24
6. Kreativ öch stimulerande arbets- öch la rmiljö
6.1 Arbets- och lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang
En trevlig fysisk, psykisk och social miljö är grundläggande faktorer för trygghet och inlärning.
Det innebär att utbildningsanordnarna inom VO-College Enköping har trevliga lokaler med en estetisk utformning. Den psykiska miljön utgörs av en trevlig atmosfär med respekt mellan alla som vistas på skolan. Engagerade och duktiga lärare är också en viktig del i den psykiska och sociala miljön. Lärandemiljön är utformad så att de studerande blir delaktiga i den pedagogiska verksamheten och får stöd för att utveckla en positiv attityd till det egna yrkeslärande.
Likabehandlingsplanen är ett viktigt verktyg som skapar trygghet i lärmiljön.
De som arbetar inom vård och omsorg i VO-College Enköpings verksamheter har alla ett självständigt arbete med eget ansvar, utvecklingsmöjligheter och möjlighet att använda sin kreativitet då man använder sig själv som verktyg i det dagliga arbetet.
6.2 Modern teknik, utrustning och dokumentationssystem
Westerlundska gymnasiet använder sig våren 2012 av lärplattformen Rexnet, som senare kommer att bytas ut mot Edwise. På vård- och omsorgsprogrammet finns det datarum för eleverna med 16 datorer vilka används flitigt för kunskapssökande. Alla undervisningssalar är utrustade med dator och takkanon. I en av lektionssalarna finns även en smartboard. De praktiska övningarna genomförs i eget metodövningsrum där sjukhussängar, sköljrum, elektrisk lyft, hjälpmedel m.m. samt
grundläggande sjukvårdsmaterial finns, för att förbereda eleverna inför APL. Vid de praktiska övningarna i metodrummet tillämpas alltid de gällande basala hygienrutinerna, som exempelvis innebär att engångsförkläden alltid används.
Inom SVOK har eleven har ett eget studierum med allt studiematerial på en webbaserad studieplattform. Praktiska moment av mindre omfattning kan genomföras i klassrumsmiljö hos SVOK. Praktiska övningar av mer omfattande karaktär genomförs på SVOK:s vårdskola i Solna.
Praktiska övningar kan även förekomma på praktikplatsen innan eleven påbörjar sitt
arbetsplatsförlagda lärande, APL. Detta genomförs individuellt efter överenskommelse mellan skola och arbetsplats.
Vård- och omsorgsverksamheterna i VO-College Enköping använder intranet för kommunikation, har datasystem för journalföring och för kvalitetssystem samt använder olika typer av webbaserade utbildningsprogram. Att söka kunskap via internet är ett etablerat arbetssätt för anställda inom vård och omsorg.
7. La rförmer öch arbetssa tt
7.1 Erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv
Utbildningsanordnarna och arbetsgivarna inom vård och omsorg samarbetar på en rad olika sätt, exempelvis genom programråd, det arbetsplatsförlagda lärandet och utbildning av handledare. Teori och praktik integreras i metodrum inför/parallellt med arbetsplatsförlagd utbildning.
25 Utbildningsanordnarna bedriver redan idag utbildning i nära samverkan med branschen och under utbildningens gång anpassas och uppdateras innehållet efter förändringar i branschens
kompetensbehov. De goda kontakterna mellan kommun, landsting, privata vårdgivare och utbildningsanordnare har utvecklats än mer i arbetet med ansökan för Vård- och omsorgscollege.
Utbildningsanordnarna och arbetsgivarna arbetar med ständigt pågående kompetensutveckling som innebär uppdatering och förnyelse av arbetsmetoder. Lärarna på SVOK uppmuntras till fortbildning och regelbunden auskultation ute i verksamheterna. Det har bland annat lett till ett nytänkande i bland annat implementeringen av evidensbaserad utbildning i vården. Behandlingar och metoder som bevisats genom forskning uppmärksammas och implementeras i utbildningsverksamheten.
Utbildningsanordnarna arbetar metodiskt för att ständigt vara uppdaterade med forskning och utveckling och uppmuntrar de studerande att vara delaktiga i att hitta nyheter och kritiskt granska källans trovärdighet.
De studerande får göra olika studiebesök samt att gästföreläsare från olika verksamheter inom vård och omsorg kommer till skolan. Räddningstjänsten anordnar till exempel verksamhetsförlagd utbildning.
Inför elevernas första APL sker en träff på skolan mellan elever och deras blivande handledare.
Handledarna får information av lärarna om målen och praktiska detaljer. Därefter får eleven och handledare bekanta sig och eleven får relevant information och schema. Detta är väldigt tryggt för eleverna och minskar nervositeten inför praktiken.
I årskurs tre har eleverna på Westerlundska gymnasiet ett verksamhetsanknytet gymnasiearbete.
Kommunen erbjuder feriearbete för ungdomar både på högstadiet och gymnasiet.
På Vuxenutbildningscenter anordnas vuxenutbildningsråd ett par gånger per år där näringsliv, arbetsförmedling och andra förvaltningar i kommunen är med. Spontanta kontakter tas också med berörda, till exempel Arbetsförmedlingen. Omvårdnadsprogrammet för vuxenstuderande har programråd.
7.2 Studerandeinflytande
Genom utvecklingssamtal, klassråd och elevråd får den studerande ett tydligt inflytande i sin utbildning.
Minst två gånger per termin har varje klass på Westerlundska gymnasiet ett klassråd där eleverna för fram sina synpunkter. Synpunkter från klassråden tas med till arbetslagsråd/elevarbetsplatsträffar.
Vård- och Omsorgsprogrammet har även elevskyddsombud som deltar vid skyddsronder. På Westerlundska finns en väl fungerande elevkår. Eleverna håller själva i klassråden men mentorerna är med.
Programråd hålls en gång per termin då två elevrepresentanter från varje klass finns med, lärare, rektor och representanter från arbetslivet deltar. Det är ständigt en öppen kommunikation mellan lärare och elever där aktuella frågor lyfts fram och diskuteras vad gäller ex. provtider, speciella önskemål osv. Förutom utvecklingssamtalen med elev och i vissa fall vårdnadshavare, följs den enskilde elevens utveckling upp kontinuerligt under läsåret via individuella samtal.
26 Vuxenutbildningscenter har regelbundna möten med lärare och studerande minst ett par gånger per termin samt när behov uppstår. De problem som tas upp av de studerande tar VUC upp med lärare och ansvariga och därefter diskuteras detta med representanter för gruppen.
Lärandemiljön hos SVOK utformas så att de studerande blir delaktiga i den pedagogiska
verksamheten och får stöd för att utveckla en positiv attityd till det egna yrkeslärande. Teori och praktik integreras i metodrum inför/parallellt med arbetsplatsförlagd utbildning. Genom utvecklingssamtal, klassråd och elevråd får den studerande ett tydligt inflytande i sin utbildning.
SVOK:s pedagogiska modell syftar till att arbeta metodiskt och aktivt med elevinflytande i det dagliga arbetet. Eleverna ges ansvar och inflytande i sina studier genom ett aktivt elevråd. Varje termin utses nya klassrepresentanter som ingår i ett aktivt elevråd. Elevrådets aktiva deltagande är en viktig del i det löpande kvalitetsarbetet. Elevrådsrepresentanterna deltar i det pedagogiska mötet som återkommer en gång per månad. Elevrådsrepresentanterna framför de frågeställningar och synpunkter som framkommit/meddelats från klassrepresentanterna. Elevrådet har också en egen webbportal som syftar till att snabbt och enkelt få kontakt med skolans elever samt förmedla viktig information.
Utvärdering av kurser och kursmoment sker kontinuerligt dels via enkät dels genom dialog med läraren. Elevens synpunkter ligger till grund för utveckling och förbättringsarbete.
SVOK arbetar utifrån att den studerande får en helhetssyn på sitt framtida yrke redan under utbildningen. SVOK arbetar mycket med Casemetodik där kunskap från olika delområden sammanfogas i praktiska frågeställningar. Dessa teman bidrar till en helhetssyn på arbetet inom vården. APL är också en central del i utbildningen. En ledstjärna i upplägget är fakta, förståelse färdighet och förtrogenhet. Återkoppling mellan kursplan, kursmål och den studerande sker i
arbetsuppgifterna under hela kursen. Studieuppgifterna ger eleven utrymme för egna tolkningar och utgår från PBL (problembaserat lärande) och Case metodiken. Syftet är att ge den studerande inflytande i sitt kunskapssökande och säkerställa att den studerande har förstått syftet med uppgiften.
I studiestugan kan den studerande alltid få individuell extra hjälp, feedback och förklaring av lärare.
7.3 Lagarbete och ämnesintegration
Utbildningsanordnarna strävar efter att de studerande får en helhetssyn på sitt framtida yrke redan under utbildningen. Casemetodik är ett sätt där kunskap sammanfogas från olika ämnen i praktiska frågeställningar. Fallbeskrivningar som utformas till intressanta ställningstaganden breddar och fördjupar också helhetstänkandet hos eleverna. Att arbeta med situationsbeskrivningar ger eleven möjlighet att överväga olika tolkningar och lösningar och gynnar den egna inlärningen.
7.4 Möjlighet till validering regionalt/lokalt
Den modell för validering som används av Enköpings kommun är Kravmärkt Yrkesroll, som beskrivs under 1.2.3 Kompetensutvecklingsbehov inom vård och omsorg. Svensk Vård &
kompetensutveckling (SVOK) och Arbetsförmedlingens genomför också validering.
27
7.4.1 SVOK:s valideringsmodell
SVOK följer Valideringsdelegationens rekommendationer av valideringsmodell. Eleven bedöms utifrån:
-kompetens att hantera information -kompetens att handla språkligt -kommunikativ kompetens -kompetens att lösa problem
-kompetens att planera och organisera uppgifter
-kompetens att genomföra uppgifter / lösa praktiska problem -kompetens att samarbeta
Den studerande informeras om och ges möjlighet till validering i samband med upprättande av den IFS. Den studerande har möjlighet att validera hela- eller delar av kursen mot betyg. Vår
valideringsgrupp ansvarar för valideringens genomförande. Genomförandet kvalitetssäkras med hjälp av behörig och kompetenta lärare inom aktuellt valideringsområde tillsammans med arbetsplatsen.
I många moment under valideringen sker en sambedömning. Sambedömning innebär att två lärare tillsammans bedömer den studerandes kunskaper utifrån fasställda kriterier. Valideringsgruppen och berörda lärare arbetar utifrån en särskild framtagen valideringsmodell. Modellen är strukturerad, metodisk, bygger på olika steg och utgör en valideringsprocess. Processen genomförs i tre olika steg och faser. På uppdrag genomförs validering mot yrkesintyg för kompetensområdet vård och omsorg och hälso- och sjukvård.
Valideringsprocessens genomförande Steg 1
Den första kunskaps- och kompetenskartläggningen genomförs tillsammans med eleven. Målet med valideringen fastställs. Utfallet avgör den fortsatta fördjupade kompetenskartläggningen i steg 2.
Genomförandet sker i intervjuform och med självskattningsinstrument.
Steg 2
Fördjupad kunskaps- och kompetenskartläggning genomförs med hjälp av teoretisk kunskapskontroll.
Kunskapskontrollen består av olika teoretiska och praktiska inslag som resulterar i en mer detaljerad kompetensbeskrivning.
Steg 3
Resultatets utfall ligger till grund för eventuell komplettering. Till individuellt fördjupad studieplan IFS förs de kurser som inte kunde valideras eller de moment som inte kunde valideras. Den studerande ska bara behöva läsa det som saknas i kursmålen.
Dokumentation förs under hela valideringsprocessen och beskriver:
-syfte och mål
28 -modell och metoder som nyttjats
-resultat och eventuellt behov av kompletterande utbildning
Valideringsresultatet för den enskilde deltagaren sammanfattas. I de kurser där Skolverkets mål är uppnådda, kommer eleven att få nationellt betyget eller intyg. För de deltagare som önskar ett högre betyg kompletteras resultaten med uppgifter av analytisk och reflekterande karaktär.
7.4.2 Samsyn och samarbete gällande valideringsmetoder
I Enköping finns det möjlighet att validera både mot yrkeskrav, Kravmärkt yrkesroll och mot Vård- och omsorgsprogrammet. Dessa motsäger inte varandra utan kompletterar och förstärker. Inom ramen för VO-College kommer vi givetvis att undersöka hur vi kan utveckla samarbetet inom valideringen.
7.5 Sammanhållna arbetsdagar
Det är alltid en avvägning mellan den vuxenstuderandes rätt till sin individuellt fördjupade
studieplan (IFS) och individens behov av att ingå i en grupp. Att ingå i en grupp är för många viktigt.
För dessa skapas basgrupper som utgörs av studerande med likartade studieplaner. Kontinuerligt intag, individuella studieplaner och flexibelt upplagda studier gör dock att man även kommer att ingå i andra grupper beroende på vilken kurs man läser för tillfället och det studiestöd man behöver.
Varje deltagare har en mentor med ansvar för helheten som också kan vara den studerandes lärare.
7.6 Möjlighet till distansutbildning
De vuxenstuderande har möjlighet att välja den studieform som passar dem bäst. Vissa har lärarledda lektioner varje dag, andra läser till viss del på distans och ett fåtal läser på ren distans.
Genom en kombination av lektioner, temadagar, individuell handledning, självstudietid, material på digital lärplattform och studiestuga klarar utbildningsanordnarna logistiken med kontinuerliga starter och individuella studieplaner.
Att kombinera lärarledda lektioner och individuella studieplaner där studerande läser olika kurser och har kommit olika långt i studierna ställer stora krav på planering. Vissa studerande läser hela Omvårdnadsprogrammet, medan andra bara läser enstaka kurser. Vissa läser heltid, andra deltid.
Det har ställt krav på utbildningsanordnarna att utveckla pedagogiska former för att lösa kombinationen grupp – individ i kombination med distansstudier.
7.7 Flexibilitet och mångfald i teori och praktik och examinationsformer
Ett flexibelt lärande i teori och praktik är en förutsättning när det gäller vuxna studerande. Studierna genomförs helt utifrån den studerandes individuellt fördjupade studieplan (IFS) med avseende på innehåll, pedagogik, studietakt, utbildningstid och kursval. Huvudlärare ansvarar för information och presentation vid kursstart, kartläggning och eventuell validering.
Både vuxenstuderande och ungdomarna på Westerlundska gymnasiet har individuellt anpassade studieplaner och examinationsformer. Även det arbetsplatsförlagda lärandet är individuellt anpassat.
29 Alla kursstarter på SVOK innehåller en allmän introduktion som syftar till att sätta kursen i sitt sammanhang och få en förståelse kursens speciella karaktär. Läraren går igenom
bedömningskriterier och hur kunskapsmätningen kommer att ske. Den studerande ges tillfälle att själv fundera över sina förväntningar och mål med kursen. Vid kursintroduktionen planeras också vilket pedagogiskt stöd som studerande behöver för att nå kursmålen. SVOK erbjuder de studerande individuell extra hjälp, feedback och förklaring av lärare i sin studiestuga.
Elevernas kunskaper bedöms på olika sätt anpassat till individuella behov. Detta kan mätas genom skriftliga prov, muntliga prov, inlämningsuppgifter, diskussioner och reflektioner under fysiska- och / eller digitala lektioner.
7.8 Forskningsanknytning
All undervisning inom VO-College Enköping är forskningsbaserad och anknyts till aktuell forskning.
Behandlingar och metoder som bevisats genom forskning uppmärksammas och implementeras i utbildningsverksamheterna. De studerande uppmuntras i att vara delaktiga i att hitta nyheter och kritiskt granska källans trovärdighet. I lärartjänsterna på SVOK ingår en vecka kompetensutveckling inom aktuellt forskningsområde varje läsår.
VO-College Enköping ser möjligheter att i framtiden arrangera seminarier, föreläsningar och olika utvecklingsprojekt i samarbete mellan näringslivet och universitet och högskola.