TAKTERRASSER PÅ
FLERBOSTADSHUS
En analys av takterrasser relaterat till dess projektering, utförande och
fuktproblem de kan medföra
OSCAR LUNDQVIST
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik
Kurs: Examensarbete Kurskod: BTA 205 Ämne: Byggteknik Högskolepoäng: 15 hp Program: Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik
Handledare: Robert Öman Examinator: Allan Hawas
Uppdragsgivare: Ted Mannerstål, Veidekke Datum: 2021-06-28
E-post:
ABSTRACT
Roof terraces are in great demand today and can add value to the home. Their
design can vary but often they can also contribute and increase the risk of moisture in the building and cause problems. This is because they are flat and often have doors that lead out to a terrace where water can collect. The purpose of the study is to examine how roof terraces are designed and executed
with a goal of finding designs that should be avoided and designs that can be recommended. This will be done by reviewing previously designed roof terrace projects, literature studies, interviews with people with significant experience in the subject and highlighting relevant experiences from my previous professional experiences as a carpenter. In the study, critical areas and processes during the design as well as the production of a roof
terrace will be highlighted and explained why they are critical. The advantages of a
superstructure consisting of a wooden deck will be highlighted. The importance of the right skills at the right time will also be discussed. The results of the work will highlight the importance of a solid design of waterproofing layers
on roof terraces and why implementation of waterproofing layers may be relevant. It will also summarize what you should think about in order to design blueprints that meet the right conditions for a high quality and improved execution.
Keywords: Built-in waterproofing layers, Design, Production, Moisture, Moisture damage, Roof terrace, Terrace construction, Terrace flooring, Waterproofing layer
FÖRORD
Det här arbetet är gjort med hjälp med Veidekke. Arbetet är ett examensarbete motsvarande 15 högskolepoäng tillhörande högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik på
Mälardalens högskola.
Arbetets syfte är att utreda vad man bör beakta med takterrasser kopplat till fuktrelaterade problem. Detta har gjorts genom att granska tidigare projekt, samtal med erfarna personer från branschen och litteraturstudie.
Jag vill ägna ett stort tack till Veidekke för deras stöd till detta examensarbete, med ett särskilt stort tack till Jeffrey Stilwell på Veidekke för sitt outtröttliga engagemang med en kontinuerlig kontakt, feedback och bra idéer. Genom Veidekkes hjälp har jag erhållit handlingar till projekt att granska, fått lyssna till många intressanta resonemang och idéer samt kommit i kontakt med personer som har god insyn i byggnadsbranschen vilket har varit till stor hjälp.
Stockholm juni 2021 Oscar Lundqvist
SAMMANFATTNING
Takterrasser på flerbostadshus är idag väldigt efterfrågat och kan ha ett stort mervärde till en bostad. De kan utformas varierat men gemensamt för dem att de bidrar till en ökad risk för fuktproblematik i byggnaden. Detta då de är nästintill platta och dessutom ofta har dörrar ut till terrassen i höjd med där vatten samlas.
Studiens syfte är att granska hur takterrasser projekteras samt utförs av idag med ett mål om att finna utföranden som bör undvikas och utföranden som kan rekommenderas. Detta har gjorts genom granskning av tidigare utförda takterrassprojekt, litteraturstudier, intervju av personer med betydande erfarenhet i ämnet samt att lyfta fram relevanta erfarenheter från tidigare yrkeserfarenheter som stommontör/snickare.
I arbetet granskas och förklaras kritiska byggnadstekniska detaljer och kritiska delar av projekteringen för takterrasser.Fördelarna med att en påbyggnad utgörs av en trall i trä belyses. Även vikten av rätt kompetenser vid rätt tillfälle diskuteras.
Resultatet av arbetet belyser vikten av ett gediget utförande av tätskikt på takterrasser och varför en extra kontroll av tätskikt kan vara relevant. Det summerar även vad som bör beaktas för att projektera rätt förutsättningar till utförandet.
Nyckelord: Fukt, Fuktskada, Inbyggda tätskikt, Produktion, Projektering, Terrassbjälklag, Terrasskonstruktion, Tätskikt
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund och problemformulering ... 1
1.2 Syfte ... 1
1.3 Frågeställningar ... 2
1.4 Avgränsning ... 2
2 METOD ... 2
2.1 Analys av tidigare takterrassprojekt ... 2
2.1.1 Tillhandahållande av aktuella handlingar ... 3
2.1.2 Egna erfarenheter från ett av projekten ... 3
2.2 Intervju ... 3
2.3 Litteraturstudie ... 3
2.4 Egna erfarenheter ... 3
3 LITTERATURSTUDIE ... 4
3.1 Föreskrifter enligt AMA hus 18 ... 4
3.1.1 Tätskiktets underlag ... 4
3.1.2 Läggning av tätskikt ... 4
3.2 Tätskiktsnormer ... 5
3.3 Terrassbjälklag ... 7
3.3.1 Klassiska terrassbjälklag ... 7
3.3.2 Alternativa terrassbjälklag som tar mindre volym ... 8
3.4 Tidigare studier ... 9
3.4.1 Kommunikation under projekteringen ... 9
3.4.2 Kritiska moment vid utförande av takterrass ... 10
3.4.3 Projekteringens betydelse för resultatet ... 10
4 AKTUELL STUDIE ... 10
4.1.1 Projekt 1 ... 11
4.1.1.1.Utförandets resultat kopplat till fukt. ... 12
4.1.2 Projekt 2 ... 13
4.1.2.1. Utförandets resultat kopplat till fukt. ... 14
4.1.3 Projekt 3 ... 14
4.1.3.1. Utförandets resultat kopplat till fukt. ... 16
4.2 Intervju med projektör ... 16
4.2.1 Taket är lågt prioriterat ... 16
4.2.2 Anslutningar och lutning är ett problemområde ... 16
4.2.3 Involvera takentreprenörer ... 17
4.2.4 Användandet av takterrasser ... 17
4.3 Projekteringens och produktionens inverkan ... 17
4.3.1 Kritiska detaljer tillhörande en takterrass ... 17
4.3.2 Takterrasser tar stor volym ... 19
4.3.3 Extraarbete av projekteringsmissar ... 21
4.4 Egna erfarenheter ... 22
4.4.1 Punktering av tätskikt ... 22
4.4.2 Projektera för tillräckligt med utrymme ... 23
4.4.3 Risk för vattensamling ... 24 5 RESULTAT ... 25 5.1 De granskade projekten ... 25 5.1.1 Projekt 1 ... 25 5.1.2 Projekt 2 ... 25 5.1.3 Projekt 3 ... 25 5.1.4 Sammanfattning av projekten ... 26 5.2 Projekteringen ... 26
5.2.1 Lutningar och anslutningar ... 27
5.2.2 Hänsyn till volym ... 27
5.2.3 Rätt aktör vid rätt tillfälle ... 28
5.2.4 Sammanfattning av projekteringen ... 28
5.3 Utförandet ... 29
5.3.1 Utförandet behöver tid ... 29
5.3.2 Avsyning av tätskikt ... 29
5.3.3 Sammanfattning av produktionen ... 29
6 DISKUSSION ... 30
6.2 Volym ... 30
6.3 Takentreprenörer i projekteringen ... 31
6.4 Studiens begränsningar ... 31
7 SLUTSATSER ... 32
8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE ... 32
REFERENSER ... 34
BILAGA 1: FRÅGOR TILL INTERVJU MED PROJEKTÖR ... 36
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1 – Korrekt utförande av tätskikt ... 5Figur 2 – Terrassbrunn i höjd med påbyggnad ... 6
Figur 3 – Terrassbrunn under påbyggnad ... 7
Figur 4 – Klassiskt terrassbjälklags uppbyggnad med gjuten påbyggnad ... 8
Figur 5 – Terrassbjälklag av Koljern ... 9
Figur 6 – Exempel på takterrasser ... 11
Figur 7 – Takterrasslösning på projekt 1 ... 12
Figur 8 – Takterrasslösning på projekt 2 ... 13
Figur 9 – Takterrasslösning på projekt 3 ... 15
Figur 10 – Fallplan till takterrasser på projekt 3 ... 15
Figur 11 – Tätad anslutning ... 18
Figur 12 – Problem med tätning vid anslutning ... 19
Figur 13 – Takterrass med påbyggnad av betong ... 20
Figur 14 – Takterrass med påbyggnad av trä ... 20
Figur 15 – Takterrass med påbyggnad av trä och olika höjder på bjälklag ... 21
Figur 16 – Utförande av tätskikt på takterrass ... 22
DEFINITIONER
Definition Beskrivning
Inbyggt
tätskikt Ett tätskikt som inte är konstruktionen ytskikt. Påbyggnad Det som täcker in tätskiktet på en takterrass, vanligen
utgörs den av platsgjuten betong eller en trall byggd i trä.
1 INLEDNING
1.1
Bakgrund och problemformulering
Inför detta examensarbete intervjuades flera byggentreprenörer, konstruktörer och arkitekter. Syftet med intervjuerna var att söka ett område som ansågs ha brister. Under dessa intervjuer nämndes den ökade risken med fuktproblem i samband med takterrasser. Större byggföretag har uppmärksammat en trend där takterrasser blir alltmer efterfrågade, förmodligen då de anses attraktiva, vilket kan höja priset på bostäder markant och ge ett mervärde till bostaden. Problemen som har upplevts är att erfarenheterna från takterrasser kan vara bristmässiga och frågan om hur de utformas bäst är vanlig. Två exempel på
fuktproblematik kopplade till tidigare takterrassprojekt som det berättades om var: - Fuktskador har uppstått i bostäder. Dessa har uppstått på grund av olika otätheter
som takterrassen har medfört och därmed har vatten kunnat läcka in.
- Vid produktionen har svårigheter att uppfylla tillgänglighetskraven, till exempel att en rullstolsburen har tillgång till takterrassen, enligt Boverkets byggregler (BBR) förekommit utan att tumma på fuktsäkerheten. Detta har berott på olika anledningar, så som att utförandet inte har motsvarat projekteringen. När inte förutsättningar stämmer överens kan ett mer komplicerat utförande krävas.
Enligt Koch och Schultz (2019) är projekteringen väldigt betydande för utförandet av en byggnad. De belyser att problem som uppmärksammas under produktionen men egentligen härstammar från projektering både kan bli kostsamma och medföra ett mer komplicerat utförande än vad som hade krävts.
Med Koch och Schultz (2019) rapport i kombination med den upplevda osäkerheten kring projektering av takterrasser, har författaren tillsammans med Ted Mannerstål som arbetar hos Veidekke kommit fram till att takterrasser och hur de bör projekteras var ett intressant ämne till examensarbete. I examensarbetet hanteras även utförandet av takterrasser då förutsättningarna vid utförandet inte alltid stämmer överens med det som är projekterat.
1.2
Syfte
Arbetet syftar till att utreda hur takterrasser kan bli mer fuktsäkra. Detta utreds genom att belysa vad som bör beaktas under projekteringen samt utförandet av takterrasser. Dessutom belyses riskmoment kopplade till takterrasser som kräver extra eftertanke fram.
1.3
Frågeställningar
- Hur har tidigare takterrasser utförts och vad har de medfört för konsekvenser eller problematik kopplat till fukt?
- Vad bör beaktas under projekteringen av takterrasser för att ge ett fuktsäkrare resultat?
- Vilka moment kan kräva extra reflektion för att uppnå ett bättre utförande av takterrasser?
- Finns det någon form av typlösning som kan anses vara säkrare ur ett fuktperspektiv?
1.4
Avgränsning
- Arbetet tar inte hänsyn till andra delar av byggnader än det som har med takterrasser att göra och de eventuella konsekvenserna de medför.
- Arbetet tar ingen fördjupad hänsyn till eventuella merkostnader för alternativa lösningar.
- Arbetet berör inte hur praktiskt arbete med tätskikt skall utföras eller med typ av tätskikt utan enbart kontrollera att förutsättningar som arbetet kräver för ett korrekt utförande finns.
2 METOD
Examensarbetet bygger på analys av tidigare takterrassprojekt som har utförts, en litteraturstudie och intervjuer med erfarna projektörer samt författarens tidigare erfarenheter som snickare.
2.1
Analys av tidigare takterrassprojekt
I detta arbete granskas tre byggprojekt som har utfört i Sverige med fokus på takterrasser. Gemensamt för dessa är att husen är uppbyggda av betongstomme och har vart i bruk i minst ett år.
De tre projekten benämns:
- projekt 1 (Färdigställt 2016, för fem år sen) - projekt 2 (Färdigställt 2016, för fem år sen) - projekt 3 (Färdigställt 2019, för två år sen)
De tre projekten valdes med vetskapen att dem till viss mån har utförts på olika sätt.
Dessutom har ett av projekten varit problemdrabbat (projekt 2) och ett projekt (projekt 3) är en fortsättande etapp till det projektet, vilket medför ett ökat intresse att jämföra dessa två projekts projektering och utförande.
Analysen av dessa projekt genomfördes framför allt genom dokumentgranskning av handlingar tillhörande projekten. De tre projektens utförande jämföras för att ta fram för- och nackdelar med de olika metoderna. Detta genomfördes att genom en uppföljning av huruvida problem i byggnaderna har uppmärksammats som kan knytas till takterrasserna.
2.1.1
Tillhandahållande av aktuella handlingar
Då detta examensarbete utförs med hjälp av Veidekke har de hjälpt mig att ta fram handlingar från projektering samt utförandet av takterrasserna till aktuella projekt. Samarbetet har även underlättat uppföljandet av huruvida några problem har
uppmärksammats som kan relateras till de aktuella takterrasserna tack vare dess kontakter.
2.1.2
Egna erfarenheter från ett av projekten
Då författaren själv har medverkat vid ett av det ovan nämnda projekten har författaren personliga erfarenheter av påbyggnad på takterrass. Författarens erfarenheter är från projektet 3 där denne arbetade som arbetsledare i ett halvt år, bland annat med projektets takterrasser. Författaren har inga erfarenheter av utförande av tätskikt och berör inte detta vid användandet av egna erfarenheter.
2.2
Intervju
Till examensarbetet har intervju utförts med flera erfarna projektörer
(projektör/projektören, projektör 2, 3, 4 och 5). Varav en var mer omfattande med en projektör som länge varit verksam inom byggnadssektorn, i arbetet benämns denne som projektör alternativt projektören. Projektören har varit ansvarig arbetsledare på olika byggnadsprojekt i olika länder och arbetat mycket med projektering. Intervjun utgår från frågor som ställts till honom, utifrån hans svar fördes intervjun vidare. Efter intervjun har hans svar sammanställts och skickats till honom. Därefter fick han komma med synpunkter om något skall ändras tills allt var korrekt enligt vad han sagt i intervjun och upplevt. De ställda frågorna han fick återfinnes i bilaga 1.
2.3
Litteraturstudie
För fördjupad kunskap används litteraturstudie. Litteraturstudien används vid bland annat behov av spetskunskaper så som att ta reda på krav om förutsättningar för utförandet, för att senare kunna använda det vid analys av tidigare utförda terrassprojekt.
2.4
Egna erfarenheter
Innan författaren började utbilda mig till byggnadsingenjör jobbade denne som snickare i fyra år. Under den perioden jobbade författaren majoriteten av tiden med stombyggnad av betong till flerbostadshus. Erfarenheter som kan kopplas till takterrasser används i denna studie under avsnittet aktuell studie ”Egna erfarenheter”.
- Tanken med de egna erfarenheterna är att reflektera kring att förutsättningar vid utförande kan skilja sig mot tänkta förutsättningar av projekteringen.
3 LITTERATURSTUDIE
I litteraturstudien finns information om vad branschnormer säger gällande utförandet av tätskikt till takterrasser finnas inledande, därefter grundläggande information om
terrassbjälklag. Vidare har ett antal rapporter studerats med syftet att få grundläggande kunskap om takterrasser och vad som kan vara dess problemområden. Rapporterna som har studerats har handlat om takterrasser, platta tak (platta tak har ett utförande som på många sätt kan liknas vid takterrasser) och projekteringens viktiga roll för ett lyckat resultat.
3.1
Föreskrifter enligt AMA hus 18
I AMA hus 18 står det om föreskrifter kring hur tätskikt skall utföras, detta kan appliceras till utförandet av en takterrass. Dessa föreskrifter ses som branschnormer och majoriteten av tätskiktstillverkarna föreskriver att utförande av tätning med deras produkter skall ske enligt AMA hus för att garantier ska gälla. Arbetet lyfter fram de viktigaste delarna kring utförandet av tätskikt som senare kan vara relevant för studien.
3.1.1
Tätskiktets underlag
Underlaget skall vid utförande vara rent och torrt. Ojämnheter i underlaget skall jämnas ut och det är viktigt att underlaget är av material med likvärdiga egenskaper så att
värmerörelser blir jämna. Vid en nivåskillnad mellan element krävs en utjämning (Svensk byggtjänst 2018).
3.1.2
Läggning av tätskikt
Tätskikt skall helklistras på ett underlag (skyddsskikt) och mellan tätskikt samt överbyggnad skall ett glid och dräneringsskydd (skiljeskikt) finnas. Mot väggar skall en uppvikning på väggen av tätskiktet ske. Denna ska vara minst 200 mm och högst 300 mm hög samt fästas med skruv kombinerad med bricka upptill. Skarven mellan tätskikt och vägg ska inte exponeras mot nederbörd och skall täckas in, förslagsvis med plåt. Vid öppningar i väggen där behov av uppvikning finns skall uppvikningen ske innan montage av dörr alternativt fönster. Detta så att det vid färdigställande kan tätas mellan tätskikt och karm för att garantera vattentätheten (Svensk byggtjänst 2018).
Figur 1 – Korrekt utförande av tätskikt
(Svensk byggtjänst 2018)
En exempelbild på utförande av uppvikning till tätskikt. Överbyggnad är det som används vid utförande av takterrasser och innebär att tätskiktet byggs in av till exempel betong eller en trall av trä. På bilden syns att tätskikt skall vikas upp ovan överkant takterrass och fästas in med skruv och bricka upptill samt vara skyddad av plåt för att avvisa regn. Skiljeskitet är ett lager av
ålderbeständigplast och skyddsskiktet är vanligen av ett tunnare lager tätskikt (J. Flyghed, personlig kommunikation, april 2021).
3.2
Tätskiktsnormer
Flertalet tätskiktstillverkare lämnar en garanti på tio år för inbyggda tätskikt mot användandet av deras produkt samt att entreprenören som utfört arbetet har följt deras anvisningar kring hur de skall monteras. Vanligen bygger anvisningarna på AMA Hus. Exempel på detta är Takcentrum och Tätskiktsgarantier i Norden AB.
Tätskiktsgarantier i Norden certifierar tätskiktsmaterial samt takentreprenörer i att utföra tätskikt enligt deras metod. För inbyggda tätskikt lämnar de en garanti om tio år. Deras metod bygger på AMA Hus, därför är det en förutsättning att arbetet innan tätskiktsarbetet påbörjas är utfört enligt AMA Hus.
Vid nyproduktion av takterrasser rekommenderar tätskiktsgarantier i Norden att minsta lutning är 1:100 då kvarstående vatten ska vara minsta möjliga, även om dagens tätskikt kan hantera en viss mängd kvarstående vatten. Då en takterrass oftast är inbyggd med
sargelement runt omkring krävs strategiskt placerade utkastare så att vatten kan avlägsnas. Som tidigare nämnts kan en viss vattensamling tillåtas på tätskiktet, men denna skall strikt begränsas till 30 mm för att garantera tätskiktets funktion. Om tätskiktsmattan är fem mm tjock och läggs omlott beror eventuella vattensamlingar upp mot 30 mm, i majoriteten av fallen på projekteringen eller utförandet av underliggande konstruktion. Ojämnheter över 1.5 mm behöver jämnas och skarvar mellan olika element med över fem mm höjdskillnad kräver en jämn övergång, detta för att tätskiktets funktion ska garanteras. Tätskikten skall monteras
antingen med limning eller svetsning med gasolbrännare enligt AMA hus (Tätskiktsgarantier i Norden (2021)).
Figur 2 – Terrassbrunn i höjd med påbyggnad
(Tätskiktsgarantier i Norden (2021))
Här är ett exempel på hur en takbrunn kan utföras som kan samla vatten i höjd med överkant takterrass. Denna ansluts till en brunn längre ner i konstruktionen. Detta lämpar sig till exempel när påbyggnad utförs som gjuten betong, eftersom denna lösning inte släpper igenom vatten.
Figur 3 – Terrassbrunn under påbyggnad
(Tätskiktsgarantier i Norden (2021))
Här är ett exempel på hur en takbrunn kan utföras som kan samla vatten under påbyggnaden till takterrassen. Denna ansluts till en brunn längre ner i konstruktionen. Detta lämpar sig vid en överbyggnad utförd i till exempel trätrall, eftersom denna lösning släpper igenom vatten.
3.3
Terrassbjälklag
Fakta om klassiska terrassbjälklag och lägenhetsavskiljandebjälklag grundar sig på bygg- och relationshandlingar erhållna via Veidekke från projekt 1, 2 och 3.
3.3.1
Klassiska terrassbjälklag
Den vanligaste varianten av terrassbjälklag utgörs av ett bärande betongbjälklag. På detta skall isolering läggas som sedan skall slutas in med ett tätskikt. På detta tillkommer även en påbyggnad då en takterrass sällan beträds direkt på tätskiktet. Totalt sett är detta en lösning som fungerar men är volymkrävande. Det är inte ovanligt att ett terrassbjälklag tar upp 600 mm i höjd för att tillgodose tekniska specifikationer medans ett vanligt lägenhetesavskiljande bjälklag kan vara 300 mm tjockt (Projekt 1). Alltså har takterrasser en betydande påverkan på en byggnads totala höjd beroende på hur de utformas.
Figur 4 – Klassiskt terrassbjälklags uppbyggnad med gjuten påbyggnad
(Projekt 1)
Här syns ett exempel på en uppbyggnad av ett terrassbjälklag med platsgjuten betong som bärande del, pirisolering som isolerande del och platsgjuten betong som påbyggnad.
3.3.2
Alternativa terrassbjälklag som tar mindre volym
Det finns produkter framtagna av företag som är avsedda att uppfylla kraven som finns på ett terrassbjälklag utan att behöva vara tjockare än ett lägenhetesavskiljande bjälklag. Nackdelen med dessa är att de oftast anses vara för dyra och väljs bort under projekteringen (Projektör 4, personlig kommunikation, april 21).
Ett exempel på en sådan produkt är Koljerns produkt Koljern®-Terrasser. Denna produkt är uppbyggd som en lättare konstruktion där bärande del och isolerande del är i samma nivå. Bjälklaget är uppbyggt av lättmetallbalkar med isolering emellan, på detta sätt uppnås en halverad tjocklek av bjälklaget samtidigt som alla tekniska funktioner som ett klassiskt terrassbjälklag har bibehålls (Koljern, u.å.). Koljerns terrassbjälklag utförs också med Foamglas vilket projektör 4 ser som positivt då det enligt hans erfarenhet oftare är seriösa entreprenörer som arbetar med det materialet som tätskikt och därmed oftast uppnår önskat vattentäta resultat (Projektör 4, personlig kommunikation, april 21). Foamglas är ett
isolerande material som är väldigt tåligt och är uppbyggt av slutna glasceller som garanterar vatten- och diffusionstäthet (Foamglas, u.å.).
Figur 5 – Terrassbjälklag av Koljern
(Koljern®-Terrasser)
Terrassbjälklagets bärande del av lättmetallbalkar syns emellan påbyggnad till takterrassen och undertaket till underliggande rum.
3.4
Tidigare studier
3.4.1
Kommunikation under projekteringen
Enligt Holm och Brinkenklint (2002) är ett återkommande problem med takterrasser att lyckas i projekteringen med att förverkliga arkitektens vision. Arkitekter arbetar ofta mot ett stort estetiskt värde, vilket ibland kan vara byggnadstekniskt svårt.
I deras rapport nämner de vanliga exempel som där arkitekten vill placera terrassdörren vid samma höjd som överkant terrass. Dörren bör höjas över terrassen om ökad hänsyn till fuktsäkerheten skall tas (Holm och Brinkenklint (2002)). Vidare här tillkommer flertalet problem, ifall dörren höjs inverkar det på tillgängligheten och det kan bli frågan om att behöva en ramp (Boverket 2020).
Ett annat exempel på utföranden som kan ha estetiska värden men som påverkar
fuktsäkerheten eller utförandet av tätskikt negativt kan vara att utforma en byggnad med många vinklar eller med trubbiga eller spetsiga vinklar. Dessa vinklar är betydligt mer komplicerade att utföra fuktsäkert, och bör därför undvikas.
I Holms och Brinkenklints (2002) rapport skriver de att det är flertalet aktörer med under projekteringen då det inte är möjligt att ha expertkunskap inom alla aktuella områden individuellt. Om vissa aktörer involveras för sent i projekteringsprocessen kan det orsaka att det blir svårare att uppnå önskad projektering för optimala lösningar. Därför förespråkar de att involvera fler aktörer i ett tidigare skede av projekteringen, särskilt betydande kan
specialiserade konsulter vara vid riskområden för en projektering. De säger även att det kan vara bra att involvera yrkesarbetare i projekteringen som har en större praktisk erfarenhet av utförandet (Holm och Brinkenklint (2002)).
3.4.2
Kritiska moment vid utförande av takterrass
Eriksson och Mehlberg (2018) har skrivit en rapport om platta tak. Deras rapport handlar om tak med exponerat tätskikt, alltså inte frågan om en takterrasslösning då tätskiktet inte agerar ytskikt vid takterrasser. Men både platta tak och takterrasser påminner om varandra till utförande på flera sätt och många av problemen som Eriksson och Mehlberg (2018) skriver om kan tänkas uppstå vid utförandet av en takterrass också.
I rapporten har de genomfört flertalet intervjuer där många vittnar om att de flesta läckagen kopplade till platta tak sker vid anslutningar så som sargavlopp eller takbrunnar. I rapporten dras parallellen att dessa områden kräver stor yrkesskicklighet då det är komplicerat och ett extra kritiskt område med avseende på fukt. En annan vanlig anledning till läckage enligt Eriksson och Mehlberg (2018) är sammansvetsning av tätskikt. Det är ett tidskrävande moment med krav om att det måste vara torrt när det utförs, vilket betyder att regnigt väder kan strama åt tidsplaneringen och orsaka ett dåligt utförande på grund av stress.
I rapporten förespråkar Eriksson och Mehlberg (2018) att flera besiktningar av tätskikt bör ske, särskilt vid anslutningar av olika slag. Eventuella fel är mer lättåtgärdade innan
fuktproblemen uppstår. Deras respondenter betonar vikten av att ha en tillräcklig
tidsplanering, särskilt till kritiska moment så att rätt förutsättningar finns för ett bra arbete (Eriksson och Mehlberg (2018)).
3.4.3
Projekteringens betydelse för resultatet
Vikten av en genomtänkt projektering inför produktion av en byggnad skriver Koch och Schultz (2019) är mycket viktig. Resultatet av en mindre bra projektering kan vara ett dyrare och betydligt mer krävande genomförande. Dessutom kan snabba beslut behöva tas på plats under en pågående produktion när produktionsstopp vill undvikas. Vid sådana hastiga beslut är risken större att utförandet visar sig vara mindre bra (Koch och Schultz (2019)).
4 AKTUELL STUDIE
Avsnittet beskriver tre terrassprojekt som har granskats samt en kortare rapport om hur de olika utförandena har klarat av att hantera fuktrelaterade problem. Vidare handlar det om hur projekteringen samt utförandet kan påverka resultatet av en takterrass. Avslutningsvis består avsnittet av tidigare egna erfarenheter författaren haft som kan knytas till takterrasser.
4.1
Tidigare terrassprojekt
4.1.1
Projekt 1
Projekt 1 är ett bostadsprojekt utfört i centrala Sverige. Huset är uppbyggt i varierande höjder av betong och består av lägenheter i varierande storlek. Flera av lägenheterna högre upp i huset har en tillhörande takterrass.
Figur 6 – Exempel på takterrasser
(Veidekke)
En renderad bild av Veidekke på hur takterrasser kan se ut.
Takterrassens uppbyggnad på projekt 1 enligt dess relationshandlingar är: Terrassbjälklag relations handling (BT6) (underifrån upp)
- Bjälklag enligt plan - Fallspackling - Tätskikt
- Asfaltsmastix: En massa som används som extra tätskikt vid utförande av till exempel takterrasser.
- Enkadrain, fungerar som ett dränerande och skyddande skikt, används vid horisontell dränering.
- Cellplast
- 100 mm pågjuten betong med fall (Projekt 1)
Terrassbjälklag mot bostadsvägg relationshandling (inifrån ut) - Pir-isolering
- Plywood - Stenull - Plywood
- YAP 2200: underlagspapp. - Plåt enligt arkitekt
Projekt 1 takterrasser utfördes alltså med betong som påbyggnad, vid dörrar till takterrasser dras tätskikt upp och viks in i smygar. Takterrassens utförande följer AMA hus.
Figur 7 – Takterrasslösning på projekt 1
(Projekt 1)
Här är det ovan beskrivna utförandet av tätskiktet till takterrasser på projekt 1. I handlingarna ingår ett projekterat fall på takterrassen. Avrinningen från takterrassen sker dels via hängrännor vilket är möjligt då räcken utformats som avgränsning till takterrassen där vattnet kan rinna av undertill.
Vissa takterrasser avgränsas med ett sargelement istället. Dessa utförs fukttekniskt likvärdigt som ovan beskriven takterrass. Skillnaden är att avvattningen från takterrasserna sker genom en ingjuten vattenkanal där vattnet är tänkt att avledas i. Takterrasserna är projekterade med ett fall mot dessa kanaler.
(Projekt 1)
4.1.1.1. Utförandets resultat kopplat till fukt.
Till takterrasserna på projekt 1 har ingen problematik uppmärksammats kopplat till fukt (Projektör 3, personlig kommunikation, april 2021).
4.1.2
Projekt 2
Projekt 2 är ett bostadsprojekt i centrala Sverige, det är den första etappen av ett större projekt. Huset är uppbyggt av betong och består av lägenheter i varierande storlek. Flera av lägenheterna högre upp i huset har en tillhörande takterrass.
Takterrassens uppbyggnad på projekt 2 enligt dess relationshandlingar är: Terrassbjälklag relationshandling (BT11) (nerifrån upp)
- Bjälklag enligt plan
- Pir-isolering med fall 1:100 - Tätskikt (2 x yep6500)
- Enkadrain, fungerar som ett dränerande och skyddande skikt, används vid horisontell dränering.
- 75 mm pågjuten betong med fall
Terrassbjälklag mot bostadsvägg relationshandling (inifrån ut) - Betong - Stålregel + stenull - Stålregel + cellplast - Oorganisk skiva - Tätskikt - Plåt enligt arkitekt
Figur 8 – Takterrasslösning på projekt 2
(Projekt 2)
Här är det ovan beskrivna utförandet av takterrasserna till projekt 2.
Takterrasserna på projekt 2 är avgränsade med sargelement. Sargerna utförs fukttekniskt likvärdigt som ovan beskrivet utförande mot vägg. Takterrassens påbyggnad utfördes av
platsgjuten betong. Avvattningen från takterrasserna sker genom terrassbrunn som leds vidare till hängrännor genom sargelementet. Takterrassens påbyggnad är utformad med ett fall mot brunnarna.
(Projekt 2)
4.1.2.1. Utförandets resultat kopplat till fukt.
Nio av arton takterrasser på projekt 2 har medfört fuktproblematik. Dessa fuktproblem har samtliga knutits till utförandet. Däremot vid granskning av takterrasserna i efterhand uppmärksammades samordningsmissar från projekteringen men dessa har inte bidragit till fuktproblematiken. Problem som uppstod vid utförandet var bristmässigt utförande som framförallt kunde knytas till uppvikning av tätskikt samt utförande av tätskikt under karmar till terrassdörr. Problemet vid dörrarna var att de redan var monterande när tätskiktet skulle utföras vilket bidrog till ett sämre utförande. Egentligen borde dörren ha monterats ner, då hade arbetet kunnat utföras ordentligt. Flera av problemen kopplade till fukt
uppmärksammades efter att bostäderna blivit inflyttade. Vidare har några nya läckage skett vid åtgärdande av ett felaktigt tätskikt där arbetet helt enkelt misslyckades vid åtgärdandet (Projektör 5, personlig kommunikation, april 2021).
4.1.3
Projekt 3
Projekt 3 är ett bostadsprojekt utfört i centrala Sverige. Det är den andra etappen till samma större projekt som projekt 2. Huset är uppbyggt av betong och består av lägenheter i
varierande storlek. Flera av lägenheterna högre upp i huset har en tillhörande takterrass. Projekt 3 skiljer sig åt mot projekt 2 gällande utförandet av takterrasser. Detta då
påbyggnaden utformas med en trätrall istället för betong. Genom detta utförande är tätskiktet mer lättillgängligt.
Takterrassens uppbyggnad på projekt 3 enligt dess bygghandlingar är: Terrassbjälklag bygghandling (BJL06) (nerifrån upp)
- Bjälklag enligt plan - Provisoriskt tätskikt - Pir-isolering med 1.1% fall - Tätskikt
- Trall uppbyggd av trä med extra tätskikt under bärande reglar (Projekt 3)
Terrassbjälklag mot bostadsvägg bygghandling (inifrån ut) - Pir-isolering
- Tätskikt - Cellplast
- Sockel enligt arkitekt (Projekt 3)
Figur 9 – Takterrasslösning på projekt 3
(Projekt 3)
Här är det ovan beskrivna takterrassen mot en lägenhetsvägg, där trallen i trä inte är utritad men ingår i ”BJL 06”. Det minsta tillåtna fallet är satt till 1:100 på tätskiktet.
Figur 10 – Fallplan till takterrasser på projekt 3
(Projekt 3)
Här syns hur fallet skall utföras med minsta lutningen 1:100, detta för att vatten ska ledas till utkastare som tillhör respektive takterrass.
Takterrasserna på projekt 3 är avgränsade med sargelement. Sargerna utförs fukttekniskt likvärdigt som ovan beskrivet utförande mot vägg. Takterrassens påbyggnad utfördes av en
trätrall. Avvattningen från takterrasserna sker genom utkastare som ledats vidare till hängrännor genom sargelementet. Takterrassens påbyggnad är utformad med lutning mot utkastarna.
(Projekt 3)
4.1.3.1. Utförandets resultat kopplat till fukt.
Till projekt 3 har inget fuktrelaterat problem observerats, bostäderna har vart färdigställda sedan 2018. Under utförandet av takterrasserna tolkades några handlingar felaktigt vilket resulterade i att isoleringen till terrassbjälklaget hamnade för högt vilket ledde till att påbyggnaden hade väldigt begränsat med utrymme för att utföras (Projektör 2, personlig kommunikation, april 2021).
4.2
Intervju med projektör
Projektören har i över 30 år varit verksam inom byggsektorn. Under denna tid har han arbetat för olika företag i olika länder, han har både varit med på arbetsplats med ansvarsroll där takterrasser har utförts och varit med i projekteringar där takterrasser ingått.
4.2.1
Taket är lågt prioriterat
Projektörens erfarenheter är att det generellt är ett ganska litet fokus på tak då kostnaderna ofta vill hållas låga.
När projekteringen inleds brukar grund och stomme vara två poster som tar mycket utrymme och resurser, och det är oftast först mot slutet som arbete med taket sker då det ett vanligt resonemang är att ett tak löser vi senare.
Projekteringen av takterrasser anser projektören inte vara särskilt högt prioriterade och sällan används experter inom området för projekteringen. Oftast är det konstruktörens uppgift att projektera utförandet av takterrassen. Även om det finns väldigt kompetenta konstruktörer inom området är inte alla det. Detta är något som projektören ser som väldigt problematiskt när fuktproblem kopplat till tak kan innebära stora kostnader.
4.2.2
Anslutningar och lutning är ett problemområde
Som Eriksson och Mehlberg (2018) skriver i sin rapport säger projektören att de flesta fuktskador kopplade till takterrasser har med anslutningar att göra. Aktuella anslutningar är då olika typer av brunnar som terrassbrunnar eller utkastare. Anledningen till detta tror projektören delvis beror av att utförandet av tätskikt runt anslutningar är mer komplicerat och kräver en stor yrkesvana. Projektören säger att kraven som finns på utförandet av ett tätskikt på tak är väldigt låga om en jämförelse med tätskikt i våtrum skulle ske. Detta är något som han anser är problematiskt då förhållandet för vattenavledning kan anses som mindre bra och att konsekvenserna av fuktproblem relaterat till tak kan vara omfattande och dyra.
Ett annat problem som projektören ser är att det ofta projekteras för en för låg lutning på takterrasser. Ofta projekteras en lutning och det resoneras att här kan vattnet rinna av. Det som sällan beaktas är att vid utförandet kan det vara svårt att utföra en viss lutning precis överallt. Har då en låg lutning valts kan vattensamlingar och problem med fukt uppstå. En bidragande faktor till problematiken med utförande av lutning har med byggtoleranser att göra. När en byggnad byggs tillåts en viss felmarginal, inom byggsektorn kallas det
byggtolerans. Till exempel är det vanligt att man vid byggnation av stomme har en
felmarginal upp mot 20 mm. En godkänd felmarginal kan påverka lutningen negativt och orsaka att vattensamlingar blir möjliga. Det skulle vara bra om byggtoleranser togs i beaktning vid projekteringen för att säkerställa att lutningen blir korrekt trots nyttjande av byggtoleranserna. Detta då lutningen är en väldigt väsentlig del av hur vattenavrinningen ska fungera.
4.2.3
Involvera takentreprenörer
Som Holm och Brinkenklint (2002) skriver i sin rapport förespråkar projektören att involvera takentreprenörer i ett tidigare skede för att kunna nyttja deras expertis för att uppnå en bättre projektering. Detta då någon med erfarenhet av tätskikt har en bättre insyn i vad som bör beaktas vid projektering av platta tak än vad en konstruktör normalt har. Det vanligaste under en projektering är att konstruktören är den som får sköta projekteringen för en takterrass, och takentreprenörer blir sällan inblandade förens projekteringen är färdig. En tanke är att anlita en erfaren takentreprenör för att medverka under projekteringen, det bör då beaktas att en takentreprenör kan ha ett vinstintresse i projektet då denne kan tänkas vilja utföra arbetet senare. Detta kan vara negativt då till exempel en takentreprenör inte vill komma med en för dyr lösning av rädsla att i sådant fall inte få projektera eller utföra arbetet senare på grund av en kostnadsfråga.
4.2.4
Användandet av takterrasser
Projektörens uppfattning är att det inte är ovanligt att personer som nyttjar takterrasser inte vet hur de bör hanteras. Vissa beteenden eller bruk av takterrasser kan leda till fuktproblem, problem som inte hade uppstått vid normalt bruk. Sådana beteende kan vara att installera en dusch eller att anordna en plantering med stor fukttillförsel på takterrasser. Detta bör
säkerhetsställas att det inte sker på takterrasser utan att utförande har varit anpassat för detta då det kan leda till konsekvenser för byggnaden.
(Intervju med projektör, april 2021)
4.3
Projekteringens och produktionens inverkan
4.3.1
Kritiska detaljer tillhörande en takterrass
Eriksson och Mehlberg (2018) skriver att ett av de mer kritiska momenten vid utförande av platta tak är utförandet av tätning runt olika anslutningar. De skriver att personer de
intervjuat betonat vikten av en stor yrkesskicklighet vid dessa moment. Några av
anledningarna till att just anslutningar är kritiska ur tätningssynpunkt är att mycket vatten leds hit och att området kräver precist arbete och specifika lösningar.
- Här kan en parallell dras till den tidigare intervjun med den i arbetet kallade projektören. Projektören berättar under intervjun att Sverige är ett land där det finns många olika krav. Särskilt gällande krav på byggnader, ett exempel är kraven på utförandet av tätskikt i våtrum.
Till tak läggs istället fokus mot kraven på vilka material som används snarare än själva utförandet. Det anser projektören är mycket problematiskt då det kan tänkas att ett tak kan bli utsatt för en större mängd vatten under sämre förhållanden mot exempelvis ett duschrum där vatten leds ganska oproblematiskt till en brunn.
Med detta resonemang anser projektören att utförande av tätskikt på tak åtminstone borde ha samma krav som utförande av tätskikt i ett våtrum (Projektör, personlig kommunikation, april 2021).
Figur 11 – Tätad anslutning
Som syns i bilden är detta ett arbete som kräver stor precision då håltagningen i tätskiktet ska passa perfekt mot anslutningen och fästas korrekt, så att anslutningen dit vatten skall ledas håller tätt.
Figur 12 – Problem med tätning vid anslutning
Här har bostaden haft problem med läckage runt brunnen. Detta resulterade i att påbyggnaden av betong behövde bilas upp så att tätningen kunde förstärkas. Därefter gjöts reparationen igen med en ingjuten terrassbrunn som leder till brunnen på bilden.
4.3.2
Takterrasser tar stor volym
Som det framgår av litteraturstudien tar ett klassiskt terrassbjälklag upp mer volym än vad ett lägenhetsavskiljandebjälklag gör. Den bärande konstruktionen tillhörande en takterrass kan sänkas, vid detta utförande utformas en överbyggnad av till exempel trall av trä. Detta medverkar till att vattnet samlas längre ner och krav om uppvikning av tätskikt kan bättre efterlevas samtidigt som en terrassdörr kan placeras i höjd med överkant takterrass.
Problemet som då uppstår är att det i höjdled blir en stor volym som går outnyttjad. Detta då terrassbjälklag redan behöver göras tjockare då det ska vara värmeisolerande till
underliggande rumsyta. Sänks dessutom terrassenskonstruktion resulterar det i antingen en lägre takhöjd i rummet under eller ett ännu tjockare bjälklag till bostadens innerdel.
Figur 13 – Takterrass med påbyggnad av betong
Vid denna typ av utförande har det noterats att vattensamlingen kommer att ske i höjd med dörren, något som kan anses vara en risk ur fuktsäkerhetens synpunkt. Vidare begränsas betongens lutning för det estetiska värdet och upplevelsen att vistas på takterrassen, något som också är negativt ur fuktsäkerhetens perspektiv. Ifall ett tätskikt skulle ha brister och vara i behov av åtgärd skulle detta innebära att påbyggnaden behöver avlägsnas genom ett förstörande ingrepp.
Figur 14 – Takterrass med påbyggnad av trä
Vid denna typ av lösning samlas vattnet under påbyggnaden, det är positivt då vattensamlingen inte sker i nivå med dörrar och eventuella låga fönster. Vidare kan lutningen där vattnet samlas ökas då lutningen blir dold av påbyggnaden. Viktigt att tänka på här är att placera reglar och
liknande så att de inte blockerar vattnets flöde mot brunnar. Detta utförande kräver mer volym mot att en fuktsäkrare takterrass erhålls där tätskiktet är mer lättillgängligt.
Figur 15 – Takterrass med påbyggnad av trä och olika höjder på bjälklag
Med denna lösning kan mindre utrymme behöva bli outnyttjat. Likt lösningen i Figur 14 samlas
vattnet längre ner i terrassens konstruktion vilket är positivt. Om bostäderna utformas med lite extra takhöjd kan det finnas utrymme för denna typ av lösning då ytor under takterrasser kommer att få en lägre takhöjd än övriga delar av bostaden.
En alternativ lösning är att använda sig av speciellt framtagna terrassbjälklag som är tunnare men har samma tekniska specifikationer som ett klassiskt terrassbjälklag. Vid det utförandet går inte lika stor volym outnyttjad då dess tjocklek kan liknas vid ett lägenhetesavskiljande bjälklag på cirka 300 mm (Koljern, (u.å.)).
Tillgänglighetskravet till en takterrass behöver beaktas, alltså att en dörr till en terrass behöver placeras i höjd med golv och överkant takterrass. Alternativt att en ramp enkelt kan installeras i efterhand, i sådant fall bör rampen inte luta mer än 1:20 men högst 1:12. Dörren skall kunna öppnas från rullstolen (Boverket 2020).
4.3.3
Extraarbete av projekteringsmissar
Ett exempel som Holm och Brinkenklint (2002) skriver om är att projekteringen har planerat för väggar med färdigmonterade fönster samt dörrar. Problem knutet till takterrasser och förmonterade dörrar eller fönster är att tätningsförfarandet med uppvikning blir betydligt svårare då det vid dörrar eller fönster skall vikas upp tätskikt bakom karm.
Vid färdigmonterade dörrar är det mycket svårare att fästa tätskiktet korrekt och inte möjligt i direkt anslutning till infästningar i karm. Risken blir då att ett beslut tas på plats att lite av tätskiktet skärs bort (vid infästningarna) och sedan fästes tätskiktet under karmen. Istället bör man demontera dörren för att sedan fästa tätskiktet ordentligt, även detta är ett förfarande som är mer tidkrävande och där med en ökad kostnad.
Figur 16 – Utförande av tätskikt på takterrass
Ett exempel på ett arbete när fönster har varit monterat när takentreprenören ska lägga tätskikt. Resultatet blev att snickare först fick montera ner fönstren så att tätskikt kan läggas ordentligt. När bilden är tagen är tätskiktet lagt och fönstren ska härefter åter flyttas fram och monteras korrekt ovanpå tätskiktet.
4.4
Egna erfarenheter
Ute på en byggarbetsplats är det inte ovanligt att förutsättningarna som är aktuella när det är dags för utförande av ett arbete inte motsvarar de förutsättningarna som är projekterade. Det kan bero på en mängd olika saker då det är flertalet olika arbetsgrupper som på ett eller annat sätt är involverade kring takterrasser från skedet att den kan beträdas till dess att den är färdigställd.
4.4.1
Punktering av tätskikt
När tätskiktet ligger exponerat löper det en risk att punkteras. Flera arbeten kring
takterrasser kan vara nedsmutsande där olika spill kan bli liggande på tätskiktet, exempel på detta är metallskrot från en plåtslagare, skruv från en snickare eller putsrester från en fasadarbetare. Utöver detta kan respekten eller kunskapen kring tätskikt vara knapphändig. Innan tätskiktet är intäkt är det inte ovanligt att olika aktörer beträder takterrasserna trots att de inte behöver det, antingen för att det är den kortaste vägen runt byggnaden eller för att ta en kortare paus i den fria luften till exempel när arbete utförs inne i bostaden. Detta är en onödig risk för tätskiktet att punkteras då det kan finnas material på tätskiktet som kan trampas ner och punktera tätskiktet av en ouppmärksam person.
om en punktering kan lagas är risken stor att en mindre punktering inte uppmärksammas och kan därmed på lång sikt orsaka fuktskador i byggnaden.
4.4.2
Projektera för tillräckligt med utrymme
Av projekteringen kan många svåråtgärdade scenarion uppstå. Även av en väldigt kompetent projekteringsledning kan en liten ändring under ett senare skede orsaka komplicerade lösningar. I projekteringen är många olika aktörer verksamma. Och krav eller önskemål som finns från en instans kan gå förlorad ifall denna instans blir sent involverad. Som Holm och Brinkenklint (2002) skriver i sin rapport kan en tidigare involvering av flera aktörer
medverka till att de minsta missarna inte begås så att mer komplicerade utföranden än nödvändigt undviks.
Vid utförande av ett terrassbjälklag kan olika anledningar orsaka att projekterad höjd inte kan efterlevas. I en snäv projektering kan små höjdändringar orsaka att utförandet av påbyggnaden till en takterrass blir problematisk. Ofta projekteras det för ett så tunt bjälklag som möjligt för att utnyttjande av rum vill hållas högt. När det dessutom projekteras för att terrassdörren ligger i liv med överkant takterrass och golv i bostaden kan små höjdändringar orsaka att en tänkt trall i trä inte kan utföras om det samtidigt ska gå att öppna dörren till terrassen. Detta leder till att lösningar på plats krävs där det kan behövas beställa trä i special dimensioner alternativt klyva reglar så att tillräckligt utrymme för trallen finns. I och med detta ökar risken att en skruv ska punktera tätskiktet då trallen får en lägre höjd, eller att kortare skruv behöver användas som istället sänker trallens hållbarhet. Liknande
problematik kan uppstå om påbyggnaden till en takterrass består av betong och höjdsättningen blir fel när det är små marginaler.
Figur 17 – Produktion av påbyggnad till takterrass
Denna bild är tagen från utförandet av trall på takterrasserna till projekt 3. Ett problem som uppstod vid utförandet av dessa var att när isolerande arbete på terrassbjälklaget utfördes tolkades en detalj fel. Det resulterade i att tätskiktet hamnade på för hög höjd och trätrallen fick väldigt knappt om utrymme. Tyvärr är bilden lite dåligt tagen, men det syns att uppallningen är väldigt låg närmare fasadväggen. Detta försämrar förutsättningarna för arbetet markant, hade det funnits några centimeter extra att arbeta med hade utförandet både blivit bättre och säkrare. Anledningen till att uppallningen är låg är att överkant takterrass annars skulle gå över underkant terrassdörr när den öppnades.
4.4.3
Risk för vattensamling
Det finns alltid en risk att olika gropar skall uppstå i tätskikt, särskilt när underlaget är mjukt till exempel någon form av isolering. Dessa kan bero av olika saker och är ofta oavsiktliga. Groparna är inte projekterade men kan uppstå ändå, därför bör kontroll av tätskikt alltid genomföras innan påbyggnad utförs. Ifall gropar uppmärksammas bör de åtgärdas för att undvika vattensamlingar.
5 RESULTAT
5.1
De granskade projekten
Som en del av den aktuella studien har granskningar av tidigare projekt med takterrasser utförts. Samtliga terrasser har utförts med klassiska terrassbjälklag med till viss del
varierande utformning. I ett av projekten har ganska omfattande fuktproblematik uppstått, i ett annat tolkades handlingar fel som ledde till ett mer komplicerat utförande.
5.1.1
Projekt 1
Projekt 1:s takterrasser utfördes med en påbyggnad av betong (likt figur 13) med två olika metoder för vattenavrinning. Högre upp i huset är takterrassen avgränsad med ett påbyggt räcke vilket gett förutsättningen att vattnet kan ledas under räcket och vidare till hängrännor. Takterrasserna som är större är istället avgränsade med sargelement och vattnet leds till ingjutna vattenkanaler som vidare leds genom sargelementen och ut från byggnaden. På projekt 1 har ingen fuktproblematik uppmärksammats och mot kund lämnades 10 års garantitid på tätskiktet tillhörande takterrassen.
5.1.2
Projekt 2
Projekt 2:s takterrasser utfördes med en påbyggnad av betong (likt figur 13). Metod för vattenavrinning från takterrasserna är ingjutna terrassbrunnar. Projektet har varit drabbad med fuktproblematik vid nio av arton takterrasser. Majoriteten av problemen bestod av uppvikningen mot vägg och tätskiktet vid terrassdörrar. Uppvikningen var felaktigt utförd vilket medförde läckage och därtill släppte terrassdörrarna igenom vatten. De förmodade anledningen till problem vid terrassdörrarna är att när tätskiktsarbetet utfördes var redan dörrar till terrasser monterade vilket orsakade ett svårare utförande, liknande scenario som Holm och Brinkenklint (2002) skriver om i sin rapport.
- Det korrekta hade varit att demontera terrassdörrarna vid utförandet av tätskiktet, alternativt avvaktat med monteringen av terrassdörrarna tills tätskiktet var på plats.
För att åtgärda bristerna krävdes det att påbyggnaden av betong bilades upp så att arbetet kunde göras korrekt. Det kan antas att påbyggnaden av betong bidrog till att terrassdörrarna släppte igenom vatten då vattensamlingen skedde i nivå med dörrarna. Mot kund lämnades 10 års garantitid på tätskiktet tillhörande takterrassen.
5.1.3
Projekt 3
Projekt 3:s takterrasser utfördes med en påbyggnad av trätrall (likt figur 14). Metod för vattenavrinning från takterrasserna är att vattnet rinner under påbyggnaden mot utkastare. Ingen problematik har uppmärksammats med takterrasserna som kan knytas till fukt. Under utförandet tolkades däremot några handlingar fel, vilket orsakade att för mycket isolering användes, vilket i sin tur orsakade att tätskiktet hamnade för högt upp i byggnaden. Därmed fanns det väldigt lite utrymme för påbyggnaden av trätrall bitvis. Det var något som fick lösas
med alternativa lösningar med väldigt låga bärande reglar under trallen, annars hade terrassdörrarna slagit i påbyggnaden vid öppning.
- Detta är exempel på det som Koch och Schultz (2019) skriver om i sin rapport, alltså att lösningar på plats kan bli mer komplicerade.
Anledningen till att det beslutades att utföra påbyggnaden av trätrall var framförallt på grund av läckageproblematiken från projekt 2. Vid eventuella fel efterfrågades det att åtgärdande skulle kunna ske enklare. Mot kund lämnades 10 års garantitid på tätskiktet tillhörande takterrassen.
5.1.4
Sammanfattning av projekten
Av de tre projekten som granskats har problemen framförallt kunnat knytas till utförandet, men även projekteringen har haft brister.
Utförandets brister som uppmärksammats har huvudsakligen haft med tätskiktets mot olika anslutningar att göra, just det som är ett av det mer viktiga momenten vid tätskikt enligt rapporten av Eriksson och Mehlberg (2018).
Tätskiktsproblemen som uppstod med det för tidigt monterade terrassdörrarna kan till viss del anses ha en dålig tidsplanering.
- Detta då en terrassdörr aldrig bör vara monterad innan tätskiktsarbetet är klart, men de som utfört tätskiktsarbetet bör ha förstått detta och skapat rätt förutsättningar.
Isoleringen som hamnade på fel höjd är det svårt att säga vems fel det var. Lika väl som det kan tänkas att de som utförde arbetet inte granskade handlingarna tillräckligt noga, kan det tänkas att handlingarna var otydliga. Oavsett vad visar det på att förutsättningar som projekteras kan ändras när byggnationen äger rum, något som bör tas i beaktning. En påbyggnad av trätrall bidrar till att vattnet samlas längre ner och där med ökar fuktsäkerheten. Dessutom är framtida arbeten med tätskiktet enklare att utföra vid till exempel eventuella fel eller när tätskiktet skall förnyas på grund av ålder. Detta är något som kan skapa mervärde för kunden.
Avslutningsvis uppmärksammas det att handlingar tillhörande projekt 3 är mer specifika kopplat till lutningen och dem upplevs som mer fukttekniskt säkra, jämfört med projekt 2. Detta kan antas vara ett resultat av de upplevda problemen från projekt 2 då de i stort tillhör samma projekt. Detta resonemang styrker att takkonstruktioner generellt är lägre prioriterat. Projekt 3:s takterrasserna erhöll en bättre projektering efter att byggentreprenören erfarit fuktproblem knutna till takterrasser på projekt 2.
5.2
Projekteringen
En gedigen projekteringen är en viktig grund för resultatet av takterrasser. För en lyckad projektering bör personer med rätt kunskaper och förutsättningar vara involverade. Med en lyckad projektering minskar risken för problematik som till exempel ett extra invecklat eller mer tidskrävande utförande eller en dålig teknisk lösning (Koch och Schultz (2019)).
5.2.1
Lutningar och anslutningar
Lutning och olika anslutningar anses vara riskområden som tillhör takterrasser (Eriksson och Mehlberg (2018)). Lutningen är viktig då den är väsentlig för att vatten skall kunna ledas till någon typ av brunn eller utkastare. Vid projektering av lutning bör det beaktas att en viss marginal kan behövas. Vid en för precist projekterad lutning kan små avvikelser vid
produktionen orsaka att vattnet inte kan avledas som tänkt. Att avvikelser uppstår vid produktion av en byggnad är inget som kan uteslutas, särskilt vid takterrasser då de sällan utförs som helt prefabricerade. Om inte byggtoleranser beaktas under projektering kan det resultera i att utförandet av takterrasser i teorin kan vara godkända trots att lutningen inte motsvarar minimi krav. Detta är något som behöver beaktas för att säkerställa att
takterrasser erhåller en tillräcklig lutning trots godkända felmarginaler.
Ifall problem uppstår med avledningen av vatten på takterrasser kan det innebära att vattensamlingar uppstår vilket är en ökad risk för fuktproblematik. Vid utförande av en takterrass med påbyggnad i trall av trä eller likande kan en extra stor lutning skapas då påbyggnaden byggs i plan. Påbyggnaden släpper igenom vatten till det underliggande tätskiktet, som vattnet då rinner bra på med den extra lutning mot sina brunnar eller motsvarande.
Anledningen till att anslutningar är viktiga är att utförandet av tätskikt där ofta är mer komplicerat. Dessutom leds vatten mot anslutningar så som brunnar, alltså kan det antas att de utsätts för en mer koncentrerad mängd vatten och därför är det extra viktigt att de
verkligen håller tätt. Det som kan beaktas vid projekteringen här är att ge tätskiktsarbetet bra förutsättningar. Detta kan göras genom att dels placera anslutningarna strategiskt så att utrymme för utförandet finns.
Andra förutsättningar som spelar roll är tidsplaneringen. Två exempel på detta är:
- Att dörrpartier aldrig ska monteras innan tätskiktet är färdigställt. - Att tillräcklig med tid ska finnas för ett ordentligt utförande av tätskiktet.
(Holm och Brinkenklint (2002)).
5.2.2
Hänsyn till volym
Vid projektering av en byggnad som ska ha takterrasser bör tidig hänsyn tas till att
terrassbjälklag tar mer plats än ett vanligt bjälklag. Detta då det ska ha bärighet, isolering, tätskikt med lutning och en påbyggnad. Generellt tar de mer fuktsäkra lösningarna mer volym än andra lösningar.
- Ett exempel på detta är att en takterrasspåbyggnad utgörs med trall av trä. Genom detta utförande samlas vatten längre ner i konstruktionen samtidigt som dörren till takterrassen kan gå i samma höjd som påbyggnadens överkant. Detta tar mer plats då en påbyggnad av trä oftast kräver mer höjd än vad en påbyggnad av betong kräver.
Vid utförande med betong samlas istället vattnet ovanpå påbyggnaden. Därmed ökar risken för fuktproblematik då man vill begränsa lutningen av påbyggnaden samt att
vattensamlingen hamnar i höjd med dörr till takterrassen. Regn i kombination med kraftig vind kan innebära att vatten då samlas mot dörren. Anledningen till att dörren placeras i
höjd med påbyggnaden till takterrassen är bland annat för att klara tillgänglighetskraven utan att använda en ramp (Boverket 2020).
Alternativa lösningar kan vara att det projekteras för olika höjder i underliggande lägenhet likt figur 15. Genom detta utförande kan terrassbjälklaget placeras längre ner i byggnaden jämfört med lägenhetsavskiljandebjälklag, förutsättning för detta är att lägenheten under har tillräcklig takhöjd för att tillåta en sänkning av taket under takterrassen. Det finns även bjälklag som kräver mindre utrymme då de till exempel uppfyller isolering och bärighet i samma lager, genom att vara uppbyggda av stålreglar med mellanliggande isolering. Speciella terrassbjälklag bidrar till att mindre volym går åt (Koljern, (u.å.)).
5.2.3
Rätt aktör vid rätt tillfälle
Vid projektering av en byggnad är många olika parter involverade vid olika tillfällen. En risk är att vissa kompetenser involveras för sent i en projektering och därmed kan projekteringen för aktuellt område bli lidande (Holm och Brinkenklint (2002)). En risk vid projektering av takterrasser är dessutom att inte den mest optimala kompetensen används, ett vanligt fall är att en konstruktör får projektera för utförandet av takterrasser (Projektör, personlig
kommunikation, 2021 april). Även om det finns konstruktörer som är kompetenta inom projektering av takterrasser är inte alla det. Ett sätt att minska risken för problematik med takterrasser är att involvera konsulter med spetskunskap inom fuktsäkerhet och takterrasser. Viktigt är att inte ta in projekteringen av takterrasser för sent då bra lösningar för en
takterrass kan kräva vissa förutsättningar, något som kan vara kostsamt att efterleva om projekteringen kommit långt där inte de förutsättningarna har beaktats.
5.2.4
Sammanfattning av projekteringen
Vid projekteringen av takterrasser ges dess förutsättningar. Takterrasser är kraftigt utsatta för väder, samtidigt som de är lågt prioriterad i relation till resten av en byggnad. Att
involvera en takentreprenör eller liknande i projekteringen kan vara ett bra tillvägagångssätt för att uppnå en mer lyckad projektering. Med dennes praktiska erfarenheter kan den med stor sannolikhet bidra positivt till projekteringen med metoder som fungerar bra eller belysa metoder som bör undvikas.
Utifrån tidigare terrassprojekt och arbeten om liknande konstruktioner kan olika
anslutningar samt lutningar ses som kritiska områden. En bidragande faktor till att lutningen på en takterrass kan vara problematisk är byggtoleranser som får nyttjas. Om en viss
felmarginal är godtagbar kan det medföra att en låg lutning inte uppnår önskat resultat samtidigt som det enligt avtal är korrekt utförd. En metod för att motverka problem med lutning är att använda sig av en typlösning med påbyggnad av trall i trä, då kan lutningen ökas. Dessutom så har trall av trä flera fukttekniskt säkra fördelar som till exempel att vatten samlas längre ner i konstruktionen, vilket ger en större distans från vattensamling till
uppvikning av tätskikt. I tidigt stadie av projekteringen bör hänsyn ges till att ett våningsplan med takterrass oftast kräver större volym än vad ett våningsplan utan takterrass kräver.
5.3
Utförandet
Takterrasser är oftast platsbyggda och där med finns risken att förutsättningar ändras under produktionens gång. Detta är något som bör beaktas då små fel kan orsaka stora
konsekvenser (Eriksson och Mehlberg (2018)). Vidare kan kraven på ett utförande av tätskikt på tak ses som relativt låg och kan ge ökad anledning att kontrollera ett tätskikt inför att det ska byggas in.
5.3.1
Utförandet behöver tid
Under produktionen av en byggnad är det inte ovanligt att det är en tight tidsplan. Vid kritiska moment bör en marginal för tidsåtgången finnas då ett dåligt utförande kan ge kostsamma konsekvenser, till exempel felaktigt utfört tätskiktsarbete kan orsaka omfattande fuktskador. Utförande av tätskikt utomhus är även beroende av vädret då arbete ska utföras på torra underlag. Det kan tänkas att en snäv tidsplanering i kombination med ett ogynnsamt väder bidrar till stress, vilket i sin tur kan bidra till ett sämre utförande (Eriksson och
Mehlberg (2018)). Moment som vid felaktigt utförande kan innebära omfattande konsekvenser bör alltid ges extra hänsyn.
5.3.2
Avsyning av tätskikt
Som den i arbetet kallade projektören säger är kraven på utförande av tätskikt på tak relativt låga om hänsyn till dess vikt tas. Detta kan kopplas till studien av Eriksson och Mehlberg (2018) där de belyser att problem med tätskikt är extra aktuella kring anslutningar. Vidare kan tiden mellan att ett tätskikt är utfört och att det är inbyggt variera. Under den tiden kan ett antal olika aktörer varit aktiva i anslutning till takterrassen vilket medför en risk att tätskiktet någonstans har punkterats eller på annat sätt skadats. För att säkerställa att en takterrass är tät bör det utföras någon form av avsyning av tätskiktet för att försäkra sig om att det är korrekt utfört och inte skadat. Åtgärder av tätskikt blir betydligt mer tidskrävande och kostsamma om de ska utföras efter att påbyggnaden är på plats.
5.3.3
Sammanfattning av produktionen
Vid produktion av takterrasser är det viktigt att förutsättningar finns för att utföra ett bra arbete. Sådana förutsättningar är bland annat:
- Att tidsplaneringen inte motverkar ett bra utförande. Alltså att tillräcklig med tid för ett gediget utförande finns och att tidsplaneringen för hela projektet är genomtänkt.
- Att lösningar och utformning är genomtänkta så att utförandet inte blir onödigt komplicerat.
Tätskiktet är en viktig komponent för att säkerställa att takterrassen inte orsakar
fuktproblem, därför kan det anses vara en bra idé att kontrollera tätskiktet extra noggrant. En sådan kontroll bör ske innan tätskiktet byggs in då kontrollen och eventuella åtgärder utförs enklare. Särskilt fokus vid en sådan kontroll bör riktas mot områden på en takterrass där tätskiktets utförande är mer komplicerat så som vid anslutningar eller dess lutning. Man bör dessutom kontrollera så att tätskiktet inte på något sätt är punkterat eller skadat samt att
det är korrekt fäst till konstruktionen. Ifall en brist uppmärksammas vid kontroll blir åtgärdandet betydligt mindre krävande och billigare mot om en brist uppmärksammas först när den har orsakat fuktproblem och bostaden är i bruk.
6 DISKUSSION
6.1
Påbyggnad i trä
En påbyggnad till en takterrass som utförs i trall av trä eller liknande kan ses ha flera fukttekniska fördelar.
- Framförallt släpper trallen ner vattnet till underliggande tätskikt, detta är bra då vattnet samlas längre ifrån uppvikningen mot vägg och inte längre är i nivå med terrassdörren. Dessutom förutsätts det att vattnet ska avlägsnas av sig självt från takterrasserna oftast. Samlas då vattnet under påbyggnaden kan lutningen där vattnet ska rinna av ökas för att ge ökat flöde utan att påverka upplevelsen av att vistas på takterrassen.
Ofta projekteras ett fall som motsvarar det rekommenderade minimikravet på 1:100, vilket ska räcka. Problemet är att det minimikravet är ganska precist och små avvikelser vid utförandet kan orsaka att vattensamlingar uppstår vilket kan medföra problem. Utförs tätskiktet med en extra lutning ökas sannolikheten att vattnet leds dit det är tänkt. Detta är något som skulle lösa problematiken med lutning som Eriksson och Mehlberg (2018) samt projektören talar om vid våra intervjutillfällen angående problem med lutningen, utan att påverka tillgängligheten eller upplevelsen av att vistas på takterrassen. En annan fördel med påbyggnad av trätrall eller liknande är att det krävs minder arbete för att åtgärda tätskiktet ifall det skulle behövas mot vad en påbyggnad i till exempel betong skulle kräva.
6.2
Volym
Som det beskrivits i detta examensarbete tar normalt ett terrassbjälklag upp en större volym än vad ett vanligt bjälklag gör. Detta är något som behöver beaktas då flerbostadshus oftast har en höjdbegränsning för att få bygglov alternativt att det är en ekonomisk fråga.
Takterrasser anses vara en riskkonstruktion ur ett fukttekniskt perspektiv där de fukttekniskt säkrare konstruktionerna ofta kräver mer plats (Holm och Brinkenklint (2002)). Under projekteringen bör takterrasser låtas ta en viss volym med lite marginal. Projekteras det för precist för att spara så mycket som möjligt på höjden, riskerar fuktsäkerheten att bli lidande ifall något under utförande sker som ändrar förutsättningarna.
Som exempel kan det tänkas att takterrasser utförs på de två översta våningsplanen. Skulle dessa ges en extra marginal på fem centimeter var, skulle byggnaden bli tio centimeter högre vilket på ett sexvåningshus innebär en ökning på cirka 0.5% medans det vid takterrassen blir en ökning med cirka 10%. Detta är något som kan bidra till att projekterad lutning kan efterlevas och skulle samtidigt säkerställa att påbyggnaden har tillräckligt med utrymme för
