Ett rikt växt- och djurliv

Koldioxidutsläpp

Den största delen av koldioxidutsläpp som sker inom Sollentunas gränser kommer från vägtrafiken.

Luftföroreningar

Luftföroreningar kommer till största delen från vägtrafiken. Sollentuna kommun mäter kontinuer-ligt kvävedioxid på sju platser i kommunen, ozon på två platser och partiklar på fyra platser.

Försurning

Nedfall av svavel och kväve är främsta orsaken till att mark försuras. Både kväveoxid- och svavel-dioxidutsläppen har minskat i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Sollentunas sjöar är inte hotade av försurning.

Markföroreningar

I Sollentuna finns ungefär 500 fastigheter där det misstänks att det kan finnas föroreningar i marken.

Föroreningarna utgör inte någon akut fara, men de ska beaktas till exempel vid nybyggnation.

Radon

Radon är en gas som finns naturligt i mark, luft och vatten. Markradon är vanligt i Sollentuna. Därför byggs all bebyggelse radonsäkert i kommunen.

Övergödning

De flesta av Sollentunas sjöar är övergödda. Göd-ande utsläpp till vattendragen kommer framför allt från dagvatten och hästgårdar. Algblomning och låga syrehalter i sjöarna är exempel på problem som kommer från övergödningen.

Badvatten

Vid alla officiella strandbad tas mikrobiologiska badvattenprover sommartid för att säkerställa att badvattenkvaliteten är god och för att förebygga olägenheter för människors hälsa. Även algblom-ning kontrolleras. Fyra av åtta provsvar visade

”tjänligt med anmärkning”: två vid Edsviken Strandvägen, ett vid Edsviken Badberget och ett vid Edsviken Sjöberg. Exceptionellt stora algmattor av gulgröna slangalger bildades i Ravalen under bad-säsongen. Miljö- och byggnadskontoret avrådde från bad bland alger i Ravalen. På övriga badplatser var badvattenkvaliteten god.

Rening av vatten

Det vatten vi förbrukar i hemmet renas av Käppala reningsverk. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård och slammet sprids på åkermark.

Dricksvatten

Dricksvattnet i Sollentuna kommer från Mälaren och har varit av god kvalitet under 2016. I och med utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i Sö-dersättra och Norrsättra 2017 kommer de flesta enskilda brunnarna tas ur bruk.

Våtmark

Under 1990-talet återskapades cirka 15 hektar våt-mark och cirka 10 hektar tillkom under 2000-talet.

Ett antal skogskärr har också återställts genom att totala skogsarealen. Skötseln av skogarna i naturre-servaten följer renaturre-servatens skötselplan. Ambitions-nivån är hög när det gäller att förstärka den biolo-giska mångfalden.

Odlingslandskap

Nästan all jordbruksmark i Sollentuna ligger i na-turreservat där driften är inriktad på att ta hänsyn till natur- och kulturvärden, samt att hålla odlings-landskapet öppet. I översiktsplanen för Sollentuna kommun betonas vikten av sammanhängande na-turområden. Betydelsen av att gynna den biologiska mångfalden, samt att utveckla tillgängligheten till naturområdena, nämns också.

Buller

Det finns få platser i Sollentuna som kan räknas som riktigt tysta. Största delen av kommunen är utsatt för buller. Den främsta bullerkällan är vägtra-fiken, men även järnvägen och flyget påverkar.

Avfallsplan

Sollentuna är en av de nio SÖRAB-kommunerna som tagit fram en gemensam avfallsplan fram t.o.m.

2020. Den har bland annat som mål att minska avfallets mängd och farlighet och öka återvinning-en. Till exempel samlas matavfallet in och behand-las så att det blir till biogas.

Klimatstrategi

Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimat-strategi som syftar till att minska klimatpåverkan samt att anpassa och förbättra klimatarbetet i Sol-lentuna.

1. Begränsad klimatpåverkan

Nationellt miljökvalitetsmål

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatföränd-ringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden be-varas, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Växthusgaser

Att växthuseffekten ökar beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Andra växthusgaser har jämförelsevis mycket låga halter, men eftersom dessa gaser har långt kraftigare husverkan ger de ändå ett märkbart bidrag till växt-huseffekten. Till växthusgaserna räknas koldioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid.

Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en årligen uppdaterad åtgärdsplan. Strategin syftar till att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen.

Hösten 2013 bildades miljöutskottet under kom-munstyrelsen. Energi- och klimatrådgivningen bedriver projekt för att minska koldioxidutsläppen.

Kommunfullmäktige antog 2016 mål-och hand-lingsplan för miljö-och klimatarbetet i Sollentuna som gäller till år 2020. Av den framgår att Sollen-tuna har som ambition att vara den första kommu-nen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser

Koldioxidutsläpp i Sollentuna

Utsläppen av koldioxid i Sollentuna var ca 157 000 ton under 2015. Den största delen, 97 procent, av utsläppen kommer från vägtrafiken. Resten kommer från bland annat energiproduktion, arbetsmaskiner och industri. ¹

Utsläpp per invånare i Sollentuna var 2,2 ton 2015 (värden för 2016 har inte tagits fram ännu). Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av fos-sila bränslen (kol, olja och naturgas) som sker inom Sollentunas gränser. Det finns idag inga mätningar som visar våra koldioxidutsläpp från konsumtion och viss del av produktion, och därför finns ett mörkertal vad gäller den totala mängden koldioxid-utsläpp per person.

I kommunen förbrukas energi och produkter som producerats utanför kommunens gränser och samti-digt exporteras produkter ut ur kommunen. Hur stor

den verkliga klimatpåverkan per person i Sollen-tuna är finns det inga beräkningar för. 2013 påbör-jades dock en livscykelanalys av klimatpåverkan från kommunens inköp. När det gäller klimatbe-lastning för hela Sverige ur ett konsumtionsper-spektiv så har utsläppen uppskattats till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige.

Om utsläppsutrymmet för 2050 fördelas lika på en beräknad global befolkning på 9,6 miljarder männi-skor så motsvarar det ett klimatmål på mindre än två ton koldioxidekvivalenter per person och år. I förhållande till dagens utsläpp så innebär det en minskning på cirka 80 procent till år 2050. Ur ett konsumtionsperspektiv så orsakas svenskars kli-matpåverkan till stor del av matkonsumtion, resor med flyg och bilkörning.³

Från 2009 används en ny gemensam beräkningsme-tod inom Europa för utsläppen från vägtrafiken.

Den visar på genomsnittligt 30 procent högre siffror jämfört med föregående beräkningsmetod. Det gör att utsläppssiffrorna från 2009 och framåt inte rakt av går att jämföra med tidigare år, se diagram 1.

Nya siffror på beräknad trafikmängd på E4:an som innebar mer trafik är främsta orsaken till ökade utsläpp av koldioxid. Utbyte till nyare bilar medför dock att kväveoxid och flyktiga organiska ämnen minskar trots trafikökning.

Energiproduktion

98 procent av alla flerfamiljshus och 24 procent av småhusen i Sollentuna är anslutna till fjärrvärme.

Fjärrvärmen till kommunen produceras nästan ute-slutande av förnybara bränslen och återvunnen energi. Koldioxidutsläppen från fjärrvärmen är relativt sett låga.³¹

Antal nya installationer av bergvärme i småhus har minskat sedan 2006, som toppar med 310 nyinstall-ationer under det året. 2016 anmälde 65 fastighets-ägare installation och totalt finns idag 2941 stycken anmälda. De flesta som installerar bergvärme byter från oljepanna eller direktverkande el, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar.

Diagram 1

Utsläpp av koldioxid (CO2) i Sollentuna (ton/år)

Utsläppen av koldioxid var 157 000 ton under 2015

För 2009 har beräkningsme-toden för utsläppen från vägtra-fiken förändrats. I genomsnitt är utsläppen 30 % högre.

De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton växthusgaser per person och år. (Källa: Naturvårdsverket)

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per person och år.

År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Utsläppen av koldioxid 2015 var i Sollentuna 2,2 ton/person. (3,0 ton/person 2010).⁷

2. Antal installerade solceller och solfångare i Sollentuna. Under 2016 installerades solceller på 32 tak.

Totalt finns 66 stycken solcellsanläggningar i Sollentuna.

Solfångare är inte uppkopplade mot elnätet och därför är antalet svårt att bedöma. Troligen finns det ca 30-50 stycken i drift idag, de flesta hos poolägare.³⁵

3. Antal installerade ladd-platser/uttag i Sollentuna Under 2016 installerades 11 stycken publika-ladd-platser/uttag i Sollentuna.

Totalt finns 13stycken publika ladd-platser/uttag i Sollentuna. ³⁵

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Koldioxid utsläpp i ton/år

?

2. Frisk luft

Nationellt miljökvalitetsmål

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Miljökvalitetsnormer och miljökvali-tetsmål

Miljökvalitetsnormer är de förorenings- eller stör-ningsnivåer som människor kan utsättas för utan större fara, eller som miljön eller naturen kan belas-tas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Sve-rige finns det idag miljökvalitetsnormer för kväve-dioxid, kväveoxider, svavelkväve-dioxid, bly och partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Varje kommun ska kontrollera att normerna uppfylls inom kommunen. Sollentuna kommun är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsförbund (ÖLVF). Beräk-nade luftföroreningshalter framtagna av ÖLVF för år 2015 visar att miljökvalitetsnormen för dygns-medelvärdet för Partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) överskrids längs väg E4 genom Sollentuna, se bilaga 1 och 2. Länsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett reviderat åtgärds-program för partiklar (PM10) och kvävedioxid (antogs 2012), som syftar till att aktuella miljökva-litetsnormer ska följas inom det geografiska område där de överskrids. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020.

Vi vet sedan tidigare att luftföroreningar kan orsaka bland annat astma, hjärtsjukdomar och inflammat-ion i kroppen. En studie från Umeå universitet visar också på ett samband mellan höga halter luftförore-ningar och ökad risk att utveckla demens och psy-kisk ohälsa.

Kvävedioxid och kväveoxid

Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedi-oxid på sju platser i kommunen. Mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten visar att miljö-kvalitetsnormen för årsmedelvärdet (40 och 30 µg/m³ för hälsa respektive vegetation) klaras i Sol-lentuna, se diagram 2. Miljökvalitetsmålet 20 µg/m³ för årsmedelvärdet klaras inte vid en av sju mätstat-ioner (Lummervägen vid Eriksbergsskolan).

De höga kvävedioxidhalterna har till största delen sitt ursprung i vägtrafiken. Mätningar har pågått sedan början av 1990-talet.

Partiklar (PM10)

Barn och astmatiker är särskilt känsliga för partiklar i luften. Exponering för partiklar kan hos barn för-sämra lungfunktionen och påverka lungornas nor-mala utveckling.

Partiklar mäts kontinuerligt i Sollentuna och totalt finns fyra partikelmätare. Mätresultat för Ekmans-väg 11 och Eriksbergsskolan saknar mätvärde för maj och juni månad och visar ett årsmedelvärde på 12,1 g/m³ på båda platserna. Övriga resultat visas i diagram 5. På grund av vindförhållanden är värdena på västra sidan lägre än de på den östra sidan om E4:an. Halterna varierar längs vägen beroende på trafikmängd och topografi.² Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet 40 µg/m³ klaras i Sollentuna, se diagram 5. Miljökvalitetsnormen anger att dygns-medelvärde 50 µg/m³ får överskridas 35 gånger per år (90-percentil). Partikelhalten överskred 50 g/m³ 9 dygn vid E4 Häggvik, 0 dygn vid Eriksbergssko-lan, 1 dygn vid Töjnaskolan och 2 dygn vid Ek-mansväg 11 under 2016.

Vid mätstationen E4 Häggvik i Sollentuna har års-medelvärdet minskat med ca 35 % sedan år 2008.

Minskningarna beror både på minskade bakgrunds-halter och minskat lokalt bidrag. En av orsakerna kan tillsammans med hastighetssänkningen som gjordes 2014 på väg E4 vara att dubbdäcksanvänd-ningen minskat i Stockholms län från cirka 70-75 procent till cirka 30-55 procent. ⁵

Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del från vägtrafiken genom till exempel slitage av särskilt dubbdäck, vägbeläggning och uppvirvlad sand. Halterna är framförallt höga på våren, se variationen per månad i diagram 6. Trafikverket i Region Stockholm dammbinder statliga vägsträckor i Stockholms län där det finns risk för höga halter av partiklar, PM10. Längs väg E4 i Sollentuna kommun utförs dammbindning i vägrenen på sträckan mellan Tureberg och Helenelund (söder-gående trafik), samt sträckan mellan södra ändan av Norrviken och trafikplats Rotebro (norrgående trafik). Under 2016 utfördes dammbindning vid ca

15 tillfällen. ⁵

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

NO ₂

Eriksbergsskolan Krondropp Kronovägen, norr Pommern Rättviksvägen Slånbärsvägen Centrum-byggnaden

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Järva E4 Pommern Eriksbergsskolan

Miljökvalitetsmål årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm årsmedelvärde

Diagram 2

Kvävedioxidhalter (NO2) i luften g/m³, årsmedel-värde.

År 2016 var värdena 17 g/m³ vid E4 Pommern och 4,6

g/m³ på Järvafältet och vid Eriksbergsskolan 26 g/m³

Diagram 3

Kvävedioxidhalter (NO2) i luften g/m³, månadsmedelvärde.

Kvävedioxid i Sollentuna gatunivå, månadsmedel-värden 2016. Miljökvali-tetsnorm för månadsme-delvärde finns inte.

NO 2

0 10 20 30 40 50 60 70

Järva

E4 Pommern

Ozonhalt

Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxider i närvaro av solljus. Ozonhalten mäts under sommar-halvåret på två platser i kommunen. På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m³ och vid Pommern 54 µg/m³, se diagram 4.⁴

Svaveldioxidhalt

Svaveldioxidhalten i luften ligger med mycket god marginal under miljökvalitetsnormen. Resultat från luftvårdsförbundets mätstationer visar på låga halter i hela länet. Svaveldioxidhalten har minskat kraftigt i Sollentuna sedan 1970- och 1980-talet.⁵

Bensen

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela länet.⁵

Bly

Miljökvalitetsnormen för bly klaras med god mar-ginal i länet.⁵

Benso(a)pyren

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen underskrids.²⁰

Arsenik, kadmium och nickel

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen bedöms klaras med god marginal i länet.⁴³

Diagram 4 Ozonhalter (O3) i luften, g/m³, medelvärde sommarhalvår På Järvafältet var medelvärdet 52 g/m³ och vid E4 Pommern 54 g/m³ år 2016.

Ozon

Diagram 5

Partiklar (PM10) i luften, g/m³, årsme-delvärde

År 2016 var årsmedelvärdet vid E4 i Häggvik, 14 g/m³ vid Ekmansväg 12 g/m³, 12

g/m³ vid Eriksbergsskolan och 11,5 g/m³ vid Töj-naskolan. Miljökvalitets-normen ska inte överskrida 40 g/m³ och miljökvalitets-målet 15 g/m³.

Diagram 6

Partiklar (PM10) i luften, g/m³, månadsmedel-värde

PM10, i Sollentuna, gatunivå, månadsme-delvärden 2016. Miljö-kvalitetsnorm för må-nadsmedelvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Eriksbergs-skolan och Ekmans-väg. Detta kan påverka resultatet.

0 5 10 15 20 25 30

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

PM10

E4 Häggvik Töjnaskolan Ekmans väg Eriksbergsskolan

0 5 10 15 20 25

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

PM10

E4 Häggvik

Eriksbergsskolan

Ekmans väg

Töjnaskolan, gatunivå

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

PM2,5

Töjnaskolan E4 Häggvik Eriksbergsskolan Ekmans väg Diagram 7

Partiklar (PM2,5) i luften, g/m³, årsme-delvärde

År 2016 var årsmedelvärdet vid E4 i Häggvik, 5,5 g/m³ vid Ekmansväg 5,2 g/m³, 5,5 g/m³ vid Eriksbergs-skolan och 5,3 g/m³ vid Töjnaskolan . Miljökvalitets-normen ska inte överskrida 25 g/m³ och miljökvalitets-målet 10g/m³.

Diagram 8

Partiklar (PM2,5) i luften, g/m³, månadsmedel-värde

PM2,5, i Sollentuna, gatunivå, månadsme-delvärde 2016. Miljö-kvalitetsnorm för må-nadsmedelvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Eriksbergs-skolan och Ekmansväg.

Detta kan påverka resultatet.

4,6 4,7 4,8 4,9 5 5,1 5,2 5,3 5,4 5,5 5,6

2015 2016

PM2,5

E4 Häggvik

Eriksbergsskolan

Ekmans väg

Töjnaskolan

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Halt av kvävedioxid

Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid ska inte överstiga 40 µg/m³ som årsmedelvärde och 60 µg/m³ som dygnsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten 20 μg/m³ som årsmedelvärde ska inte överskridas.

Årsmedelvärdet är 4,6 -26 μg/m³ vid de sju mät-punkterna i Sollentuna. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde klarades vid alla mätpunkter men inte miljökvalitetsmålet vid Lummervägen under 2016 .⁴

2. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen

De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska från 1997 års nivå.

Utsläppen i Sollentuna har minskat med ca 80 % totalt och med ca 96 % för vägtrafiken sedan 1997 (nya uträkningsmetoder anpassade för EU gör att värdena underskattats tidigare år).⁶

3. Halt av benso(a)pyren

Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,1 ng/m³ som årsmedelvärde år 2020.

En kartläggning visar att halterna underskrids i hela länet.²⁰

4. Halt av partiklar

Miljökvalitetsnormen för PM 10 i luften ska inte överstiga 40 µg/m³ som årsmedelvärde och 50 µg/m³ som dygnsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet får högst överskridas 35 dygn per år.

Miljökvalitetsmålet för PM 10 ska inte överstiga 30 µg/m³ som dygnsme-delvärde, eller 15 µg/m³ som årsmedelvärde.

Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 i luften ska inte överstiga 25 µg/m³ som årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet ska inte överstiga10 µg/m³ som årsme-delvärde och 25 µg/m³ som dygnsmedelvärde. 25 µg/m³ får överskridas högst 3 dygn per år.

Miljökvalitetsnormen för PM 10 klarades vid Häggvik E4:an, Ekmansväg 11, Töjnaskolan och Eriksbergsskolan. Årsmedelvärdet uppmättes till 14 µg/m³. 12 µg/m³, 11,5 respektive 12 µg/m³ jämfört med normens gränsvärde på 40 µg/m³. Antal dygnsmedelvärden över 50 µg/m³ uppgick till 9 dygn vid Häggvik, 2 dygn vid Ekmansväg 11, 1 dygn vid Töjnasskolan och 0 dygn vid Eriks-bergsskolan jämfört med normens tillåtna 35 dygn.

Miljökvalitetsmålet för PM 10, 15 µg/m³ som årsmedelvärde, klarades också vid samtliga mät-stationer. Antal dygn över 30 µg/m³ 35 stycken vid Häggvik,18 stycken vid Ekmansväg 11 och 15 stycken vid Eriksbergsskolan jämfört med tillåtna 30 dygn.²

Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 klarades vid alla mätstationer. Årsmedelvärdet uppmättes till mellan 5,2-5,5 µg/m³ jämfört med normvärdet 25 µg/m³.

Miljökvalitetsmålet som årsmedelvärde 10 µg/m³, klarades också för PM 2,5. Dygnsmedelvärdet 25 µg/m³ får inte överskridas mer än 3 dygn per år och antal dygn över 25 µg/m³ var 2 stycken vid Hägg-vik. Samtliga mätstationer klarade dygnsmedel-värdet under 2016.²

5. Dubbdäcksandelar i procent (%) av stillastående fordon Stillastående fordon har räknats på infartsparkering Rotebro, företagsparke-ring Norrviken, och parkeföretagsparke-ringshuset Sollentuna centrum.

Av totalt 827 stillastående räknade fordon hade 67,7 % dubbdäck i Sollentuna 2016. Jämfört med 60 % 2014 ⁵⁰

3. Bara naturlig försurning

Nationellt miljökvalitetsmål

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markför-lagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar

Försurande ämnen

Nedfall av svavel- och kväveföroreningar är främsta orsaken till att mark försuras. Försurningen medför bland annat att kväve och metaller kan läcka ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte längre mätningar av nedfall av svavel och kväve över Sollentuna, eftersom båda minskat sedan mitten av 1990-talet. Ansvaret för övervakning av nedfall av svavel och kväve ligger på länsstyrelsen.

I Sverige anses miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till 2020. Bedömningen har inte ändrats och baseras främst på hur nedfall av försurande luftför-oreningar och skogsbruk förändras över tid. Ut-vecklingen i miljön bedöms dock vara svagt positiv.

Det är endast i Stockholm och Uppsala län där miljökvalitetsmålet bedöms nås i Sverige.⁹

Utsläpp av kväveoxid

Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har minskat med 75 procent sedan 1995. För minsk-ningen står främst utsläppen från trafiken som har minskat med 73 procent sedan 1995. Trafikens minskade utsläpp beror på förbättrade bränslen och en ökning av fordon med hårdare avgaskrav.

Av de totala kväveoxidutsläppen kommer 95 pro-cent från vägtrafiken, 2 propro-cent från energiprodukt-ion och 3 procent från övrigt.⁷

Utsläpp av svavel

Sedan 1980-talet har svaveldioxid minskat kraftigt och årsmedelvärdet har det senaste åren uppmätts

till under 1 μg/m³. Anledningen till minskningen under 1980-talet var främst sänkt svavelhalt i eld-ningsolja, minskad oljeförbränning samt minskad svavelhalt i fartygsbränsle. Genom planerade åtgär-der i Europa är det troligt att halten av svaveldioxid i tätorter ytterligare kan minskas. Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsammare än under 1980- och 1990-talet.⁵

Naturligt sur sjö

Snuggan är en näringsfattig brunvattensjö i Sollen-tuna med ett naturligt lågt pH-värde på grund av omgivande hällmarker och magra jordarter. Sjöns karaktär ska bibehållas, men ytterligare tillförsel av försurande ämnen kan på sikt äventyra sjöns återgå till skogens ekosystem. I samband med ned-brytningen av organiskt material sker en viss höj-ning av pH-värdet i skogsmarken som är positivt.

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Försurning av sjöar och rinnande vatten

Sollentunas sjöar är inte försurade och det föreligger ingen försurningsrisk. Snuggan har naturligt lågt pH.

2. Försurning av skogsmarken

Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stockholms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en

återhämt-ning ska ha påbörjats.

?

Markförsurningen har avstannat i norra halvan av länet. Basmättnadsgraden och pH-värdet ökar här, samtidigt som halten utbytbart aluminium minskar.

Detta har medfört att en stor del av länets norra halva numera ligger i den lägsta surhetsklassen, det vill säga den långsiktiga risken för försurningsskador är liten.¹⁰ 3. Utsläpp av kväveoxider

De sammanlagda utsläppen av kväveoxider totalt och från transport-sektorn ska minska från 1995 års nivåer.

Utsläppen har minskat i Sollentuna med 75 % totalt och 73 % för vägtrafiken sedan 1995.

1995: totalt: 1 800 ton, varav vägtrafik 1 700 ton.¹¹

1995: totalt: 1 800 ton, varav vägtrafik 1 700 ton.¹¹

In document 05.1. Miljöredovisning 2016 (Page 5-39)