Likviditet
Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna.
Måttet visar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Kommunens kortsiktiga betalningsbe-redskap i form av likvida medel (kortsiktiga pla-ceringar samt kassa- och banktillgodohavanden) har minskat från 318 miljoner kronor vid årets början till 192 miljoner kronor vid årets slut.
Likviditeten uppgick under året till 5 procent av de externa utgifterna (9 %). Kommunens betalningsförmåga är tillfredsställande men det börjar nu märkas att ökade investeringar påver-kar. Likviditeten har minskat med drygt 100 mil-joner kronor jämfört med 2013.
% 90 80 70 60 50
0 2010 2011 2012 2013 2014
79
Soliditet
Soliditet inkl. pensionsskuld som ansvarsbefrielse
84 83 81 80
55 56 57
52 55
Likvida medel i förhållande till externa utgifter
För 2015 och framåt kommer likviditeten att försämras eftersom kommunen har ett stort in-vesteringsbehov framöver. Kommunen har till-sammans med dotterbolagen en checkkredit på 400 miljoner kronor för att möta kommunkon-cernens likviditetsbehov kortsiktigt. På längre sikt krävs andra finansieringsalternativ.
Kapitalförvaltning
En del av kommunens likvida medel hanteras i s.k. diskretionär förvaltning med inriktning fram-förallt på kommunens pensionsåtaganden. Am-bitionen är givet kravet på försiktighet att få en god avkastning på kommunens likviditet. Detta motiveras både av möjligheter till förstärkning av ekonomin i allmänhet och som förberedelse för de likviditetspåfrestningar som kommande pen-sionsutbetalningar innebär. Det placerade kapita-let uppgår till 350 miljoner kronor. Det bokförda värdet är 621 miljoner kronor medan marknads-värdet uppgår till 643 miljoner kronor.
Avkastningen från kapitalförvaltningen påver-kas av utvecklingen på de finansiella marknader-na som får direkt genomslag i kommunens re-sultaträkning. En ränteuppgång påverkar värdet på kapitalplaceringarna negativt men när räntan sänks ökar värdet på placeringarna. Räntan har under 2014 fortsatt att sjunka. Den svenska 10-åriga statsobligationsräntan var i början av året 2,5 procent och i slutet av året 0,9 procent Räntenedgången har påverkat kommunens pla-ceringar positivt och avkastningen är 7,7 procent för 2014. Kommunen har inga lån men kan be-höva ta upp lån för att finansiera investeringar och framtida pensionsutbetalningar under 2016.
I första hand kommer kommunen att minska kapitalet i kapitalförvaltningen. När kommunen behöver låna bedöms risken som liten att inte få någon finansiär som täcker kapitalbehovet.
Budgetföljsamhet
I tabellen nedan kan i den första kolumnen ut-läsas nämndernas samt resultatenheternas prog-nostiserade avvikelser mot budget vid delårsrap-porten per sista augusti. Beviljade tilläggsanslag från kommunstyrelsens oförutsedda ingår.
I den andra kolumnen redovisas nämndernas av-vikelser vid bokslutet och i tabellens tredje kolumn kan förändringen mellan prognostiserad avvikelse vid delårsrapporten och avvikelse i bokslutet avläsas.
För de nämnder som omfattas av volymmo-dellen redovisas budgetavvikelserna inklusive vo-lymavvikelser.
I samband med delårsrapporten prognostise-rade nämnderna en sammanlagd negativ avvikel-se på 28,4 miljoner kronor (– 46,4 mkr, 2013).
Underskott prognostiserades för barn- och ungdomsnämnden (12,9 mkr), utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (10,2 mkr) samt soci-alnämnden (4,5 mkr).
För barn- och ungdomsnämnden och utbild-nings- och arbetsmarknadsnämnden inkludera-de avvikelserna förväntainkludera-de volymökningar med 7,7 respektive 8,4 miljoner kronor. Numera jus-teras inte volymförändringar, under innevarande budgetår, utan ska rapporteras som avvikelser i prognoser och bokslut.
Resultatenheten Rudbecksskolan, under ut-bildnings- och arbetsmarknadsnämnden, prog-nostiserade en negativ avvikelse på 3,6 miljoner kronor. Även barn- och ungdomsnämndens resultatenheter, kommunala grundskolor och förskolor, visade ett sammantaget underskott på 2,7 miljoner kronor.
Positiva avvikelser prognostiserades för kom-munstyrelsen (4,2 mkr), vård- och omsorgs-nämnden (3,1 mkr), kultur- och fritidsomsorgs-nämnden (0,9 mkr) samt miljö- och byggnadsnämnden (1,8 mkr).
Vid bokslutet hade det totala underskottet för nämnderna minskat till 18,2 miljoner kro-nor (– 24,2 mkr, 2013), en förbättring med 10,2 miljoner kronor gentemot delårsrapporten.
Barn- och ungdomsnämnden samt trafik- och fastighetsnämnden försämrade sina redan nega-tiva prognoser med 4,5 miljoner kronor vardera till 17,4 respektive 6,8 miljoner kronor.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt socialnämnden minskade sina respektive prognostiserade underskott med 1,2 miljoner kronor vardera till underskott med 9,0 respektive 3,3 miljoner kronor.
För barn- och ungdomsnämnden ökade vo-lymavvikelsen från 7,7 till 12,6 miljoner kronor.
För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden minskade volymavvikelsen från 8,4 miljoner kro-nor till 8,1 miljoner krokro-nor.
För miljö- och byggnadsnämnden försämra-des det prognostiserade överskottet från 1,8 till 0,3 miljoner kronor. Rösjöstyrelsen försämrade det förväntade negativa resultatet (0,3 mkr) till minus 0,5 miljoner kronor.
Kommunstyrelsens prognostiserade överskott (4,2 mkr) dubblerades till 8,4 miljoner kronor.
Även vård- och omsorgsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden förbättrade sina positiva
För valtningsberättelse
prognoser med 1,4 respektive 0,7 miljoner kro-nor.
För kommunala skolor och förskolor kom den negativa prognosen (2,7 mkr) att förbättras med 8,2 miljoner kronor för att vid bokslutet uppgå till positiv avvikelse på 5,5 miljoner kronor. En liknande kraftfull resultatförbättring gjordes för resultatenheten Rudbecksskolan. En negativ av-vikelse (3,6 mkr) vändes till en positiv avav-vikelse (1,2 mkr) en förbättring med 4,8 miljoner kronor.
Specifika kommentarer till det ekonomiska re-sultatet lämnas i driftredovisningen samt för res-pektive nämnd i avsnittet nämndredovisningar.
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, fastigheter och anläggningar är upp-tagna i balansräkningen till 2 479 miljoner kro-nor (2 208 mkr). Tillgångarna är upptagna till anskaffningsvärdet reducerat med gjorda avskriv-ningar. För många objekt saknas ett marknads-värde (vägar, parker etc.). Värdet ligger i stället i nyttan för verksamheten. De samlade tillgångar-nas marknadsvärde är svårbedömt.
Borgensåtagande och ansvarsförbindelser
Kommunens borgensåtagande uppgår till 24 miljoner kronor (26 mkr). Av borgenså-tagandet avser 15 miljoner kronor (17 mkr) pen-sionsåtagande i Sollentuna Energi AB. Övriga borgensåtaganden avser bl.a. egnahemslån och
vissa idrottsanläggningar. Dessutom har kom-munen ansvar för skulder i kommunalförbund där kommunen är delägare på motsvarande 221 miljoner kronor (200 mkr).
Det föreligger ingen känd förlustrisk gente-mot de egna bolagen avseende ingångna borgen-såtagande och ansvarsförbindelser.
I åtagandena som avser egna hem och fören-ingar föreligger alltid en viss risk att kommunen kan komma att få infria ett borgensåtagande.
Pensionsåtagande
Pensionsåtagandena inklusive särskild löneskatt uppgår till 1 461 miljoner kronor (1 492 mkr), se vidare not 17. Pensioner intjänade innan 1998 redovisas som ansvarförbindelse och inte som en skuld. När pensionen betalas ut uppstår kostna-den för kommunen. Kostnakostna-den för utbetalning av pensioner intjänande innan 1998 kommer att öka för att nå kulmen 2025 (från 35 mkr 2005 till 62 mkr 2025).
För att pensionerna inte ska ta en större an-del av framtida skatteintäkter har kommunfull-mäktige tidigare fastställt att om resultatet enligt balanskravet överstiger värdesäkringen av eget kapital ska medel avsättas för att täcka pensions-förpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser.
Årets avsättning till framtida pensionsutbetal-ningar blir 30 miljoner kronor. Avsättpensionsutbetal-ningar till pensioner enligt ovan uppgår till 819 miljoner kronor.
Förändring av prognosavvikelse från Delårsrapport till Bokslut
Nämnd (belopp i mkr) Delår per 31/8 Bokslut Förändring
DelårBokslut
Kommunstyrelsen 4,2 8,4 4,2
Överförmyndarnämnden 0,0 0,0 0,0
Trafik- och fastighetsnämnden – 2,3 – 6,8 – 4,5
Barn och ungdomsnämnden – 12,9 – 17,4 – 4,5
Kommunala grundskolor och förskolor – 2,7 5,5 8,2
Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden – 10,2 – 9,0 1,2
Rudbecksskolan – 3,6 1,2 4,8
Socialnämnden – 4,5 – 3,3 1,2
Vård och omsorgsnämnden 3,1 4,5 1,4
Produktionsuppdraget SOLOM – 2,0 – 2,7 – 0,7
Kultur och fritidsnämnden 0,9 1,6 0,7
Miljö och byggnadsnämnden 1,8 0,3 – 1,5
Rösjöstyrelsen – 0,3 – 0,5 – 0,2
Summa – 28,4 – 18,2 10,2
Pensionsutbetalningar intjänade före 1998 överstigande 2005 års nivå får täckas genom dis-ponering av pensionsreserven. Detta innebär att påfrestningen gentemot balanskravsresultat blir mindre.
Pensionsutbetalningarna kräver också resur-ser i form av likviditet. Fr.o.m. 1 januari 2000 omfattar placeringspolicyn även föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsför-pliktelser enligt Kommunallagen (1991:900) 8 kap. 3a §.
Ambitionen är givet kravet på försiktighet att få god avkastning på kommunens likviditet. Det-ta motiveras både av möjligheter till förstärkning av ekonomin i allmänhet och som förberedelse för likviditetspåfrestningarna från kommande pensionsutbetalningar.
Kommunen har valt en strategi där säkerhet och begränsat risktagande prioriteras före strävan efter avkastning.
Förvaltningen utförs sedan november 2006 av Nordea och DNB. Avtalstiden är tre år med möj-lighet för kommunen till max två års förlängning
med oförändrade villkor samt rätt till omedelbar uppsägning.
Målsättningen ska vara att den aktiva förvalt-ningen ska generera en överavkastning mot jäm-förelseindex.
De båda portföljerna var värda 642 miljo-ner kronor vid utgången av 2014. Ökningen av marknadsvärdet under året är 46 miljoner kronor.
Kommunens totala pensionsåtaganden ökar och det är viktigt att beakta samtliga åtaganden inom begreppet ”god ekonomisk hushållning”
eftersom skulden kommer att betalas till pen-sionstagarna under lång tid.
De kommuner som bygger upp finansiella re-server för att använda dessa medel längre fram i tiden ställs inför vissa pedagogiska utmaning-ar. Utmaningarna hänger bl.a. ihop med den kommunala pensionsredovisningsmodellen och balanskravet. När reserver byggs upp krävs överskott i resultaträkningen och när reserverna används till pensionsutbetalningar blir överskott lägre eller till och med underskott i kommunens resultaträkning.