För valtningsberättelse
För valtningsberättelse
Allmänna förutsättningar
Allmänna förutsättningar har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan
påverka Sollentuna kommun. Avsnittet behandlar inledningsvis samhällsekonomin och kommunerna.
Därefter belyses skatteutjämningssystemet, befolkning, bostadsmarknad, näringsliv och arbetsmarknad i Sollentuna kommun.
Avslutningsvis görs en bedömning av den framtida utvecklingen inom några områden.
Samhällsekonomin och kommunerna
Den svenska bruttonationalprodukten (BNP) mäter i princip värdet av alla varor och tjänster som under en viss tidsperiod framställs i vårt land. Nationalprodukten kan sägas ge ett sam- lat mått på värdet av all den produktion som sker i ekonomins olika sektorer. Sammantaget motsvarar kommunsektorns konsumtionsut- gifter mer än en femtedel av BNP. Kommunalt ägda företag och affärsdrivande verk ingår inte i kommunsektorn, utan räknas till den privata sektorn. Kommunerna svarar för två tredjede- lar och landstingen för en tredjedel av sektorns konsumtionsutgifter. Antalet sysselsatta i sektorn utgör ungefär en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta i Sverige.
Lönekostnadsökningar är därför den viktigas- te förklaringen till varför kommunernas kostna- der ökar. Löneökningarna är även den viktigaste förklaringen till skatteintäkternas utveckling.
Det som gör att utrymmet kan öka realt är ut- vecklingen av sysselsättningen. För att tillväxten ska kunna öka är det framförallt sysselsättningen inom den privata sektorn som behöver öka.
Kommunerna prognostiserar 2014 ett över- skott på sammantaget cirka 5 miljarder kronor Överskottet har jämfört med 2013 minskat med nästan 10 miljarder kronor och beror främst på att 2013 ingick återbetalningar från AFA.
Även för 2015 prognostiserar kommunerna ett överskott på cirka 4 miljarder kronor.
Sveriges kommuner och landstings bedöm- ning av svensk ekonomi är att efter en stark av- slutning på fjolåret har svensk ekonomi i år ut- vecklas förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och där- med en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsät- ter att generera ökad sysselsättning. Den starka
ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Ar- betslösheten förväntas nu successivt minska.
Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och ar- betslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i mot- satt riktning. Det ekonomiska läget i euroområ- det har försvagats under hösten.
Det kommunala skatteunderlaget består till stor del av löneinkomster. Sysselsättningsutveck- lingen och löneökningstakten är därför de fak- torer som har störst betydelse för i vilken takt skatteunderlaget växer.
Prognoserna tyder på att de ekonomiska läget för kommunerna kommer att försämras de när- maste åren. Även om Sollentuna står väl rustad med en stabil ekonomi kommer det att krävs återhållsamhet och budgetdisciplin framöver.
Kommunen behöver en stabil ekonomi för att möta den kraftiga befolkningsökningen, ökat behov av välfärdstjänster och investeringar i in- frastruktur.
Inför 2015 höjer 24 kommuner skattesatsen medan 4 kommuner sänker. Den genomsnittliga skattesatsen ökar med 5 öre.
Skatteutjämningssystemet
Grundprincipen är att alla kommuner ska ha lik- värdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsätt- ningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning.
Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, servi- ce och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.
Utjämningssystemet kan delas upp i fyra olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/avgift.
I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattnings- bara inkomsten och ett skatteutjämningsunder- lag som för kommuner motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kom- muner vars beskattningsbara inkomster översti- ger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstut- jämningsavgift till staten.
I kostnadsutjämningen utjämnas för struk- turella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många äldre invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin.
Kommuner med en ogynnsam kostnads- struktur får ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift till staten.
Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. Kostnadsutjäm- ningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra.
För att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstutjämningen och för att staten samtidigt ska ha kontroll över den to- tala kostnaden för utjämningssystemet finns ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.
Förslag på förändringar inom utjämningssystemet
Finansdepartementet har i jan 2015 remitterat en promemoria med förslag till förändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning.
I promemorian föreslås att inkomstutjäm- ningsavgiften höjs för de kommuner och lands- ting som betalar avgift vilket sker genom en återgång till de regler för beräkning av inkom- stutjämningsavgifter som gällde fram till utgång- en av 2013.
Skulle ovanstående justering genomföras motsvarar det för Sollentunas del en försämring med ca 58 miljoner kronor.
Den förra regeringen beslutade att se över mo- dellen för individ- och familjeomsorg. Statskon- toret har lämnat en rapport hösten 2014 med förslaget på justeringar. I korthet innebär för- slaget om det införs att Sollentuna kommer att förlora cirka 6 miljoner kronor.
Befolkning
Befolkningsökningar ställer krav på planering och framförhållning, investeringar i infrastruktur och service, men påverkar också skatteintäkter och verksamhetskostnader i det korta perspektivet.
I Stockholms län var befolkningsökningen 35 002 personer under 2014.
Sollentuna kommuns befolkning ökade un- der samma period med 1 180 personer, vilket motsvarar 1,7 procent, och var vid slutet av året 69 325 invånare. Ökningen bestod av ett fö- delseöverskott på 351 personer och att det var 822 personer fler som flyttade in till än ut från kommunen.
Både in- och utflyttare är till stor del perso- ner i åldern 20 – 30 år. Utflyttarna är vanligtvis ungdomar som lämnar föräldrahemmet. Inflyt- tarna är något äldre personer, som söker sig till kommunen till exempel i samband med famil- jebildning.
Bostadsmarknad
Sollentuna är en del av en sammanhängande ar- bets- och bostadsmarknadsregion, där bostadsbe- ståndet till en del bestämmer befolkningsutveck- lingen.
Totalt fanns det cirka 26 700 bostäder i kom- munen vid början av 2014. Fördelningen var un- gefär 52 procent i flerbostadshus och 48 procent
För valtningsberättelse
i småhus. Upplåtelseformerna var 24 procent hyresrätter, 35 procent bostadsrätter och 41 pro- cent äganderätter.
Under perioden 2015 – 2019 planeras cirka 3 400 nya bostäder bli inflyttningsklara i Sollen- tuna kommun.
Kommunen har ingen bostadsförmedling och bevakar därmed inte hela bostadsmarknaden. I kommunens eget bostadsbolag fanns det vid års- skiftet inga outhyrda lägenheter.
Näringsliv
I Sollentuna kommun finns cirka 4 000 företag, de flesta inom privata tjänstesektorn och majo- riteten är småföretag. Näringslivets utveckling i Sollentuna är mycket positiv. De senaste åren har cirka 500 företag startats. I Svenskt Näringslivs undersökning om kommuners företagsklimat rankas Sollentuna som nummer två i hela landet 2014, kommunen klättrade från femte platsen 2013. Sollentuna är en attraktiv kommun att etablera företag i. Läget i regionen, de goda kom- munikationerna, entreprenörsanda, bra bostäder samt välutbildad arbetskraft är konkurrenskrafti- ga faktorer för kommunen.
Under 2014 har det intensiva utvecklingsar- betet med näringslivsfrågorna fortsatt. Utifrån näringslivsstrategin har ett konsekvent förbätt- ringsarbete utförts. Under vintern och våren genomfördes en stor satsning genom kursen Förenkla – helt enkelt. Cirka 100 politiker och tjänstemän deltog i kursen vars syfte är att arbe- ta för att förenkla näringslivets kontakter med kommunen. Utvecklingsarbetet fortsatte med hemsida, nyhetsbrev samt olika mötesformer med kommunens företag. Näringslivsluncherna som kommunen står värd för har blivit ännu po- pulärare under 2014 och besöks i genomsnitt av 70 – 80 personer varje gång. I slutet av året in- leddes arbetet med Kontaktcenter – Företag som startade i januari 2015. Kontaktcenter – Företag ska göra det lättare för näringslivet att få snab- ba svar på sina frågor. I slutet av november ge- nomfördes årets Näringslivsdag i samarbete med Företagarna, Handelskammaren och Nyföreta- garCentrum. Cirka 140 gäster deltog och drygt 25 företag agerade som utställare.
Det interna utvecklingsarbetet mellan förvalt- ningarna har fortsatt. Stadsbyggnadsavdelningen, Miljö- och byggnadskontoret samt Trafik- och fastighetskontoret har tillsammans med närings- livschefen arbetat fram en folder, ”Från idé till
verklighet”. Den beskriver på ett översiktligt sätt hur kommunens processer gällande exploatering, plan, bygglov, miljöbalk och användning av all- män plats går till.
Arbetet fortsätter med oförminskad takt mot målet att under 2015 bli Sveriges bästa närings- livskommun.
Arbetsmarknad
Arbetslösheten (inkl. i program) i Sollentuna un- der 2014 var vid årsskiftet 4,6 procent (5,3 pro- cent, 2013) av arbetskraften. Motsvarande siffra för riket var 8,1 procent (8,6 %). Antalet öppet arbetslösa i kommunen var vid årsskiftet 994 (1 176). Antal personer i Sollentuna placerade i konjunkturberoende program var vid årsskiftet 530 (537).
Andelen arbetslösa (inkl. i program) ungdo- mar mellan 18 och 24 år var 2014, 6,0 procent (9,0 %, 2013).
Framtidsutsikter
En mycket viktig uppgift för staten är att ge- nomföra åtgärder som minskar utanförskapet på arbetsmarknaden och som leder till högre sysselsättning och minskad arbetslöshet. För att klara detta fordras kraftfulla åtgärder inom flera samhällssektorer. För att den ökande efterfrågan på välfärdstjänster ska kunna mötas, måste över- skottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande upprätthållas över tiden och reformer för att öka arbetsutbud och sysselsättning ge- nomföras. Vidare måste åtgärder vidtas för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn.
Det har knappast undgått någon att den of- fentliga sektorn står inför stora utmaningar. Nu och 10 – 15 år framöver har vi en ålderssamman- sättning i Sverige som är förhållandevis gynnsam för ekonomin i kommuner och landsting. Däref- ter blir det betydligt svårare. Under de närmas- te 30 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas och kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. Med ökad allmän eko- nomisk standard kommer även förväntningar- na på den offentliga sektorn att stiga, med krav på högre standard i vård, skola och omsorg. En annan utmaning är att Sollentuna kommer att växa kraftigt och kommunen beräknas ha cirka 83 000 invånare år 2023, en ökning med cirka 15 000 personer jämfört med idag. Den största
ökning är bland de äldre, men alla grupper ökar.
Bostadsbyggandet förväntas öka de närmaste åren och enligt årets bostadsantagande beräknas cirka 6 000 nya bostäder byggas i kommunen fram till år 2023. Det kommer att ställa krav på att kommunen kan hantera utbyggnaden av in- frastrukturen på ett effektivt sätt.
Erfarenheterna i de kommuner och landsting som tagit sig ur svåra ekonomiska situationer an- tyder att politisk enighet om vilka åtgärder som ska vidtas, långsiktighet och uthållighet, budget- disciplin och goda rutiner för ekonomisk upp- följning kan vara viktiga ingredienser i ett sane- ringsprogram som leder till framgång.
Sollentuna kommer som alla kommuner att gå in i en svagare ekonomisk utveckling de när- maste åren. Det beror bland annat på den demo- grafiska utvecklingen och ökat investeringsbehov.
Kommunen har i en ekonomisk långtids- prognos gjort en bedömning av den framtida investeringsnivån för kommunen. Totalt mot- svarar investeringsbehoven för verksamheterna 4,5 miljarder kronor fram till 2023. Inklusive exploateringsutgifter exklusive markförsäljning- ar uppskattas det totala investeringsbehovet till 5,5 miljarder kronor. Samtidigt skapar kommu- nen ett överskott via den löpande verksamheten motsvarande 2,2 miljarder kronor. Detta förut- sätter ett resultat på 1 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Finansieringsbehovet som återstår blir således 3,3 miljarder kronor. Detta finansieras delvis via försäljning av finansiella
tillgångar och exploatering men övergår till ett lånebehov.
Den finansiella analysen visar också att det kommer att krävas effektiviseringar på nära 1 procent årligen för att klara ett resultat som mot- svarar 1 procent av skatter och bidrag. Klarar kommunen inte att effektivisera så kommer det att krävas skattehöjningar fram över.
För 2015 görs bedömningen att nuvarande budget kommer att hålla. De preliminära beräk- ningarna för 2016 och 2017 visar att det krävs åtgärder att klara fullmäktiges resultatmål.
Känslighetsanalys
Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utanför dess egen kontroll.
Nedan redovisas några av de faktorer som påver- kar kommunens ekonomi.
mkr
10 öres förändring av kommunalskatten 18 1 procents löneförändring 23
varav egen verksamhet 14 varav entreprenader m.m. 9 1 procents avgiftsförändring 1
1 procents KPI förändring (netto) 3
1 000 kommuninvånare 47
100 heltidstjänster (lön och PO) 53 1 procents skatteunderlagsförändring i riket 33
För valtningsberättelse
God ekonomisk hushållning
För en finansiell bedömning finns kommunallagens mål för den ekonomiska förvaltningen som
omfattar hela kommunkoncernen. Den innebär att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning både i sin egen verksamhet och i verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Nedan redovisas vilka finansiella mål som finns beslutade.
Utfallet av de finansiella målen redovisas under avsnittet finansiell analys. Måluppfyllelsegraden i kommunens målstyrning inom de olika
verksamheterna redovisas under egen rubrik.
En kommunövergripande kvalitetsredovisning finns som eget avsnitt.
Balanskravet
Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet. Ba- lanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst rä- kenskapsår överstiger intäkterna, ska det i för- valtningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt man avser att göra den i 8 kap. 5 § kommunallagen (1991:900) föreskrivna regle- ringen av det negativa resultatet. Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte ska ske, ska upplysning lämnas om detta. Därvid ska skä- len till beslutet anges.
Ett uppfyllande av balanskravet är en grund- förutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra negativ utveckling av kommunens ekonomi.
Sollentunas avräkning mot balanskravet redo- visas i avsnittet finansiell analys.
Finansiella mål
Hur en kommun väljer att analysera och kom- mentera sin ekonomi och balanskravet blir na- turligtvis kopplat till om man har ett resultat som väl överstiger balanskravet, ligger i närheten av balanskravet eller om resultatet ligger klart under balanskravet.
I koncernen finns inga gemensamma mål för den finansiella planeringen. Sollentuna kom- mun har mål för den finansiella planeringen.
Av bolagsordningar och ägardirektiv framgår kommunens ramar för de kommunala bolagens verksamhet. Bolagen utfärdar egna riktlinjer för finansiell planering m.m. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets finansiella verksamheter och risker. Om det bedöms som lämpligt av respektive styrelse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer.
Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, budgetår som de efterföljande planåren. Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som mått/nyckeltal.
Målen för 2014 är:
1. Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras.
Målet definieras i förhållande till skattenettot som används för att finansiera verksamheter- nas nettokostnader, finansnetto, avskrivning- ar, investeringar samt ökning av eget kapital.
Med skattenetto avses summan av skattein- täkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning samt fastighetsavgift.
2. Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procentav de externa ut- gifterna.
3. Soliditeten bör inte understiga 75 procent exkl. pensionsförpliktelser redovisade som an- svarsförbindelser.
Det första målet analyserar det ekonomiska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också förutsättningen för en ansvarsfull och långsiktig god ekonomisk utveckling. De två övriga målen utgör summan av flera års resultat och uttrycker
den ekonomiska styrkan, betalningsförmågan, på kort respektive lång sikt.
Måluppfyllelsen redovisas under avsnittet fi- nansiell analys.
Finansiella mål i kommunens bolag
Kommunen äger bolagen AB Sollentunahem, Sollentuna Energi AB och AB SOLOM. Bolagen i kommunkoncernen, exkl. AB SOLOM, ska drivas så att resultaten tillåter såväl konsolidering av bolagen samt utdelning till ägaren.
Bolagen följer kommunens ägardirektiv och har 2014 haft resultat som har tillåtit utdelning till ägaren enligt fullmäktiges direktiv samt kon- solidering av bolag. För AB SOLOM finns ej krav på utdelning till ägaren.
God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv
Målstyrning
Arbetet med åtagandena och tillhörande hand- lingsplaner har följts systematiskt under året.
Vid årets slut kan konstateras att den allra största delen av åtagandena är uppfyllda, knappt 90 % på nämndnivå. Även om det i några fall kan ifrå- gasättas hur nämndens bedömning är gjord kan generellt konstateras att uppfyllandegraden är mycket god. Detaljerad uppföljning av nämn- dernas åtaganden finns i nämndsredovisningar- na.Bedömning av kommunens nuläge i jämförel- se med beskrivningarna till de kommunövergri- pande, långsiktiga, målen visar att det finns flera mål där kommunen i hög grad arbetar i linje med beskrivningarna till målen. För övriga mål har under 2014 många goda utvecklingsinsatser gjorts men för att på lång sikt helt nå beskriv- ningarnas ambitionsnivå finns ytterligare utma- ningar. Mot bakgrund av målens övergripande och långsiktiga karaktär är bedömningen att måluppfyllelsegraden för 2014 är tillfredsställan- de. Noteras bör att fokusområden och mål har omformulerats inför verksamhetsåret 2015.
Formuleringen av åtaganden och bedömning- en av dessa är ett fortsatt utvecklingsområde. För mått till målen finns en problematik med efter- släpning och periodicitet som gör att aktuella data inte alltid kan redovisas. Här behövs också ett löpande arbete kring utveckling av nya mått
samt prioritering av vilka mått som bäst belyser respektive mål. En översyn görs utifrån de mål som gäller från och med 2015.
Kvalitet
Arbetet med bevakning av statistik och nyckel- tal på kommunövergripande nivå har utvecklats under året. Samtidigt fortsätter nämnderna att utveckla formerna för det systematiska kvalitets- arbetet och i de flesta nämnder finns nu särskilda årshjul kring kvalitet samt särskild uppföljning/
analys av verksamhetens kvalitet utöver det som redovisas i resultatanalysen. Fortfarande kvarstår dock mycket arbete kring utveckling av olika instrument för uppföljning och utvärdering av verksamheterna.
Genom målsättningen ”Sveriges mest attrak- tiva kommun” samt ”Åtta punkterna”, åtta ge- mensamma förbättringsområden som definierats i tjänstemannaorganisationen, lyfts gemensam- ma frågor kring bland annat värderingar och kul- tur, systematiskt utvecklingsarbete och attraktiv arbetsgivare.
På den kommunövergripande nivån har en kommungemensam kvalitetsredovisning tagits fram för andra året i rad. Avsnittet Kvalitet i års- redovisningen visar att kommunen ligger över genomsnittet, och i många fall betydligt över ge- nomsnittet, på de flesta av områdena i samman- ställningen.
Ett särskilt barnbokslut har vidare tagits fram för andra gången. Samtidigt initieras ett miljö- bokslut som i årsredovisningen ersätter tidigare form för miljöredovisning (som dock lever kvar som särskild rapport). Det nya miljöbokslu- tet har fokus på kommunorganisationen. I år innehåller miljöbokslutet en uppföljning utifrån klimatstrategin men kommer från och med 2015 utgå från den nya miljöpolicyn.
Ledningssystem och styrprocesser
De nya budget- och uppföljningsprocesserna är nu etablerade men utvärderas och förbättras kontinuerligt. I samband med budgetarbetet för 2015 genomfördes vissa justeringar i målstyr- ningsmodellen.
Tidigare anvisningar gällande nämndernas underlag till årsredovisning samt de skriftliga resultatanalyserna har utvecklats till en kom- mungemensam form för ”Verksamhetsberättelse med resultatanalys”. I samband med detta finns nu också en gemensam form för mer fullständig verksamhetsplan som direkt kopplar till den ge-
För valtningsberättelse
mensamma formen för verksamhetsberättelse.
Under 2014 har en helt ny process för kom- mungemensam omvärldsanalys etablerats och former för löpande omvärdsbevakning utvecklas.
Arbetet med att förbättra övriga förberedande processer till budgetarbetet, lokalförsörjning och IT/e-förvaltning har fortsatt.
En ny modell för intern kontroll har fastställts under 2014. Implementeringen görs under 2015. Vidare har kommunstyrelsens arbete med uppsikt förstärkts under 2014.
Sammanfattande bedömning god ekonomisk hushållning
Styrdokumentet Regler för Ekonomi- och verk- samhetsstyrning i Sollentuna kommun innehåll- er en bedömning av vad som ska ligga till grund för God ekonomisk hushållning. Mot bakgrund av det som redovisats ovan samt i avsnittet fi- nansiell analys uppfyller Sollentuna kommun de uppsatta kriterierna för God ekonomisk hushåll- ning gällande verksamhetsåret 2014.
Målstyrning
Inför verksamhetsåret 2013 infördes en helt ny målstyrningsmodell i kommunen. Modellen utgår från kommunens fem övergripande politiska fokusområden. Kommunens verksamheter har under 2014 fortsatt arbetet mot de kommunövergripande, långsiktiga målen.
Sollentuna kommun har 2014 tretton kommun- övergripande mål i målstyrningsmodellen:
• Ansvarsfull ekonomisk politik (4 mål)
• Utbildning (2 mål)
• Omsorg (2 mål)
• Miljö och klimat (2 mål, varav ett var nytt 2014)
• Integration och kommunikation (3 mål) I budgetbeslutet för 2014 fastställdes, utifrån dessa mål, åtaganden för varje nämnd. Dessa åtaganden, som är formulerade för att bidra till en utveckling i riktning mot målen, ska ha upp- fyllts av respektive nämnd under verksamhets- året. I den mån det var möjligt definierades också mått (indikatorer) till de olika målen.
Nämndernas åtaganden för 2014 har följts upp löpande under året och slutredovisas i nämndredovisningarna.
Uppföljning av de kommunövergripande målen utgår från den beskrivande text för var- je mål som fastställdes i budgetbeslutet. Dessa texter återfinns i bilaga 1 i årsredovisningen. För varje mål redovisas en sammanvägd bedömning av utvecklingen under 2014 samt kommunens nuläge i förhållande till den långsiktiga målbe- skrivningen. Därefter redovisas en översiktlig bild av de utvecklingsinsatser som genomförts under året samt utfall på de mått som definierats till målet. I den mån det finns ett målvärde för ett enskilt mått, fastställt av nämnd eller på annat sätt, görs uppföljning mot målvärdet. För övriga mått redovisas endast utvecklingen i Sollentuna kommun.
Det finns ett behov av att utveckla använd- ningen av mått till de kommunövergripande må- len. I samband med budgetarbetet för verksam- hetsåret 2015 fattades beslut om förändring av både fokusområden och mål. Antalet mål redu- cerades och målen omformulerades i varierande grad. En översyn av vilka mått som ska användas för uppföljning av de nya målen samt möjlighe- terna att i högre grad målsätta de enskilda måtten är inplanerad.
Kommentar till kolumnen Trend i kapitlets tabeller:
För trend visar pilen utvecklingens riktning ( ökar, mins
kar) medan grön pil (+) anger att utvecklingen ses som positiv och röd pil (–) anger att utvecklingen ses som negativ.
För valtningsberättelse Ansvarsfull ekonomisk politik
MÅL 1
Säkerställa ett effektivt resurs- utnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet
Uppföljning
Utvecklingsarbetet sker i linje med målbeskrivning. Att tydligare defi- niera vad som ska åstadkommas i den dagliga driften samt följa upp och utvärdera detta är ett utveck- lingsområde.
Till målet finns två nämndöver- gripande åtaganden som samtliga nämnder har lagt handlingsplaner mot. I samtliga nämnder bedöms åtagandena uppfyllda. Därtill kom- mer tre nämndspecifika åtaganden där två bedöms uppfyllda och ett del- vis uppfyllt. Två mått finns utpekade till målet, prognossäkerhet och bud- getföljsamhet vilka båda är indikato- rer på nämndernas kontroll över den löpande användningen av fördelade medel. För båda måtten har en för- bättring skett jämfört med föregåen- de år för 5 av 8 nämnder.
En mängd utvecklingsinsatser har genomförts under året. Några har syftat till att säkerställa en struktur för systematiskt kvalitets- och effek- tiviseringsarbete medan andra har handlat om att genomföra ett antal kvalitets-/effektivitetsförbättringar inom nämndernas olika verksam- hetsområden. Samtliga nämnder har nu ett tydligt fokus på att arbeta med kvalitetsfrågor utifrån en grundstruk- tur med årshjul för att analysera och redovisa verksamhetens kvalitet och effektivitet. Nämnderna arbetar också på olika sätt med utveckling av mått och andra uppföljningsinstrument.
Utgångsläget för några år sedan var väldigt olika mellan nämnderna. Det återstår fortfarande utvecklingsarbete innan det systematiska arbetssättet är en naturlig del i samtliga nämnders verksamhetsstyrning. Det finns också mycket kvar att arbeta med när det gäller utveckling av olika typer av mått och andra uppföljningsinstru- ment samt hur resultat analyseras.
Under året har arbetet med om- världsanalys breddats och fördjupats
i organisationen. Framtagandet av den årliga omvärldsanalysrapporten gjordes för första gången helt internt i organisationen genom en gemen- sam process med förvaltningarna där samtliga chefer involverades. Här har en god grund för fortsatt arbete med omvärldsbevakning och omvärldsa- nalys lagts.
Det är inte meningsfullt att på en kommunövergripande nivå redovisa alla utvecklingsinsatser kopplade till kvalitet och effektivitet som genom- förts ute i verksamheterna. För 2015 är detta heller inte formulerat som ett kommunövergripande mål utan uppföljningen av de enskilda utveck- lingsinsatserna ska framförallt ske inom ramen för respektive nämnds kvalitetsredovisning och nulägesana- lys vilket det nu har lagts en grund för. På den kommunövergripande ni- vån kommer utvecklingsarbetet följas upp kopplat till de åtta kommun- övergripande mål som är fastställda för den nya mandatperioden samt i den kommungemensamma kvalitets- redovisningen.
Mått Beskrivning
målvärde Utfall
2012 Utfall
2013 Utfall
2014 Måluppfyllelse Trend Kommentar
Budgetföljsamhet % – 0,5 0,5 0,4 (+)
Prognossäkerhet % Målet är satt till
+/– 1 procent. 0,8 1,2 0,3 Målvärde 2014
är uppfyllt (+)
MÅL 2
Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
Uppföljning
Utvecklingsarbetet sker helt i linje med målbeskrivningen.
Det finns nio åtaganden mot må- let och samtliga bedöms av berörda nämnder vara uppfyllda. Sollentuna avancerade under året från femte till andra plats i Svenskt näringslivs ran-
king av det lokala näringslivsklima- tet. För det andra måttet mot detta mål finns ännu inget utfall för 2014.
Kommunen fortsätter vara en ak- tiv part i kontakterna med företagen genom det löpande, systematiska, arbetet med olika former för dialog mellan kommunen och näringslivet, framförallt genom företagsbesök och näringslivsluncher. Dialoger har i år också särskilt genomförts inom mil- jö- och byggnadsnämndens område i
syfte att öka förståelsen mellan par- terna.
På kommunövergripande nivå har företagen fått en egen ingång i kon- taktcenter med specialutbildad perso- nal för näringslivsfrågor; Kontaktcen- ter – Företag. En förstudie är också genomförd inför utveckling av en ge- nerell Tillståndsguide för företagare.
Parallellt med detta har under året en rad specifika utvecklingsinsatser ge- nomförts för att underlätta för före-
tagen i kontakterna med kommunen.
Till hjälp för företag som vill etable- ra sig eller expandera i kommunen finns den nya foldern ”Från idé till verklighet”. Foldern beskriver över- skådligt hur kommunens processer gällande exploatering, plan, bygglov, miljöbalk och användning av allmän plats går till. Inom trafik- och fastig-
hetsområdet finns ett påbörjat arbete kring upphandlingsunderlagen för att förenkla för mindre och medelsto- ra företag samtidigt som processerna kring upphandling enligt LOV och LOU har tydliggjorts.
Inom ramen för Edsvik har sam- arbeten med det lokala näringslivet etablerats och fördjupats under året.
Under året har också särskilda insat- ser gjorts för att identifiera mindre byggbolag och andra intressenter som kan vara intresserade av stadsutveck- lingsprojekt i kommunen.
Årets Nyföretagare har genomförts under 2014 i samarbete med Nyföre- tagarCentrum.
Mått Beskrivning
målvärde Utfall
2012 Utfall
2013 Utfall
2014 Måluppfyllelse Trend Kommentar Företagsklimat Svenskt nä
ringsliv ranking av det lokala näringslivsklimatet
Målet är att Sol
lentuna 2015 ska ha första platsen.
4 5 2 (+)
Sollentunas ranking Servi
ceundersökning Stockholm Business Alliance (ranking inom SBA)
– 12 Resultatet för
2014 kommer under 2015.
MÅL 3
Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attrakti- va arbetserbjudanden
Uppföljning
Utvecklingsarbetet sker helt i linje med målbeskrivningen.
Kopplat till målet finns i huvud- sak ett nämndövergripande åtagande som bedöms vara uppfyllt av samt- liga nämnder. De mått som knutits till målet visar en i huvudsak posi- tiv utveckling. Sjukfrånvaron, och särskilt långtidssjukfrånvaron, har sjunkit jämfört med föregående år och ligger fortsatt under genomsnit- tet för kommuner i landet. Även den
genomsnittliga lönenivån ligger på en bra nivå jämfört med länet. Per- sonalomsättningen har dock ökat nå- got jämfört med föregående år men är fortfarande under nivån 2012.
Ett ambitiöst utvecklingsarbete mot detta mål har pågått under flera års tid och flera av de områden som finns med i målbeskrivningen har va- rit föremål för utvecklingsinsatser un- der tidigare år. Inom dessa områden, t ex arbete kring lönenivåer och re- kryteringsprocesser, följs den fortsatta utvecklingen löpande. Arbetet med att profilera kommunen på mässor och i andra sammanhang har också fortsatt under året. Under 2015 har utvecklingsarbetet koncentrerats till implementering av en ny personal-
policy vilket på sikt bedöms ge goda effekter både när det gäller att behålla personal och attrahera nya medarbe- tare. Implementeringen har genom- förts på samtliga nämnder enligt en kommungemensam modell. Årets utvecklingsarbete har också innebur- it utveckling av en mer systematisk uppföljning av nyanställda och de som väljer att avsluta sin anställning.
För kommunen finns ett fortsatt stort rekryteringsbehov. Med undan- tag av ett fåtal verksamhetsområden med mycket stark konkurrens om arbetskraften, bedöms Sollentunas rekryteringsläge vara gott med ett starkt intresse för att arbeta inom kommunen.
Mått Beskrivning
målvärde Utfall
2012 Utfall
2013 Utfall
2014 Måluppfyllelse Trend Kommentar Lönenivå % Bör ligga mellan
– 2% och +2% 0,05 0,75 1,2 Målvärde 2014
är uppfyllt (+) Medianlönen för de 10 största tjänstegrupperna i Sollentuna jämfört med genomsnittet i länet.
Frisknärvaro % 20,04 20,52 19,75 (–)
För valtningsberättelse
Jämixindex 122 123 Värde för 2014
tillgängligt i april 2015
Medarbetarindex Bör ligga mellan
65 – 75. – 68 – Ingen mätning
2014.
Personalomsättning % 14,07 12,8 13,6 (–) Räknat förutom
de medarbetare som övergått till AB Solom.
Ledarskapsindex Bör ligga mellan
70 – 80. – 69 – Ingen mätning
2014.
Sjukfrånvaro % Ambitionen är att ligga under genomsnittlig sjukfrånvaro bland kommunerna i länet (2014: 6,5 %)
5,11 5,3 5,12 Målvärde 2014
är uppfyllt (+)
Långtidssjukfrånvaro % Ambitionen är att ligga under genomsnittlig lång
tidssjukfrånvaro bland kommuner
na i länet (2014:
46,4%).
32,23 35,97 30,98 Målvärde 2014
är uppfyllt (+)
MÅL 4
Medarbetare och chefer ska ut- veckla sig själva och kommunens verksamheter
Uppföljning
Utvecklingsarbetet sker helt i lin- je med målbeskrivningen. Det är dock i dagsläget svårt att bedöma effekterna av utvecklingsarbetet.
Till målet finns ett nämndövergri- pande åtagande som bedöms uppfyllt av samtliga nämnder. Därtill finns två
nämndspecifika åtaganden som be- döms uppfyllda. Av de mått som finns utpekade till målet har målet för andel internt rekryterade chefer uppnåtts.
I övrigt kan uppföljning ske först i höst när medarbetarenkäten genom- förs.
Flera av delarna i målbeskrivning- en är redan sedan tidigare uppfyllda utifrån de kommunövergripande pro- cessernas utformning. Bedömningen är också att de i praktiken funge- rar, d.v.s. alla medarbetare har årligt medarbetarsamtal och de som internt
söker en tjänst och har efterfrågade kvalifikationer kallas till intervju.
Årets nämndövergripande åtagande har varit inriktat på att säkerställa det interna arbetet enligt samverkansav- talet och den generella bedömningen är att samtliga nämnder nu arbetar enligt avtalet men att det i praktiken finns vissa problem med att uppfylla förhandlings- och informationsskyld- igheten då det i många verksamheter saknas lokala arbetsplatsombud.
Mått Beskrivning
målvärde Utfall
2012 Utfall
2013 Utfall
2014 Måluppfyllelse Trend Kommentar Medarbetarenkät fokusområde
utveckling – 66 – Ingen mätning
2014.
Andel internt rekryterade
chefer % Bör vara mellan
40 och 60 %. 52 55 Målvärde 2014 är uppfyllt Antal internt rekryterade
chefer 13 10 Det har 2014 totalt
varit färre antal chefsrekryteringar jämfört med 2013.
Utbildning
MÅL 5
Alla kommunens utbildningsverk- samheter ska hålla en hög och jämn kvalitet
Uppföljning
Utvecklingsarbetet sker i linje med målbeskrivningen. Måtten visar en blandad bild, framförallt för gym- nasieskolan.
Till detta mål är fem åtaganden kopplade varav fyra bedöms vara upp fyllda och ett delvis.
Det genomsnittliga meritvärdet för grundskolan har förbättrats ytterli- gare och överträffar målvärdet. Sol- lentuna ligger nu på femte plats i landet. Skolverkets sammanställning för eleverna i årskurs 9 under läsåret 2013/2014 visar att meritvärdet lig- ger på 240,4 för de kommunala sko- lorna och 241,2 om man inkluderar de fristående skolorna. Motsvarande för hela riket är 214,8. Spridningen av resultat, mätt som skillnad i merit- värde mellan flickor och pojkar, har markant förbättrats och överträffar målvärdet. Andelen elever som klarar
godkänt i alla ämnen har minskat nå- got och målvärdet har inte uppnåtts.
För att Sollentunas elever ska kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner sig tryg- ga. Andelen elever i grundskolan som upplevt sig mobbade har sjunkit på de flesta skolor och ligger på en för- hållandevis låg nivå jämfört med an- dra kommuner.
Andel elever på Rudbecksskolan som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år har ökat men har inte uppnått målvärdet. Jämfört med riket ligger dock Rudbeck väl till. Trygg- hetsmätningen på Rudbeck uppnår inte uppsatt målvärde medan genom- snittlig betygspoäng ligger på mål- värde. Värdena har i båda dessa mät- ningar sjunkit något.
Grundskolan fortsätter sitt lång- siktiga arbete mot att bli Sveriges bästa skola både vad gäller personalens för- utsättningar att bedriva ett bra arbete och alla elevers förutsättningar att lyckas i sitt skolarbete. Särskilda sats- ningar har genomförts inom matema- tik och ett språkutvecklande arbetsätt liksom skolans användning av IT.
Det pågår också ett utvecklingsarbete inom förskolan för gemensamma for- mer för dokumentation. Samarbetet har utvecklats mot barn- och ung- domspsykiatrin och gymnasieskolan.
Under året har ett utvecklingsarbete påbörjats för att stärka och utveckla skolbiblioteken, i enlighet med nya skollagen. Vad gäller likvärdigheten i den fysiska skolmiljön finns inga tydliga åtaganden. Kommunen växer kraftigt och ett stort antal projekt på- går för att möta det växande behovet av lokaler.
Inom den kommunala gymnasie- skolan Rudbeck har under året ut- vecklingsarbete genomförts kopplat till framförallt Bedömning För Lä- rande (BFL) och införandet av 1till1 när det gäller elevers tillgång till digi- tal enhet för sitt lärande.
I syfte att förbättra möjligheterna för samtliga Sollentunas ungdomar att få en ändamålsenlig gymnasie- utbildning har ett arbete påbörjats i grundskolan för att ge grundskoleele- verna ökad kunskap om vilka gym- nasieutbildningar som leder till vilka arbeten och vidare studier.
Mått Beskrivning
målvärde Utfall
2012 Utfall
2013 Utfall
2014 Måluppfyllelse Trend Kommentar Spridning av resultat mellan
grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, samtliga skolor
Målvärde 2014: 17 19,1 20,8 13,1 Målvärde 2014
är uppfyllt (+)
Genomsnittligt meritvärde
grundskolan, samtliga skolor Målvärde 2014:
240 239,8 238,7 241,2 Målvärde 2014
är uppfyllt (+) Andel elever med godkända
betyg i samtliga ämnen, samtliga skolor åk 9 %
Målvärde 2014:
90 % 87,4 88,5 88,2 Målvärde 2014
är ej uppfyllt (–) Andel elever som upplever sig
mobbade i grundskolan, samtli
ga skolor
Målvärde 2014:
5,2 5,2 5,3 4,7 Målvärde 2014
är uppfyllt (+) Andel elever på Rudbeck som
känner sig trygga % Målvärde 2014:
95 % 98 95 94 Målvärde 2014
är ej uppfyllt (–) Andel elever på Rudbeck som
når målen i alla kurser % Målvärde 2014:
80 % 77 79 Utfall saknas för år
2014 och Skolver- ket har meddelat att värde ej kom- mer att redovisas
För valtningsberättelse
Genomsnittlig betygspoäng på
Rudbeck Målvärde 2014:
15 15,4 15,4 15 Målvärde 2014
är uppfyllt (–) Utfallet rör de elever från Rudbeck som har uppnått examen 2014 oavsett nationellt program.
Andel elever på Rudbeck som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år %
Målvärde 2014:
88 % 86,3 83,5 83,7 Målvärde 2014
är ej uppfyllt (+)
MÅL 6
Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande
Uppföljning
Utvecklingsarbetet sker i linje med målbeskrivningen.
Samtliga åtaganden inom detta mål är uppnådda och måtten visar en positiv utveckling.
Kommunens roll att som arbets- givare erbjuda en flexibel arbetsmil- jö där vidareutbildning är möjlig sammanfaller med det kommunö- vergripande målet att medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter. Ett medel kan vara de individuella utvecklings- planerna inom ramen för medar- betarsamtalen. Någon kommunge- mensam systematisk planering och uppföljning av hur detta fungerar finns dock inte.
Andelen folkbokförda gymnasie- elever i Sollentuna som övergår till högskola/universitet inom tre år är oförändrad (andelen är dock högre än genomsnittet i riket). Andelen studerande på yrkesvux som är i ar-
bete efter avslutad utbildning har ökat. Andelen studerande som nått godkänt betyg inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenut- bildning och SFI har ökat och över- träffar uppsatta målvärden.
För att höja den pedagogiska kvaliteten i förskola, fritidshem och förskoleklass har interna kompetens- utvecklingsinsatser genomförts under året. Andelen personal med adekvat pedagogisk högskoleutbildning i för- skolan har ökat och föräldrarna är nöjda med förskolans arbete inom läroplansområdet utveckling och lä- rande. Då det varit svårt att rekrytera fritidspedagoger och fritidslärare med adekvat utbildning har medel ansla- gits för 2015 för att 12 personer, som redan är anställda på fritidshemmen ska kunna studera till fritidslärare på distans under en treårsperiod.
Utbildnings- och arbetsmarknads- nämndens har under året genomfört projektet ”Unga utanför”, vilket sva- rar mot målbeskrivningen att fånga upp ungdomar som hoppat av sko- lan. Kontinuerlig antagning till gym- nasiala vuxenutbildningen har införts
för att minska tiden från ansökan till antagning vilket medfört att det inte är några köer till dessa studier. Sedan tidigare råder valfrihet inom vuxen- utbildning och SFI på samma sätt som inom för-, grund- och gymna- sieskola.
För att ge barn som placerats ut- anför hemmet förutsättningar för att förbättra utbildningsresultatet an- vänds arbetsmodellen Skolfam, som förutsätter samarbete mellan skola och socialtjänst. Under året har ett uppföljningsarbete pågått avseende barn i Rotebroområdet, som fått stöd av modellen. Resultaten kommer att redovisas under 2015.
Under året har vård- och omsorgs- nämnden arrangerat en minimässa om e-tjänst och tagit fram förslag på införande av e-hemtjänst med kost- nadsberäkning för att främja möjlig- heterna för äldre och personer med funktionsnedsättning att använda IT.
Dessutom har biblioteket genomfört utbildningar och demonstrationer av deras IT-system för bland annat e-böcker för personer som är 70 år och äldre.
Mått Beskrivning
målvärde Utfall
2012 Utfall
2013 Utfall
2014 Måluppfyllelse Trend Kommentar Andel elever som övergår till
högskola/universitet inom 3 år efter avslutad gymnasieutbild
ning % (Gäller folkbokförda i Sollentuna)
54 56 56 Ingen
föränd
ring
Andel studerande på yrkesvux som är i arbete efter avslutad utbildning %
80 89 (+) Värdet för 2014
ännu ej tillgängligt
Andel studerande som når godkänt inom grundläggande vuxenutbildning %
Målvärde 2014:
80 % (Målvärdet är satt utifrån de krav som ställts vid upphandlingen.)
89 83 87 Målvärde 2014
är uppfyllt (+)
Andel studerande som når godkänt inom gymnasial vux
enutbildning %
Målvärde 2014:
80 % (Målvärdet är satt utifrån de krav som ställts vid upphandlingen.)
86 83 84 Målvärde 2014
är uppfyllt (+)
Andel studerande som uppnår
godkänt betyg SFI % Målvärde 2014:
75 % (Målvärdet är satt utifrån de krav som ställts vid upphandlingen.)
83 88 100 Målvärde 2014
är uppfyllt (+)
Omsorg
MÅL 7
Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv
Uppföljning
Många goda insatser görs inom fle- ra områden mot målbeskrivning- en. Utvecklingsarbetet behöver breddas framåt enligt kommenta- rerna nedan.
Till detta mål är fem åtaganden kopplade varav fyra är uppfyllda och ett delvis. Samtliga mått utom ohäl- sotalet visar en positiv utveckling.
Ohälsotalet ökar för närvarande både i Stockholms län och riket. Sollentu- na värde är lägre (dvs bättre) än ge- nomsnittet i länet och riket.
Socialnämndens utvecklingsarbe- te avseende samarbetet med ideella föreningar och övriga delar av civil- samhället har fortsatt. Nya former av samarbete har initierats under året.
Exempelvis har samarbetet med Räd- da Barnen bidragit till att ensamkom- mande ungdomar erhållit läxhjälp och datorer.
Nya och fler möjligheter till fysisk och intellektuell stimulans har ut- vecklats för vård- och omsorgsnämn- dens målgrupper genom bland annat
samverkan med olika organisationer.
Ett systematiskt arbete med att re- gistrera och följa upp risker för fall, undernäring och sår har bidragit till och utgjort ett stöd till ett långsiktigt förändringsarbete inom särskilt bo- ende för äldre.
Som ett led i arbetet mot mer jämlika levnadsvillkor har ett aktivt arbete genomförts för att skapa fri- tidsverksamheter för barn och ung- domar med funktionsnedsättningar.
Rösjöbadet och ett utegym har an- passats för denna målgrupp. Sam- arbete med närliggande kommuner som bedriver liknande verksamheter har fördjupats och planeras för kom- mande verksamhetsår.
Delar av Sollentuna centrum har inventerats för att avhjälpa hinder och öka tillgängligheten för med- borgarna. Återstående delar samt pendeltågsstationsmiljöerna kommer att inventeras under 2015.
Barnperspektivet är ett centralt begrepp i målbeskrivningen och lyf- tes 2013 genom införandet av barn- bokslut. Inom ovanstående mål och till exempel mål 6 och 11 finns flera satsningar med tydlig koppling till barnperspektivet. En redovisning av hur kommunen arbetar finns i upp- daterat barnbokslut för 2014.
Det finns inga åtaganden och handlingsplaner kopplade till bo- endefrågan som är en kommunge- mensam angelägenhet. Däremot kan konstateras vissa åtgärder under året där AB Sollentunahem dels fått i uppdrag att öka tillgången till soci- ala lägenheter, dels åstadkomma lös- ningar för nyanlända via paviljonger.
Betygsindex avseende medborgarnas upplevelse av bostäder i medborgar- undersökningen har ökat något men det är tveksamt om detta mått är re- levant utifrån intentionerna i målet.
Andelen arbetssökande i kom- munen har sjunkit. Det arbete som genomförts under året med att ge in- vånarna förutsättningar till egen för- sörjning finns delvis beskrivet under mål 11.
Sollentuna har en stark grund att stå på när det gäller förebyggan- de arbete, men ett vidgat perspektiv på området kan bidra till ytterligare utveckling genom att flera nämnder jobbar ännu mera tillsammans. Un- der hösten har en trygghetsundersök- ning genomförts i bred samverkan både internt och med externa aktö- rer. Detta har lagt grunden för arbete med handlingsplan för ökad trygg- het och säkerhet som initieras under 2015.
För valtningsberättelse
Mått Beskrivning
målvärde Utfall
2012 Utfall
2013 Utfall
2014 Måluppfyllelse Trend Kommentar
Ohälsotal 20,2 20 20,6 (–)
Medborgarnas betyg Trygghet
(index 1 – 100) 58 – 61 (+)
Medborgarnas betyg Bostäder
(index 1 – 100) 62 – 63 (+)
Andel öppet arbetslösa i
Sollentuna kommun % Långsiktigt
målvärde: 0 3,5 3,6 3 (+)
MÅL 8
Arbeta för en individuellt anpas- sad omsorg av hög kvalitet
Uppföljning
Utvecklingsarbete sker i linje med målbeskrivningen. Flera stora ut- vecklingsinsatser redovisades redan i föregående årsredovisning och vidare utveckling är inplanerad för 2015.
Samtliga åtaganden inom detta mål är uppnådda. Måtten i SCB:s medborgarundersökning som avser medborgarnas betyg visar en positiv utveckling. Måtten till målet ses över inför 2015 för att i större utsträck- ning spegla brukarnas uppfattning.
Som komplement till nedan redovi-
sade mått kan konstateras att kund- nöjdheten inom särskilt boende har förbättrats 2014 jämfört med föregå- ende år. Arbetet med att öka kund- nöjdheten både inom hemtjänst och särskilt boende fortsätter.
För att utveckla och förbättra kva- liteten för den enskilde används stan- dardiserade handläggningsmetoder och dokument inom socialtjänsten.
Kontinuerliga uppföljningar genom- förs av verksamhetens insatser och dess kvalitet.
Värdighetsgarantier för hemtjäns- ten och för särskilt boende har im- plementerats för att tydliggöra hur äldreomsorgen arbetar för att bland annat ge äldre möjlighet till själv- bestämmande, delaktighet och för
ett gott bemötande. Dessutom har utbildningsnivån inom vård- och omsorgverksamheterna höjts genom satsningen på Omvårdnadslyftet, en kompetenshöjande insats som admi- nistrerats och följts upp av Socialsty- relsen.
Utbildning har genomförts för att utveckla samordningen av social- tjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser för den enskilde genom upp- rättandet av samordnad individuell plan (SIP). Dessutom har socialtjäns- ten tillsammans med landstingets beroendevård och psykiatri påbörjat ett gemensamt metodutvecklingsar- bete för personer med samsjuklighet (psykisk ohälsa och missbruk- och beroendeproblematik).
Mått Beskrivning
målvärde Utfall
2012 Utfall
2013 Utfall
2014 Måluppfyllelse Trend Kommentar Medborgarnas betyg Äldre
omsorgen (index 1 – 100) 55 – 60 (+)
Medborgarnas betyg Stöd för utsatta personer (index 1 – 100)
51 – 59 (+)
Miljö och klimat
MÅL 9
Minska utsläppen av växthusga- ser från kommunens verksamhe- ter och skapa förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser
Uppföljning
Utvecklingsarbete sker i linje med målet men ambitionsnivån är en- ligt målbeskrivningen mycket hög och arbetet är bara i en inlednings- fas. Att arbeta ur ett helhetsper- spektiv genom att beakta den totala påverkan ställer också höga krav på mätmetoder och analyser.
Till målet finns fyra åtaganden som berör flera nämnder och fem nämnd- specifika åtaganden. Av dessa bedöms sju vara uppfyllda av berörda nämnder medan ett åtagande inte är helt upp- fyllt och ett åtagande inte alls är upp- fyllt. De mått som hör till målet ger en blandad nulägesbild. Klimatpåverkan från kommunens fordon har minskat betydligt under året. Samtidigt visar den stora posten gällande klimatpå- verkan från kommunens fastigheter, en motsatt utveckling. Medborgarnas bedömning när det gäller tillgång till
gång- och cykelvägar respektive kol- lektivtrafik är i princip oförändrad jämfört med 2012. För två ur målbe- skrivningen viktiga mått har mätning- ar ej kunnat göras under 2014 vilket belyser svårigheterna att genomföra relevanta mätningar inom området.
Ur ett medborgarperspektiv har flera insatser genomförts kring att tillgängliggöra kunskap och informa- tion inom klimatområdet.
Internt inom kommunen har flera förberedelser genomförts för att mins- ka de kommunala fastigheternas kli- matpåverkan. Energicontroller finns på plats och kartläggning av medi- aförbrukning för planering av åtgärder pågår enligt plan. Planering finns för att löpande uppmärksamma klimat- påverkan både i befintliga fastigheter och nybyggnation. Dessa åtgärder kommer ge resultat framåt men för 2014 har utvecklingen vad gäller fastigheternas klimatpåverkan gått i motsatt riktning eftersom Sollentuna Energi ABs fjärrvärmenät knutits ihop med Fortums och en del av fjärrvär- men idag kommer från avfallsförbrän- ning. För detta klimatkompenserar dock Sollentuna Energi AB.
En uppföljningsmodell för kol- dioxidinlagring ger förutsättningar
för ett systematiskt arbete ur detta perspektiv både inom stadsbyggnads- området och inom naturvården. Ur ett strategiskt perspektiv kan också nu framtaget förslag till markförsälj- ningsstrategi bidra till minskad kli- matpåverkan.
Kommunen deltar genom Sol- lentuna Energi AB i SÖRABs arbete med avfallsplan. Kommunstyrelsen har under året godkänt delmål för pe- rioden 2013 – 2016. I samband med detta konstaterades att några särskil- da handlingsplaner kopplat till av- fallshanteringens klimatpåverkan inte behöver tas fram utan att detta täcks av avfallsplanen med dess delmål.
Kommunens arbete med analys av verksamheternas klimatpåverkan har uppmärksammats som ett arbete i framkant. Kartläggningen utgår, helt i enlighet med beskrivningen för det- ta mål, från ett helhetsperspektiv där den totala påverkan från varor och tjänster beaktas. Inom skolans om- råde har, utifrån denna kartläggning, påbörjats ett arbete kring matsvinnet.
Strategiskt finns en planering för att arbetet med klimatfrågorna i fort- sättningen kommer vara en integre- rad del av det övergripande arbetet utifrån miljöpolicyn.
Mått Beskrivning
målvärde Utfall
2012 Utfall
2013 Utfall
2014 Måluppfyllelse Trend Kommentar Kommunens verksamheters
totala utsläpp av växthusgaser (inklusive indirekt markan
vändning) ton CO2 ekviva
lenter
60 500 – – Mätning finns för
2012. Att ta fram data för detta mått innebär både rela- tivt höga kostnader och stor arbetsin- sats. Det kommer därför inte vara möjligt mäta varje år och eventuellt är mätning inte ens möjlig inom löpan- de budgetram utan kräver särskilt be- slut de år mätning ska genomföras.
För valtningsberättelse
Fastigheternas växthusgasutsläpp (ton CO2)
Målvärde 2014 enligt åtgärdsplan till klimatstrategin tolkas till : 570.
Detta målvärde baserades dock på en ofullständig analys och är inte relevant. Nytt långsiktigt målvär
de kommer tas fram inför 2015.
499 466 1 853 (–)
Byggnadsmaterialens växthusgasutsläpp (ton CO2)
Inget målvärde satt eftersom inget ingångsdata finns.
Inga byggprojekt har projekterats och genomförts med Livscykelana- lyser under 2014, därför har detta mått inte kunnat följas upp.
Vägtransporternas
växthusgasutsläpp Målvärde 2014 enligt åtgärdsplan till klimatstrategin:
189.
237 203 108 Målvärde 2014
är uppfyllt (+)
Medborgarnas betyg Tillgång till gång och cykelvägar, andel mellan och höga betyg (%)
85 – 86 (+)
Medborgarnas betyg Tillgång till kollektivtrafik, an
del mellan och höga betyg (%)
89 – 88 (–)
MÅL 10
Arbeta för en god bebyggd miljö som främjar en hälsosam livsmil- jö för kommunens invånare
Uppföljning
Målet var nytt 2014 och har en mycket bred och långsiktig ambi- tionsnivå som sätter fokus på hela samhällsbyggnadsfrågan. För vis- sa av områdena finns i begränsad omfattning åtaganden för 2014.
Mycket av det arbete som på annat sätt pågår inom t ex stadsbyggnads- verksamheten har på olika sätt an- knytning till målbeskrivningarna men redovisas inte nedan. I arbetet med planeringen för 2015 har ett bredare angreppssätt använts med fler och bredare åtaganden inom målstyrningsmodellen.
Det finns fem åtaganden mot må- let varav fyra bedöms uppfyllda enligt
berörda nämnder och ett delvis upp- fyllt. Det finns inga mått utpekade mot målet.
Inom målet ryms två åtaganden som knyter an till bullerområdet. Mil- jö- och byggnadsnämnden följer Tra- fikverkets arbete med bullerreduce- rande asfalt och hastighetssänkningar på E4:an. Inom trafik- och fastig- hetsnämnden systematiseras tidigare påbörjat arbete kring bullerinsatser genom framtagande av en åtgärds- plan. Planeringen och vissa insatser har inletts under 2014.
Dagvattenfrågan har integrerats i arbetet med Urban grönstruktur.
Under hösten har en översvämnings- analys genomförts vilken visar på områden där behovet att förbättra dagvattenhanteringen är stort.
”Barnens natur” har uppmärk- sammats genom en handlingsplan där genomförande har påbörjats. Vi- dare har riktad tillsyn använts som
ett verktyg för att uppnå en hälsosam inomhusmiljö i flerbostadshus.
Under året har en miljöpolicy för kommunen fastställts. Detta doku- ment lägger grunden för det kom- munövergripande miljöarbetet. Det långsiktiga miljöprogram som under 2015 ska tas fram som nästa steg kommer långsiktigt ge ett gott stöd till arbetet med att definiera åtag- anden till det kommunövergripande målet.
Sollentunas planberedskap är god och inom vår kommun byggs nya bostäder med hög kvalité i attraktiva lägen. Även framåt är prognosen för bostadsbyggandet god. Under 2014 initierades byggande av studentbostä- der, en ny form av bostadsbyggande för Sollentuna kommun. Det satsas även på föreningslivet genom en ny idrottshall i Rotebro vilken blir klar maj 2015.
