Ärende 25
1
1 Inledning
Europaparlamentets och rådets direktiv (2000/60/EG) om upprättande av en ram för
gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (nedan vattendirektivet) infördes för att långsiktigt säkra en hållbar vattenförvaltning inom EU (artikel 1 b). I Sverige har
vattenmyndigheterna ett utpekat ansvar för att hålla samman vattenförvaltningsarbetet så att vattendistriktens sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten förvaltas på ett hållbart sätt.
När vattenekosystemen fungerar, när den mänskliga påverkan inte längre är betydande och det till exempel är balans mellan uttag och tillförsel av grundvatten är vattenförvaltningen och vattenanvändningen långsiktigt hållbar. Är den inte hållbar krävs åtgärder.
Vattenförvaltningsarbetet bedrivs i sexåriga förvaltningscykler och förvaltningen av vatten är uppdelad i fem vattendistrikt (vattendirektivet, artikel 3.1). Vattenmyndigheten i NN distrikt tar var sjätte år fram ett åtgärdsprogram för NN vattendistrikt där vi pekar på vad Sveriges statliga och kommunala myndigheter behöver göra inom sina respektive ansvarsområden för att följa miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten enligt miljöbalk (1998:808) (MB) 5 kap.
och vattenförvaltningsförordningen (2004:660) 6 kap.). Detta är det tredje åtgärdsprogrammet som arbetats fram inom vattenförvaltningen och det omfattar perioden 2021-2027.
Åtgärder behövs för att vattenförekomsterna i vattendistriktet ska nå den kvalitet som miljökvalitetsnormerna anger. Miljökvalitetsnormerna som ska följas i NN distrikt är beslutade av vattendelegationen i NN vattendistrikt enligt vattendelegationsförordningen (2017:872) och finns beskrivna i föreskrift XX inkl bilagor. Miljökvalitetsnormer, inklusive eventuella undantag, finns också angivna för varje vattenförekomst i databasen
Vatteninformationssystem Sverige (VISS) (Vatteninformationssytem Sverige).
Grunden för de åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet är ett omfattande arbete med att kartlägga och analysera alla vattenförekomster i NN vattendistrikt för att se vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska nås. Hur det arbetet genomförts redovisas i
Förvaltningsplan 2021–2027, kapitel 3 Tillstånd och påverkan, men beskrivs även kortfattat nedan i avsnitt 1.2 Framtagandet av åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Kartläggnings- och analysarbetet handlar framför allt om att beskriva tillståndet i vattnet, bedöma om vattnet är påverkat och om det finns risk för försämring eller för att vattnet inte når kvalitetskraven.
Trots allt bra som görs och de stegvisa förbättringar som sker, visar vår kartläggning och analys att Sverige fortfarande är långt ifrån att nå målen i vattendirektivet, dvs.
miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten. De sammanlagda resultaten från
sexårscykeln 2016-2021 visar att cirka hälften av vattenförekomsterna i Sverige fortfarande inte når så kallad god status. Detta innebär att mer behöver göras. Genom en
styrmedelsanalys har vattenmyndigheterna identifierat vilka administrativa åtgärder som behöver genomföras av myndigheter och kommuner för att se till att nödvändiga fysiska åtgärder i vattenmiljöerna faktiskt kommer till stånd. Det är dessa administrativa åtgärder, riktade till centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner, som detta Åtgärdsprogram 2021-2027 beskriver.
De övergripande, administrativa åtgärderna i åtgärdsprogrammen är avsiktligt utformade med utgångspunkt från vilka styrmedel respektive myndighet och kommun har möjlighet att tillämpa för att se till att konkreta förbättrande eller förebyggande åtgärder genomförs. I det
Arbetsmaterial
Ärende 25
2
avseendet skiljer sig inte förhållandena åt mellan de fem vattendistrikten, vilket innebär att de fem åtgärdsprogrammen i huvudsak är likadant utformade. Det är det faktiska
genomförandet av dessa uppdrag som kommer att vara olika mellan vattendistrikten, då behoven i miljön och samhället ser olika ut i olika delar av landet. Med hjälp av lärdomar från tidigare förvaltningscykler behöver vi också fortsätta att följa upp hur åtgärdsgenomförandet och samordningen mellan olika aktörer och ansvarsområden sker och utvecklas.
Åtgärdsprogrammet ska ge ett helhetsperspektiv och vara ett övergripande
planeringsdokument som ska ligga till grund för myndigheters och kommuners vidare överväganden vid tillämpning av de olika styrmedel som behövs för att följa
miljökvalitetsnormerna.
I första hand syftar åtgärdsprogrammet till att åtgärda vattenförekomster med problem, det vill säga de som inte uppnår så kallad god yt- eller grundvattenstatus. Åtgärderna riktar också in sig på vatten som riskerar att få problem i framtiden, där förebyggande insatser är nödvändiga. Är tillståndet sämre eller riskerar att bli sämre än den miljökvalitetsnorm som ska uppnås, föreslår Vattenmyndigheten åtgärder för att komma till rätta med problemen.
Under denna förvaltningscykel ska god status nås och där det finns skäl för undantag från detta ska målnivån inom undantaget vara definierat. Det behövs gemensamma
ansträngningar för att klara det fram till 2027. Fördröjningar i genomförandet av åtgärder medför risker för ekosystemen och för samhällsutveckling som är beroende av förutsägbar vattenkvalitet och kvantitet.
Karta = Karta 1 i FP
Ordet åtgärd har olika innebörd i olika delar av vattenförvaltningsarbetet. I
åtgärdsprogrammet finns de administrativa åtgärderna, riktade till myndigheter. De vattenförbättrande insatser som till exempel en verksamhetsutövare eller markägare utför kallas i många sammanhang också för åtgärder. Inom vattenförvaltningen kallar vi dem fysiska åtgärder i vattenmiljön, för att hålla isär begreppen. Dessa fysiska åtgärder är inte en del av åtgärdsprogrammet, men blir ofta en konsekvens av de administrativa åtgärderna som föreslås här. Det beräknade behovet av fysiska åtgärder utgör också underlag för den samlade bedömningen av vilka administrativa åtgärder som är nödvändiga.
Åtgärdsprogrammet är juridiskt bindande enligt MB 5 kap. Varje åtgärdsmyndighet ansvarar därmed för att genomföra sina åtgärder i enlighet med ett fastställt åtgärdsprogram (MB 5 kap. 11 §). Det kan handla om att ta fram vägledning, prioritera resurser till de platser där vattenåtgärder ger störst effekt, eller att genom tillsyn ställa krav på en verksamhet som har utsläpp av prioriterade eller särskilda förorenande ämnen (”miljögifter”) till yt- och/eller grundvatten.
Vattenmyndigheten beskriver också de kostnader och nyttor som åtgärderna innebär för samhället, och analyserar hur miljön påverkas av åtgärderna. Detta redovisas i korthet i avsnitt 1.3 Samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet nedan, och i kapitel 3 Åtgärdsprogrammets konsekvenser. En sammanfattning av åtgärdsprogrammet och de ekonomiska konsekvenserna av att genomföra åtgärderna finns också i Förvaltningsplan 2021–2027, kapitel 8.
Arbetsmaterial
Ärende 25
3