Miljökvalitetsmålet innebär att växter och djur ska kunna fortleva i livskraftiga be-stånd. Landskrona har liten andel natur-mark, den allra största arealen utgörs av intensivt brukad jordbruksmark och tä-torter.
De naturmarker som finns har höga na-turvärden och är till stor del skyddade.
Kommunen har följande naturreservat;
Glumslövs naturvårdsområde, Hil-leshögs dalar, Vens backafall, Exercisfäl-tet, Lundåkrabukten (blivande), Gråen och Kvärlövs naturområde. Vens backa-fall, Rustningshamn och Lundåkrabukten är också NATURA 2000-område vilket innebär att de är av värde för hela EU.
Ådalarna längs Saxån, Braån och Råån har också stora naturvärden. De största problemen för miljökvalitetsmålet är de strukturella förändringarna i jordbruk-slandskapet där större delen av jord-bruksmarken sköts allt intensivare medan andra mindre områden (t ex betesmarker) överges och växer igen.
Till detta kommer den ökande tillgången på näringsämnen som gynnar storvuxna och snabbväxande arter som brännässla och bredbladiga gräs på mindre och kon-kurrenssvaga arters bekostnad.
Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Inledning
MILJÖMÅL
R
iksdagen har antagit mål för miljö-kvaliteten inom 16 områden. I no-vember 2005 lades miljökvalitets-målet ”ett rikt växt- och djurliv” till de 15 som man antagit redan i april 1999.Miljökvalitetsmålen
Målen beskriver den kvalitet och det till-stånd för Sveriges miljö, natur- och kul-turresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Regeringen har inrättat ett mi-ljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen.
Miljökvalitetsmålen syftar till att:
•
främja människors hälsa•
värna den biologiska mångfalden och naturmiljön•
ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena•
bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga•
trygga en god hushållning med naturresursernaGenerationsmål
Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det
be-tyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet).
Naturen behöver dock tid för att åter-hämta sig och i några fall kommer vi inte att hinna nå den önskvärda miljökvalite-ten, även om stora insatser görs.
För att vi ska klara generationsmålet krävs ett stort engagemang hos många aktörer i samhället, både i Sverige och i andra län-der. Teknikutveckling kan bidra till att lösa några av problemen. Det kan också behövas mer genomgripande samhällsfö-rändringar.
Delmål
Från november 2005 gäller 72 delmål an-tagna av riksdagen för att konkretisera miljöarbetet på vägen mot miljömålen.
Delmålen anger inriktning och tidsper-spektiv. Några utgör en del av hela miljö-kvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vä-gen. Nya delmål kommer att behöva utvecklas efter hand.
Övergripande miljömålsfrågor Förutom de 16 miljökvalitetsmålen be-handlas också tre övergripande miljö-målsfrågor: Kulturmiljön, Hälsofrågor
och Fysisk planering och hushållning med mark, vatten och byggnader.
Tre åtgärdsstrategier
Ett fåtal aktiviteter – transporter, energi-användning, flöden av material, kemikali-er och varor med mkemikali-era – orsakar flkemikali-era av dagens miljöproblem.
Därför kan vissa åtgärder leda till att mer än ett miljömål nås. Som en följd av detta har riksdagen fastställt att arbetet med miljökvalitetsmålen ska koncentreras i tre åtgärdsstrategier:
1. En strategi för effektivare energian-vändning och transporter – för främst att minska utsläppen från energi- och trans-portsektorerna.
2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp – för att minska användningen av naturresurser, minska de diffusa ut-släppen av miljögifter och för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp.
3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö – för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer, skydda människors hälsa, samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.
Bäckviken och Vens backafall.
1. Begränsad klimatpåverkan
A
tt minska klimatpåverkan är bland våra största utmaningar. Utsläp-pen av koldioxid är betydligt större än utsläppen av andra växthusgaser och har därför störst klimatpåverkan.Fram-för allt är det Fram-förbränningen av fossila bränslen som olja, kol och gas som bidrar till den ökande koldioxidhalten i atmosfä-ren.
En minskad energianvändning och en övergång från fossila till förnyelsebara bränslen behövs för att vi ska kunna be-gränsa klimatpåverkan. Energianvänd-ning i Landskrona har gått svagt neråt un-der 2000-talet. Industri och transport är de sektorer som står för den största ener-giförbrukningen. Privatpersoners bilå-kande är också av stor betydelse.
Landskrona har satt upp ett mål att kol-dioxidutsläppen i kommunen (som geo-grafisk enhet) ska minska med 4 % per in-vånare räknat från 1990 - 2010.
Landskrona har genomfört ett antal åt-gärder för att minska utsläppen av väx-thusgaser både i egen regi och med olika typer av statliga bidrag.
Det har bedrivits ett systematiskt arbete för att bygga ut fjärrvärmenätet. En fjärr-värmeledning har byggts mellan Lands-krona och Helsingborg för att öka ande-len förnyelsebar energi i Landskronas fjärrvärmenät. Vid uppvärmning med fjärrvärme går det åt mindre energi jäm-fört med om husen värms upp med el el-ler egen oljeeldad panna. 95 % av fel-lerbos- flerbos-tadshusen och ungefär 20 % av småhusen i Landskrona är idag anslutna till nätet.
Vattnet i fjärrvärmenätet värms till stör-sta delen genom förbränning av biob-ränsle, spillvärme från industrin och
in-köpt värme från Helsingborg. Investe-ringen i en ny biogaspanna har också bi-dragit till en minskad klimatpåverkan.
Trådbussar som drivs med vindkraftsel gör dessa transporter fossilfria.
I pågående KLIMP-projekt betalas bi-drag till inköp av biogasbilar.
KLIMP-projektet bidrar med kunskaper och kostnader för att industrin ska kunna effektivisera och miljöanpassa sina trans-porter. Tätare turer med stadsbussarna och den förbättrade järnvägstrafiken bör ha bidragit till ökat resande med kollekti-va transportmedel. Dock har landskrona-bornas bensin och dieselförbrukning ökat sedan slutet av 1990-talet.
I Landskrona har mycket gjorts för att minska klimatpåverkan men mycket arbe-te åarbe-terstår också för att nå fram till en håll-bar energiförbrukning fri från fossila bränslen.
Ett fossilfritt Landskrona
Går det att producera tillräckligt med för-nyelsebar energi inom kommunen för att tillgodose Landskronas behov?
Varje år används 1 424 277 MWh energi (2006). Av detta är 38 % elenergi och 62
% kommer från olika bränslen.
Fjärrvärmen som till största delen kom-mer från förnyelsebar energi utgör 18 % av energianvändningen.
Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete
Koldioxidhalten i atmosfären började stiga efter den industriella revolutionen hade tagit fart.
Miljömål
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.
Delmål utsläpp av växthusgaser (2008–2012) De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen 1990.
Når vi miljökvalitetsmålet?
Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2050.
Industrierna förbrukar mest energi men även hushållen och transportsektorn står för ca 25 % vardera av energiförbrukningen i Landskrona.
Resandet med stadsbussarna har ökat stadigt.Stadsbussarna drivs idag med el eller gas.
Energikällor
Vindkraft
Det finns idag 20 vindkraftverk i Landskrona. Några av dessa är rela-tivt små och tillsammans kan de pro-ducera 40 000 MWh per år. Ett stort vindkraftverk på 3 MW kan produ-cera ungefär 6 800 MWh/år på land och 9 560 MWh/år om det är place-rat till havs. Om det i Landskrona skulle byggas ytterligare två vind-kraftsparker med vardera 12 verk och en vindkraftspark med 30 verk utanför Landskronas kust skulle det kunna ge en elproduktion på 450 000 MWh/år, vilket motsvarar 31 % av dagens energiförbrukning.
Solfångare
Energin från solen kan tas tillvara med hjälp av solceller som omvandlar energin till el, eller solfångare som an-vänds för uppvärmning. Solfångare ger 300 till 700 kWh/m2och år bero-ende på vilken typ av system man an-vänder. Solceller har än så länge relativt låg verkningsgrad och genere-rar 50 till 150 kWh elektricitet per m2 och år. Den högre verkningsgraden gör solfångare till ett bättre alternativ i detta fall. Alla tak i en stad utgör till-sammans stora ytor som skulle kunna utnyttjas vid energiproduktion.
Räkneexempel
Om 20 % av takytan (ca 90 ha) på in-dustribyggnader och offentliga bygg-nader i Landskrona bekläddes med solfångare skulle 90 000 MWh värme kunna produceras varje år, vilket motsvarar 6 % av kommunens energi-förbrukning.
Ytterligare ett räkneexempel. Solceller omvandlar solljus direkt till el i form av likström. Gipsön har en yta på 43 ha. Om halva ytan 215 000 kvm täcks med solceller skulle vi kunna produce-ra 23 miljoner kWh el eller 23 000 MWh. Den elen räcker till att driva 68 trådbusslinjer av Landskronas storlek eller till 1 150 eluppvärmda villor.
Bakomliggande siffror. En solcellsanläg-gning på 1 kW som är placerad rakt mot sö-der med 30-50 grasö-ders lutning producerar i Sverige ca 850 kWh per år och tar upp en yta av drygt 8 m². På 215 000 kvm kan man placera 26 875 enheter solceller på vardera 8 kvm. Varje enhet producerar 850 kWh. 26 875 enheter gånger 850 kWh blir totalt 22, 8 miljoner kWh.
Takytor av offentliga byggnader och industrifastigheter skulle kunna användas för energiproduktion.
Energiförbrukningen i Landskrona stad domineras av el och fjärrvärme. Fossi-la bränslen som bensin, diesel och eld-ningsolja tillsammans utgör dock fortfarande en betydande andel av den totala energiförbrukningen.
Visste du att
”Koncentrationen av växthus-gaser i atmosfären måste stabili-seras på högst 400 ppm kol-dioxidekvivalenter för att tempe-raturökningen ska begränsas till
högst 2 grader. ”
Gammal och ny vindkraftsteknik.
Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete
Biogas
Biogas är en växthusgas som bildas vid syrefri nedbrytning, rötning av organiskt material på tex soptippar och vid rötning av avloppsslam. Ga-sen består till största delen av metan (CH4). Förbränning av biogas är en miljövänlig, förnyelsebar energikälla.
Räkneexempel
Vid insamling av organiskt hushållsav-fall kan man räkna med ca 50 kg per person och år. I Landskrona skulle 2 000 ton avfall om året kunna om-vandlas till biogas motsvarande en energimängd på 2 500 MWh/år.
En stor del av Landskrona består av bördig åkermark. Om en tiondel av åkermarken skulle användas för odling av energigrödor skulle upp till 40 000 MWh/år kunna produceras förutsatt att man odlar grödor med ett högt energiutbyte som t ex sockerbetor el-ler majs. Typ av substrat och vilken kemisk sammansättning materialet har påverkar hur mycket biogas som bil-das vid rötningen. Genom att blanda olika substrat kan man få ut mer gas än om man rötar de olika sakerna var för sig. Restprodukten som blir kvar efter gasframställningen är mycket nä-ringsrik och kan användas som gödsel på åkrarna. Biogasproduktion har där-med ytterligare en miljövinst genom en minskad användning av handelgöd-sel.
Den energimängd som enligt detta ex-empel kan framställas i Landskrona från vind, sol, energigrödor och avfall utgör 41% av kommunens nuvarande energianvändning.
För att uppnå ett hållbart samhälle är det därför mycket viktigt att den totala energianvändningen minskas och att satsningar görs på mer energisnål tek-nik. En kraftig minskning av den tota-la energianvändningen är möjlig.
Enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av Naturskyddsföreningen är det möjligt att halvera Sveriges energi-användning genom energieffektivise-ring och olika styrmedel utan att försämra vår levnadsstandard. (Swe-co-rapporten Faktaunderlag till Natur-skyddsföreningens konferens Halva energin - hela välfärden, 2008).
Faktaruta Energienheter
Den enhet som vanligtvis används för energi är wattimmar (Wh).
1 GWh = 1000 MWh = 1000 000 kWh = 1000 000 000 Wh.
Biogas är ur miljösynpunkt ett utmärkt bränsle. Den senaste generationen gasbilar har en tillförlitlig teknik samt stor räckvidd.
Helsingborgs stadsbussar körs enbart på biogas. I Landskrona stad däremot körs gasbussarna på fossil gas. I Helsingborg produceras biogasen i en an-läggning vid Filbornatippen. För att använda biogasen som fordonsbränsle måste gasen renas från föroreningar. Detta sker i en upparbetningsanläg-gning. I Landskrona utgör trådbussarna de miljövänligaste alternativen.
Jämfört med dieselbuss (Euro 4) minskar utsläppen genom trådbussar:
Klimatpåverkan: -275 ton koldioxid/år Försurning: -1 200 kg kväveoxider/år Hälsa: -5 kg partiklar/år
Hälsa: -11 kg kolväte/år Trådbussen är energieffektiv 35% av dieselbussens energiförbrukning Dieselbuss förbrukar 4,5 kWh/km Biogasbuss förbrukar 5,6 kWh/km Trådbuss förbrukar 1,6 kWh/km
Faktaruta växthuseffekt
Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Den medför att jorden tar upp inkommande solinstrålning. De s k växthusgaserna i atmosfären för-dröjer sedan värmeavgivningen från jorden tillbaka till rymden, vilket med-för att temperaturen på jorden hålls på en behaglig nivå. Problem uppstår när större mängder av växthusgaser ökar atmosfärens isolerande förmåga. Tem-peraturen stiger, vilket leder till drama-tiska klimatförändringar. Normalt ökar temperaturerna mest vid högre bredd-grader.
Utsläpp av växthusgaser kan ha naturli-ga orsaker som t ex från vulkanutbrott.
Det största nettotillskottet orsakas dock av människans förbränning av fossila bränslen som olja, kol och gas som tagits upp ur jorden. Vid förbrän-ning bildas växthusgasen koldioxid.
Den koldioxid som frigörs vid förbrän-ning av biobränsle har dock tagits upp från atmosfären när grödan växte upp.
Därför ger biobränslen inte någon net-totillförsel av koldioxid till atmosfären.
Olika växthusgaser och deras betydelse.
Har klimatet blivit mera extremt? När stormen Gudrun drog över södra Sverige blåstes stora delen av barrskogen ner.
Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete
2. Frisk luft
L
andskrona har historiskt sett haft stora problem med luftföroreningar.Under 1950 och 60-talen var luften i kommunen hårt ansträngd av industriut-släpp, utsläpp från bostadsuppvärmning och trafik. Luftkvaliteten har blivit betyd-ligt bättre sedan dess, men vissa förore-ningar förekommer fortfarande i så höga halter att de kan ge upphov till hälso-problem och skador på miljön.
En stor andel av Landskronas invånare besväras regelbundet av bilavgaser och personer som har astma eller allergi är ex-tra känsliga. Den intensiva bilex-trafiken är idag ett stort hinder för en frisk luft i kommunen och där går utvecklingen åt fel håll. Räknat per invånare har kör-sträckorna blivit längre och bränsleförb-rukningen ökat mellan 1999 och 2005.
Jämfört med tidigt 1980-tal är det fler som upplever obehag av avgaser idag me-dan det är betydligt färre som besväras av lukt från industrier. Industrierna bidrar dock fortfarande med luftföroreningar även om mängderna har minskat kraftigt.
I städer är det oftast sämre luftkvalitet på grund av utsläpp från biltrafiken, och hal-terna av luftföroreningar är högre i gatu-nivå där människor befinner sig än i tak-höjd, där man tidigare gjorde alla mätningar.
Luftkvaliteten i Landskrona har blivit bät-tre de senaste 20 åren. I dag är det främst ozon och små partiklar som orsakar häl-soproblem till följd av luftföroreningar i Sverige. Ozon bildas när bilavgaser ut-sätts för solljus och är därför som högst soliga sommardagar. Halterna av kväve-dioxid, svaveldioxid och bensen har
min-skat sedan luftmätningarna påbörjades men förbättringen har avstannat. Ett stort hinder för att uppnå frisk luft i kom-munen är den ökande biltrafiken.
Den ökande användningen av katalysato-rer i bilar har dock haft stor betydelse för minskningen av kvävedioxid. Svaveldiox-idutsläppen har minskat till följd av att an-vändningen av svavelhaltiga bränslen har minskat.
Utbyggnaden av fjärrvärmen är en bidra-gande faktor till att användningen av eld-ningsolja har minskat och därmed även svavelutsläppen.
Trendena är tydliga. Halter av både kvävedioxid och svaveloxid har minskat under mätperioden. Den kraftigaste minskningen står dock svaveldioxid för.
Halter av marknära ozon visar en ökande trend under mätperioden. Marknära ozon produceras inte bara lokalt utan importeras till oss via luften från andra delar av Europa.
Miljömål
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Delmål
Delmålen är antagna av riksdagen för att konkretisera miljöarbetet på vägen mot miljömålen. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv. Några utgör en del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vägen.
Svaveldioxid (2005)
Halten 5 mikrogram/m³ för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner 2005.
Kvävedioxid (2010)
Halterna 60 mikrogram/m³ som timmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år.
Marknära ozon (2010)
Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år 2010.
Flyktiga organiska ämnen (2010) 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton.
Partiklar (2010)
Halterna 35 mikrogram/m³ som
dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas 2010. ...
Benso[a]pyren (2015)
Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för benso[a]pyren ska i huvudsak underskridas 2015.
Når vi miljökvalitetsmålet?
Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet Frisk luft är mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2020 även om fler åtgärder sätts in.
Faktaruta Hälsoeffekter
Långtidsexponering för partiklar be-döms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdo-mar och lungsjukdokärlsjukdo-mar i Sverige.
Även lungfunktionen påverkas nega-tivt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus.
Effekter på naturmiljöer och material
Partiklar kan påskynda korrosion av metaller och skada kulturföremål.
Källor
Vägtrafiken är en viktig källa till både grövre och finare partiklar. Energipro-duktion, uppvärmning, industrier bi-drar samt naturliga källor.
Källa: IVL- rapport, B1667
Mätningar av luftkvaliteten i Landskrona görs regelbundet så att man kan följa ut-vecklingen över tiden. Många luftförore-ningar kan transporteras långa sträckor och föroreningar som släpptes ut på kon-tinenten kan mätas i Landskronaluften.
Faktaruta Hälsoeffekter
Bensen kan orsaka cancer, främst leu-kemi. VOC (bensen, eten och butadi-en) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige.
Effekter på naturmiljöer och material
Indirekt skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av ozon.
Källor
Främst bilavgaser. Vedeldning, ut-släpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor.
Källa: IVL- rapport, B1667
Många luftföroreningar bildas vid för-bränning av fossila bränslen. Många av de åtgärder som vidtas för att begränsa kli-matpåverkan bidrar därför även till en re-nare luft.
Partikelhalter kan variera kraftigt mellan åren.
Det finns inga tydliga trender.
I samband med att bensenhalter i bensin har minskats successivt, återspeglas detta även i luftmätningarna som visar en sjunkande utveckling.
Luftsidan som visar halter av NO2och ozon för Landskrona online kan du besöka under adressen http://www.dagensluft.se/. Bilden visar ozonhalter.
Landskrona stad i jämförelse med andra kommuner
Kvävedioxid
Vinterhalvårsmedelvärdet för kvävedioxid har minskat ge-nomgående i Sverige.
Trelleborg har genomgående högre vinterhalvårsmedelvär-den än de andra kommunerna i samma storleksordning, dock lägre än de större städerna Malmö och Helsingborg. Vin-terhalvåret 07/08 var dock Trelleborgs bakgrundsluft i nivå med Malmös bakgrunds-luft vid rådhuset. I Landskro-na har halten i tätortsluften minskat och har varit i nivå med några andra städer de se-naste åren (Falkenberg och Karlskoga). Karlskoga har dock inte mätt kvävedioxid under vinterhalvåret 07/08.
Partiklar (PM10)
Landskrona tätortsluft (bak-grundsluft) har jämförelsevis höga vinterhalvårsmedelvär-den för partiklar (PM10) se-dan mätningar startade vinter-halvåret 2001/2002.
Vinterhalvåret 07/08 har dock Trelleborg högre halvårsme-delvärde än Landskrona. An-märkningsvärt är att både Landskronas och Trelleborgs bakgrundsluft genomgående har högre vinterhalvårsmedel-värden än Malmös bakgrunds-luft vid rådhuset.
Vinterhalvåret 07/08 har dock Trelleborg högre halvårsme-delvärde än Landskrona. An-märkningsvärt är att både Landskronas och Trelleborgs bakgrundsluft genomgående har högre vinterhalvårsmedel-värden än Malmös bakgrunds-luft vid rådhuset.