldre.

Ingen påver- kan

Planbestämmelser tillförs som reglerar ny placering med hänsyn till denna aspekt av riksintresset

E. ”Gatan” Ingen påver-

kan

(28)

Kontexten kring torkställ- ningarna på Mollön påver- kas

Havsanknuten näring bör ges

möjlighet att fortsätta och eventuellt prioriteras

G. Kyrkogård, kyrka i trä Visuell påver- kan

Förmågan att se kyrktornet kan på- verkas om husen byggs för höga.

Planbestämmelser tillförs, som säkerställer att kyrktornet fortsatt syns från sjön, genom att anpassa höjderna

Uttryck för riksintres- set

Påverkans- faktorer

Planens påver- kan

Rekommendation/ Kom- mentar

4. Sjöbodar: Handel tillåts

Kontinuiteten med fiskenä- ring påverkas

Att (turismbase- rad) handel etable- ras ytterligare minskar upplevelsen av anknytningen till fiskenä- ringarna

Negativ påverkan balanseras dels av att man i och med planförslaget koncentrerar handel till en plats, och dels av att man skyddar intillig- gande grupp bodar från handelsverksamhet

Ingen påverkan

Bebyggelsen som helhet påverkas om handeln tillåts i fler sjöbodar än idag då funktions- ändringen syns ut- anpå i form av skyltar, varor mm.

Utplacering av va-

ror utanför bodarna kan påverka hur man rör sig i området

Ingen påverkan

(29)

Uttryck för riksintres- set

Påverkans- faktorer

Planens påver- kan

Rekommendation/ Kom- mentar

4, Sjöbodar: Höjes 0,5 m

Ingen påverkan

Höjningen påver-

kar bakomliggande byggnader - bilden av bebyggelsen förändras.

Åtgärder för att hantera havsnivåhöjningen i uppen- bar konflikt med bevarande av det kulturhistoriska vär- det. 0,5 m höjning medför påverkan. Bör ändras i planen från 'höjes' till 'får hö- jas'. En eventuell höjning måste göras varsamt och utan att förvanska husen (PBL 8:17 resp. 8:13).

Visuell påver- kan

Höjningen innebär en förvanskning av byggnaderna.

Åtgärder för att hantera havsnivåhöjningen i uppen- bar konflikt med bevarande av det kulturhistoriska vär- det. 0,5 m höjning medför påverkan. Bör ändras i planen från 'höjes' till 'får hö- jas'. En eventuell höjning måste göras varsamt och utan att förvanska husen (PBL 8:17 resp 8:13).

Ingen påverkan

(30)

Uttryck för riksintres- set

Påverkans- faktorer

Planens påver- kan

Rekommendation/ Kom- mentar

4. Sjöbodar: Får skydd

Skyddsbestämmel-

sen i plan säkrar de kulturhistoriska värdena för framtiden.

Skyddsbestämmel-

Ingen påverkan

(31)

Uttryck för riksintres- set

Påverkans- faktorer

Planens påver- kan

Rekommendation/ Kom- mentar

5. Förrådsbodar: Skyddas från handel

Skyddsbestämmel-

Planförslaget är tillräckligt ur denna aspekt, och balanse- rar dessutom det faktum att det tillåts handel i andra bodar

Skyddsbestämmel-

Ingen påverkan