Miljökvalitetsmålen
Koldioxidutsläpp
Den största delen av koldioxidutsläpp som sker inom Sollentunas gränser kommer från vägtrafiken.
Luftföroreningar
Luftföroreningar kommer till största delen från vägtrafi-ken. Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedi-oxid på sju platser i kommunen ozon på två platser och partiklar på 4 platser.
Försurning
Nedfall av svavel och kväve är främsta orsaken till att mark försuras. Både kväveoxid- och svavel-
dioxidutsläppen har minskat i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Sollentunas sjöar är inte hotade av försurning.
Markföroreningar
I Sollentuna finns ungefär 500 fastigheter där det miss-tänks att det kan finnas föroreningar i marken. Förore-ningarna utgör inte någon akut fara, men de ska beaktas t.ex. vid nybyggnation.
Radon
Radon är en gas som finns naturligt i mark, luft och vatten. Markradon är vanligt i Sollentuna. Ungefär 9 774 av kommunens 14 230 objekt som finns i kommunens databas har mätt radon.
Övergödning
De flesta av Sollentunas sjöar är övergödda. Gödan-de utsläpp till vattendragen kommer framför allt från dagvatten, jordbruksmark och från enskilda avlopp.
Algblomning och låga syrehalter i sjöarna är exempel på problem som kommer från övergödningen.
Badvatten
Vid alla officiella strandbad tas mikrobiologiska-badvat-tenprover sommartid för att säkerställa att badvattenkvali-tet är god och för att förebygga olägenheter för människ-ors hälsa. Även algblomning kontrolleras.
Den mikrobiologiska badvattenkvaliteten visade ”otjän-ligt” vid ett provsvar i Ravalen. Fyra provsvar visade
”tjänligt med anmärkning” tre vid Edsviken Strandvägen och ett vid Edsviken Badberget. I övrigt var badvatten-kvaliteten god.
Dricksvatten
Dricksvattnet i Sollentuna kommer från Mälaren och har varit av god kvalitet under 2015. Det finns ett antal enskilda brunnar i kommunen, men många av dem kommer att tas ur bruk när Södersättra och Norrsättra byggs ut.
Våtmark
Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar våtmark och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Ett antal skogskärr har också återställts genom att diken har fyllts igen. Nya våtmarker har skapats utmed Edsån.
Naturmark
Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark.
Sollentuna kommun äger ca 95 procent av den totala skogsarealen. Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplan. Ambitionsnivån är hög när det gäller att förstärka den biologiska mångfalden.
Odlingslandskap
Nästan all jordbruksmark i Sollentuna ligger i natur-reservat där driften är inriktad på att ta hänsyn till natur- och kulturvärden, samt att hålla odlings-landskapet öppet. I översiktsplanen för Sollentuna kommun betonas vikten av sammanhängande na-turområden. Betydelsen av att gynna den biologiska mångfalden, samt att behålla tillgängligheten till naturområdena, nämns också.
Buller
Det finns få platser i Sollentuna som kan räknas som riktigt tysta. Största delen av kommunen är utsatt för buller. Den främsta bullerkällan är vägtrafiken, men även järnvägen och flyget påverkar.
Avfallsplan
Sollentuna är en av de nio SÖRAB-kommunerna som tagit fram en gemensam avfallsplan fram t.o.m. 2020.
Den har bl.a. som mål att minska avfallets mängd och farlighet och öka återvinningen. T.ex. samlas matavfal-let in och behandlas så att det blir till biogas.
Klimatstrategi
Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en kli-matstrategi som syftar till att minska klimatpåverkan
1. Begränsad klimatpåverkan
Nationellt miljökvalitetsmål
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Växthusgaser
Att växthuseffekten ökar beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Andra växthus-gaser har jämförelsevis mycket låga halter, men efter-som dessa gaser har långt kraftigare växthusverkan ger de ändå ett märkbart bidrag till växthuseffekten. Till växthusgaserna räknas koldioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid.
Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en årligen uppda-terad åtgärdsplan. Strategin syftar till att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen. Hösten 2013 bildades miljöutskottet under kommunstyrelsen.
Koldioxidutsläpp i Sollentuna
Utsläppen av koldioxid i Sollentuna var 185 000 ton under 2014. Den största delen, 97 procent, av utsläp-pen kommer från vägtrafiken. Resten kommer från bl.a. energiproduktion, arbetsmaskiner och industri. [1]
Utsläpp per invånare i Sollentuna var 2,7 ton 2014 (värden för 2015 har inte tagits fram ännu). Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av
fossila bränslen (kol, olja och naturgas) som sker inom Sollentunas gränser. Det finns idag inga mätningar som visar våra koldioxidutsläpp från konsumtion och viss del av produktion, och därför finns ett mörkertal vad gäller den totala mängden koldioxidutsläpp per person.
I kommunen förbrukas energi och produkter som producerats utanför kommunens gränser och samtidigt exporteras produkter ut ur kommunen. Hur stor den verkliga klimatpåverkan per person i Sollentuna är finns det inga beräkningar för. 2013 påbörjades dock en livscykelanalys av klimatpåverkan från kommunens inköp. När det gäller klimatbelastning för hela Sverige
uppskattats till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige. Om utsläppsutrymmet för 2050 fördelas lika på en beräknad global befolk-ning på 9,6 miljarder människor så motsvarar det ett klimatmål på mindre än två ton koldioxidekvivalenter per person och år. I förhållande till dagens utsläpp så innebär det en minskning på cirka 80 procent till år 2050. Ur ett konsumtionsperspektiv så orsakas svenskars klimatpåverkan till stor del av matkonsum-tion, flygande och bilkörning. [3]
Från 2009 används en ny gemensam beräknings-metod inom Europa för utsläppen från vägtrafiken.
Den visar på genomsnittligt 30 procent högre siffror jämfört med föregående beräkningsmetod. Det gör att utsläppssiffrorna från 2009 och framåt inte rakt av går att jämföra med tidigare år, se diagram 1. Nya siffror på beräknad trafikmängd på E4:an som innebar mer trafik är främsta orsaken till ökade utsläpp av koldiox-id. Utbyte till nyare bilar medför dock att kväveoxid och flyktiga organiska ämnen minskar trots trafikök-ning.
Energiproduktion
98 procent av alla flerfamiljshus och 24 procent av småhusen i Sollentuna har fjärrvärme. Fjärrvärmen till kommunen produceras nästan uteslutande av förny-bara bränslen och återvunnen energi. Koldioxidutsläp-pen från fjärrvärmen är relativt sett låga. [31]
Antal nya installationer av bergvärme i småhus har minskat sedan 2006, som toppar med 310 nyinstal-lationer under det året. 2015 anmälde 78 fastighets-ägare installation och totalt finns idag 2 897 stycken anmälda. De flesta som installerar bergvärme byter från oljepanna eller direktverkande el, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar.
Diagram 1
Utsläpp av koldioxid (CO2) i Sollentuna (ton/år)
Utsläppen av koldioxid var 185 000 ton under 2014
För 2009 har beräkningsmetoden för utsläppen från vägtrafiken förändrats.
I genomsnitt är utsläppen 30 % högre.
De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton växthusgaser per person och år. (Källa: Naturvårdsverket)
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per person
och år
År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Utsläppen av koldioxid 2014 var i Sollentuna 2,7 ton/person (3,0 ton/person år 2010).
2. Frisk luft
Nationellt miljökvalitetsmål
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer är de förorenings- eller stör-ningsnivåer som människor kan utsättas för utan större fara, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Sverige finns det idag miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kvä-veoxider, svaveldioxid, bly och partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Varje kommun ska kontrollera att normerna uppfylls inom kommunen.
Sollentuna kommun är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsförbund (LVF). LVF:s kartor är från 2010, se bilaga 1 och 2. Länsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett reviderat åtgärdsprogram för partiklar (PM10) och kvävedioxid (antogs 2012), som syftar till att aktuella miljökvalitetsnormer ska följas inom det geografiska område där de överskrids.
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svens-ka miljön som miljöarbetet ssvens-ka leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020.
Vi vet sedan tidigare att luftföroreningar kan orsaka astma, hjärtsjukdomar och inflammation i kroppen mm. En studie från Umeå universitet visar också på ett samband mellan höga halter luftföroreningar och ökad risk att utveckla demens och psykisk ohälsa.
Kvävedioxid och kväveoxid
Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen. Mätningar och beräkning-ar av kvävedioxidhalten visberäkning-ar att miljökvalitetsnor-men för årsmedelvärdet (40 och 30 µg/m³ för hälsa respektive vegetation) klaras i Sollentuna, se diagram 2. Miljökvalitetsmålet 20 µg/m³ för årsmedelvärdet klaras inte vid en av sju mätstationer (Lummervägen vid Eriksbergsskolan).
De höga kvävedioxidhalterna har till största delen sitt ursprung i vägtrafiken. Mätningar har pågått sedan början av 1990-talet.
Partiklar (PM10)
Barn och astmatiker är särskilt känsliga för partiklar i luften. Exponering för partiklar kan hos barn försäm-ra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling.
Partiklar mäts kontinuerligt i Sollentuna och to-talt finns fyra partikelmätare. Mätresultat av PM10 vid Skälbyskolan visar ett medelvärde på 12 µg/m³ mellan december 2014 till juli 2015. Mätresultat vid Töjnaskolan saknar mätvärde för mars månad och visar ett årsmedelvärde på 9,7 µg/m³. Övriga resultat visas i diagram 5. På grund av vindförhållanden är värdena på västra sidan lägre än de på den östra sidan om E4:an. Halterna varierar längs vägen beroende på trafikmängd och topografi. [2] Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet 40 µg/m³ klaras i Sollentuna, se diagram 5. Miljökvalitetsnormen anger att dygns-medelvärde 50 µg/m³ får överskridas 35 gånger per år (90-percentil). Partikelhalten överskred 50 µg/m³ fem dygn vid E4 Häggvik, ett dygn vid Eriksbergsskolan, fyra dygn vid Ekmansväg 11 under 2015.
Den 1 november 2014 sänkte trafikverket hastigheten på E4 förbi Sollentuna från 90 km/timmen till 80 km/timmen i syfte att sänka halten partiklar i luf-ten. Om man jämför mätvärden från november och december 2013 med november och december 2014 så visar partikelmätaren i Häggvik att mätresultaten är lägre under dessa månader 2014. De första mätning-arna tyder således på att hastighetssänkningen kan ha medfört att partikelhalterna blivit lägre. En annan orsak kan också tillsammans med hastighetssänkning-en vara att dubbdäcksanvändninghastighetssänkning-en har minskat i Stockholms län från cirka 70 procent till cirka 55-60 procent under de senaste åren. [5]
Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del från vägtrafiken genom till exempel slitage av särskilt dubbdäck, vägbeläggning och uppvirvlad sand. Hal-terna är framförallt höga på våren, se variationen per
Diagram 2
Kvävedioxidhalter (NO2) i luften, µg/m³, årsmedelvärde
År 2015 var värdena 17 µg/m³ vid E4 Pommern, 4,7 µg/m³ på Järvafältet och 27 µg/m³ vid Eriksbergsskolan.
Diagram 3
Kvävedioxidhalter (NO2) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde
Kvävedioxid i Sollentuna gatunivå, månadsmedelvärden 2015.
Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte.
NO 2
Ozonhalt
Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxider i närvaro av solljus. Ozonhalten mäts under sommar-halvåret på två platser i kommunen. På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m³ och vid Pommern 53 µg/m³, se diagram 4. [4]
Svaveldioxidhalt
Svaveldioxidhalten i luften ligger med mycket god marginal under miljökvalitetsnormen. Resultat från luftvårdsförbundets mätstationer visar på låga halter i hela länet. Svaveldioxidhalten har minskat kraftigt i Sollentuna sedan 1970- och 1980-talet. [5]
Bensen
En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela länet. [5]
Bly
Miljökvalitetsnormen för bly klaras med god marginal i länet. [5]
Benso(a)pyren
En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen under-skrids. [20]
Arsenik, kadmium och nickel
En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen be-döms klaras med god marginal i länet. [43]
Diagram 4
Ozonhalter (O3) i luften, µg/m³, medelvärde sommarhalvår
På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m³ och vid E4 Pommern 53 µg/m³ år 2015.
OZON
Diagram 5
Partiklar (PM10) i luften, µg/m³, årsmedelvärde
År 2015 var årsmedelvärdet 13,1 µg/m³ vid E4 i Häggvik, 11,6 µg/m³ vid Ek-mansväg 11 och10,4 µg/m³ vid Eriksbergsskolan. Miljökvalitetsnormen är 40 µg/m³. Mätvärden saknas delvis för Töjnaskolan och Skälbyskolan. Detta kan påverka resultatet.
Diagram 6
Partiklar (PM10) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde
PM10, i Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärden 2015. Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Töjnaskolan och Skäl-byskolan. Detta kan påverka resultatet.
PM10
Diagram 7
Partiklar (PM2,5) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde
PM2,5, i Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärde 2015. Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Töjnaskolan och Skäl-byskolan. Detta kan påverka resultatet.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Halt av kvävedioxid
Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid ska inte överstiga 40 µg/m³ som årsmedelvärde och 60 µg/m³ som dygns-medelvärde. Miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten 20 µg/m³ som årsmedelvärde ska inte överskridas.
Årsmedelvärdet är 4,7-27 µg/m³ vid de sju mät-punkterna i Sollentuna. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde klarades vid alla mätpunkter men inte miljökvalitetsmålet vid Lummervägen under 2015.
[4]
2. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen
De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska från 1997 års nivå.
Utsläppen i Sollentuna har minskat med ca 85 % totalt och med ca 98 % för vägtrafiken sedan 1997 (nya uträkningsmetoder anpassade för EU gör att värdena underskattats tidigare år). [6]
3. Halt av bensen
Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,1 ng/m³
som årsmedelvärde år 2020.
En kartläggning visar att halterna underskrids i hela länet. [20]
4. Halt av partiklar
Miljökvalitetsnormen för PM 10 i luften ska inte överstiga 40 µg/m³ som årsmedelvärde och 50 µg/m³ som dygns-medelvärde. Dygnsmedelvärdet får högst överskridas 35 dygn per år.
Miljökvalitetsmålet för PM 10 ska inte överstiga 30 µg/m³
som dygnsmedelvärde, eller 15 µg/m³ som årsmedelvärde.
Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 i luften ska inte överstiga 25 µg/m³ som årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet ska inte överstiga10 µg/m³ som årsmedelvärde och 25 µg/m³ som dygnsmedelvärde. 25 µg/m³ får överskridas högst 3 dygn per år.
Miljökvalitetsnormen för PM 10 klarades vid Häggvik E4:an, Ekmansväg 11, och Eriksbergsskolan. Årsmed-elvärdet uppmättes till 13 µg/m³. 11,5 µg/m³ respek-tive 10,4 µg/m³ jämfört med normens gränsvärde på 40 µg/m³. Antal dygnsmedelvärden över 50 µg/m³
uppgick till 5 dygn vid Häggvik, 4 dygn vid Ekmansväg 11 och 1 dygn vid Eriksbergsskolan jämfört med normens tillåtna 35 dygn.
Miljökvalitetsmålet för PM 10, 15 µg/m³ som
års-medelvärde, klarades också vid samtliga mätstationer.
Antal dygn över 30 µg/m³ 21 stycken vid Häggvik, 14 stycken vid Ekmansväg 11 och 11 stycken vid Eriks-bergsskolan jämfört med tillåtna 30 dygn. [2]
Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 klarades vid alla mätstationer. Årsmedelvärdet uppmättes till 5 µg/m³
jämfört med normvärdet 25 µg/m³.
Miljökvalitetsmålet som årsmedelvärde 10 µg/m³, klarades också för PM 2,5. Dygnsmedelvärdet 25 µg/
m³ får inte överskridas mer än 3 dygn per år och antal dygn över 25 µg/m³ var 1 stycken vid Töjna-skolan (dålig täckning höghaltsperioden). Samtliga mätstationer klarade dygnsmedelvärdet under 2015.
[2]
5. Dubbdäcksandelar i procent (%) av stillastående fordon
Stillastående fordon har räknats på infartsparkering Ro-tebro, företagsparkering Norrviken, företagsparkering vid KG Knutsson och parkeringshuset Sollentuna centrum.
Av totalt 799 stillastående räknade fordon hade 60
% dubbdäck i Sollentuna 2014. [50]
3. Bara naturlig försurning
Försurande ämnen
Nedfall av svavel- och kväveföroreningar är främsta or-saken till att mark försuras. Försurningen medför bland annat att kväve och metaller kan läcka ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte längre mätningar av nedfall av svavel och kväve över Sollentuna, eftersom båda minskat sedan mitten av 1990-talet. Ansvaret för övervakning av nedfall av svavel och kväve ligger på länsstyrelsen.
I Sverige anses miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till 2020. Bedömningen har inte ändrats och baseras främst på hur nedfall av försurande luftföroreningar och skogs-bruk förändras över tid. Utvecklingen i miljön bedöms dock vara svagt positiv. Det är endast i Stockholm och Uppsala län där miljökvalitetsmålet bedöms nås i Sverige.
[9]
Utsläpp av kvävedioxid
Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har mins-kat med 70 procent sedan 1995. För minskningen står främst utsläppen från trafiken som har minskat med 69 procent sedan 1995. En ny beräkningsmetod innebär att minskningen dock är mindre än tidigare beräkningar visat. Trafikens minskade utsläpp beror på förbättrade bränslen och en ökning av fordon med hårdare avgaskrav.
Av de totala kväveoxidutsläppen kommer 98 procent från vägtrafiken, 0,9 procent från energiproduktion och 1 procent från övrigt. [7]
Utsläpp av svavel
Sedan 1980-talet har svaveldioxid minskat kraftigt och årsmedelvärdet har det senaste året uppmätts till under 1 µg/m³. Anledningen till minskningen under 1980-talet var främst sänkt svavelhalt i eldningsolja, minskad oljeförbränning samt minskad svavelhalt i fartygsbränsle. Genom planerade åtgärder i Europa är det troligt att halten av svaveldioxid i tätorter ytterli-gare kan minskas. Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsammare än under 1980- och 1990-ta-let. [5]
Naturligt sur sjö
Snuggan är en näringsfattig brunvattensjö i Sollentuna med ett naturligt lågt pH-värde på grund av omgi-vande hällmarker och magra jordarter. Sjöns karaktär ska bibehållas, men ytterligare tillförsel av försurande ämnen kan på sikt äventyra sjöns ekologi. Sollentunas övriga sjöar är inte hotade av försurning.
Anpassat skogsbruk
Vid avverkning och gallring i kommunens skogar lämnas oftast toppar och grenar att förmultna och återgå till skogens ekosystem. I samband med ned-brytningen av organiskt material sker en viss höjning av pH-värdet i skogsmarken som är positivt.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus
1. Försurning av sjöar och rinnande vatten Sollentunas sjöar är inte försurade och det föreligger ingen försurningsrisk. Snuggan har naturligt lågt pH.
2. Försurning av skogsmarken
Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stock-holms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats.
Markförsurningen har avstannat i norra halvan av länet.
Basmättnadsgraden och pH-värdet ökar här, samtidigt som halten utbytbart aluminium minskar. Detta har medfört att en stor del av länets norra halva numera ligger i den lägsta surhetsklassen, det vill säga den långsiktiga risken för försur-ningsskador är liten. [10]
3. Utsläpp av kväveoxider
De sammanlagda utsläppen av kväveoxider totalt och från transportsektorn ska minska från 1995 års nivåer.
Utsläppen har minskat i Sollentuna med 70 % totalt och 69
% för vägtrafiken sedan 1995
1995: totalt: 1 800 ton, varav vägtrafik 1 700 ton. [11]
Nationellt miljökvalitetsmål
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korro-sionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.
?
4. Giftfri miljö
Förorenade områden i Sollentuna kommun Kommunen har genomfört en identifiering av poten-tiellt förorenade områden i Sollentuna. Resultatet av identifieringen visar att det finns 474 fastigheter där verksamheter som kan ha orsakat markförorening-ar bedrivits. Föroreningmarkförorening-arna är av mycket skiftande karaktär och kommer från bland annat befintliga eller nedlagda företag, från försvaret och från avfallsdepo-nier. De bedöms inte utgöra någon akut fara, men för-oreningarna ska beaktas vid till exempel schaktarbeten och nybyggnation. [12] 12
Länsstyrelsens rikstäckande inventeringar av förore-nade områden är avslutade. Uppdraget som länssty-relsen fått från Naturvårdsverket att aktivt inventera nedlagda verksamheter upphörde vid årsskiftet 2015-2016. Det kan däremot fortfarande bli aktuellt att, vid behov, inventera både nedlagda och pågående verksamheter genom länsstyrelsens och kommunernas tillsynsarbete.
Under 2015 inträffade tre stora och sex mindre oljeut-släpp i Sollentuna samt en dumpning av spilloljedun-kar i Norrviken. [46]
Tillsyn enligt miljöbalken
Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn av så kallade miljöfarliga verksamheter, som hanterar bland annat kemikalier och farligt avfall. Till-synen sker med olika intervall beroende på verksam-hetens art och storlek. De verksamheter som bedöms kunna orsaka störst miljöstörningar prioriteras. Miljö- och byggnadsnämnden har också tillsyn av kemiska produkter och varor i detaljhandeln.
Under 2015 påbörjades tillsynsprojektet
Kemikaliesmarta/Giftfria förskolor. Alla förskolor i kommunen kommer under 2015/2016 att få besök där bland annat information och råd ges kring olämp-liga leksaker och varor som bör rensas bort för att minska barns exponering för farliga ämnen i förskole-miljö. [30]
Avloppsvatten till Käppalaverket
De flesta av Sollentunas hushåll och företag är an-slutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Till detta reningsverk leds avloppsvattnet från 11 kommuner i Stockholms län. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård.
De flesta av Sollentunas hushåll och företag är an-slutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Till detta reningsverk leds avloppsvattnet från 11 kommuner i Stockholms län. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård.