6 Samhällsansvar i språkreseföretag
6.3.8 Riktlinjer för studenter
Åkerlund37 och Kruuse af Verchou36 menar att det framförallt är skolorna på destinationerna som erbjuder riktlinjer och ”student guides” som uppmuntrar vissa beteenden hos studenter på plats. STS, däremot, anordnar egna informationsmöten och delar ut så kallade ”expectation documents” med syftet att informera om platsen
35 Niclas Lindeberg, programansvarig STS Språkresor, mailintervju 2014-12-11
36 Jakob Kruuse af Verchou, Regional Manager ESL, intervju 2014-11-20
37 Anders Åkerlund, grundare Avista, intervju 2014-11-24
och uppmärksamma kulturskillnader och integration. Företaget har även regelverk angående bland annat säkerhetsfrågor, som studenterna måste signera (Lindeberg38).
Kruuse af Verchou39 berättar att ESL själva ger viss allmän information om ordningsregler innan avresa. När studenterna ska besöka mer ”exotiska”
destinationer, som exempelvis Japan, erbjuder företaget en guide om kulturskillnader. Åkerlund40 poängterar att råd om hur resenärer ska möta en ny kultur är viktigt, framförallt för volontärprogrammen. Här ingår en introduktion till landet, där tips på vad studenterna bör och inte bör göra tas upp.
Alla intervjuade språkreseföretag berättar att det finns riktlinjer för hur omyndiga studenter ska hantera uteliv och alkohol, och att regelbrott får konsekvenser. På STS gäller till och med nolltolerans mot alkohol för både resenärer och anställda, och företaget använder ett varningssystem vid behov (Lindeberg38). Åkerlund40 på Avista berättar dock att reglerna skiljer sig åt på olika skolor, och att företaget ofta kan anpassa destinationsvalet och välja mer eller mindre strikta skolor utifrån studenternas föräldrars önskemål. Kruuse af Verchou39 berättar att det inte ges några allmänna regler från ESL för myndiga resenärer, även om man tipsar om lämpligt beteende hos en värdfamilj.
6.3.9 Delslutsats
Utifrån intervjuerna kan slutsatsen dras att språkreseföretag arbetar med ett flertal CSR-kriterier inom social hållbarhet, oavsett om det är medvetet eller ej. Viktiga delar är som nämnt att uppmuntra interaktion och respekt för lokal kultur, samt bidragande till interkulturell förståelse och tolerans. Alla företag betonar hur deras produkter kan bidra till detta, och att erbjuda resorna blir därmed ett sätt att arbeta för ökad social hållbarhet. För de studenter som väljer boende hos värdfamilj finns det möjlighet att det tillkommer en extra social dimension, på så vis att studenterna får större insyn i den lokala kulturen. Dock kan det tänkas att en viktig faktor för kulturellt utbyte handlar om studenternas eget beteende och attityder, inte bara om olika boendeformer.
Ett annat CSR-kriterium som uppfylls av de intervjuade företagen är bidragande till välgörande ändamål. Att alla företag kan ge flera exempel på välgörenhetsprojekt
38 Niclas Lindeberg, programansvarig STS Språkresor, mailintervju 2014-12-11
39 Jakob Kruuse af Verchou, Regional Manager ESL, intervju 2014-11-20
som de har stöttat tyder på att detta är vanligt förekommande och anses genomförbart i branschen. Även att stödja volontärarbete är som nämnt ett CSR-kriterium. Genom att fokusera på hur volontärprogram gynnar samhället verkar företagen som erbjuder denna typ av program sträva efter en socialt hållbar verksamhet. Att studenterna lär sig landets språk uppmuntrar även till interaktion med lokalbefolkningen på plats, vilket som nämnt också ingår i social hållbarhet.
Alla intervjuade språkreseföretag arbetar på något sätt med interna arbetsvillkor som i viss mån uppfyller de CSR-kriterier som handlar om rättvis behandling av anställda.
Dock finns det en hel del variation mellan hur stor roll exempelvis jämlikhets- och jämställdhetsfrågor har i de olika företagen. Om även arbetsvillkor hos samarbetspartners längs värdekedjan inkluderas i kriteriet finns en problematik, då två företag uppfattar förmågan att påverka situationen för anställda på de utländska destinationerna som låg.
Att arbeta med CSR genom riktlinjer för resenärers beteende på plats förekommer mer eller mindre inom alla intervjuade företag. En allmän uppfattning verkar vara att studenterna bör få kunskap om kulturskillnader och destinationen som de ska till.
Som tidigare nämnt kan studenters festande och alkoholhantering vara något som kan uppfattas som stötande och ha en negativ kulturell påverkan på destinationen. När företagen berättar om sina regler refereras det dock ofta till föräldrarnas, och i vissa fall den enskilda värdfamiljens, åsikter. Dessutom talas det bara om regler för omyndiga studenter, inte om resenärernas beteenden i allmänhet. Inget tydligt fokus verkar därmed finnas på motverkan av beteende med bredare, negativ sociokulturell påverkan på destinationerna.
Att anlita samarbetspartners som utövar CSR är som nämnt något som anses ingå i social hållbarhet. Detta är ett kriterium som ofta inte verkar ha en stor roll i språkreseföretagens verksamhet, även om ett av de intervjuade företagen lägger stor vikt vid detta genom sina CSR-utvärderingar. Här ska dock nämnas att alla deltagande företag genom intervjuerna har uttryckt att de strävar efter samarbete med välfungerande skolor på olika sätt, vilket troligtvis omedvetet inkluderar aspekter som teoretiskt skulle kunna räknas till CSR. Som nämnt avslutade även ett företag ett samarbete på grund av etiska skäl. En intervju visade dock på uppfattningar om att CSR-frågor inte verkar föras fram inom branschen, och att de skolor som eventuellt
utövar CSR inte för fram det i sin kommunikation utåt. Om så är fallet blir det problematiskt att kunna uppfylla detta kriterium.
Ett annat problematiskt kriterium verkar vara hur företagen kan bidra till lokal utveckling och uppmuntra till att lokala företag på plats anlitas på resorna.
Anledningen är att ansvaret för vilka företag och verksamheter som utnyttjas under kursernas gång i de flesta fall läggs helt på företagens samarbetspartners.
Ytterligare ett CSR-kriterium som i många fall verkar vara undanskymd i språkresebranschen är att utbilda resenärerna själva inom hållbarhetsfrågor; endast ett av de intervjuade företagen uttrycker ambitioner att göra detta. Detsamma gäller för anställda, då majoriteten av de intervjuade företagen inte har någon specifik personalutbildning inom CSR-frågor. Hos ett företag är dock arbetet med CSR som nämnt något som framöver kommer att få större roll, så det är möjligt att utbildning för anställda och resenärer kommer att förekomma oftare i framtiden.