Lokal ansökan Vård- och omsorgscollege Enköping

Enköpings kommun

Lokal ansökan Vård- och

omsorgscollege

Enköping

2

Innehåll

Vägen mot en ansökan... 4

1.Varför Vård- och omsorgscollege? ... 5

2.Samverkan ... 18

3.Lokalt perspektiv ... 18

4.Infrastruktur för utbildningen ... 20

5.Hälsoperspektivet ... 21

6.Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö ... 24

7.Lärformer och arbetssätt ... 24

8.Lärande i arbete ... 29

9.Kvalitetsarbete/uppföljning ... 30

10. Avtal och överenskommelser ... 31

3

Ledamöter i den lokala styrgruppen

Namn Befattning E-post Telefon Mobil

Irene Hansson Ordförande i den lokala styrgruppen

Utvecklingsledare Vård och omsorg irene.hansson@enkoping.se 0171 - 62 55 81

070 - 162 55 81

Louise Öhman Rektor Westerlundska gymnasiet louise.ohman@wgy.enkoping.se 0171 - 62 53 40 Viveca Ehrning Chef Vuxenutbildningscentrum viveca.ehrning@enkoping.se 0171 -

62 50 13 Hanne Rönnbäck Vård och omsorg Hanne.ronnback@enkpoing.se

Åsa Andersson Styrelsen i Kommunal asa.andersson@enkoping.se 0171 - 62 54 34

070 - 333 13 66 Helena Stenholm Sjuksköterska och verksamhetschef

Aleris

helena.stenholm@aleris.se 0171- 625891

Julia Christensen Verksamhetschef Orion omvårdnadsboende Aleris

julia.christensen@aleris.se 073-5 93 80 84

Victoria Ehlin Hemtjänst Kundval Attendo Care Enköping

victoria.ehlin@attendo.se 070 -

26 49 780 Malin Johansson Verksamhetschef Attendo Care malin.johansson@attendo.se 0171 - 625069 070 -

25 27 747 Pia Pettersson Verksamhetschef, Norlandia Care

Kungsgårdens Omvårdnadsboende

pia.pettersson@norlandiacare.s e

0171- 62 63 30

Kerstin Giertta Resultatenhetschef för OMNIA, Daglig Verksamhet

kerstin.giertta@enkoping.se 0171 - 62 59 40

070 - 687 46 80 Gunilla Öhman Lärare Westerlundska gymnasiet GO72961@utb.enkoping.se 0171 -

62 ….

Helena Vig Arbetsförmedlingen helena.vig@arbetsformedlingen.

se

010 – 487 09 25

Gabriella Bergman Ebbersten

Svensk Vård & Kompetensutveckling gabriella@svok.se 0171 - 552 62

070 – 790 82 28

Lotta Bodin Andersson

Personalchef, Lasarettet i Enköping lotta.bodin.andersson@lul.se 0171 – 41 80 20

Anita Staaf Klinisk adjunkt, Lasarettet i Enköping anita.staaf@pubcare.uu.se

4

Vägen mot en ansökan

En lokal arbetsgrupp bildades hösten 2008 i Enköping som började ta fram underlag till en lokal ansökan. Under 2009 försvann många av deltagarna i denna arbetsgrupp till nya tjänster och till pensionering och den lokala gruppen beslutade att lägga ned sitt arbete under en period. Det fanns dock en starkt politisk vilja att bilda ett lokalt VO-College i Enköping. Förvaltningscheferna för Utbildningsförvaltningen respektive och Vård- och Omsorgsförvaltningen skrev under den regionala överenskommelsen i samband med den regionala ansökningsprocessen 2009 och Enköping har sedan dess haft representanter i den regionala styrgruppen. Under 2010 och 2011 har även Håbo kommun ingått i den regionala styrgruppen.

I mars 2011 samlades representanter för arbetsgivare från Enköpings och Håbo kommun, utbildningsanordnare, Arbetsförmedlingen och Kommunal. De tog då beslutet att bilda en lokal styrgrupp för VO-College och börja arbetet med en lokal ansökan för Enköping och Håbo. I november 2011 beslöt Håbo att lägga sitt medlemskap i VO-College på is och Enköpings kommun fortsatte ansökningsprocessen för endast en kommun. Den lokala ansökan började ta sin form under december 2011 och skickades till Nationella Rådet i februari 2012.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 5

Vård och omsorg Handel Utbildning Bygg Civila myndigheter och försvaret

Antal arbetstillfällen i de fem största näringsgrenarna

1. Varfö r Va rd- öch ömsörgscöllege?

1.1 Syfte/vision

För att möta de växande behoven av kvalificerad vård och omsorg bland kommunernas invånare och trygga de framtida rekryteringsbehoven av kvalificerad arbetskraft inom vård- och omsorgsområdet i Enköping, är det angeläget att utifrån de enskilda parternas perspektiv och utifrån kommuninvånarnas behov utveckla goda samarbetsformer.

Utbildarna behöver praktikplatser av god kvalitet där de studerande får professionell handledning och vårdgivarna behöver framtida arbetstagare med relevanta kunskaper och färdigheter.

VO-College i Enköping vill utveckla utbildningar och yrken inom vård och omsorg till att bli attraktiva för arbetskraft och tillsammans marknadsföra hela omvårdnadssektorn. Arbetsgivarna inom vård- och omsorg ska kunna rekrytera välutbildade medarbetare. Vi vill utveckla synen på yrket och den nya fördjupade kompetens som kommer att behövas. Även utbildningens former, glädje och stolthet över arbetet är viktigt inför rekrytering. Att det finns olika arbetsgivare med olika profiler ser VO- College Enköping som en faktor som ökar attraktiviteten hos branschen och ger den enskilde möjlighet att välja arbetsgivare.

1.2 Analys/Bakgrund

1.2.1 Enköpings kommun i korthet

Enköping, känt som ”Sveriges närmaste stad” och ”Parkernas stad”, förenar småstadens charm, trygghet och livskvalitet med närheten till storstadens puls. Det strategiska läget i Mälardalen gör kommunen till en attraktiv plats att bo, verka och leva i.

1.2.2 Befolkningsunderlag

I regionala ansökan för Vård- och omsorgscollege i Uppsala län 2009 beskrevs att vård- och omsorgssektorn påverkas av en växande befolkning och ett ökat antal äldre. Denna utveckling avspeglar även Enköpings kommuns situation där andelen personer över 65 år stigit från 16,9 till 19,2 de senaste tio åren. Enköping är en av landets snabbast växande städer och har uppnått 40 000 invånare i november 2011. Två tredjedelar av invånarna bor i de sju tätorterna och en tredjedel bor på landsbygden. Under 2010 flyttade 1972 personer in i kommunen och 1570 personer flyttade ut.

Pendlar in till Enköping och ut:

Utpendlingen sker främst till Stockholmsregionen. Enköping har färre utrikesfödda personer (10,55

%) än riket i snitt (14,75 %). Skattesats för 2011 är 31,35 procent, vilket är lägre än genomsnittet i Uppsala län (31,81 %) och i Sverige (31,55 %) .

Försvaret har en stor verksamhet i Enköpings kommun men vård och omsorg är ändock den största arbetsgivaren.

2 966 ppersoner

7 243 personer

6

1.2.3 Enköping lokala situation nu och om 5 år I Enköpings vision år 2015 ses

tillgången på kompetens som en avgörande framgångsfaktor för

Enköpings kommun, vilket innefattar att locka kompetens samt skapa

möjligheter för flexibelt och livslångt lärande, både fysiskt och via distans i ett utbud med stor valfrihet.

Kommunen satsar på delaktighet för

kunder och kompetensutveckling för medarbetare i arbetet.

Strukturella förändringar inom vård och omsorg

Vård och omsorgär en bransch där utveckling och förändring sker ständigt. Strukturella förändringar inom socialtjänsten och hälso- och sjukvårdsområdet sker kontinuerligt. Gränserna mellan statens, landstingens och kommunernas ansvar förskjuts till följd av ny lagstiftning, teknik och nya

behandlingsformer. Vissa trender pekar åt motsatt håll. Den kommunala äldreomsorgen får ansvar för allt fler människor med mer omfattande sjukvårdsbehov. Å andra sidan vill och kan många äldre bo kvar längre i det egna hemmet och ta ett ökat eget ansvar tillsammans med anhöriga och frivilliga.

Utvecklingen inom vård och omsorg präglas även av befolkningens ökade möjligheter att fritt välja utförare, dels inom kommunernas omsorger om äldre och personer med funktionsnedsättningar, dels inom landstingens primärvård. I Enköpings kommun finns flera privata vårdgivare som även ingår i den lokala styrgruppen för VO-College.

Några av de viktigare händelser som skett i Enköping på senare tid är bland annat att ett nytt LSS- boende och ett korttidsboende för barn och ungdomar har byggts på Gröngarn. I augusti togs dessutom det första spadtaget för det nya omvårdnadsboendet, också på Gröngarn, som ska stå klart före jul 2012. Från och med 2012 ska också den nya närvårdsenheten tas i drift fullt ut. Enheten är ett samarbete mellan Håbo och Enköpings kommuner samt Lasarettet i Enköping.

Enligt Socialstyrelsens Lägesrapport 2011 – Hälso- och sjukvård och socialtjänst har följande trender varit särskilt framträdande:

 ökad valfrihet

 etiska frågor

 ökat fokus på jämlikhet

 ökade krav på effektivitet Utveckling av metoder och arbetssätt

Den nationella värdegrunden i Socialtjänstlagen samt den implementering av salutogent synsätt som sker i Enköpings kommun utgör en plattform för diskussioner kring etiska frågeställningar samtidigt som det är ytterligare ett sätt att höja och tydliggöra yrkeskraven inom vård och omsorg.

För att möta de framtida kraven att med begränsade resurser bedriva en individanpassad, kvalitetssäkrad och professionell vård och omsorg krävs att metoder och arbetssätt utvecklas än

7 mer. Bemötandet måste grunda sig i ett salutogent/hälsofrämjande synsätt och ett rehabiliterande förhållningssätt där den enskilde stöds till en känsla av sammanhang och där de individuella förmågorna tas tillvara.

Enköping har genom projektet ”Ungt driv ger Enköping liv” varit en förebild för övriga kommuner i länet i implementerandet av ett entreprenöriellt förhållningssätt i grund- och gymnasieskolor. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och

självförtroende. Detta förhållningssätt behöver nu grundläggas även inom vård- och omsorgsverksamheterna och genomsyra personalens metoder och arbetssätt.

Vård- och omsorgspersonal har flera handledande funktioner i det dagliga arbetet. Det handlar om handledning av brukare/patienter, anhöriga, nyanställda och elever/studerande. Handledning är ytterligare en kompetens som behöver utvecklas för att öka kvaliteten i verksamheterna och i det arbetsplatsförlagda lärandet.

Med en ökad andel äldre i befolkningen ställs än högre krav på den äldreomsorg som bedrivs. Som ett komplement till ett salutogent/hälsofrämjande synsätt som måste ligga till grund för

baspersonalens arbetssätt behövs även spetskompetens inom äldrepedagogik. Äldrepedagogisk kunskap efterfrågas på de dagliga verksamheterna och i handledning av personal inom

äldreomsorgen.

1.2.4 Vård- /Arbetsgivare i Enköpings kommun Aleris

Aleris bildades 2005 och bedriver verksamhet inom sjukvård, medicinsk diagnostik, psykisk hälsa och äldre- och handikappomsorg i Sverige, Norge och Danmark. Koncernen har ca 5 000 medarbetare.

Aleris Äldreomsorg, som är en del av Aleriskoncernen erbjuder omsorg inom dagverksamhet, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboenden i olika former. Aleris Hemtjänst i Enköping har 26 anställda (10 fasta och 16 timvikarier).

Den enskilde individen sätts alltid främst, genom engagemang, nytänkande, professionalism och omtänksamhet.

I Enköping bedriver Aleris äldreomsorg sedan 2000 på Orion omvårdnadsboende med 56

lägenheter, på uppdrag av Enköpings kommun, samt genom kundval inom hemtjänsten. Orion har 47 fastanställda undersköterskor och behovet av nya finns i princip konstant. Det senaste året har det skett cirka en nyanställning varannan månad.

Attendo Care AB

Attendo Cares verksamheter spänner från äldreomsorg till omsorg om funktionshindrade samt individ och familjeomsorg.

Attendo Care finns i ett hundratal svenska kommuner och har idag runt 12 000 medarbetare som alla jobbar mot målet; att ge vård och omsorg av högsta kvalitet med tydligt fokus på individens egna behov och önskemål.

I Enköping arbetar ca 50 personer vid följande enheter:

8 Hemtjänsten Kundval bedriver både hemtjänst och hemsjukvård i Enköping. Personalkategorierna är verksamhetschef, undersköterskor, vårdbiträden, samordnare och sjuksköterska samt tillgång till arbetsterapeut och sjukgymnast genom kommunens rehabteam.

Hushållsnära tjänsterUtöver de insatser som biståndshandläggaren har beviljat avseende service, vård och omsorg erbjuder Attendo Care ett flertal tilläggstjänster.

Boendet Rosengården är ett omvårdnadsboende för personer som har en demenssjukdom. Boendet består av 30 lägenheter uppdelade på fyra hus. På boendet arbetar 30 personer: verksamhetschef, undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterskor. Ca 80% av de anställda är undersköterskor. De boende har också tillgång till arbetsterapeut och sjukgymnast vid behov.

Norlandia Care

Norlandia Care är aktiva inom den offentligt finansierade äldreomsorgen och patienthotell och har därmed både hotell- och hälsovårdskompetens. Tjänsterna baseras på kvalitet, medarbetarinflytande, effektivitet och individuell anpassning för boende, gäster och uppdragsgivare.

Personalkategorier som arbetar hos Norlandia Care i Enköping är till största del undersköterskor samt sjuksköterskor och arbetsterapeut.

I Enköpings kommun drivs Kungsgårdens omvårdnadsboende.I dagsläget är det ca 25 personer som arbetar på Kungsgården. I samband med flytten till kommunens nya omvårdnadsboende, Gröngarn som är planerad december 2012, kommer behovet av personal mer än fördubblas. Antalet lägenheter på boendet ökar då till 51 mot dagens 23 lägenheter.

Lasarettet i Enköping

Lasarettet i Enköping är ett länsdels- och akutsjukhus för södra länsdelen. På lasarettet arbetar ca 550 medarbetare varav ca 150 är undersköterskor. 14 av undersköterskorna kommer att gå i pension till 2015. Utöver det finns ett tiotal yrkesgrupper som i sin tur är specialiserade inom sin profession. Verksamheten drivs i nära samarbete med Akademiska sjukhuset samt Håbo och Enköpings kommun.

Inom lasarettet finns gynekologi, kirurgi, ortopedi, röntgen, internmedicin, intensivvård, rehabilitering, palliativ vård och geriatrik.

Det finns också konsultmottagning för ögon, hud och onkologi samt en akutmottagning som har öppet dygnet runt. Idag opereras mer än hälften av länets patienter med höft- och knäledsartros i Enköping.

Vård och Omsorg i Enköping

Vård och Omsorg består i denna beskrivning av verksamheter inom egenregi. Verksamheten är konkurrensutsatt, genom upphandlingar enligt LoU (Lagen om offentlig upphandling) och LOV (Lagen om valfrihetssystem).

Organisationen består av 18 resultatenheter organiserade i tre verksamhetsområden, äldreboenden, hemtjänst och förvaltningsövergripande verksamheter samt LSS och Kommunrehab. Inom de tre verksamhetsområdena kan Vård och Omsorg bland annat erbjuda hemtjänst, omvårdnadsboende, dagverksamhet för personer med demenssjukdom, sysselsättning, boendestöd, avlösningsservice för anhöriga, hemsjukvård och rehabiliterande verksamhet, boende med särskild service, daglig

9 verksamhet, personlig assistans, ledsagarservice och korttidsvistelse. Inom Vård- och

omsorgsförvaltningen finns 1 300 anställda, tillsvidare och timanställda. Inom de närmaste fem åren kommer cirka 60 personer inom vård och omsorg att uppnå pensionsåldern.

Inom demensområdet har Vård och Omsorg, egen regi särskild spetskompetens genom

demensteamet. Under 2011-2012 pågår särskilda satsningar för utveckling, Kravmärkt Yrkesroll (validering) och Salutogent arbetssätt.

Den gemensamma värdegrunden är ”Rätt stöd till ett självständigt liv ” som bygger på att kunderna upplever en meningsfull vardag med inflytande, trygghet och ett respektfullt bemötande.

För att skapa attraktiva arbetsplatser och möjlighet till heltid finns ett avtal att som säger att ledningen ska göra en översyn av möjligheten att höja sysselsättningsgraden när en vakans uppstår om en deltidsanställd framfört önskemål om högre sysselsättningsgrad.

Enköpings frivilligcentral

Det finns en väl utbyggd frivilligverksamhet, Enköpings frivilligcentral. Verksamheten ger en guldkant på tillvaron, och ersätter inte på något sätt det formella kommunala ansvaret. Frivilligcentralen samverkar med Svenska kyrkan, Anhörigkonsulenten, kommunens träffpunkter, skolor, lasarettet, hemtjänsten, pensionärsorganisationer och andra intresseföreningar.

10

1.2.5 Utbildningsanordnare

Westerlundska gymnasiet i Enköping

Westerlundska gymnasiet är Enköpings enda gymnasieskola och drivs i kommunal regi.

Westerlundska gymnasiet har verksamhet i åtta olika byggnader och är indelat i fem olika rektorsområden. Lärarna jobbar i arbetslag tillsammans med sina elever i samlade studiemiljöer,

”små skolor i den stora skolan”. Westerlundska gymnasiet har idag ca 1300 elever varav ca 70 elever på Omvårdnadsprogrammet/Vård- omsorgsprogrammet. Skolan har arbetslag i samlade

studiemiljöer där lärare och elever jobbar tillsammans. Årliga kvalitetsuppföljningar visar att trivselfaktorn är hög bland personal och elever på Westerlundska. Elevenkäten från oktober2009 svarade 96% av eleverna att de trivs i stort på Westerlundska, 97% känner sig inte trakasserade eller mobbade, 95% vill inte byta skola och 95% vill inte byta klass.

Vård- och omsorgsprogrammet lägger stor vikt vid personlig utveckling, självständighet,

självförtroende och social kompetens. I utbildningen ingår temaarbeten där flera ämnen ingår och problemlösande undervisning används. Lärarna på VO-programmet utbildas i entreprenöriellt lärande för att i sin tur kunna stötta eleverna i ett entreprenöriellt förhållningssätt.

Vuxenutbildningscentrum Enköping

Vuxenutbildningscentrum har under hösten 2011 ca 140 vuxenelever som läser till undersköterskor.

Vuxenutbildningscentrum erbjuder olika varianter på upplägg av utbildning såsom heltidsstudier med undervisning varje dag eller med regelbundna träffar en gång i veckan och möjlighet till handledning. Det finns också möjlighet till enbart distansstudier.

Svensk Vård & kompetensutveckling

Svensk vård & kompetensutveckling (SVOK) är ett utbildningsföretag med uppdrag från bl. a

vuxenutbildningen i Enköping, arbetsförmedlingen och enskilda arbetsplatser inom vård och omsorg och hälso- och sjukvård, som utbildar vuxna personer för framtida behov inom vård och omsorg och hälso- och sjukvård.

Eleven kan läsa hela vård- och omsorgsutbildningen eller enstaka kurser i sin kompetensutveckling.

Utbildningarna individ- och verksamhetsanpassas efter omsorgsfull och effektiv kartläggning. SVOK:s pedagogiska modell syftar till att täcka in samtliga delar som ingår i yrkeskompetensen för

undersköterskan inom respektive inriktning och innebär att den studerandes behov och förutsättningar alltid står i centrum.

SVOK tar till vara och validerar de kunskaper som den studerande fått av tidigare erfarenhet genom yrke, studier eller andra aktiviteter i livet. Studierna syftar till att de studerande ska bli professionella medarbetare och inspireras till ett rikt arbetsliv.

11

1.2.6 Beställande / upphandlande enheter Vuxenutbildningscentrum i Enköping

Vuxenutbildningscentrum (VUC) ger vuxenstuderande hjälp med:

 vägledning

 valideringsmöjligheter av sina kunskaper

 råd om studieekonomi

 framtagning av studieplaner

 information om:

 utbildningsanordnare

 studier av enstaka korta kurser

 hela utbildningspaket på "traditionellt sätt"

 distansstudier

Vård- och omsorgsförvaltningen i Enköping

I Enköping finns kommunala verksamheter i form av egenregi och sju olika privata utförare, som på vård- och omsorgsnämndens uppdrag driver verksamhet inom vård och omsorg.

Vård- och omsorgsförvaltningen kan bland annat erbjuda hemtjänst, omvårdnadsboende,

dagverksamhet för personer med demenssjukdom, sysselsättning, boendestöd, avlösningsservice för anhöriga, hemsjukvård och rehabiliterande verksamhet, boende med särskild service, daglig

verksamhet, personlig assistans, ledsagarservice och korttidsvistelse.

Enheter

Vård- och omsorgsförvaltningen består av följande enheter:

 STAB

 Bistånd

 Kommunrehab

 Äldreomsorg Boende och hemtjänst samt förvaltningsövergripande verksamheter

 LSS/Psykiatri Värdegrund

Värdegrunden antogs av vård- och omsorgsnämnden den 25 oktober 2007. Värdegrunden ger en gemensam bild av hur förvaltningen ska arbeta och vilka mål som ska uppnås.

"Rätt stöd till ett självständigt liv"

Inflytande - kunden har ett avgörande inflytande över hur, när samt av vem hjälpen ska utföras.

Trygghet - kunden ska uppleva trygghet i att vi utför det vi har lovat - vi håller våra överenskommelser.

Respektfullt bemötande - kunden ska alltid försäkras ett vänligt och respektfullt bemötande i livets alla situationer.

Meningsfull vardag - vår strävan är att kunden upplever sig ha en meningsfull vardag som skapar livskvalitet och välbefinnande. Den enskildes resurser ska tillvaratas på det sätt som han eller hon önskar.

12

1.2.7 Fackliga företrädare samt Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen i Enköping ingår i arbetsmarknadsområdet Uppsala som även omfattar kommunerna Uppsala, Knivsta, Heby, Sigtuna, Östhammar och Tierp. I arbetsmarknadsområdet ingår fem kontor i Uppsala samt ett arbetsförmedlingskontor i var och en av de övriga kommunerna i området. I Uppsala finns ett övergripande kontor som ansvarar för Eures, Arbetsmarknadsutbildning, Starta eget, arbetsmarknadsområdesövergripande projekt, Handlingsplanssamverkan,

Arbetslivsintroduktion och Krami.

Arbetsmarknadsutbildningar upphandlas centralt men levereras oftast på arbetsmarknadsområdes- nivå. Utbildningarna är då öppna för arbetssökande inom arbetsmarknadsområdet men även från andra orter i landet. Arbetsmarknadsutbildningar ska vara korta och med tydlig yrkesinriktning och ges oftast på högst gymnasienivå. Inom vårdområdet har Arbetsförmedlingen anordnat utbildningar under många år men utbildningsutbudet anpassas efter efterfrågan på arbetsmarknaden. Möjlighet till validering för arbetssökande med erfarenhet från vårdområdet finns också. Ibland ordnas specialanpassade kurser tex svenska för vårdlegitimationsyrken eller orienterande kurser för utlandsfödda.

Arbetsförmedlingen bidrar i Vård- och omsorgscollege dels som anordnare av vårdutbildningar och dels med statistik- och annat faktaunderlag kring tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Kommunal

Företrädare för Kommunal träffar anställda och praktikanter under andra förhållanden än övriga deltagare i styrgruppen och bidrar därmed med speciella kunskaper om hur arbets- och

praktikplatser fungerar i praktiken. Som företrädare för de anställda framför Kommunal deras synpunkter och samverkar inom olika utvecklingsområden. Kommunal har en viktig funktion i arbetet att öka status och attraktivitet till yrkena.

1.2.8 Mångfald

Som strategiska mål för skolan 2012 har Enköpings kommun satt upp ”kunskap” samt ”trygghet, trivsel och mångfald”. Mångfald eftersträvas ständig verksamheterna.

Personal med olika språkkunskaper kommer att efterfrågas allt mer i samband med att antalet vårdtagare/patienter/kunder med utländsk härkomst ökar. Ett faktum är att personer med demenssjukdomar glömmer de språkkunskaper man tillägnat sig i vuxen ålder men minns sitt modersmål. I Enköpings kommun finns en stor del finsktalande personer. Det nya boendet som öppnar i Enköping 2012 kommer att ha vissa platser för finsktalande boende.

Det finns ett stort intresse bland personer från andra kulturer att arbeta inom vård och omsorg och arbetsgivarna inom VO-College Enköping har flera goda exempel på hur personer från andra kulturer kan lära den svenska vården och omsorgen ett gott bemötande av äldre.

Språkpraktik genom Arbetsförmedlingen och SFI i är exempel på samarbete för ökad mångfald och integration. Vuxenutbildningscenter startar hösten 2012 Vård- och omsorgsprogrammet för invandrare med extra svenskaundervisning.

13

1.2.9 Kompetensutveckling inom vård och omsorg

Vård- och Omsorgsförvaltningen har sökt stimulansmedel Omvårdnadslyftet via socialstyrelsen.

Bidraget utgör för Enköping ca 600 tkr. Stimulansmedlen gäller för alla arbetsgivare i kommunen men administreras till en början av förvaltningen. Medlen ska användas till gymnasie-kurser och enstaka kurser för anställda med start 2012.

Kompetensområden som behöver utvecklas är:

 salutogent/hälsofrämjande synsätt

 äldrepedagogik

 handledning

 rehabiliterande förhållningssätt

 entreprenöriellt tänkande och förhållningssätt

Hösten 2011 genomförde Vård och omsorg utbildningar inom salutogent synsätt och

värdighetsarbeten utifrån den nationella värdegrunden för personal inom äldreomsorgen och LSS.

Nya arbetssätt behöver skapas för att möta den enskildes behov utifrån ett salutogent/hälsofrämjande synsätt.

Ett led i att utveckla och bredda kompetensen är projekt kravmärkt yrkesroll. 350 personer av Vård- och Omsorgsförvaltningens personal inom äldreomsorgen har vid årsskiftet 2011-12 genomgått validering inom konceptet Kravmärkt yrkesroll i Enköping. Det innebär att både de som har undersköterskekompetens och de som saknar undersköterskekompetens har genomgått studiecirklar och validering. Studiecirklarna som består av fyra träffar leds av utbildade

samtalsledare. Utifrån 177 yrkeskriterier har medarbetarna fått ett kompetensutlåtande och en individuell utbildningsplan. Bedömningsområden som ingår i kravmärkt yrkesroll är kontakt och samspel, aktivitet och relationsskapande, servicegivande, hälsofrämjande, planering och

administration och aktivt deltagande i utveckling av arbetsplatsen. En sådan kartläggning gör det möjligt att se var behoven för utbildning finns.

Under 2012 kommer ytterligare 100 medarbetare inom äldreomsorgen att valideras. Dessutom kommer vård- och omsorgsförvaltningen att utföra en liknande satsning inom områdena för LSS och psykiatri. En ansökan till Europeiska Socialfonden resulterade i stimulansmedel på 5,5 miljoner kronor som ska gå till denna satsning. I ett första led ska personalens kunskaper kartläggas och valideras, men därefter kommer även en genomförandefas med utbildningsinsatser. Kartläggningen kan utmynna i samarbete kring utbildningar och ger ett underlag till utbildningsbehovet. En

kartläggning med klart formulerade arbetskrav höjer statusen för yrket och ger ökad attraktivitet till vårdutbildningar.

Vård- och omsorgsförvaltningen har under 2011 tagit fram en bok som döpts till ”Som en blomma i tapeten”. Den är skriven av personal inom kommunens LSS-verksamheter och beskriver vardagen i att arbeta med personer med funktionsnedsättningar. Tanken är att boken ska ge goda exempel och vara ett underlag för diskussion. Därför kommer den bland annat att användas lokalt som ett

studiecirkelmaterial inom ramen för kompetensutvecklingsprojektet.

Det finns också en god tradition av att använda sig av verksamhetsnära lärande inom vård och omsorg i Enköping för att utveckla yrkeskompetensen. Samverkan mellan olika arbetsplatser

14 utvecklas för att ta tillvara på den kompetens som finns inom olika verksamheter. Ett exempel är demensteamet som utbildar kollegor i verksamheterna. Enköpings kommun är nationellt kända för sin spetskompetens inom demensvård. Demensteamet består av en sjuksköterska samt två

demensvårdsutvecklare. Inom VO-College öppnas nya möjligheter att knyta upp studiestöd och finansiering till dessa insatser.

Under våren 2011 sammanställdes en antologi som bygger på intervjuer med olika yrkesutövare inom vård och omsorg. De intervjuade beskriver sitt arbete med ett personnära perspektiv.

Antologin är till för att ge information till kommuninvånare om vad vård- och omsorgsförvaltningen kan erbjuda i Enköping. Antologin, som döptes till ”En elefant glömmer man aldrig”, har också distribuerats särskilt till grundskolans årskurs 8 samt till studievägledare. Detta med förhoppningen att väcka ett intresse för vård- och omsorgsyrkena, där kompetensbehovet i framtiden kommer att vara stort.

1.2.10 Rekryteringsunderlag och rekryteringsbehov

Arbetsgivarna inom vård och omsorg upplever sedan våren 2011 att det är allt svårare att finna personal med rätt kompetens. Inom de närmaste fem åren kommer ca 100 personer inom vård och omsorg att uppnå pensionsåldern i Enköpings kommun och 14 av lasarettets 150 undersköterskor kommer att gå i pension fram till 2015.

Utöver de förväntade pensionsavgångarna finns de sedvanliga rekryteringsbehoven utifrån rörligheten bland personalen.

De yrkesgrupper där rekryteringsbehoven är störst och ökar de närmaste 3-4 åren är

undersköterskor inom äldreomsorgen och motsvarande inom LSS – området. Hemtjänsten söker undersköterskor med körkort och erfarenhet av hemtjänst. Äldreboendena upplever det svårt rekrytera utbildad personal och möjligheten att hitta någon med en spetskompetens inom demens är näst intill obefintlig. De få som har spetskompetens inom demens söker sig istället till Uppsala eller Västerås. Det är även svårt att rekrytera sjuksköterskor.

Utbildningsnivån hos personliga assistenter är varierande. Inom hemsjukvården har de personliga assistenterna ofta spetskompetens och behärskar avancerad sjukvård medan andra personliga assistenter är anställda i första hand utifrån personliga egenskaper och önskemål från kunder. Yrket är ofta en dörröppnare och en inkörsport till vård och omsorg, som många personer provar på innan de väljer att utbilda sig inom vård och omsorg. Det nya Barn- och fritidsprogrammet kan vara en god utbildningsgrund för personliga assistenter.

Enligt Arbetsförmedlingen har arbetslösa ungdomar en bristfällig kunskap om vad arbeten inom vård- och omsorg innebär. Därför är dessa ungdomar mer intresserade av att arbeta i butiker eller på lager än att söka sig till vård och omsorg.

15 Antalet arbetslösa vårdbiträden/personliga assistenter har minskat 2012 jämfört med 2011

samtidigt som antalet arbetslösa undersköterskor har ökat. En förklaring kan vara att några vårdbiträden har utbildat sig och bytt yrkestitel från vårdbiträde till undersköterska.

1.2.11 Sökande till Vård- och omsorgsprogrammen, förstahandsval och antal studerande

Antalet sökande till gymnasieskolan har minskat avsevärt jämfört med föregående år. 2011 sökte 20 elever de 30 platser som finns till förfogande och 2012 är det 17 elever som börjar VO-programmet.

Tendensen är densamma i både länet och i Sverige. En möjlig orsak i samband med GY11 är att elever hellre väljer högskoleförberedande program som direkt ger behörighet till högskolestudier då det inte tydligt framgått att yrkesförberedande program erbjuder kurspaket som ger

högskolebehörighet. Då ungdomskullarna kommer att minska de närmaste åren ökar behovet att locka vuxna från andra branscher till vård och omsorg. Vuxna med livserfarenhet som kan tänka sig att omskola sig till yrken inom vård och omsorg är en viktig målgrupp för att tillgodose

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

100

Arbetsmarknadsläget sept 2011

Skötare Behandlings- Läkare Sjuksköterska Vårdbiträde Undersköterska

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

100

Arbetsmarknadsläget sept 2012

Skötare Behandlings- Läkare Sjuksköterska Vårdbiträde Undersköterska

16 rekryteringsbehoven. Intresset för omvårdnadsutbildning fortsätter vara högt bland

vuxenstuderande. Vuxenutbildningscentrum har redan idag en kö med sökande till Vård- och omsorgsprogrammet.

Sjukvård är den inriktning som lockar flest ungdomar och vuxenstuderande på Vård- och

omsorgsprogrammen, jämfört med övriga inriktningar. Eleverna bör, innan de gör sitt val informeras om hur rekryteringsbehoven ser ut de närmaste åren avseende de olika inriktningarna.

1.2.12 Vård- och omsorgsprogrammet efter GY11

GY11 har inneburit att de programgemensamma karaktärsämnena och programfördjupningarna som erbjuds på Vård- och omsorgsprogrammen ser olika ut på alla skolor. Skolverket har gett exempel på yrkesutgångar. Inom VO-College Uppsala län finns ambitionen att tillsammans ta fram tydliga yrkesutgångar för att få likvärdiga utbildningar med hög kvalitet. Det skulle även underlätta för arbetsgivarna att få en överblick över elevernas kompetenser.

1.2.13 Samordning av APL

Den lokala styrgruppen är eniga om att elever från VO-Collegeutbildningar bör prioriteras vid fördelning av praktikplatser.

Det finns ingen samordnad funktion för APL-platser i kommunala och privata verksamheter, utan ansvaret är utlokaliserat i verksamheterna. Westerlundska gymnasiet och Komvux skickar ut önskemål till varje enhet varje termin om antalet veckor elever som skall ut på praktik. Sex veckor senare skickas en påminnelse till varje plats och en fråga om de har möjlighet att ta emot elev/er.

Vad det gäller sjukvårdspraktik finns stödenheten Centrum för verksamhetsförlagd utbildning i Uppsala läns landsting som förmedlare av APL-platser och sjukvårdspraktikplatserna tilldelas via KliPP. KliPP är ett webbaserat program som används för att administrera studerande på olika arbetsplatser. Generellt sett är antalet praktikplatser med sjukvårdsinriktning för få och diskussioner förs redan kring olika lösningar på detta, dels med VFU-samordnarna regionalt och dels i programrådet lokalt.

Arbetsgivarna i VO-College Enköping ser administrativa och arbetsmässiga fördelar med en samordning av skolornas planering av praktikplatser men framhärdar samtidigt att det nuvarande systemet fungerar bra.

För eleverna från SVOK är egen kontakt med praktikplatsen inför APL en del av det pedagogiska upplägget.

1.2.14 Andel studerande med slutförd utbildning Enligt jämförelsetalen i Skolverkets statistik,

Omvårdnadsprogrammet/Vård- och omsorgsprogrammet på Westerlundska gymnasiet:

Grundläggande behörighet Slutbetyg

2009/2010 88 % 88 %

2010/2011 76 % 86 %

2011/2012 76 % 88 %

17

1.3 Mål

De övergripande effektmålen med etablering av Vård- och omsorgscollege i Uppsala län är att:

 Kunna möta de växande behoven av kvalificerad vård och omsorg bland Uppsala läns invånare.

 Trygga de framtida rekryteringsbehoven av kvalificerad arbetskraft inom vård- och omsorgsområdet i Uppsala län.

För att uppnå dessa länsövergripande mål måste ett antal viktiga insatser ske inom det lokala samarbetet och tecknade samarbetsavtal.

1.3.1 Målsättningar för VO-College Enköping

Utifrån de regionala effektmålen och slutsatserna i den lokala analysen är målsättningarna för Enköpings lokala Vård- och omsorgscollege följande:

1. Studerande upplever att utbildningarna håller en hög kvalitet, leder till anställning och ger en god grund för fortsatta studier.

SMART mål:

 Antalet sökande till VO på Westerlundska har ökat från 17 elever 2012 till 30 elever år 2015.

 Högskoleförberedande inriktning erbjuds alla studerande på gymnasiet och Vux och 100 % av Enköpings studie- och yrkesvägledare har kännedom om detta.

 100 % av de studerande går ut med E (godkänt) och slutbetyg (ungdomsgymnasiet) eller samlat betygsdokument (gymnasiala vuxenutbildningen) år 2015.

2. Arbetsgivare inom VO-College Enköping är attraktiva för medarbetarna som känner glädje och stolthet för sin arbetsplats.

SMART mål:

 Antalet sökande med adekvat utbildning har ökat med 15 % år 2015 jämfört med 2013.

 Medarbetarenkäterna visar att antalet nöjda medarbetare är över 95 % år 2015.

3. Styrgruppen inom VO-College verkar för att utveckla nya inriktningar för utbildning inom ungdomsgymnasiet och kommunala vuxenutbildningen.

SMART mål:

 Det finns ett lokalt VO-College senast 2012-11-01.

 År 2014 finns inriktningar inom vård- och omsorgsutbildningarna som matchar arbetslivets behov av kompetens inom äldreomsorg och LSS.

4. Enköpings VO-College har en salutogen/hälsofrämjande inriktning på kompetensutvecklingen.

SMART mål:

 2013 kan 95 % av de studerande och av medarbetarna kan förklara vad ett salutogent/hälsofrämjande förhållningsätt innebär.

5. Arbetssökande och studerande upplever att de har tydlig information om var arbetstillfällen finns inom vård- och omsorg.

SMART mål :

18

 Arbetsförmedlarna har aktuella uppgifter över vilka personer som är rekryteringsansvariga inom varje verksamhet bland VO-College Enköpings arbetsgivare.

 Utbildningsanordnarna ställer relevanta frågor till de studerande vid avslutad utbildning i befintliga enkäter, som redovisas i styrgruppen 1 gång per år.

2. Samverkan

2.1 Lokal organisation

Parterna inom Enköpings lokala VO-College kommer att samverka vid protokollförda sammanträden ca tre gånger per termin. Den lokala styrgruppen har arbetsgivarmajoritet och ordförandeposten innehas av en representant från arbetsgivarsidan. Ordförandeposten innehas under en två års period. Hösten 2013 är det dags för omval av ordförande.

SVOK:s kollektivavtal undertecknades den 1 oktober 2012.

2.2 Koppling lokalt/regionalt

Enköping har två representanter som både ingår i den regionala styrgruppen och i Enköpings lokala styrgrupp. Informationsflödet mellan den regionala styrgruppen och VO-College Enköping fungerar bra, då den lokala gruppen får regelbundna rapporter om vad som händer regionalt och vice versa.

Kommunals lokala styrgruppsmedlem har en tät koppling till Kommunals representant i den regionala styrgruppen.

2.3 Koppling lokal styrgrupp – programråd

Vård- och omsorgsprogrammet på Westerlundska gymnasiet har sedan flera år tillbaka ett väl fungerande programråd och goda relationer med arbetsgivare i samband med det

arbetsplatsförlagda lärandet. VO-College lokala styrgrupp och programrådet kommer att gå samman från och med hösten 2012. I programrådet deltar representanter från privata vårdföretag,

vårdgivare inom kommun och landsting, rektor, lärare och elever från Vård- och

omsorgsprogrammet, studie- och yrkesvägledare samt politiker från Utbildningsnämnden.

Programrådet har ett möte per termin.

2.4 Samverkan för ökad attraktionskraft

Den lokala styrgruppen planerar att genomföra en temadag om vård och omsorg under hösten 2012.

Genom att samla arbetsgivare och utbildningsanordnare inom vårdyrkena ökar kunskapen och nyfikenheten för att välja vården som yrkesområde.

3. Lökalt perspektiv

3.1 Marknadsföring

Den gemensamma temadag som planeras av VO-College Enköping kommer att ge en positiv marknadsföring av utbildningar och arbetsplatser inom vård och omsorg.

Studie- och yrkesvägledare inom grundskolorna i Enköpings kommun har en viktig roll vad det gäller att ge eleverna en uppdaterad och adekvat bild av studier och yrken inom vård och omsorg. Därför

19 planerar den lokala styrgruppen att hålla en kontinuerlig kontakt med studie- och yrkesvägledarna på grundskolorna, gymnasiet och på Vuxenutbildningscentrum i Enköping.

Det finns en informatör kopplad till den lokala styrgruppen, som ser till att information på webben är uppdaterad och som kan stötta styrgruppen i marknadsföringsåtgärder.

3.2 Omvärldsbevakning/Internationalisering

Vård och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun får 2012 5,5 miljoner kronor av Europeiska socialfonden, ESF. Pengarna ska inledningsvis användas till att se över kompetensbehovet hos personal som arbetar inom funktionsnedsättningsområdet och socialpsykiatrin. En förutsättning för att få ta del av pengarna är att samverkan och utbyte sker med ett nordiskt land och ett EU-land.

Dessutom ska samverkan ske med försäkringskassan, arbetsförmedlingen, skola, landsting och andra kommuner. Bakgrunden till ansökan är den så kallade Enköpingsmodellen, som är ett

kompetensutvecklingsprojekt vid vård och omsorgsförvaltningen. I projektet ingår att validera kunskaper, ta fram en kompetensutvecklingsplan för varje medarbetare och att öka kunskapen.

Genom att omvärldsbevakning är en stående punkt på styrgruppsmöten, ges den lokala styrgruppen möjlighet att kontinuerligt delge varandra nyheter och händelser i omvärlden som även kan påverka samarbetet inom VO-College.

3.3 Genusperspektiv

Ett förslag som kommit fram i den lokala styrgruppen är att män som jobbar i vården på olika sätt stimuleras till berätta hur det kom sig att de valde att arbeta inom vård och omsorg. Vad låg till grund för deras val?

Ett annat förslag är att strategiskt undvika ”ensamarbete” för det underrepresenterade könet genom att samla män till vissa arbetsgrupper så att man är minst två män i samma arbetsgrupp.

Det ovannämnda EU projektet innehåller planering för att ta reda på vad som gör en arbetsplats attraktiv utifrån genusperspektivet.

I årskurs ett på Vård- och omsorgsprogrammet på Westerlundska gymnasiet var nästan hälften av eleverna killar 2011.

3.4 Beskrivning av Vård- och omsorgsprogrammen i Enköping: Upplägg, innehåll, lokala specialiseringar/profiler

3.4.1 Specialiseringar inom Enköpings kommuns verksamheter

Enköpings kommun har en speciell demenskompetens genom det rikskända demensteamet som jobbar individanpassat med varje ärende och handleder personalen i bemötande. Teamet ansvarar även för grundutbildning i demensvård för all personal.

Något som även utmärker Enköping är det väl uppbyggda boendestöd som finns och som i många fall har ersatt LSS-boenden.

20 Den finns en väl utbyggd frivillig verksamhet, Enköpings frivilligcentral, som exempelvis erbjuder hembesök, telefonkontakt, promenader, ledsagning, högläsning, korsord eller som sjukhusvärd på lasarettet i Enköping. Frivilligcentralen har kontakt med Svenska kyrkan, kommunens träffpunkter, pensionärsorganisationer och andra intresseföreningar och kompletterar den ordinarie

verksamheten.

3.4.2 Inriktningar på Vård- och omsorgsprogrammet, Westerlundska gymnasiet Det finns tre inriktningar som alla är yrkesförberedande:

1. Sjukvård (kursen Vård och omsorg vid demenssjukdom ingår) 2. Psykiatri (kursen Vård och omsorg vid demenssjukdom ingår)

3. Högskoleförberedande (kursen Svenska 3 och extra kärnämnen ingår). Eleverna kan välja sjukvård eller psykiatri inriktning.

Dessa inriktningar grundar sig på efterfrågan från arbetsgivarna och antalet inriktningar följer antalet elever.

Under hösten 2012 kommer informationen och bilderna som beskriver Vård- och

omsorgsprogrammet på hemsidan och i programbladet att uppdateras för att spegla områdets bredd och visa även äldreomsorgen och funktionshinderområdet.

3.4.3 Inriktningar för vuxenutbildningen

Westerlundska gymnasiet samarbetar med VUC för att specialutforma vuxenutbildningen och arrangera inriktningar utifrån arbetslivets behov. För att starta en inriktningkurs krävs en grupp på 8- 12 studerande. Hösten 2011 är sjukvård den vanligaste inriktningen.

Hösten 2012 kommer en vuxengrupp för invandrare starta, som skall läsa svenska och vårdsvenska varvat med omvårdnadsämnena. Inriktningen på denna utbildning kommer att styras efter behovet på arbetsmarknaden.

VO-College Enköping har som målsättning att under de närmaste åren forma utbildningsinriktningar som matchar arbetsgivarnas behov av personal med kompetens inom funktionshinder och geriatrik.

Programfördjupningarna kommer att planeras inom VO-College hösten 2012.

4. Infrastruktur fö r utbildningen

4.1 Utbildningsaktörer inom VO-College Enköping

Finns beskrivna under 1.2.5 Utbildningsanordnare.

4.2 Utbildningsnivåer/-former

I den lokala styrgruppen finns representanter från utbildningar på gymnasienivå, ungdoms- och vuxenutbildning.

En viktig kontaktperson och resurs är den kliniska adjunkten på lasarettet som ingår i den lokala styrgruppen. Styrgruppen ser därför möjligheter att utveckla samverkan med Uppsala universitet.

Lasarettet har ständigt behov av att rekrytera undersköterskor men vill även stödja undersköterskor att gå vidare till sjuksköterskestudier.

21

4.3 Kompetensutveckling för redan anställda

Kommunrehab i Enköpings kommun erbjuder kontinuerligt en internutbildning som heter ”Var dags arbete”. Utbildningen består av kurser i rehabiliterande arbets- och förflyttningsteknik. Syftet är att deltagarna ska få bättre kroppskännedom och ett rehabiliterande arbetssätt, samt ta ett ökat eget ansvar för sitt arbetssätt. Detta sker genom rörelseövningar, att lära sig om grundprinciper och naturliga rörelsemönster samt lära sig att tillämpa detta. Kurserna finns i tre olika inriktningar:

sitta/stå, liggande och produktanvändning.

Enköpingsmodellen är ett kompetensutvecklingsprojekt vid vård och omsorgsförvaltningen. I projektet ingår att validera kunskaper, ta fram en kompetensutvecklingsplan för varje medarbetare och att öka kunskapen.

Under 2011 har stora delar av personalen inom vård- och omsorgsförvaltningen utbildats i salutogent arbetssätt. I korthet innebär ett salutogent arbetssätt att man sätter den enskilda människan och hennes möjligheter i fokus. Salutogenes är latin och betyder ”hälsoskapande” – att se till vilka faktorer som skapar hälsa och välbefinnande hos en individ. Ann-Marie Thordeman, medicinskt ansvarig sjuksköterska och Iréne Hansson, utvecklingsledare, deltog från hösten 2010 i ett ”salutogent nätverk”, där nio svenska kommuner arbetade tillsammans med syftet att öka kunskapen om det salutogena arbetssättet. Som en del i det arbetet har Ann-Marie Thordeman och Iréne Hansson sedan besökt vård- och omsorgsförvaltningens olika verksamheter för att utveckla och stimulera det salutogena arbetssättet.

4.4 Målgrupper inom VO-College Enköping

De målgrupper som VO-College Enköping riktar sig till i första hand finns beskrivna i denna ansökan, till exempel i de sex inriktningsmålen under 1.3.1 Målsättningar för VO-College Enköping.

5. Ha lsöperspektivet

Enköping är det gröna livsrummet, Parkernas stad. Hälsoarbetet lokalt präglas av en helhetssyn.

Hälsoperspektivet är en viktig faktor för både studerande och anställda, och kan beskrivas utifrån hälsa lärande och trygghet, där man tar vara på förmågor och kunnande istället för att fokusera på det som inte fungerar. Kommunen har en väl utformad hälsopolicy i ett dokument taget av

kommunfullmäktige, Vision 2015. Det hälsofrämjande perspektivet i verksamheterna är en grundsten för hållbar tillväxt.

5.1 Exempel på hälsofrämjande insatser i VO-College Enköping

Hälsoombud finns i alla enheter och på alla förvaltningar. På Vård- och Omsorgsförvaltningen finns ett femtiotal ombud, spridda på alla arbetsplatser. De bildar en stomme för det lokala hälsoarbetet.

Hälsoombuden får varje år ta del av en internutbildning där de får lära sig mer om hälsofrågor i arbetslivet. På intranätet finns en ikon där idéer och inspiration utbytes. Det kan handla om särskilda satsningar i enheten, gemensamma promenader, bowling.

All personal i Enköpings kommun, inklusive Vård- och Omsorgsförvaltningen och

Utbildningsförvaltningen får ett friskvårdsbidrag a´ 2000kr varje år. De anställda på Aleris erbjuds en

22 friskvårdspeng på 750 kr per termin. Anställda på Attendo erbjuds friskvårdspeng, subventionerad friskvård, halva kostnaden eller maximalt 1000 kr per år.

Sedan 1997 ingår Lasarettet i Enköping i det av Världshälsoorganisationen - WHO - etablerade nätverket Hälsofrämjande sjukhus (Health Promoting Hospitals). Nätverket är världsomspännande och har som medlemmar mer än 300 sjukhus från 35 länder. WHO menar att framtidens sjukhus måste bli mer hälso- och helhetsorienterade och mer tydligt utgöra hälsoresurser för de

lokalområden som de betjänar. Som alla andra sjukhus och vårdorganisationer fokuserar

hälsofrämjande sjukhus på god behandling och omsorg om patienterna. Lasarettet och primärvården samarbetar kring frågor som rör patienternas levnadsvanor. Syftet är att skapa en bättre hälsa för patienten/befolkningen genom en samlad ansats kring livsstilsinterventioner.

5.2 Förståelse och ansvar för den egna hälsan samt krav i yrkeslivet

Tidig insikt om de fysiska kraven och behovet av att sköta sin egen hälsa är en central faktor för att klara arbetet inom vård och omsorg. Utbildningsanordnarna inom VO-College Enköping arbetar för att eleven ska ta ett stort eget ansvar för sin utbildning. Stor vikt läggs vid den personliga

utvecklingen, självständighet, självförtroende, den sociala kompetensen och kunna se helheten i sammanhanget. I utbildningarna ingår temaarbeten i basgrupper. I ett tema kan flera ämnen integreras. Livsstilsfrågor diskuteras i undervisningen och på olika temadagar mm. Alkohol- och drogfrågor är en viktig del i dessa diskussioner. Metoder som används är Case och problemlösande undervisning.

5.3 Möjlighet till fysisk aktivitet och uppmuntran till goda kostvanor

Studerande, anställda samt brukare/patienter i Enköpings kommun ges möjlighet till fysisk aktivitet utifrån förutsättningar och individuella behov. Anställda erbjuds en årlig ” friskvårdspeng” som kan användas till gymkort, massage, simning och dylikt. Vård- och omsorgsprogrammet på

Westerlundska gymnasiet har idrott och hälsa, hälsopedagogik samt kost, måltid och munhälsa i utbildningen. Vuxenstuderande uppmuntras till dagliga fysiska aktiviteter. Hos de olika

utbildningsanordnarna finns hälsa och fysiska aktivitet som en röd tråd i undervisningen. De studerande uppmuntras till en aktiv livsstil och till goda kostvanor. Eleverna på Westerlundska erhåller även ett gymkort på idrottshuset.

Under praktik har de studerande möjlighet att delta i hälsoombudens aktiviteter. På praktik inom hemtjänst ingår promenader med brukare i arbetsuppgifterna.

5.4 Förflyttningsteknik och ergonomi

Kommunrehab i Enköpings kommun erbjuder kontinuerligt en internutbildning som heter ”Var dags arbete”. Utbildningen består av kurser i rehabiliterande arbets- och förflyttningsteknik. Syftet är att deltagarna ska få bättre kroppskännedom och ett rehabiliterande arbetssätt, samt ta ett ökat eget ansvar för sitt arbetssätt. Detta sker genom rörelseövningar, att lära sig om grundprinciper och naturliga rörelsemönster samt lära sig att tillämpa detta. Kurserna finns i tre olika inriktningar:

sitta/stå, liggande och produktanvändning.

23

5.5 Handlingsplan mot rökning, alkohol, droger och mobbning

Alla verksamheter inom VO-College Enköping har aktuella handlingsplaner för att främja hälsan hos anställda och hos de studerande.

5.6 Regionens ansvar och påverkan

Regionförbundets folkhälsostrateger bidrar till ett gott samarbete i länet och stödjer det lokala folkhälsoarbetet genom att vara bollplank, erbjuda kunskapsstöd, utbildning och

omvärldsbevakning. Uppsala läns folkhälsopolicy har fyra strategier för att uppnå visionen om god hälsa för alla i Uppsala län och som även ingår i Enköpings folkhälsoarbete. De fyra strategierna samt de insatser som sker i Enköpings kommun:

Strategi 1: Goda livsvillkor

 I Enköping pågår sedan länge ett framgångsrikt familjestödsarbete och en hälsofrämjande skola. Tillgänglighetsarbetet har fått ny skjuts och ett projekt pågår för att öka och förbättra tillgängligheten. Samtliga förvaltningschefer har gått utbildning i Hälsofrämjande ledarskap.

Fallskadepreventionsarbete pågår i samarbete med Vård- och Omsorg och Träffpunkter med bl.a. Hälsocaféer har anordnats för andra året i rad. Samarbete finns också med

miljöstrategen i kommunen. Folkhälsa börjar alltmer ses som en del i samhällsplaneringen och planer för remisshantering av ärenden har diskuterats.

Strategi 2: En hälsofrämjande hälso- och sjukvård

 Lasarettet i Enköping är ett hälsofrämjande sjukhus och ett samarbete med kommunens folkhälsoplanerare finns.

Strategi 3: Hälsosamma levnadsvanor

 Arbetet med hälsosamma levnadsvanor pågår ute i verksamheterna däremot finns en stor utmaning i att samordna det som pågår, att veta att det vi gör ger effekt, att vi satsar långsiktigt genom primärprevention och att vi samverkar i större utsträckning, minskar antalet öar och ser till den totala nyttan.

Strategi 4: Psykiskt välbefinnande

 Modellområdesprojektet 2009-2011 har varit en stor tillgång för att kunna skapa

handlingsplaner för ett strategiskt och långsiktigt arbete kring psykisk ohälsa för barn och unga. Motsvarande projekt finns för vuxna och hanterar bl.a. frågan kring samsjuklighet och funktionsnedsättning.

Den regionala styrgruppen för Vård- och omsorgscollege i Uppsala län ansvarar för regionalt

erfarenhetsutbyte dels inom hälsoperspektivet men även inom VO-Colleges övriga kvalitetskriterier.

Detta resulterade i en eftermiddag med hälsoperspektiv i oktober 2011, med dokumentation som finns tillgänglig på den regionala hemsidan http://vo-collegeregionuppsala.se/Halsoperspektivet.php?lmId=4&mId=24

24

6. Kreativ öch stimulerande arbets- öch la rmiljö

6.1 Arbets- och lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang

En trevlig fysisk, psykisk och social miljö är grundläggande faktorer för trygghet och inlärning.

Det innebär att utbildningsanordnarna inom VO-College Enköping har trevliga lokaler med en estetisk utformning. Den psykiska miljön utgörs av en trevlig atmosfär med respekt mellan alla som vistas på skolan. Engagerade och duktiga lärare är också en viktig del i den psykiska och sociala miljön. Lärandemiljön är utformad så att de studerande blir delaktiga i den pedagogiska verksamheten och får stöd för att utveckla en positiv attityd till det egna yrkeslärande.

Likabehandlingsplanen är ett viktigt verktyg som skapar trygghet i lärmiljön.

De som arbetar inom vård och omsorg i VO-College Enköpings verksamheter har alla ett självständigt arbete med eget ansvar, utvecklingsmöjligheter och möjlighet att använda sin kreativitet då man använder sig själv som verktyg i det dagliga arbetet.

6.2 Modern teknik, utrustning och dokumentationssystem

Westerlundska gymnasiet använder sig våren 2012 av lärplattformen Rexnet, som senare kommer att bytas ut mot Edwise. På vård- och omsorgsprogrammet finns det datarum för eleverna med 16 datorer vilka används flitigt för kunskapssökande. Alla undervisningssalar är utrustade med dator och takkanon. I en av lektionssalarna finns även en smartboard. De praktiska övningarna genomförs i eget metodövningsrum där sjukhussängar, sköljrum, elektrisk lyft, hjälpmedel m.m. samt

grundläggande sjukvårdsmaterial finns, för att förbereda eleverna inför APL. Vid de praktiska övningarna i metodrummet tillämpas alltid de gällande basala hygienrutinerna, som exempelvis innebär att engångsförkläden alltid används.

Inom SVOK har eleven har ett eget studierum med allt studiematerial på en webbaserad studieplattform. Praktiska moment av mindre omfattning kan genomföras i klassrumsmiljö hos SVOK. Praktiska övningar av mer omfattande karaktär genomförs på SVOK:s vårdskola i Solna.

Praktiska övningar kan även förekomma på praktikplatsen innan eleven påbörjar sitt

arbetsplatsförlagda lärande, APL. Detta genomförs individuellt efter överenskommelse mellan skola och arbetsplats.

Vård- och omsorgsverksamheterna i VO-College Enköping använder intranet för kommunikation, har datasystem för journalföring och för kvalitetssystem samt använder olika typer av webbaserade utbildningsprogram. Att söka kunskap via internet är ett etablerat arbetssätt för anställda inom vård och omsorg.

7. La rförmer öch arbetssa tt

7.1 Erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv

Utbildningsanordnarna och arbetsgivarna inom vård och omsorg samarbetar på en rad olika sätt, exempelvis genom programråd, det arbetsplatsförlagda lärandet och utbildning av handledare. Teori och praktik integreras i metodrum inför/parallellt med arbetsplatsförlagd utbildning.

25 Utbildningsanordnarna bedriver redan idag utbildning i nära samverkan med branschen och under utbildningens gång anpassas och uppdateras innehållet efter förändringar i branschens

kompetensbehov. De goda kontakterna mellan kommun, landsting, privata vårdgivare och utbildningsanordnare har utvecklats än mer i arbetet med ansökan för Vård- och omsorgscollege.

Utbildningsanordnarna och arbetsgivarna arbetar med ständigt pågående kompetensutveckling som innebär uppdatering och förnyelse av arbetsmetoder. Lärarna på SVOK uppmuntras till fortbildning och regelbunden auskultation ute i verksamheterna. Det har bland annat lett till ett nytänkande i bland annat implementeringen av evidensbaserad utbildning i vården. Behandlingar och metoder som bevisats genom forskning uppmärksammas och implementeras i utbildningsverksamheten.

Utbildningsanordnarna arbetar metodiskt för att ständigt vara uppdaterade med forskning och utveckling och uppmuntrar de studerande att vara delaktiga i att hitta nyheter och kritiskt granska källans trovärdighet.

De studerande får göra olika studiebesök samt att gästföreläsare från olika verksamheter inom vård och omsorg kommer till skolan. Räddningstjänsten anordnar till exempel verksamhetsförlagd utbildning.

Inför elevernas första APL sker en träff på skolan mellan elever och deras blivande handledare.

Handledarna får information av lärarna om målen och praktiska detaljer. Därefter får eleven och handledare bekanta sig och eleven får relevant information och schema. Detta är väldigt tryggt för eleverna och minskar nervositeten inför praktiken.

I årskurs tre har eleverna på Westerlundska gymnasiet ett verksamhetsanknytet gymnasiearbete.

Kommunen erbjuder feriearbete för ungdomar både på högstadiet och gymnasiet.

På Vuxenutbildningscenter anordnas vuxenutbildningsråd ett par gånger per år där näringsliv, arbetsförmedling och andra förvaltningar i kommunen är med. Spontanta kontakter tas också med berörda, till exempel Arbetsförmedlingen. Omvårdnadsprogrammet för vuxenstuderande har programråd.

7.2 Studerandeinflytande

Genom utvecklingssamtal, klassråd och elevråd får den studerande ett tydligt inflytande i sin utbildning.

Minst två gånger per termin har varje klass på Westerlundska gymnasiet ett klassråd där eleverna för fram sina synpunkter. Synpunkter från klassråden tas med till arbetslagsråd/elevarbetsplatsträffar.

Vård- och Omsorgsprogrammet har även elevskyddsombud som deltar vid skyddsronder. På Westerlundska finns en väl fungerande elevkår. Eleverna håller själva i klassråden men mentorerna är med.

Programråd hålls en gång per termin då två elevrepresentanter från varje klass finns med, lärare, rektor och representanter från arbetslivet deltar. Det är ständigt en öppen kommunikation mellan lärare och elever där aktuella frågor lyfts fram och diskuteras vad gäller ex. provtider, speciella önskemål osv. Förutom utvecklingssamtalen med elev och i vissa fall vårdnadshavare, följs den enskilde elevens utveckling upp kontinuerligt under läsåret via individuella samtal.

26 Vuxenutbildningscenter har regelbundna möten med lärare och studerande minst ett par gånger per termin samt när behov uppstår. De problem som tas upp av de studerande tar VUC upp med lärare och ansvariga och därefter diskuteras detta med representanter för gruppen.

Lärandemiljön hos SVOK utformas så att de studerande blir delaktiga i den pedagogiska

verksamheten och får stöd för att utveckla en positiv attityd till det egna yrkeslärande. Teori och praktik integreras i metodrum inför/parallellt med arbetsplatsförlagd utbildning. Genom utvecklingssamtal, klassråd och elevråd får den studerande ett tydligt inflytande i sin utbildning.

SVOK:s pedagogiska modell syftar till att arbeta metodiskt och aktivt med elevinflytande i det dagliga arbetet. Eleverna ges ansvar och inflytande i sina studier genom ett aktivt elevråd. Varje termin utses nya klassrepresentanter som ingår i ett aktivt elevråd. Elevrådets aktiva deltagande är en viktig del i det löpande kvalitetsarbetet. Elevrådsrepresentanterna deltar i det pedagogiska mötet som återkommer en gång per månad. Elevrådsrepresentanterna framför de frågeställningar och synpunkter som framkommit/meddelats från klassrepresentanterna. Elevrådet har också en egen webbportal som syftar till att snabbt och enkelt få kontakt med skolans elever samt förmedla viktig information.

Utvärdering av kurser och kursmoment sker kontinuerligt dels via enkät dels genom dialog med läraren. Elevens synpunkter ligger till grund för utveckling och förbättringsarbete.

SVOK arbetar utifrån att den studerande får en helhetssyn på sitt framtida yrke redan under utbildningen. SVOK arbetar mycket med Casemetodik där kunskap från olika delområden sammanfogas i praktiska frågeställningar. Dessa teman bidrar till en helhetssyn på arbetet inom vården. APL är också en central del i utbildningen. En ledstjärna i upplägget är fakta, förståelse färdighet och förtrogenhet. Återkoppling mellan kursplan, kursmål och den studerande sker i

arbetsuppgifterna under hela kursen. Studieuppgifterna ger eleven utrymme för egna tolkningar och utgår från PBL (problembaserat lärande) och Case metodiken. Syftet är att ge den studerande inflytande i sitt kunskapssökande och säkerställa att den studerande har förstått syftet med uppgiften.

I studiestugan kan den studerande alltid få individuell extra hjälp, feedback och förklaring av lärare.

7.3 Lagarbete och ämnesintegration

Utbildningsanordnarna strävar efter att de studerande får en helhetssyn på sitt framtida yrke redan under utbildningen. Casemetodik är ett sätt där kunskap sammanfogas från olika ämnen i praktiska frågeställningar. Fallbeskrivningar som utformas till intressanta ställningstaganden breddar och fördjupar också helhetstänkandet hos eleverna. Att arbeta med situationsbeskrivningar ger eleven möjlighet att överväga olika tolkningar och lösningar och gynnar den egna inlärningen.

7.4 Möjlighet till validering regionalt/lokalt

Den modell för validering som används av Enköpings kommun är Kravmärkt Yrkesroll, som beskrivs under 1.2.3 Kompetensutvecklingsbehov inom vård och omsorg. Svensk Vård &

kompetensutveckling (SVOK) och Arbetsförmedlingens genomför också validering.

27

7.4.1 SVOK:s valideringsmodell

SVOK följer Valideringsdelegationens rekommendationer av valideringsmodell. Eleven bedöms utifrån:

-kompetens att hantera information -kompetens att handla språkligt -kommunikativ kompetens -kompetens att lösa problem

-kompetens att planera och organisera uppgifter

-kompetens att genomföra uppgifter / lösa praktiska problem -kompetens att samarbeta

-kompetens att använda utrustning -kvalitetsmedvetenhet

-ett etiskt förhållningssätt -ett estetiskt förhållningssätt -utvecklingsinriktad

Den studerande informeras om och ges möjlighet till validering i samband med upprättande av den IFS. Den studerande har möjlighet att validera hela- eller delar av kursen mot betyg. Vår

valideringsgrupp ansvarar för valideringens genomförande. Genomförandet kvalitetssäkras med hjälp av behörig och kompetenta lärare inom aktuellt valideringsområde tillsammans med arbetsplatsen.

I många moment under valideringen sker en sambedömning. Sambedömning innebär att två lärare tillsammans bedömer den studerandes kunskaper utifrån fasställda kriterier. Valideringsgruppen och berörda lärare arbetar utifrån en särskild framtagen valideringsmodell. Modellen är strukturerad, metodisk, bygger på olika steg och utgör en valideringsprocess. Processen genomförs i tre olika steg och faser. På uppdrag genomförs validering mot yrkesintyg för kompetensområdet vård och omsorg och hälso- och sjukvård.

Valideringsprocessens genomförande Steg 1

Den första kunskaps- och kompetenskartläggningen genomförs tillsammans med eleven. Målet med valideringen fastställs. Utfallet avgör den fortsatta fördjupade kompetenskartläggningen i steg 2.

Genomförandet sker i intervjuform och med självskattningsinstrument.

Steg 2

Fördjupad kunskaps- och kompetenskartläggning genomförs med hjälp av teoretisk kunskapskontroll.

Kunskapskontrollen består av olika teoretiska och praktiska inslag som resulterar i en mer detaljerad kompetensbeskrivning.

Steg 3

Resultatets utfall ligger till grund för eventuell komplettering. Till individuellt fördjupad studieplan IFS förs de kurser som inte kunde valideras eller de moment som inte kunde valideras. Den studerande ska bara behöva läsa det som saknas i kursmålen.

Dokumentation förs under hela valideringsprocessen och beskriver:

-syfte och mål