Mil Rapport 2009-12 Miljöredovisning Landskrona 2008

(1)

(2)

(3)

(4)

INNEHÅLL

INNEHÅLL. . . 2

FÖRORD . . . 3

INLEDNING . . . 4

Sammanfattning. . . 5

MILJÖMÅL . . . 7

1. Begränsad klimatpåverkan. . . 8

2. Frisk luft. . . 12

3. Bara naturlig försurning . . . 16

4. Giftfri miljö . . . 18

5. Skyddande ozonskikt. . . 20

6. Säker strålmiljö . . . 22

7. Ingen övergödning . . . 24

8. Levande sjöar och vattendrag . . . 28

9. Grundvatten av god kvalitet . . . 32

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård . . . 34

11. Myllrande våtmarker . . . 38

12. Levande skogar . . . 40

13. Ett rikt odlingslandskap . . . 42

15. God bebyggd miljö . . . 44

16. Ett rikt växt- och djurliv . . . 46

MILJÖLEDNING . . . 50

Från miljöpolicy till miljöledningssystem . . . 50

De åtta miljömålen i den kommunala miljöpolicyn . . . 52

HÄLSA OCH OHÄLSA . . . 59 Miljöredovisningen har producerats av

miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag.

Högni Hansson har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell har varit projektledare.

Olle Nordell är ansvarig för avsnittet om miljömålsarbetet och kartmaterialet. Thomas Hylén och Rainer Weich skrev texterna om Miljöledningssystemet och det kommunala miljöarbetet.

Rainer Weich har formgivit dokumentet och gjort diagram och andra illustrationer.

Ytterligare information om gröna nyckeltal och miljötillståndet finns på miljöförvaltningens hemsida, www.landskrona.se under ”Miljö”.

Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges.

Upplaga: 1000 ex Formgivning: Rainer Weich

Fotografer: Mikael Arinder, Skånska Bilder (s. 39, 46, 47, 48); Sven Halling (omslag, s. 20);

Thomas Hylén (s. 52); Sven-Bertil Jonsson (s. 32 akvarell, C Öresundsvattensamarbetet); Olle Nordell (s. 3, 7, 11, 16, 17, 19, 24, 25, 26, 27, 28, 32, 33, 37, 39, 40, 41, 42, 43, 45, 46, 56), Minnesbanken, Landskrona museum (s. 16);

Mats Svensson, Borstahusbild (s. 32, 37, baksida); Rainer Weich (s. 53, 54).

Upplysningar om varifrån uppgifter i diagram och tabeller är hämtade finns på Landskrona stads hemsida. www.landskrona.se

<http://www.landskrona.se/> klicka på miljö

Miljömärkt trycksak Tryckning:

Grahns tryckeri, Lund

(5)

FÖRORD

T

emat för miljöredovisningen denna gång är miljömålen, både de nationella och de lokala. En översyn på- går av de nationella miljömålen och de lokala miljömålen som för stadens verksamheter hade 2008 som sitt slutår. Det är därför lämpligt att stanna upp, utvärdera målen och fundera över hur vi ska gå vidare.

När det gäller de nationella miljömålen är försurningen en framgångssaga med yt- terst låga halter av svaveldioxid i stadsluf- ten. Även utsläppen av ozonförstörande ämnen är en framgångssaga nästan utan motstycke. Det är en kombination av effektiva regler och tillsyn av hög kvalitet.

Minskningen av blyhalterna i blod hos barnen i Landskrona får vi även vara stol- ta över. De har sjunkit från farliga halter för 30 år sedan till nivåer som inte betrak- tas som särskilt farliga. Det är också resul- tat av nationella regler om förbud mot bly i bensinen och lokal och regional tillsyn.

Blyföroreningarna är dock fortfarande ett problem; av och till är halterna i grönsa- ker som odlas i Landskrona över grän- svärdet. Fortfarande är övergödningen ett

stort problem med stort läckage av när- salter ut i Öresund, främst från åkermarken. Det framgår dock av miljö- redovisningen att framför allt har fosfor- utsläppen men även kväveutsläppen minskat. Mycket arbete återstår dock innan vi kan vara nöjda.

Ohälsotalen för Landskrona är fortfarande oroande. Lungcancerfrekvensen är mycket hög, medellivslängden är låg och andelen lågviktiga barn är hög. Rökning är dessutom vanlig i Landskrona.

Klimatet är vår tids ödesfråga som vi alla är delaktiga i och drabbas av och som vi alla måste bli delaktiga i att lösa. Energi- sparåtgärder i kommunens fastigheter är den åtgärd som både förbättrar ekono- min och minskar utsläppen av klimatga- ser. Även inköpen av grön el till den kommunala verksamheten är en effektiv åtgärd.

Målet att alla kommunens bilar skulle under året 2008 ha slutat med fossila bräns- len lyckades vi inte uppnå. Införandet av en kommunal bilpool borde dock göra att vi kan hamna på första plats i landet inom

något år. Även kollektivtrafiken är en framgång med Skånes högsta trafikök- ning.

Torkild Strandberg

kommunstyrelsens ordförande

(6)

INLEDNING

L

andskrona har gett ut en årlig miljö- redovisning sedan 1994. Temat för år 2008 är de nationella miljömålen ur ett landskronaperspektiv. Det är tio år sedan miljökvalitetsmålen sjösattes av Riksdagen. 2008 års miljöredovisning fo- kuserar på vad som är särskilt relevant för Landskrona, hur tillståndet är i Landskro- na, vilka de största problemen är som vi har att brottas med och något om vad som gjorts och görs i kommunen. Miljö- redovisningen behandlar även de lokala miljömålen som antogs av kommun- fullmäktige 1998 och gäller fram till 2008.

Miljöredovisningen har även en översikt av ohälsotal för Landskrona jämfört med övriga Skåne och Riket.

Sedan 1998 har miljöredovisningen haft ett tema.

1998: Kommunens "miljöskuld"

1999: Kommunen - miljöpolicy och miljömål

2000: Goda exempel

2001: Transporter och miljömål

2002: Miljöledning inom industrin 2003: Redovisning av LIP-projekt 2004: Miljötillståndet

2005: Klimatmålet 2006: Naturvård

2007: Klimatet och konsekvenserna av klimatförändringarna

Miljöredovisningarna kan laddas ner från www.landskrona.se,klicka på miljö och mi- ljöredovisning.

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Inledning

Symbolerna för de 16 nationella miljömålen.

(7)

Sammanfattning

1. Begränsad klimatpåverkan

Att minska klimatpåverkan är bland våra största utmaningar. En minskad använd- ning av fossila bränslen som olja, kol och gas är nödvändig för att begränsa klimatpåverkan.

I Landskrona har fjärrvärmenätet byggts ut kraftigt där bränslet till stor del utgörs av biobränsle och spillvärme från industrin. I Klimatinvesteringsprogrammet, KLIMP, betalas bidrag ut till gasbilar och utredningar görs för att effektivisera och miljöanpassa industrins transporter. Ett räkneexempel på en utbyggnad av förny- bara energikällor som vindkraft, biogas, solvärme och energigrödor visar att en betydande del av energianvändningen kan komma från förnybara energikällor som inte släpper ut växthusgaser.

2. Frisk luft

Landskrona har historiskt sett haft stora problem med luftföroreningar. Generellt har halterna minskat betydligt under de senaste decennierna, dels på grund av kraftigt minskade utsläpp från lokala industrier och dels på grund av minskad på- verkan från andra länder och kommuner.

De stora problemen är höga halter av marknära ozon, små partiklar (PM10) och bly.

3. Bara naturlig försurning

Trots att Skåne har den högsta belastningen av försurande ämnen i Sverige är effekterna på mark och vatten liten. Det kan vi tacka våra kalkhaltiga jordar för, de förmår att neutralisera de försurande äm- nena. Dock kan man se skador på en del byggnader, t ex Tranchellska huset. Hal- terna av försurande kväveföreningar har de senaste 10 åren legat på drygt 10 kg per hektar och år. Depositionen av svavel har nästan halverats under den senast 10-år- sperioden.

Lokalt bidrar vägtrafiken till större delen av kväveutsläppen och den stationära förbränningen till nästan hela mängden utsläpp av svavel. Sjöfarten och utsläpp från övriga Europa bidrar påtagligt till

4. Giftfri miljö

Landskrona har under en lång tid varit en industristad med tunga och förorenande industrier. Än i dag hanterar Landskronas industrier fler kemikalier än de flesta andra städer. Staden har haft stora problem med metaller och organiska miljögifter som t ex PCB och bly. Blyföroreningarna på industriområdet har varit mycket höga och det finns stora områden med förore- nad mark. Fortfarande kan inte miljöför- valtningen rekommendera att man äter grönkål och sallat som växer nära indu- striområdet. Landskronas vattendrag rin- ner i huvudsak genom jordbruksbygd, rester av bekämpningsmedel påträffas nästan vid varje provtagning.

5. Skyddande ozonskikt

I Sverige pågår ett arbete med att fasa ut de köldmedia som verkar nedbrytande på det skyddande ozonskiktet högt upp i at- mosfären. Den som har en anläggning med mer än 10 kg köldmedia ska rapportera det till miljöförvaltningen. Idag är all användning av CFC förbjuden och an- vändningen av det mindre ozonnedbrytande HCFC har minskat med 80 % mellan 2000 och 2007. De farliga CFC och HCFC ersätts med HFC som inte har nå- gon ozonnedbrytande effekt. Det finns ca 150 anläggningar med mer än 10 kg köldmedia i kommunen. Innehållet i gamla kylskåp är okänt.

6. Säker strålmiljö

Vi utsätts dagligen för olika former av strålning från mark, byggnader, UV-strål- ning från solen och elektromagnetisk strålning. I Landskrona är det bara Gips- ön som är klassad som ett högriskområ- de. I övriga delar är klassade som låg- eller normalriskområde för markradon. Radon kan även komma från byggnader med blå lättbetong ((byggda mellan 1929 och 1970 talet). Mätningar i vanliga bostadshus visar att ca 10 % av byggnaderna har halter över Socialstyrelsens riktvärde om 200 Bq/m³. Skolor och förskolor har låga halter. Mätningar av elektromagnetisk strålning från mobiltelefoni längs kommunens vägar visar att högst strålning finns i tätorterna. Mätbara värden finns dock i hela kommunen.

7. Ingen övergödning

Med ingen övergödning menar man att näringsämnen, främst kväve och fosfor, inte ska förekomma i så stora mängder att de har negativ inverkan på naturen. Det intensiva jordbruket och den effektiva dräneringen av och bortledning av vatten från åkermarkerna har minskat naturens självreningsförmåga betydligt. Höga halter av kväve och fosfor göder vattendragen och havet samt gynnar vissa växter på andras bekostnad. De växt- och djurarter som kan utnyttja höga näringshalter tar över. I Landskrona och andra områden med hög andel slättjordbruk har det ge- nomförts en rad åtgärder för att mildra de negativa konsekvenserna av övergöd- ningen. Särskilt kan anläggande av dammar och skyddszoner längs vattendragen nämnas. Det finns regler om hur gödsling av grödan ska ske och att viss del av åker- marken ska vara vintergrön (och läcker därmed mindre). Belastningen från av- lopp och industrier har minskat genom utbyggnad av reningsverk. Mätningar av vattenkvaliteten visar att belastningen av kväve och fosfor har gått ned men är fortfarande för hög.

8. Levande sjöar och vattendrag

Landskrona saknar helt sjöar men Saxån, Braån och Råån samt några mindre vattendrag är värdefulla naturmiljöer. Gene- rellt är 90 % av våtmarkerna som fanns på 1800-talet torrlagda och hälften av de mindre bäckarna lagda i rör. Belastningen av näringsämnen är hög och sommartid kan vattenståndet bli farligt lågt. Trots detta har de större vattendragen stora vär- den och Saxån har klassats som nationellt särskilt värdefullt vattendrag. Sedan bör- jan av 1990-talet har åtskilliga åtgärder ge- nomförts för att förbättra vattendragens naturvärden.

Bland insatserna kan dammar, skyddszoner, restaurerade betesmarker och bor- trensande av vandringshinder för fisk nämnas. Analys av sammansättningen av bottendjur visar att arter som kräver rent vatten blivit vanligare.

(8)

9. Grundvatten av god kvalitet

Det kommunala dricksvattnet kommer i huvudsak från sjön Bolmen i Småland. I Landskrona finns en större dricksvatten- täckt - Tullstorpstäkten - som kan kopp- las in på dricksvattennätet som reserv. På landsbygden finns det ca 1000 enskilda drickvattenbrunnar som försörjs av grundvatten. Analyser av dricksvatten från dessa brunnar visar ofta på förhöjda halter av nitrat, bakterier och rester av be- kämpningsmedel. Ungefär hälften av brunnarna bedöms som otjänliga.

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

Kommunen består av lika mycket hav som land. I Landskrona spänner havsmi- ljöerna från produktiva grundområden i Lundåkrabukten till de djupaste djuphå- lorna mitt i Öresund. Havsmiljön är spe- ciell med de kraftiga strömmarna och varierande salthalterna. Stora grundom- råden i stadens närhet har fyllts ut och i hamnarna finns höga halter av metaller och organiska miljögifter. Belastning av näringsämnen från Saxån och avloppsre- ningsverket har minskat de senaste decennierna. I Köpenhamns hamn har ökande temperaturer observerats de senaste 15 åren. Det kan kanske förklara att perioder med syrebrist i bottenvattnet blivit vanligare på senare år.

11. Myllrande våtmarker

Antalet våtmarker och småvatten har sedan mitten av 1800-talet minskat kraftigt i Landskrona. Våtmarker har dikats ut och mindre bäckar har lagts i rör. Till detta kommer den effektiva dräneringen av åkermarken - landskapet har blivit torra- re. Sedan början av 1990-talet har det bedrivits ett arbete för att restaurera och an-

lägga nya dammar och våtmarker. Ett omfattande planeringsunderlag för det fortsatta arbetet har tagits fram. Våtmar- ker fungerar som naturens eget reningsverk och ger livsmiljöer för många djur och växter.

12. Levande skogar

Landskrona tillhör en av Sveriges skogs- fattigaste kommuner. Saxtorpsskogen är ursprungligen planterad för att binda flygsand. Nu sköts de kommunalt ägda delarna enligt en så kallad grön skogs- bruksplan för att gynna natur- och rekrea- tionsvärdena. Under många år anordnade kommunen årligen "Barnens skog dagar", där skolbarn fick vara med att plantera ny skog i tätorternas närhet. Flera av dessa skogar som Landskronas barn har varit med om att anlägga är idag, ur ett väst- skånskt perspektiv "riktiga" skogar. Jäm- fört med mitten av 1800-talet har de träd- och buskbevuxna ytorna ökat påtagligt.

13. Ett rikt

odlingslandskap

Jordbruksmarken i Landskrona tillhör landets bördigaste. I huvudsak är det spannmål som odlas men på lättare jordar med sandinslag är grönsaker och potatis viktiga grödor. Andelen ängs- och betesmarker har minskat dramatiskt och utgör endast ca 400 ha av Landskronas 10 000 ha jordbruksmark. I mitten av 1800-talet utgjorde 90 % av kommunen jordbruksmark medan det i dag är knappt 70 %. Se- dan början av 1960-talet har tätorterna expanderat kraftigt. Endast 150 ha odlas ekologiskt. Stora arealer naturskyddade betesmarker finns längs Lundåkrabukten och norr om staden.

15. God bebyggd miljö

Landskrona, Glumslöv och Häljarp har goda järnvägsförbindelser med andra stä- der. Vägnätet är väl utbyggt och E6:an

genomkorsar kommunen. Flera bostads- områden har kvar sin ursprungliga karak- tär och även rester av den medeltida stadskärnan kan skönjas. Tillgången på tätortsnära natur är ofta låg och bebyggel- sen omgärdas ofta av åkermark eller indu- striområden. Dock är potentialen god att skapa natur- och rekreationsområden av hög kvalitet. En miljörelaterad hälsoenkät visar dock på problem när det gäller mö- gel och buller.

16. Ett rikt växt- och djurliv

Miljökvalitetsmålet innebär att växter och djur ska kunna fortleva i livskraftiga be- stånd. Landskrona har liten andel natur- mark, den allra största arealen utgörs av intensivt brukad jordbruksmark och tä- torter.

De naturmarker som finns har höga na- turvärden och är till stor del skyddade.

Kommunen har följande naturreservat;

Glumslövs naturvårdsområde, Hil- leshögs dalar, Vens backafall, Exercisfäl- tet, Lundåkrabukten (blivande), Gråen och Kvärlövs naturområde. Vens backafall, Rustningshamn och Lundåkrabukten är också NATURA 2000-område vilket innebär att de är av värde för hela EU.

Ådalarna längs Saxån, Braån och Råån har också stora naturvärden. De största problemen för miljökvalitetsmålet är de strukturella förändringarna i jordbruk- slandskapet där större delen av jordbruksmarken sköts allt intensivare medan andra mindre områden (t ex betesmarker) överges och växer igen.

Till detta kommer den ökande tillgången på näringsämnen som gynnar storvuxna och snabbväxande arter som brännässla och bredbladiga gräs på mindre och kon- kurrenssvaga arters bekostnad.

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Inledning

(9)

MILJÖMÅL

R

iksdagen har antagit mål för miljö- kvaliteten inom 16 områden. I november 2005 lades miljökvalitets- målet ”ett rikt växt- och djurliv” till de 15 som man antagit redan i april 1999.

Miljökvalitetsmålen

Målen beskriver den kvalitet och det till- stånd för Sveriges miljö, natur- och kul- turresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Regeringen har inrättat ett mi- ljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen.

Miljökvalitetsmålen syftar till att:

•

främja människors hälsa

•

värna den biologiska mångfalden och naturmiljön

•

ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena

•

bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga

•

trygga en god hushållning med naturresurserna

Generationsmål

Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det be-

tyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet).

Naturen behöver dock tid för att åter- hämta sig och i några fall kommer vi inte att hinna nå den önskvärda miljökvalite- ten, även om stora insatser görs.

För att vi ska klara generationsmålet krävs ett stort engagemang hos många aktörer i samhället, både i Sverige och i andra län- der. Teknikutveckling kan bidra till att lösa några av problemen. Det kan också behövas mer genomgripande samhällsfö- rändringar.

Delmål

Från november 2005 gäller 72 delmål antagna av riksdagen för att konkretisera miljöarbetet på vägen mot miljömålen.

Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv. Några utgör en del av hela miljö- kvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vä- gen. Nya delmål kommer att behöva utvecklas efter hand.

Övergripande miljömålsfrågor Förutom de 16 miljökvalitetsmålen be- handlas också tre övergripande miljö- målsfrågor: Kulturmiljön, Hälsofrågor

och Fysisk planering och hushållning med mark, vatten och byggnader.

Tre åtgärdsstrategier

Ett fåtal aktiviteter – transporter, energi- användning, flöden av material, kemikalier och varor med mera – orsakar flera av dagens miljöproblem.

Därför kan vissa åtgärder leda till att mer än ett miljömål nås. Som en följd av detta har riksdagen fastställt att arbetet med miljökvalitetsmålen ska koncentreras i tre åtgärdsstrategier:

1. En strategi för effektivare energian- vändning och transporter – för främst att minska utsläppen från energi- och trans- portsektorerna.

2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp – för att minska användningen av naturresurser, minska de diffusa ut- släppen av miljögifter och för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp.

3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö – för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer, skydda människors hälsa, samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.

Bäckviken och Vens backafall.

(10)

1. Begränsad klimatpåverkan

A

tt minska klimatpåverkan är bland våra största utmaningar. Utsläp- pen av koldioxid är betydligt större än utsläppen av andra växthusgaser och har därför störst klimatpåverkan. Fram-

för allt är det förbränningen av fossila bränslen som olja, kol och gas som bidrar till den ökande koldioxidhalten i atmosfä- ren.

En minskad energianvändning och en övergång från fossila till förnyelsebara bränslen behövs för att vi ska kunna be- gränsa klimatpåverkan. Energianvänd- ning i Landskrona har gått svagt neråt under 2000-talet. Industri och transport är de sektorer som står för den största ener- giförbrukningen. Privatpersoners bilå- kande är också av stor betydelse.

Landskrona har satt upp ett mål att kol- dioxidutsläppen i kommunen (som geo- grafisk enhet) ska minska med 4 % per in- vånare räknat från 1990 - 2010.

Landskrona har genomfört ett antal åt- gärder för att minska utsläppen av väx- thusgaser både i egen regi och med olika typer av statliga bidrag.

Det har bedrivits ett systematiskt arbete för att bygga ut fjärrvärmenätet. En fjärr- värmeledning har byggts mellan Lands- krona och Helsingborg för att öka andelen förnyelsebar energi i Landskronas fjärrvärmenät. Vid uppvärmning med fjärrvärme går det åt mindre energi jäm- fört med om husen värms upp med el eller egen oljeeldad panna. 95 % av flerbos- tadshusen och ungefär 20 % av småhusen i Landskrona är idag anslutna till nätet.

Vattnet i fjärrvärmenätet värms till stör- sta delen genom förbränning av biob- ränsle, spillvärme från industrin och in-

köpt värme från Helsingborg. Investe- ringen i en ny biogaspanna har också bidragit till en minskad klimatpåverkan.

Trådbussar som drivs med vindkraftsel gör dessa transporter fossilfria.

I pågående KLIMP-projekt betalas bidrag till inköp av biogasbilar.

KLIMP-projektet bidrar med kunskaper och kostnader för att industrin ska kunna effektivisera och miljöanpassa sina transporter. Tätare turer med stadsbussarna och den förbättrade järnvägstrafiken bör ha bidragit till ökat resande med kollekti- va transportmedel. Dock har landskrona- bornas bensin och dieselförbrukning ökat sedan slutet av 1990-talet.

I Landskrona har mycket gjorts för att minska klimatpåverkan men mycket arbete återstår också för att nå fram till en håll- bar energiförbrukning fri från fossila bränslen.

Ett fossilfritt Landskrona

Går det att producera tillräckligt med för- nyelsebar energi inom kommunen för att tillgodose Landskronas behov?

Varje år används 1 424 277 MWh energi (2006). Av detta är 38 % elenergi och 62

% kommer från olika bränslen.

Fjärrvärmen som till största delen kommer från förnyelsebar energi utgör 18 % av energianvändningen.

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete

Koldioxidhalten i atmosfären började stiga efter den industriella revolutionen hade tagit fart.

Miljömål

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Delmål utsläpp av växthusgaser (2008–2012) De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen 1990.

Når vi miljökvalitetsmålet?

Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2050.

Industrierna förbrukar mest energi men även hushållen och transportsektorn står för ca 25 % vardera av energiförbrukningen i Landskrona.

Resandet med stadsbussarna har ökat stadigt.Stadsbussarna drivs idag med el eller gas.

(11)

Energikällor

Vindkraft

Det finns idag 20 vindkraftverk i Landskrona. Några av dessa är relativt små och tillsammans kan de producera 40 000 MWh per år. Ett stort vindkraftverk på 3 MW kan producera ungefär 6 800 MWh/år på land och 9 560 MWh/år om det är place- rat till havs. Om det i Landskrona skulle byggas ytterligare två vind- kraftsparker med vardera 12 verk och en vindkraftspark med 30 verk utanför Landskronas kust skulle det kunna ge en elproduktion på 450 000 MWh/år, vilket motsvarar 31 % av dagens energiförbrukning.

Solfångare

Energin från solen kan tas tillvara med hjälp av solceller som omvandlar energin till el, eller solfångare som an- vänds för uppvärmning. Solfångare ger 300 till 700 kWh/m²och år bero- ende på vilken typ av system man an- vänder. Solceller har än så länge relativt låg verkningsgrad och genere- rar 50 till 150 kWh elektricitet per m² och år. Den högre verkningsgraden gör solfångare till ett bättre alternativ i detta fall. Alla tak i en stad utgör tillsammans stora ytor som skulle kunna utnyttjas vid energiproduktion.

Räkneexempel

Om 20 % av takytan (ca 90 ha) på in- dustribyggnader och offentliga byggnader i Landskrona bekläddes med solfångare skulle 90 000 MWh värme kunna produceras varje år, vilket motsvarar 6 % av kommunens energi- förbrukning.

Ytterligare ett räkneexempel. Solceller omvandlar solljus direkt till el i form av likström. Gipsön har en yta på 43 ha. Om halva ytan 215 000 kvm täcks med solceller skulle vi kunna producera 23 miljoner kWh el eller 23 000 MWh. Den elen räcker till att driva 68 trådbusslinjer av Landskronas storlek eller till 1 150 eluppvärmda villor.

Bakomliggande siffror. En solcellsanläg- gning på 1 kW som är placerad rakt mot sö- der med 30-50 graders lutning producerar i Sverige ca 850 kWh per år och tar upp en yta av drygt 8 m². På 215 000 kvm kan man placera 26 875 enheter solceller på vardera 8 kvm. Varje enhet producerar 850 kWh. 26 875 enheter gånger 850 kWh blir totalt 22, 8 miljoner kWh.

Takytor av offentliga byggnader och industrifastigheter skulle kunna användas för energiproduktion.

Energiförbrukningen i Landskrona stad domineras av el och fjärrvärme. Fossi- la bränslen som bensin, diesel och eld- ningsolja tillsammans utgör dock fortfarande en betydande andel av den totala energiförbrukningen.

Visste du att

”Koncentrationen av växthus- gaser i atmosfären måste stabiliseras på högst 400 ppm kol- dioxidekvivalenter för att tempe- raturökningen ska begränsas till

högst 2 grader. ”

Gammal och ny vindkraftsteknik.

(12)

Biogas

Biogas är en växthusgas som bildas vid syrefri nedbrytning, rötning av organiskt material på tex soptippar och vid rötning av avloppsslam. Ga- sen består till största delen av metan (CH4). Förbränning av biogas är en miljövänlig, förnyelsebar energikälla.

Räkneexempel

Vid insamling av organiskt hushållsav- fall kan man räkna med ca 50 kg per person och år. I Landskrona skulle 2 000 ton avfall om året kunna omvandlas till biogas motsvarande en energimängd på 2 500 MWh/år.

En stor del av Landskrona består av bördig åkermark. Om en tiondel av åkermarken skulle användas för odling av energigrödor skulle upp till 40 000 MWh/år kunna produceras förutsatt att man odlar grödor med ett högt energiutbyte som t ex sockerbetor eller majs. Typ av substrat och vilken kemisk sammansättning materialet har påverkar hur mycket biogas som bildas vid rötningen. Genom att blanda olika substrat kan man få ut mer gas än om man rötar de olika sakerna var för sig. Restprodukten som blir kvar efter gasframställningen är mycket nä- ringsrik och kan användas som gödsel på åkrarna. Biogasproduktion har där- med ytterligare en miljövinst genom en minskad användning av handelgöd- sel.

Den energimängd som enligt detta exempel kan framställas i Landskrona från vind, sol, energigrödor och avfall utgör 41% av kommunens nuvarande energianvändning.

För att uppnå ett hållbart samhälle är det därför mycket viktigt att den totala energianvändningen minskas och att satsningar görs på mer energisnål teknik. En kraftig minskning av den totala energianvändningen är möjlig.

Enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av Naturskyddsföreningen är det möjligt att halvera Sveriges energi- användning genom energieffektivise- ring och olika styrmedel utan att försämra vår levnadsstandard. (Swe- co-rapporten Faktaunderlag till Natur- skyddsföreningens konferens Halva energin - hela välfärden, 2008).

Faktaruta Energienheter

Den enhet som vanligtvis används för energi är wattimmar (Wh).

1 GWh = 1000 MWh = 1000 000 kWh = 1000 000 000 Wh.

Biogas är ur miljösynpunkt ett utmärkt bränsle. Den senaste generationen gasbilar har en tillförlitlig teknik samt stor räckvidd.

Helsingborgs stadsbussar körs enbart på biogas. I Landskrona stad däremot körs gasbussarna på fossil gas. I Helsingborg produceras biogasen i en an- läggning vid Filbornatippen. För att använda biogasen som fordonsbränsle måste gasen renas från föroreningar. Detta sker i en upparbetningsanläg- gning. I Landskrona utgör trådbussarna de miljövänligaste alternativen.

Jämfört med dieselbuss (Euro 4) minskar utsläppen genom trådbussar:

Klimatpåverkan: -275 ton koldioxid/år Försurning: -1 200 kg kväveoxider/år Hälsa: -5 kg partiklar/år

Hälsa: -11 kg kolväte/år Trådbussen är energieffektiv 35% av dieselbussens energiförbrukning Dieselbuss förbrukar 4,5 kWh/km Biogasbuss förbrukar 5,6 kWh/km Trådbuss förbrukar 1,6 kWh/km

(13)

Faktaruta växthuseffekt

Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Den medför att jorden tar upp inkommande solinstrålning. De s k växthusgaserna i atmosfären för- dröjer sedan värmeavgivningen från jorden tillbaka till rymden, vilket med- för att temperaturen på jorden hålls på en behaglig nivå. Problem uppstår när större mängder av växthusgaser ökar atmosfärens isolerande förmåga. Tem- peraturen stiger, vilket leder till drama- tiska klimatförändringar. Normalt ökar temperaturerna mest vid högre bredd- grader.

Utsläpp av växthusgaser kan ha naturliga orsaker som t ex från vulkanutbrott.

Det största nettotillskottet orsakas dock av människans förbränning av fossila bränslen som olja, kol och gas som tagits upp ur jorden. Vid förbrän- ning bildas växthusgasen koldioxid.

Den koldioxid som frigörs vid förbrän- ning av biobränsle har dock tagits upp från atmosfären när grödan växte upp.

Därför ger biobränslen inte någon net- totillförsel av koldioxid till atmosfären.

Olika växthusgaser och deras betydelse.

Har klimatet blivit mera extremt? När stormen Gudrun drog över södra Sverige blåstes stora delen av barrskogen ner.

(14)

2. Frisk luft

L

andskrona har historiskt sett haft stora problem med luftföroreningar.

Under 1950 och 60-talen var luften i kommunen hårt ansträngd av industriut- släpp, utsläpp från bostadsuppvärmning och trafik. Luftkvaliteten har blivit betydligt bättre sedan dess, men vissa förore- ningar förekommer fortfarande i så höga halter att de kan ge upphov till hälso- problem och skador på miljön.

En stor andel av Landskronas invånare besväras regelbundet av bilavgaser och personer som har astma eller allergi är extra känsliga. Den intensiva biltrafiken är idag ett stort hinder för en frisk luft i kommunen och där går utvecklingen åt fel håll. Räknat per invånare har kör- sträckorna blivit längre och bränsleförb- rukningen ökat mellan 1999 och 2005.

Jämfört med tidigt 1980-tal är det fler som upplever obehag av avgaser idag medan det är betydligt färre som besväras av lukt från industrier. Industrierna bidrar dock fortfarande med luftföroreningar även om mängderna har minskat kraftigt.

I städer är det oftast sämre luftkvalitet på grund av utsläpp från biltrafiken, och halterna av luftföroreningar är högre i gatu- nivå där människor befinner sig än i tak- höjd, där man tidigare gjorde alla mätningar.

Luftkvaliteten i Landskrona har blivit bät- tre de senaste 20 åren. I dag är det främst ozon och små partiklar som orsakar häl- soproblem till följd av luftföroreningar i Sverige. Ozon bildas när bilavgaser ut- sätts för solljus och är därför som högst soliga sommardagar. Halterna av kväve- dioxid, svaveldioxid och bensen har min-

skat sedan luftmätningarna påbörjades men förbättringen har avstannat. Ett stort hinder för att uppnå frisk luft i kommunen är den ökande biltrafiken.

Den ökande användningen av katalysato- rer i bilar har dock haft stor betydelse för minskningen av kvävedioxid. Svaveldiox- idutsläppen har minskat till följd av att an- vändningen av svavelhaltiga bränslen har minskat.

Utbyggnaden av fjärrvärmen är en bidra- gande faktor till att användningen av eld- ningsolja har minskat och därmed även svavelutsläppen.

Trendena är tydliga. Halter av både kvävedioxid och svaveloxid har minskat under mätperioden. Den kraftigaste minskningen står dock svaveldioxid för.

Halter av marknära ozon visar en ökande trend under mätperioden. Marknära ozon produceras inte bara lokalt utan importeras till oss via luften från andra delar av Europa.

Miljömål

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

Delmål

Delmålen är antagna av riksdagen för att konkretisera miljöarbetet på vägen mot miljömålen. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv. Några utgör en del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vägen.

Svaveldioxid (2005)

Halten 5 mikrogram/m³ för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner 2005.

Kvävedioxid (2010)

Halterna 60 mikrogram/m³ som timmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år.

Marknära ozon (2010)

Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år 2010.

Flyktiga organiska ämnen (2010) 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton.

Partiklar (2010)

Halterna 35 mikrogram/m³ som

dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas 2010. ...

Benso[a]pyren (2015)

Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för benso[a]pyren ska i huvudsak underskridas 2015.

Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet Frisk luft är mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2020 även om fler åtgärder sätts in.

(15)

Faktaruta Hälsoeffekter

Långtidsexponering för partiklar be- döms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdo- mar och lungsjukdomar i Sverige.

Även lungfunktionen påverkas nega- tivt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus.

Effekter på naturmiljöer och material

Partiklar kan påskynda korrosion av metaller och skada kulturföremål.

Källor

Vägtrafiken är en viktig källa till både grövre och finare partiklar. Energipro- duktion, uppvärmning, industrier bidrar samt naturliga källor.

Källa: IVL- rapport, B1667

Mätningar av luftkvaliteten i Landskrona görs regelbundet så att man kan följa utvecklingen över tiden. Många luftförore- ningar kan transporteras långa sträckor och föroreningar som släpptes ut på kontinenten kan mätas i Landskronaluften.

Faktaruta Hälsoeffekter

Bensen kan orsaka cancer, främst leu- kemi. VOC (bensen, eten och butadi- en) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige.

Effekter på naturmiljöer och material

Indirekt skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av ozon.

Källor

Främst bilavgaser. Vedeldning, ut- släpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor.

Källa: IVL- rapport, B1667

Många luftföroreningar bildas vid för- bränning av fossila bränslen. Många av de åtgärder som vidtas för att begränsa kli- matpåverkan bidrar därför även till en re- nare luft.

Partikelhalter kan variera kraftigt mellan åren.

Det finns inga tydliga trender.

I samband med att bensenhalter i bensin har minskats successivt, återspeglas detta även i luftmätningarna som visar en sjunkande utveckling.

Luftsidan som visar halter av NO2och ozon för Landskrona online kan du besöka under adressen http://www.dagensluft.se/. Bilden visar ozonhalter.

(16)

Landskrona stad i jämförelse med andra kommuner

Kvävedioxid

Vinterhalvårsmedelvärdet för kvävedioxid har minskat ge- nomgående i Sverige.

Trelleborg har genomgående högre vinterhalvårsmedelvär- den än de andra kommunerna i samma storleksordning, dock lägre än de större städerna Malmö och Helsingborg. Vin- terhalvåret 07/08 var dock Trelleborgs bakgrundsluft i nivå med Malmös bakgrundsluft vid rådhuset. I Landskro- na har halten i tätortsluften minskat och har varit i nivå med några andra städer de senaste åren (Falkenberg och Karlskoga). Karlskoga har dock inte mätt kvävedioxid under vinterhalvåret 07/08.

Partiklar (PM10)

Landskrona tätortsluft (bakgrundsluft) har jämförelsevis höga vinterhalvårsmedelvär- den för partiklar (PM10) sedan mätningar startade vinter- halvåret 2001/2002.

Vinterhalvåret 07/08 har dock Trelleborg högre halvårsme- delvärde än Landskrona. An- märkningsvärt är att både Landskronas och Trelleborgs bakgrundsluft genomgående har högre vinterhalvårsmedel- värden än Malmös bakgrundsluft vid rådhuset.

Svaveldioxid

Trelleborg har betydligt högre vinterhalvårsmedelvärde än övriga kommunerna som in- går i jämförelsen, även högre än Malmö och Helsingborg.

Sjöfarten är den troligaste orsaken till de högre vinterhal- vårsmedelvärdena av svaveldioxid i Trelleborg. Landskronas tätortsluft (bakgrund) har ge- nomgående något högre vin- terhalvårsmedelvärden för svaveldioxid jämfört med någ- ra andra tätorter som är jäm- förbara i befolkningsmängd och som har mätt svaveldioxid (Karlskoga och Falkenberg).

Karlskoga har dock inte mätt svaveldioxid under vinterhalv- året 07/08.

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008

Europa, Sverige & Skåne Europa

Sverige tillhör de länder i Europa som har de lägsta halterna av luftföroreningar i tätorter. Vissa dagar kan dock halterna av partiklar vara mycket höga, troligen på grund av kallt klimat och användningen av dubbdäck samt halkbekämpande me- del.

Årsmedelvärdet för länder i Europa söder om Norden för PM10och NO2är mellan 20-40 µg/m³i urban bakgrund d v s i tätortsluft i takhöjd. I svenska tätorter är årsmedelvärdet i bak- grundsluften 10-20 µg/m³ omräknat från vinterhalvårs- värden. I gaturum är årsme- delvärdena vanligtvis högre.

I Landskrona gaturum var det faktiska årsmedelvärdet för PM1028 µg/m³under kalenderår 2006.

Sverige och Skåne Landskrona urbana bakgrundsluft d v s tätortsluft i takhöjd har jämförts med några andra städers bakgrundsluft. Vinterhalvårs- medelvärden av partiklar (PM10), kvävedioxid och svaveldioxid från mitten av 1990-talet och framåt har studerats. Jämförelsen har gjorts genom att välja några orter som ingår i IVL:s ur- banmätnät som är jämför- bara räknat i befolknings- mängd (Trelleborg, Falken- berg och Karlskoga). Några större städer i Skåne (Mal- mö och Helsingborg) har också valts samt en mätsta- tion som är opåverkad (Va- vihill på Söderåsen).

(17)

Faktaruta Kvävedioxid

Källor: Bildas vid förbränning av fossila bränslen och kommer framför allt från väg- och sjötrafik, energiproduktion samt arbetsmaskiner.

Miljöeffekter

Bidrar till både övergödning och försurning av mark och vatten. Bidrar till bildning av marknära ozon.

Hälsoeffekter: Kan orsaka försämrad lungfunktion och för- värra astma.

Svaveldioxid Källor

Bildas vid förbränning av svavelhaltig olja och kol och kommer från bland annat energiproduktion, industrier och sjö- fart.

Miljöeffekter

Bidrar till försurning av mark och vatten.

Hälsoeffekter

Höga halter kan ge upphov till luftvägsbesvär och orsaka luftvägssjukdomar.

Marknära ozon Källor

Bildas av kväveoxider och kolväten i kombination med starkt solljus. Utsläpp från trafiken är den huvudsakliga källan till

bildning av marknära ozon. Det mesta av de uppmätta ozon- halterna kommer från intransport och har sitt ursprung från kontinenten. Skånes utsläpp bildar i sin tur ozon i angränsan- de regioner. Halterna är som högst under sommaren då sol- strålningen är som störst.

Miljöeffekter

Orsakar skador på växtlighet.

Hälsoeffekter

Kan påverka lungfunktionen, orsaka inflammationer och för- värra astmabesvär.

Små partiklar Källor

Luftpartiklar kommer bland annat från vägtrafik, energiproduktion och industrier.

Hälsoeffekter

Långtidsexponering kan leda till hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.

Bensen Källor

Kommer främst från bilavgaser, vedeldning och industrier.

Hälsoeffekter

Är cancerframkallande, bidrar till bildning av marknära ozon.

Öresund hör till de mest trafikerade farvattnen i världen. Eftersom många fartyg saknar katalytisk avgasrening, är belastningen av luften med svavel- och kväveföroreningar från fartygstrafiken hög. Fi- guren till vänster visar antalet fartyg och deras ton- nage mellan Klagshamn och Drogden fyr i södra Öresund, där alla fartyg från och till Östersjön passerar. På väg genom Öresund passerar fartygen antigen genom Öresundsbron eller Drogdenrännan.

I mellersta Öresund leds fartygstrafiken väster eller öster om Ven för att sedan passera trafiksepare- ringen vid Helsingborg. Bilden nedanför visar trafik- tätheten i de olika trafikstråken Uppgifter från det danska "Farvandsvæsendet" se www.frv.dk

<http://www.frv.dk/> .

(18)

3. Bara naturlig försurning

Försurning av skogsmark (2010)

Före 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats.

Utsläpp av svaveldioxid (2010) År 2010 ska utsläppen i Sverige av

svaveldioxid till luft ha minskat till 50 000 ton.

Utsläpp av kväveoxider (2010) År 2010 ska utsläppen i Sverige av

kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.

Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning är mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2020 även om fler åtgärder sätts in.

S

kåne är det län i Sverige som är värst utsatt för försurande nedfall. Sjöfar- ten och vägtrafiken står för de största utsläppen men även industrier och energiproduktion bidrar. Utsläppen har minskat kraftigt sedan 1970-talet men är fortfarande högre än vad naturen tål.

I Landskrona är jordarna till största delen kalkrika och förmår därmed att neutralisera det sura nedfallet. De negativa effekterna på både land och vatten är därför små. Tidigare har man trott att havets buffrande förmåga varit mycket god men nu finns tecken på att havets pH sjunker.

Detta tror man beror på den ökande koldioxidhalten i luften då halterna i luften påverkar halterna i havet.

I Landskrona har halterna av kväveoxider i luften mätts sedan 1988 och halterna sjunker sakta. Under vintern 2007/2008 var halterna av kvävedioxid 13 µg/m³ i genomsnitt på takhöjd och 15 µg/m³i ga- tunivå.

På referensstationen Vavihill på Söderå- sen var halterna 6 µg/m³. Miljökvalitets- normen för hela året är 40 µg/m³. För Landskrona uppgick medelvärdet för 2007 till 10 µg/m³. Miljökvalitetsnormen för dygnsvärde på 60 µg/m³överskreds inte heller vid något tillfälle.

Halterna av svaveldioxid har mätts sedan början av 1970-talet. Både mätningar och beräkningar av halter i luften och utsläpp visar på kraftiga minskningar. Halterna av svaveldioxid under vintern 2007/2008 uppmättes till 1 µg/m³. Det ska jämföras med referensstationen på Vavihill där halten var 0,5 µg/m³och miljökvalitetsmålet på 5 µg/m³.

Det Tranchellska huset vid hamnen i Landskrona under 1960-talet och idag. Sura luftföroreningar har skadat dekorationerna som är tillverkade i kalksandsten.

Miljömål

De försurande effekterna av nedfall och mar- kanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastighe- ten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.

Delmål

Försurning av sjöar och vattendrag (2010) År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan.

Visste du att:

”Utsläpp av svaveldioxid i de europeiska länderna är den främsta orsaken till försurning av

mark och vatten i Sverige”.

(19)

Nedfall av försurande svavel- och kväveföreningar i Allerums skog norr om Helsingborg.

Utsläpp av svavel- och kvävedioxid i Landskrona från källor på land. Sjöfarten, som står för de största utsläppen av försurande ämnen inte inräknad.

Grönalger gynnas av kvävenedfallet.

Visste du att:

Trots att den internationella fartygstrafiken ökar har svavelutsläppen minskat – internationella överenskommelser har kraftigt begränsat svavelhalten i fartygsbränslen som används i

Östersjön och Nordsjön.

Visste du att:

"även havet visar tecken på att bli försurat”.

Faktaruta - varför blir det surt?

Kväveoxider och svaveldioxid är gaser som bildas vid förbränning av fossila bränslen. I luften omvandlas de till starka syror.

När dessa syror antingen direkt eller med nederbörden faller ner på mark och vatten avges vätejoner. pH-värdet i vatten, som är ett mått på hur surt det är, bestäms av koncentrationen av dessa vätejoner.

Ammoniak är en annan gas som bidrar till försurning. Den kommer framför- allt från stallgödsel varifrån den avges i samband med lagring och spridning av gödsel. Det mesta av ammoniaken faller ned igen i närheten. Resten löses i vattnet som finns i luften, där den omvandlas till ammoniumjoner, och kan transporteras långa sträckor innan den faller ner med nederbörden. I marken omvandlas ammoniumjonerna till nitrat, en process där försurande vätejo- ner bildas.

(20)

4. Giftfri miljö

Miljömål

Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

Delmål

Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper (före 2010/2020) Senast 2010 ska det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. ...

Information om farliga ämnen i varor (2010) Senast 2010 ska varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.

Utfasning av farliga ämnen (2007/2010) I fråga om utfasning av farliga ämnen ska följande gälla. Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från: nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) ...

Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier (2010) Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som ska fastställas av berörda myndigheter. ...

Riktvärden för miljökvalitet (2010)

För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3, ska det senast 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter.

Efterbehandling av förorenade områden (2010) Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade 2010.

Efterbehandling av förorenade områden (2005–2010/2050)

Åtgärder ska under åren 2005–2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast 2050.

Om dioxiner i livsmedel (2010) År 2010 ska tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats.

Om kadmium (2015)

År 2015 ska exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv.

Bedömning nationellt:

Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2020 även om fler åtgärder sätts in.

Halterna i miljön av kända miljögifter, som dioxinlika ämnen, kvicksilver och kadmium, kommer fortfarande att vara ett problem 2020.

Samtidigt fortsätter nya problemämnen att identifieras.

Landskrona har under en lång tid varit en industristad med tung industri. Tungme- taller och organiska miljögifter som t ex PCB har förorenat både luft och vattnen.

Landskronas industrier har en mer omfattande hantering av kemikalier än de flesta andra städer i landet. Landskrona är också en kommun med omfattande jordbruk där bekämpningsmedel används.

Stora delar av kusten i och kring staden är utfylld mark. Det finns även stora områ- den med förorenad mark särskilt på de ut- fyllda partierna.

Belastningen på miljön från industrier har minskat kraftigt de senaste decennierna men fortfarande är vissa föroreningar högre än i andra städer i landet. Särskilt höga är halterna av bly i industriområdet.

Halterna av bly i barns blod har dock sjunkit kraftigt sedan 1970-talet. Fortfa- rande är de uppmätta halterna i gräs och grönkål förhöjda i bostadsområden närmast industriområdet och varierar kraftigt mellan åren.

Blyhalter i blod (B-Pb, geometriska medelvärden) hos sammanlagt 3 959 barn i Landskrona (röd) och Trelleborg (blå) undersökta under perioden 1978 – 2007.

Blyhalter i mossa 1983, 1995 och 2006. Mossor som ackumulerar metaller, används som indikatorer för belastningssituationen.

Diagrammet visar en tydlig minskning av blynedfallet med tiden över stora delar av kommunen. De största halterna uppmättes i tätorten nära industrierna.

(21)

Halterna av bekämpningsmedel i vattendragen varierar kraftigt mellan provtag- ningstillfällena. Summahalten av be- kämpningsmedel varierar mellan i stort sett 0 och upp till 6 µg/l. Generellt är halterna högst i maj och mätbara halter av ett 10-tal olika bekämpningsmedel brukar finnas. Vid ett laboratorieexperiment där en blandning av bekämpningsmedel som förekommer i Saxån-Braån testades på grönalger började de växa sämre vid halter kring 5 µg/l..

Enligt en preliminär riskklassning som Länsstyrelsen har gjort inom industriom- rådet kan mer än var tredje fastighet vara så förorenad att det finns stor eller mycket stor risk för negativa effekter på männi- ska och miljö. Förorenad mark kan även förekomma inom andra områden av kommunen där det t ex har legat bensin- stationer, bilskrotar, gamla cisterner eller oljetankar. Gamla deponier är en annan vanlig föroreningskälla. Ungefär 300 bostads- och industrifastigheter ska invente- ras avseende förekomst av PCB i fogmas-

sor och i kondensatorer, varav ungefär 70 redan är inventerade. Kommunen arbetar med att identifiera vilka fastigheter det rör sig om, för att sedan informera fastighet- sägarna om inventeringskravet. Av de inventerade fastigheterna är det endast ett fåtal som har innehållit sådana mängder PCB att sanering har krävts. I vissa fall fö- rekommer PCB i lägre halter, varpå det is- tället ställs krav på omhändertagande vid rivning eller ombyggnation.

Miljöförvaltningen arbetar med kemikali- etillsyn, där ingår bl a att upprätta ett

register över de kemikalier som företagen hanterar.

I tillsynen av företagen ingår att säkerstäl- la att deras klassificering och märkning av produkterna är korrekt, samt se till att fö- retagen utökar sina kunskaper om sina egna produkter.

Ett annat viktigt arbetsområde är det s k

”utfasningsprojektet” som går ut på att de

"värsta" kemikalierna ska fasas ut och inte användas överhuvudtaget.

En tidigare sjunken båt visar tydligt hur den giftiga röda bottenfärgen effektivt förhindrar att havstulpaner kan fästa på skrovet. Giftiga ämnen från bottenfärgen sprids dock i den marina miljön.

(22)

5. Skyddande ozonskikt

Miljömål

Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

Delmål

Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen (2010) År 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört.

Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Skyddande Ozonskikt till 2020.

O

zonskiktet högt upp i atmosfären skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UV-strålningen från solen. Riskerna ökar för hudcancer, sämre immunförsvar och ögonsjukdomen grå starr. UV-strålning- en kan även skada jordbruksgrödor och skog.

Idag är all användning av CFC förbjuden i Sverige och när det gäller HCFC får befintliga anläggningar användas men det är förbjudet att fylla på dem eller installera nya. Dessa ämnen har till stor del bytts ut mot fluorkolväten (HFC). Ersättnings- medlet har ingen ozonnedbrytande effekt men är en stark växthusgas och bör där- för inte komma ut i luften.

Den som har en anläggning med mer än 10 kg av något av dessa köldmedier ska rapportera det till kommunen, det finns ca 150 sådana anläggningar i kommunen.

Användningen av HCFC har minskat med 80 % sedan 2000 och 2007 användes drygt 900 kg inom verksamhet som finns rapporterad hos kommunen.

Den totala mängden kan dock vara betydligt större eftersom vi inte vet hur mycket som finns i mindre anläggningar som t ex gamla kylskåp.

Särskilt farligt är det i områden med mycket sol. Det är utsläpp av klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC) som är skadliga för det skyddande ozonskiktet.

Tre diagram som visar användningsstatistiken av köldmedier sedan mitten på 1990-talet. Det första diagrammet visar påfyllning av köldmedia till befintliga system, och ger därmed en anvisning om hur stort läckaget i systemen är. Man ser tydligt när CFC respektive HCFC upphörde att användas för påfyllning, men också att det totala läckaget har ökat under senare år. I det andra diagrammet visas att den totala mängden köldmedia varit mer eller mindre oförändrad sedan 2000. Det tredje

diagrammet visar den mängd köldmedier som tas omhand i samband med skrotning av aggregat eller omkonvertering där man byter ut CFC eller HCFC till HFC. Omkonverteringen är förklaringen till varför den omhändertagna mängden av CFC respektive HCFC är så stor runt årtalen 1997 och 2001.

(23)

Karta visar anmälningspliktiga verksamheter i kommunen som har anläggningar med köldmedia

>10 kg.

Förändringar i den globala ozonmängden 1964-2006 i förhållande till medelvärdet för ett opåverkat ozonskikt.

Det finns en tendens till att ozonuttunningen börjar avta. En vändpunkt väntas enligt prognoserna omkring år 2020. En återhämtning av ozonskiktet kan dock inte förväntas före 2050.

Ozonnedbrytande ämnen finns kvar i isolerings- material, kylanläggningar, värmepumpar och ha- lonbaserade brandsläckare i flygindustrin och försvaret. Det gäller bl a klorfluorkolväten (HCFC) som ersatt de mer skadliga CFC. De största mängderna HCFC återfinns i isolerings- material, men mängderna i kylanläggningar och värmepumpar är större än vad som tidigare an- tagits. Många aggregat är fortfarande i drift, trots det stopp för påfyllning av HCFC som in- fördes 2002. Naturvårdsverkets förslag från 2002 om användningsförbud för HCFC till 2010 i befintliga kyl-, värme- och andra klimatanlägg- ningar är därför fortfarande aktuellt. Om förbu- det införs klarar Sverige den sista delen av sin avveckling av ozonnedbrytande ämnen.

Faktaruta ozonskikt

10-50 km ovanför våra huvuden finns huvuddelen av atmosfärens ozon och det är det som brukar kallas ozonskiktet. Om allt ozon från atmosfären kun- de flyttas ner till jordytan och utsättas för det tryck och den temperatur som råder här skulle skiktet inte vara tjocka- re än 2-5 mm. Nedbrytning och nybild- ning av ozon är en naturlig process som sker hela tiden, men människans utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har ökat nedbrytningshastigheten så att nytt ozon inte hinner bildas i samma takt.

Ozonhålet

Under 1980-talet upptäcktes det s k ozonhålet över sydpolen. "Hålet" är en kraftig förtunning av ozonskiktet som gör att mer av solens skadliga ultravioletta strålar når ner till jorden. Förtun- ningen återkommer varje år och är som störst i september när våren kommer till sydpolen. Trots att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har minskat kommer der att ta 50 till 100 år innan hålet försvinner.

(24)

6. Säker strålmiljö

V

i utsätts dagligen för olika former av strålning, radioaktiv strålning från mark och byggnader, UV-strålning från solen och elektromagnetisk strålning från alla elektriska apparater.

Ett av de största problemen i landet är radon som är en radioaktiv gas som bildas i berggrunden. Den kan förekomma i höga halter i inomhusluften och följa med in- andningsluften ner i lungorna. Där kan den radioaktiva strålningen orsaka skador på lungor och luftrör och på sikt ge upphov till lungcancer. Radonen kommer in i våra bostäder antingen genom att den tränger upp genom marken och in i bygg- naden eller genom att den frigörs från vissa byggmaterial. Hur höga halterna är be-

ror också på hur bra luftomsättningen är i huset.

En annan strålning som är skadlig för människors hälsa är solens ultravioletta strålning, UV-strålning. Strålningen kan ge brännskador, försämrat immunför- svar, grå starr och hudcancer Antalet fall av den elakartade hudcancerformen ma- lignt melanom har mer än tredubblats i Skåne sedan 1970. Även antalet fall av mindre farliga former av hudcancer går stadigt uppåt. Den största orsaken till hudcancer är dåliga solvanor.

Vi utsätts även för många olika former av elektromagnetisk strålning (kraftledning- ar, elektriska apparater, mobiltelefoner).

Effekterna på människans hälsa är om- diskuterad. Särskilt diskuteras strålning från den egna mobiltelefonen och mobil- master. Strålningen från mobilmasterna är dock betydligt lägre än från den egna telefonen. Strålningsnivåerna är relativt höga i hela kommunen och det är svårt att

hitta platser med låg elektromagnetisk strålning.

Landskrona har generellt inte höga halter av radon i marken. Undantaget är Gipsön som är klassad som ett högriskområde.

Norra halvan av kommunen klassas som lågriskområde och södra halvan som nor- malriskområde. Däremot kan det finnas hus där byggmaterialet avger radon.

Framför allt är det hus som är byggda med blå lättbetong. Detta material använ- des från 1929 till slutet av 1970-talet.

Mätningar i vanliga bostadshus visar att ca 10 % av husen har halter över Social- styrelsens riktvärde på 200 Bq/m³. De ra- donmätningar som genomförts på Landskronas skolor och förskolor visar att de flesta värdena ligger långt under riktvärdet.

Miljömål

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.

Delmål

Radioaktiva ämnen (2010)

År 2010 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.

Hudcancer (2020)

År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än år 2000.

Elektromagnetiska fält

Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras.

Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö till år 2020 om fler åtgärder sätts in.

Radonhalter i Landskrona.

Radonhalter i bostadshus, Landskrona.

(25)

Den elektromagnetiska strålningen från mobiltelefoni har undersökts i kommunen genom att en mätbil har kört runt på de allmänna vägarna. Fältstyrkan uttrycks som dBuV på en logaritmisk skala = decibel /mikrovolt.

Strålning från mobiltelefoni -GSM 900 (överst)

Strålning från mobiltelefoni -GSM 1800 (mitten)

3G Strålning från mobiltelefoni (nederst).

Blått = låg fältstyrka < 70 dBuV/m grönt = medelstyrka 70 - 90 dBuV/m rött = hög fältstyrka > 90 dBuV/m.

(26)

7. Ingen övergödning

M

ed övergödning menar man i mi- ljömålssammanhang att närings- ämnen, främst kväve och fosfor, förekommer i så stora mängder att de orsakar negativa konsekvenser för naturen och miljön.

Kväve och fosfor brukar vara de ämnen som begränsar tillväxten av växter. I havet är det ofta kväve som begränsar hur

mycket alger som kan tillväxa och i sötvatten är det fosfor som är det begrän- sande ämnet.

Inom lantbruket tillför man gödning för att få goda skördar och ersätta den kväve och fosfor som försvinner med skörden.

En del av den gödning lantbrukarna till- för åkermarkerna läcker ut i vattendragen och transporteras även till havet.

Läckaget av kväve och fosfor (arealförlusten) från omgivande mark till Saxån och Braån har minskat sedan 1980-talet.

Genom att åkermarken är täckdikad och många mindre bäckar har lagts i kulvert mynnar det många rör i vattendragen som för med sig näringsrikt vatten. Kartan visar på rör som mynnar direkt i vattendragen.

Delar av Saxån-Braån ligger i kulvertar.

Miljömål

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Delmål

Utsläpp av fosforföreningar (2010)

Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena.

Utsläpp av kväveföreningar (2010) Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå.

Utsläpp av ammoniak (2010)

Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 % från 1995 års nivå.

Utsläpp av kväveoxider (2010)

Senast år 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.

Miljömålsrådet bedömer att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning till år 2020. Däremot är det möjligt att till 2020 skapa de förutsättningar som krävs för att uppfylla miljökvalitetsmålet på sikt.