Risk för vattensamling

Det finns alltid en risk att olika gropar skall uppstå i tätskikt, särskilt när underlaget är mjukt till exempel någon form av isolering. Dessa kan bero av olika saker och är ofta oavsiktliga. Groparna är inte projekterade men kan uppstå ändå, därför bör kontroll av tätskikt alltid genomföras innan påbyggnad utförs. Ifall gropar uppmärksammas bör de åtgärdas för att undvika vattensamlingar.

5 RESULTAT

5.1

De granskade projekten

Som en del av den aktuella studien har granskningar av tidigare projekt med takterrasser utförts. Samtliga terrasser har utförts med klassiska terrassbjälklag med till viss del

varierande utformning. I ett av projekten har ganska omfattande fuktproblematik uppstått, i ett annat tolkades handlingar fel som ledde till ett mer komplicerat utförande.

5.1.1

Projekt 1

Projekt 1:s takterrasser utfördes med en påbyggnad av betong (likt figur 13) med två olika metoder för vattenavrinning. Högre upp i huset är takterrassen avgränsad med ett påbyggt räcke vilket gett förutsättningen att vattnet kan ledas under räcket och vidare till hängrännor. Takterrasserna som är större är istället avgränsade med sargelement och vattnet leds till ingjutna vattenkanaler som vidare leds genom sargelementen och ut från byggnaden. På projekt 1 har ingen fuktproblematik uppmärksammats och mot kund lämnades 10 års garantitid på tätskiktet tillhörande takterrassen.

5.1.2

Projekt 2

Projekt 2:s takterrasser utfördes med en påbyggnad av betong (likt figur 13). Metod för vattenavrinning från takterrasserna är ingjutna terrassbrunnar. Projektet har varit drabbad med fuktproblematik vid nio av arton takterrasser. Majoriteten av problemen bestod av uppvikningen mot vägg och tätskiktet vid terrassdörrar. Uppvikningen var felaktigt utförd vilket medförde läckage och därtill släppte terrassdörrarna igenom vatten. De förmodade anledningen till problem vid terrassdörrarna är att när tätskiktsarbetet utfördes var redan dörrar till terrasser monterade vilket orsakade ett svårare utförande, liknande scenario som Holm och Brinkenklint (2002) skriver om i sin rapport.

- Det korrekta hade varit att demontera terrassdörrarna vid utförandet av tätskiktet, alternativt avvaktat med monteringen av terrassdörrarna tills tätskiktet var på plats.

För att åtgärda bristerna krävdes det att påbyggnaden av betong bilades upp så att arbetet kunde göras korrekt. Det kan antas att påbyggnaden av betong bidrog till att terrassdörrarna släppte igenom vatten då vattensamlingen skedde i nivå med dörrarna. Mot kund lämnades 10 års garantitid på tätskiktet tillhörande takterrassen.

5.1.3

Projekt 3

Projekt 3:s takterrasser utfördes med en påbyggnad av trätrall (likt figur 14). Metod för vattenavrinning från takterrasserna är att vattnet rinner under påbyggnaden mot utkastare. Ingen problematik har uppmärksammats med takterrasserna som kan knytas till fukt. Under utförandet tolkades däremot några handlingar fel, vilket orsakade att för mycket isolering användes, vilket i sin tur orsakade att tätskiktet hamnade för högt upp i byggnaden. Därmed fanns det väldigt lite utrymme för påbyggnaden av trätrall bitvis. Det var något som fick lösas

med alternativa lösningar med väldigt låga bärande reglar under trallen, annars hade terrassdörrarna slagit i påbyggnaden vid öppning.

- Detta är exempel på det som Koch och Schultz (2019) skriver om i sin rapport, alltså att lösningar på plats kan bli mer komplicerade.

Anledningen till att det beslutades att utföra påbyggnaden av trätrall var framförallt på grund av läckageproblematiken från projekt 2. Vid eventuella fel efterfrågades det att åtgärdande skulle kunna ske enklare. Mot kund lämnades 10 års garantitid på tätskiktet tillhörande takterrassen.

5.1.4

Sammanfattning av projekten

Av de tre projekten som granskats har problemen framförallt kunnat knytas till utförandet, men även projekteringen har haft brister.

Utförandets brister som uppmärksammats har huvudsakligen haft med tätskiktets mot olika anslutningar att göra, just det som är ett av det mer viktiga momenten vid tätskikt enligt rapporten av Eriksson och Mehlberg (2018).

Tätskiktsproblemen som uppstod med det för tidigt monterade terrassdörrarna kan till viss del anses ha en dålig tidsplanering.

- Detta då en terrassdörr aldrig bör vara monterad innan tätskiktsarbetet är klart, men de som utfört tätskiktsarbetet bör ha förstått detta och skapat rätt förutsättningar.

Isoleringen som hamnade på fel höjd är det svårt att säga vems fel det var. Lika väl som det kan tänkas att de som utförde arbetet inte granskade handlingarna tillräckligt noga, kan det tänkas att handlingarna var otydliga. Oavsett vad visar det på att förutsättningar som projekteras kan ändras när byggnationen äger rum, något som bör tas i beaktning. En påbyggnad av trätrall bidrar till att vattnet samlas längre ner och där med ökar fuktsäkerheten. Dessutom är framtida arbeten med tätskiktet enklare att utföra vid till exempel eventuella fel eller när tätskiktet skall förnyas på grund av ålder. Detta är något som kan skapa mervärde för kunden.

Avslutningsvis uppmärksammas det att handlingar tillhörande projekt 3 är mer specifika kopplat till lutningen och dem upplevs som mer fukttekniskt säkra, jämfört med projekt 2. Detta kan antas vara ett resultat av de upplevda problemen från projekt 2 då de i stort tillhör samma projekt. Detta resonemang styrker att takkonstruktioner generellt är lägre prioriterat. Projekt 3:s takterrasserna erhöll en bättre projektering efter att byggentreprenören erfarit fuktproblem knutna till takterrasser på projekt 2.

5.2

Projekteringen

En gedigen projekteringen är en viktig grund för resultatet av takterrasser. För en lyckad projektering bör personer med rätt kunskaper och förutsättningar vara involverade. Med en lyckad projektering minskar risken för problematik som till exempel ett extra invecklat eller mer tidskrävande utförande eller en dålig teknisk lösning (Koch och Schultz (2019)).