6 Diskussion
6.3 Till vem riktar sig denna studie?
Studien riktar sig till speciallärare, specialpedagoger och skolledning som arbetar med lärande samtal i sin organisation.
Förväntningar på vilka arbetsuppgifter specialläraren ska ha baseras mycket på tradition. Förväntningarna på att specialläraren ska arbeta med enskilda elever eller elevgrupper är fortfarande allmänt vedertagna (Tornberg & Svensson, 2012). Skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5§ tredje stycket skollagen 2010:800). Därför behövs studier liksom denna som undersöker innehållet i skolans verksamhet och bidrar till ny kunskap inom det specialpedagogiska kunskapsfältet.
Den gemensamma begreppsförståelsen är en lärdom att ta med sig för de skolor som använder sig av lärande samtal i sitt arbete. Betydelsen av speciallärarens/specialpedagogens ledning i både organiserande, sammanfattande, fördjupande och rådgivande funktioner samt
möjligheten att utveckla specialpedagogiska arbetssätt som leder till inkludering av elever som har svårt att i den ordinarie undervisningen nå målen går att läsa om i denna studie.
36
Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning: En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A., Klasson, J-Å. & Nordevall, E. (2002). Reflekterande samtal för pedagogisk utveckling. Lärare och specialpedagog i samverkan om lärande i matematik. (INSIKT 2). Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011).(Red.), Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Alexandersson, U. (2009). Sofias situationer för samspel. A. Ahlberg (Red.),
Specialpedagogisk forskning: En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
von Ahlefeld Nisser, D. (2009). Vad kommunikation vill säga: En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
Andersen, T. (2012). Reflekterande processer; Samtal om samtal om samtalen. Malmö; Studentlitteratur.
André, J. & Salmijärvi, S., (2009). Det sociokulturella perspektivet: En kritisk granskning. Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21573/1/gupea_2077_21573_1.pdf Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av
specialpedagogers handledningssamtal. Institutionen för utbildningsvetenskap, avdelning pedagogik, Karlstad: Karlstad Universitet.
Bladini, U.-B. (1990). Från hjälpskolelärare till förändringsagent: Svensk
speciallärarutbildning 1921 -1981 relaterad till specialundervisningens utveckling och förändringar i speciallärarens yrkesuppgifter. Diss., Göteborgs universitet, Göteborg
Cohen, L., Manion, L.& Morrisson, K. (2007). Reserch Methods in Education. Oxon: Routledge.
Egelund, N.,Haug, P.& Persson, B., (2006). Inkluderande pedagogik i ett skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Emsheimer, P. (2005). Metod och reflektion. I P. P.Emsheimer, H. Hansson & T. Koppfeldt (Red.), Den svårfångade reflektionen Lund: Studentlitteratur
37
Ericsson, G., RUC. (2001). Arbetslagsutveckling och lärande samtal. Karlstad; Universitetstryckeriet.
Fischbein, S. (2007) Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik: Sex pedagoger om
forskningsområdet och forskningsfronterna. (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Friman, H., Henschen, H. M., Högberg, L., Silvén-Garnert, E. & Söderlind, I. (1985). Skolbarn, en folkundervisning växer fram. Stockholm: Tidens förlag
Giota J. (2008). Särskilt stöd ger inte förväntad effekt. Pedagogiska magasinet, 2, 56-59 Gjems, L. (2007). Meningsskapande handledning. T.Kroksmark & K.Åberg (Red.),
Handledning i pedagogiskt arbete (s.179-198) Lund: Studentlitteratur.
Hammar Chiriac, E. (2009). Släpp tankarna loss – det är nytt. Kvalitetsgranskning av ett reformarbete. Linköping: Linköpings universitet.
Holmgren, A. (2006). Klassrummets relationsetik; Det pedagogiska motet som etiskt fenomen. umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:145102/FULLTEXT01 Umeå; Umeå universitet
Idol, L.; Paolucci-Whitcomb, P. & Nevin, A. The Collaborative Consultation Model. Journal
of Educational & Psychological Consultation. (1995) Vol. 6 Issue 4, p347. 15p Johansson, C. (2010). Framgång i undervisningen – En sammanställning av
forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Skolinspektionen Dnr 2010:1284
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lauvås, P. & Handal, G. (1993). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.
Maltén, A.(1989). Specialpedagogiken och arbetslaget. Stockholm: Liber.
Nilholm, C. (2003, 2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C. (2007). Vad och vems är kunskapsobjektet? Reflektioner över hur den
specialpedagogiska praktiken kan och bör studeras. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.). Reflektioner kring specialpedagogi: Sex pedagoger om forskningsområdet och forskningsfronterna. (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
O’Connor, J.& McDermott. I. (1997). The Art of Systems Thinking; Essential Skills for Creativity and Problem Solving. London: Thorsons.
38
Persson, B. (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände? I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogi: Sex pedagoger om
forskningsområdet och forskningsfronterna. (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Rosenqvist. J. (2007). Några aktuella forskningstrender. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.) Reflektioner kring specialpedagogik: Sex pedagoger om forskningsområdet och forskningsfronterna. (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Rönnerman. K. (2007). (Red.). Aktionsforskning i praktiken - förskola och skola på vetenskaplig grund., Lund, Studentlitteratur.
Schuck,S., Aubusson, P. & Buchanan,J. (2008). Enhancing teacher education practice through professional learning Conversations. European Journal of Teacher Education Vol. 31, No. 2, May 2008, 215–227
Scherp, H.-Å.(2003a). Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling. I G, Berg & Scherp, H-Å.(Red.) (Myndigheten för skolutveckling: Forskning i fokus, nr 15).
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Scherp, H.-Å.(2003b). Att leda lärande samtal. Karlstad; Universitetstryckeriet. Scherp, H.-Å.(2008). Att leda lärprocesser. Karlstad; Universitetstryckeriet. SFS 2007:63. Utbildningsplan för utbildning av speciallärare. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SFS 2012:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Simeonsdotter Svensson, A. (2011). Lärande i förskoleklassens samling. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning: En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Sjöström, U. (1994). Hermeneutik – att tolka utsagor och handlingar. I B. Starrin & P-G. Svensson (Red.). Kvalitativa metoder och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:
Skolverket.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken; Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm; Nordstedts.
SOU 1997:108. Att lämna skolan med rak rygg- om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Fritzes.
39
SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling: Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande. Stockholm: Fakta info direkt.
Sundqvist, C. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning: Lärares tankar om specialpedagogisk handledning. Åbo, Finland: Åbo Universitet.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken; ett sociokulturellt perspektiv.Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Søndenå, K. (2002). Tradisjon og Transcendens – ein fenomenologisk studie av refleksjon i norsk førskulelærarutdanning. Acta Universitatis Gothoburgensis.
Tiller, T. (1999). Aktionslärande; Forskande partnerskap i skolan. Malmö: Runa förlag. Tjernberg, C. (2007). Om konsten att möta elever i läs- och skrivsvårigheter- En retrospektiv
fallstudie. Stockholm: Lärarhögskolan.
Tornberg, A.,Svensson, L. (2012). Specialpedagoger och speciallärare, vilka är de? Lärarförbundet www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/.../specpedrapport_april_12.pdf
40
Bilaga 1
Medgivande
Hej alla i arbetslaget!
Jag är en student som går sista terminen på speciallärarprogrammet. Nu är det dags för oss att göra en fördjupad studie inom något område.
Jag har tänkt att jag ska göra en undersökning som analyserar de lärande samtalen. Det första jag kommer att titta på är vilken roll specialpedagogen har som samtalsledare. Jag kommer också att titta på innehållet i samtalet och samtalsstrukturen (hur man samtalar). Jag kommer att skriva på ett sätt som gör att man inte kan identifiera någon av er i uppsatsen när den är klar.
För att kunna systematisera och analysera samtalen tänkte jag använda mig av filmning som metod istället för bara ljudinspelning. Det handlar om att det blir lättare att transkribera (skriva ner) ett samtal när man ser vem som säger vad. När samtal sker i grupp talar
människor ibland i munnen på varandra och det är då svårt att utan bild veta vem som säger vad. Jag kommer att ställa upp kameran och inte närvara själv, det är XX/XX som leder samtalet hos er som vanligt.
Det är endast jag personligen och min handledare vid universitetet som kommer att ha tillgång till det filmade materialet. I samband med databearbetning och analys kommer jag ta bort den information som skulle kunna bidra till identifiering av dig som individ, och som arbetslag. Efter uppsatsens godkännande förstörs filmen och transkriberingen, så att det inte kan komma i tredje parts händer.
Som jag skrivit så kommer inte individ eller arbetslag att kunna identifieras i uppsatsen, men jag kommer att stå som författare så det skulle, för den som vill gå att ta reda på vilken skola jag skrivit om.
Din medverkan är betydelsefull för min studie, för att förstå specialpedagogens roll som samtalsledare. Jag ber dig därför att delta i min studie, och för det behöver jag ditt samtycke.
Med vänlig hälsning Kajsa Wingård
Jag godkänner att vara med i din studie:
__________________________________________________________________________
41
Bilaga 2
Andra lärande samtalet (lathund för samtalsledaren)
(används vid samtal A)
1. Inledning – sammanfattar gruppens tankar om ”Hur kan vi
utveckla våra arbetssätt för att hjälpa eleverna att nå
lärandemålen i Lgr-11”? Det stora mönstret/lärdomar som jag
såg/tog med mig. Ni började med att prata om…. Slutade med…
Det som var gemensamt, det som stack ut… Håller ni med om
beskrivningen?
2. Tittar tillbaka till det förra samtalet. Vilka tankar har ni fått efter
förra samtalet, vad gäller …
Egen reflektion – skriv! Tänk kring begreppen och skriv ner dina
tankar (enskilt) ca.1 minut.
3. Presentation laget runt utan kommentarer. De andra antecknar
sina frågor/funderingar/reflektioner under tiden som kollegorna
redovisar sina tankar.
4. Samtalsledaren sammanfattar och de andra får ställa följdfrågor.
En fråga i taget laget runt så långt det räcker. samtalstid max 1
min. Upprepas med samtliga i arbetslaget.
5. Nya tankar: reflektion enskilt ca en minut.
6. Laget runt en presentation av vars och ens tankar kring det som
sagts.
7. Mönster och lärdomar: gemensam sammanfattning om hur kan vi
utveckla våra arbetssätt. Vad är viktigt? Samtalsledaren skriver
sammanfattningen.
8. Vilka konsekvenser (förklara vad ordet konsekvenser innebär så
att det inte får en negativ laddning, praktiskt i vår
klassrumssituation) får sammanfattningen för arbetet i vårt al?
Samtalsledaren skriver ner.
9. Samtalsledaren läser upp formuleringarna tills alla i al är nöjda.
10. Pröva till nästa samtal…
42
Bilaga 3
Tredje lärande samtalet (lathund för samtalsledaren)
(används vid samtal B)
1. Inledning – sammanfattar gruppens tankar om att utveckla
arbetssätt från förra samtalet. Det stora mönstret/lärdomar som
jag såg/tog med mig. Ni började med att prata om…. Slutade
med… Det som var gemensamt, det som stack ut… Håller ni med
om beskrivningen?
2. Dagens spelregler: Samtalsledarens roll är på att ett juste sätt
bjuda motstånd. Begränsad samtalstid, max 1 min, (fortsätta laget
runt tills frågan är uttömd).
3. Tittar tillbaka till det förra samtalet. Vad är det som är viktigt,
känns angeläget att fortsätta med utifrån ert förra samtal. Egen
reflektion – skriv! Tänk kring begreppen och skriv ner dina tankar
(enskilt) ca.1 minut.
4. Presentation laget runt utan kommentarer. De andra antecknar
sina frågor/funderingar/reflektioner under tiden som kollegorna
redovisar sina tankar.
5. Samtalsledaren sammanfattar och de andra får ställa följdfrågor.
En fråga i taget laget runt så långt det räcker. samtalstid max 1
min. Upprepas med samtliga i arbetslaget.
6. Nya tankar: reflektion enskilt ca en minut.
7. Laget runt en presentation av vars och ens tankar kring det som
sagts.
8. Mönster och lärdomar: gemensam sammanfattning om lärande
klassrumsklimat. Vad är viktigt? Samtalsledaren skriver
sammanfattningen.
9. Vilka konsekvenser (förklara vad ordet konsekvenser innebär så
att det inte får en negativ laddning, praktiskt i vår
klassrumssituation) får sammanfattningen för arbetet i vårt al?
Samtalsledaren skriver ner.
43 Arbete i arbetslaget Lärande samtal Lärande samtal Arbete i arbetslaget Mönster Lärdomar Mönster Lärdomar Lärande samtal NY KUNSKAP Bilaga 4
Välkommen till lärande samtal!
I vår kommer vi att träffas vid tre tillfällen då HELA arbetslaget får möjlighet att tillsammans med en samtalsledare utveckla sina tankar kring frågeställningen: Hur kan vi utveckla våra
arbetssätt för att hjälpa eleverna till att nå lärandemålen i Lgr -11?
Vi kör igång redan vecka 3!
SPG kommer att leda samtalen, samt ordna personal till elevgrupperna under samtalen, som kommer att vara en timme per gång (se tidsplaneringen). Arbetslagen står för
innehåll/planering av lektionerna och förmedlar detta till berörd personal i SPG (eller annan vikarie).
Syftet med de lärande samtalen är att utveckla arbetssätten tillsammans med sina kollegor i arbetslaget och utveckla vår profession. Det är alltså arbetslagsutveckling, men också ett led i vårt kartläggningsarbete, att få syn på och utveckla goda exempel som kan komma hela skolan till del.
Första samtalet behöver var och en förbereda genom att ta del av befintliga kartläggningar,
(sociogram, ma, sv…–mätpunkterna), som gäller ditt arbetslag). Fråga gärna SPG om ni undrar vad detta skulle kunna vara.
Hur använder vi i vårt arbetslag dessa kunskaper för att utveckla undervisningen och arbetssätt?
44
Bilaga 5
Samtal A – sammanfattning
Vid samtal A närvarar specialpedagogen Linda och pedagogerna Lena, Desirée, Bea och Frida.
Arbetslaget har två rubriker på sitt föregående samtal, vad kartläggningar och mätpunkter används till och hur barnen är i dagens samhälle.
Speciallärare Linda: Va de gäller kartläggningar och mätpunkter så skrev ja, ja har försökt sammanfatta å så lägger vi till här om de e nått som ni tänker men ni sa att ni använder för att göra läsgrupper… ni använder mätpunkter i kartläggningar för att jobba med de som eleverna är svaga på, för å styra upp i fri lek, å då tror ja det va sociogram å sånt vi prata om..ehm.. å sen va de nån som satt hon inte använder nåra kartläggningar utan mer jobba i vardan, praktiken… eh..Å sen så prata ni om extra fokus på dom som behöver lite extra, att man, att de alltid e bra att ha den kunskapen me sej i mötet me barna. Va behöver gruppen i stort, behöver vi gå tillbaka… behöver vi använda, de va nån av er som sa använder material t.ex den gröna boken i matte för å repetera när de e nånting man har sett. Man använder kartläggningar för att ge information på
utvecklingssamtal, för å kunna prata om barnen i arbetslaget, sprida information, alltså hur läget ä, och för att veta…om barnet förväntas nå målen eller inte.
Barnen e ofta gränslösa, barnen behöver få ta del av våra äldre erfarenheter, barnen behöver få lära sej å vänta på sin tur, eh..nån av er sa att de e en skrämmande utveckling, ehm..ni prata om att det är viktigt att vi respekterar barnen, sen prata ni om att de e viktigt att barnen respekterar oss, ni pratade om att barnen tar väldigt mycket plats ida, å sen prata ni om ett otrevligt och ovårdat språk, som har blivit vanligt, eh..ni pratade om att barnen ida har svårt å ha tråkigt, ni pratade om
sappgenerationens barn, å så pratade ni om hur viktigt dä ä att vi som vuxna ä förebilder.
Utifrån denna sammanfattning ställs en fråga om hur pedagogerna gör i sin undervisning för att förhålla sig till det de tidigare talat om. Efter tre minuters tänkande och skrivande berättar var och en om sina tankar som jag här återger en sammanfattning av:
D: Barnen tränar i grupp att få bli lyssnade på till punkt, pedagogen leder samtalen.
Pedagogen berättar att hon har talat med barnen om positiva ordningsregeler, istället för att säga hur man inte ska göra får barnen komma på hur man ska göra. Träna hur man ska vara själv, inte hur andra ska vara. Hon talar om att låta barnen få träna samarbete och att
mätpunkterna visar vad barnen behöver träna på i t.ex. matte och svenska.
B: Med hjälp av sociogram kan man styra leken. Man kan sätta in stödinsatser och jobba mer med något område där barnen visar sig svaga. Mätpunkter kan användas för att berätta för föräldrarna om barnen. Alla ska komma till tals, man måste se till att även de försiktiga får plats.
Lena: Man är hela tiden lyhörd för barnen, allt som sägs och görs. Man samtalar mycket med dem för att få en bild av dem. Man lär känna dem och dokumenterar det man ser och hör. Rollspel är ett bra sätt att arbeta med turtagning och att respektera varandra. Det fungerade bra när de arbetade med det förra terminen. Hon talar också om hur bra det är med samlingar. Hon använder kroppsspråk mycket när hon talar med barnen. Till sist så talar hon om att man ska träna på tystnad.
45
Frida: (som inte har hunnit skriva, hon kom in just när de andra skrivit klart) Hon talar om att dokumentera små saker man hör och ser för att minnas. Kroppsspråket använder hon sig mycket av. Kartläggning är hon inte så inblandad i säger hon, som hon ser det.
Efter att alla pedagogerna redogjort för sina samtal bjuds alla in att i tur och ordning kommentera eller ställa frågor rund vad pedagogen sagt.
Runt Ds inlägg handlar kommentarerna om att hon säger bra saker. Barnen är bättre på att säga vad andra inte ska göra än att berätta vad de själva ska göra. Man ska också fråga de tysta barnen så att man vet att de har lyssnat. Att det är bra att upprepa vad barnen sagt för att stärka dem är också en tanke som lyfts.
På Beas inlägg handlar kommentarerna om att det hon säger är viktigt och att det handlar om värdegrund. Någon tycker det är svårt att få de aktiva barnen att begränsa sig och undrar hur man lockar de barn som inte tar så mycket plats. Ibland får man vara nöjd med ett ja eller nej. Bea tycker att alla barnen i gruppen försöker. Hon säger att det också har med personlighet att göra men att man får öva.
Gruppens samtal om det Lena sagt handlar om hur Lena gör när hon dokumenterar. Det gör hon i sin kalender. Sedan handlar samtalet om hur lite tystnad barnen har runt sig och att de skulle jobba mer med det i arbetslaget. Någon talar om en sång som man kan sjunga under tystnad.
Runt Fridas inlägg handlar samtalet om att använda kroppsspråk istället för tal eftersom di ä så proppade mä ljud så dä kan räcka liksom. Men viktigt är att kroppsspråket säger samma som handlingen. Det blir ett långt samtal om att barn är ärligare än vuxna när det gäller att visa vad de känner.
Kort sammanfattning är att samtalet handlade om kroppsspråk, om tystnad och hur man kan arbeta med det, om hur man kan ge barnet odelad uppmärksamhet som skapar förutsättningar för ett jämt fördelat talutrymme i gruppen, om lyhördhet och ”det tysta”, vad som händer där vi inte är riktigt med och hör och ser.
46
Bilaga 6
Samtal B – sammanfattning
Vid samtal B närvarar speciallärare Caroline samt pedagogerna Nettan, Tanja och Lisa. Samtalet inleds med en sammanfattning av föregående samtal precis som i samtal A.
…för det vi haft som fokus nu de e hur kan vi utveckla våra arbetssätt för att hjälpa eleverna att nå lärandemålen. Det har liksom varit paraplyt.. eh..och de som ni sa… om vi gör en kort kort sammanfattning av första samtalet så prata ni om att nyttja resursen…ni prata om att samplanera och byta erfarenheter. Och hur får man eleverna medvetna om kunskapskrav, bedömning..
och..eh..De som ni bestämde er för då var att tänka på pröva… Hur kunde ni delge eleverna vad de behövde kunna för kunskaper, förmågor, feedback, feed forward och vad kan vi konkret göra för att förbättra arbetssätt, ta vara på resultat, mätpunkter, osv
..fortsatte samtalet om att göra eleverna medvetna. Där hade ni startat detta jobb som ni relaterade till flera stycken…ehm…och gav goda exempel på hur ni jobbat med texter tex. ehm… och ni utveckla det här med att delge målen, så ni är bra på att skriva målen och visa målen inför ett arbetsområde, men ni var inte riktigt, kände er inte riktigt bekväma med att hålla det kontinuerligt, att man liksom lyfta det under tiden. Hur gör man för att få tiden till samtal med eleven, efter man har gjort en uppgift, ett prov eller vad det var, att man liksom vill lyfta, vad är det du kan vad är det du behöver utveckla?
..Tanja var det som sa att du ville fundera mer på hur du skulle kunna använda Ulla och Lisa för att planera in hur man skulle kunna jobba med den stora gruppen och du kanske skulle få
möjlighet att jobba med några få. Och det här med att delge dem målen under tiden. Och så fick ni en fundering, att ta med er under tiden tills idag. Kan gruppen i stort göra något självgående, pedagogen som jobbar med några få elever, det var lite utifrån din tanke där.
Utifrån denna sammanfattning ställs två frågor till pedagogerna. Vilka tankar har ni fått efter förra samtalet och hur påverkar de er vad gäller möjligheten att frigöra tid för de som behöver utmanas och de som behöver stöd? Och, delge mål och hålla dem aktuella och det genom feedback och feed forward? Efter tre minuters tänkande och skrivande berättar var och