Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden till viss del säkerställer att förutsätt-ningarna för eleverna att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål är ändamålsenliga. Vår bedömning grundar sig på våra slutsatser för revisionskriteri-erna.
3.1. Resursfördelning sker utifrån elevernas be-hov
Vi kan konstatera att det finns ett resursfördelningssystem som av rektorer och om-rådeschefer anses transparent och förutsägbart. Förvaltningschefen och verksam-hetscheferna strävar efter att utveckla resursfördelningen så att den bättre anpassas efter elevernas behov.
Vi kan konstatera att det nuvarande resursfördelningssystemet är utvecklat och strukturerat av förvaltningsledningen. Resursfördelningssystem är ett viktigt verk-tyg för styrning och ledning av verksamheten. Vi anser att nämnden ska besluta om resursfördelningssystemet. Genom resursfördelningen kan en nämnd genom beslut t.ex. prioritera vissa områden eller sätta upp målnivåer för personaltäthet. Vi be-dömer att nämnden i detta sammanhang har ett begränsat inflytande i resursför-delningen genom att den endast beslutar om ramarna. För ett ökat inflytande över resursfördelningssystemet kan nämnden t.ex. besluta om hur olika faktorer ska vik-tas i systemet eller vilka nivåer personaltätheten ska ligga på.
3.2. Rektor bedriver ett tydligt pedagogiskt le-darskap
Vi kan konstatera att rektorerna har ett tydligt statligt uppdrag som kompletterats med kommunala uppdrag inom ramen för bl.a. arbetsmiljöarbetet och det systema-tiska kvalitetsarbetet. Vi kan vidare konstatera att rektorerna i största möjliga ut-sträckning leder de möten som genomförs regelbundet samt är tillgängliga för sin personal. Det är även tydligt att det är rektorerna som fattar beslut på skolorna och att de tar ansvar för sina verksamheter. Pedagogiskt ledarskap handlar även om att vägleda och styra den enskilda medarbetaren och ge utrymme för reflektion och utbyte mellan kollegor. Vi anser att detta är områden som rektorerna och övriga chefer i förvaltningen kan vidareutveckla. Vi gör därför bedömningen att rektorerna bedriver ett tydligt pedagogiskt ledarskap på enhetsnivå men att de kan utveckla det samma i relation till individen.
3.3. Såväl rektor som lärare ges goda förutsätt-ningar att kunna fullgöra sitt uppdrag
Vi kan generellt konstatera att det finns skillnader mellan skolorna som ingår i granskningen vad gäller rektorers och lärares förutsättningar. På de mindre sko-lorna kan rektor inte vara lika närvarande och tillgänglig som på de större vilket har negativ påverkan på det pedagogiska ledarskapet och möjligheterna för lärarna att få feedback. Vidare kan lärarna inte ha samma kollegiala utbyte i den dagliga verk-samheten på de små skolorna jämfört med de större då det inte finns tid till detta.
3.3.1. Rektor
Vi kan konstatera att rektorerna har ett bra stöd inom flera områden för att hantera sitt uppdrag. Vi anser dock att rektorerna har för få möjligheter att påverka sin en-hets ekonomi i samband med budgeten. Det är rektor som ska anpassa verksamhet-en efter elevernas behov och förutsättningar samt ska besluta om dverksamhet-en inre organi-sationen. Inom ramen för dessa ansvarsområden är det viktigt att kunna fördela och prioritera inom sin egen budget.
3.3.2. Lärare
Vi kan konstatera att lärarna framför allt saknar tid för kollegialt utbyte, reflektion och planering. De tider som avsätts för möten och planering hanterar framför allt kortsiktiga och akuta frågor vilket ger mindre tid till långsiktig utveckling genom utbyte.
Vi gör därför bedömningen att både rektorer och lärare kan ges ytterligare förut-sättningar för att kunna fullgöra sina uppdrag. Rektorerna kan exempelvis få större inflytande över enhetens budget och skolornas mötestider kan exempelvis priorite-ras bättre med fokus på kollegialt utbyte, reflektion och gemensam planering.
Med det nya systemet för att hantera sjukskrivningar och rehabiliteringsinsatser bedömer vi att berörda chefer har fått möjlighet att snabbt och på ett strukturerat sätt genomföra de åtgärder som åvilar arbetsgivaren.
3.4. Nämnden följer upp elevers och enheters re-sultat och förutsättningar
Vi kan konstatera att nämnden har fattat beslut om en vision som tydligt anger vilka mätningar som ska göras för att åskådliggöra verksamheternas utveckling i förhål-lande till visionens mål. Förvaltning och nämnd avser att genomföra dessa mät-ningar. Vidare får nämnden rapportering om enheterna genom deras årsredovis-ningar och verksamhetsplaner. I årsredovisårsredovis-ningarna ingår även delar av elevernas resultat. Förvaltningen redovisar även resultaten från de nationella proven och be-tygen till nämnden när dessa finns tillgängliga. Det finns vissa meningsskiljaktig-heter mellan förvaltning och nämnd om tidpunkterna för uppföljning och rapporte-ring.
Vi kan vidare konstatera att det genom de regelbundna enkäterna, betygssystemet och det webbaserade dokumentations- och uppföljningssystemet finns underlag för att följa och analysera enheternas och områdenas resultatutveckling.
Vi bedömer att nämndens möjligheter att följa upp elevers och enheters resultat och förutsättningar är goda då det finns material och data att rapportera. Uppföljningen kan utvecklas med tydligare koppling till det systematiska kvalitetsarbetet och för-valtningens årshjul genom att bl.a. ange tidpunkter för rapporteringen av resultat och analyser.
Ytterligare åtgärder för att förbättra uppföljningen och rapporteringen till nämnden är att relationen mellan förvaltningschef och nämndens ordförande utvecklas med en tydlig ansvarsfördelning och kommunikation som tar hänsyn till den tradition-ella och renodlade rollfördelningen mtradition-ellan politiker och tjänstemän.
2013-06-24
Viktor Prytz Stefan Wik
Projektledare Uppdragsledare