Soliditeten sjunker efter flera år av uppgång
Soliditet 2018 2017 2016
Soliditet, exklusive pensionsåtaganden, i % 22,0 24,1 24,1
Soliditet inklusive pensionsåtaganden, i % 5,3 5,8 4,4
Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan, det vill säga hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten är ett riktmärke på kommunens ekonomiska stabilitet på längre sikt.
Soliditeten inklusive pensionsåtagandet har ökat de senaste åren, men minskar 2018. Anled-ningen är det negativa resultat som kommunen uppvisar samtidigt som balansomslutningen ökar eftersom kommunen investerar kraftigt.
Kommunens målsättning är att soliditeten 2020 ska uppgå till minst 9 procent, vilket blir svårt att uppnå. För att kunna uppnå en soliditet i linje med målet måste resultaten under 2019 och 2020 uppgå till cirka 550 miljoner kronor vilket är 275 miljoner kronor per år. Det är knappast sannolikt
att kommunen kommer att nå dessa resultatni-våer. Det budgeterade resultatet för 2019 uppgår till 106,8 miljoner kronor och det kommer att krävas en hel del åtgärder för att detta resultat ska uppnås. Det finns dock ett övervärde i de kortfristiga placeringarna. Kommunfullmäktige har givit kommunstyrelsen i uppdrag att avveck-la dessa vilket skulle kunna innebära en förbätt-rad soliditet, men troligtvis inte tillräckligt för att nå målet 2020.
Om man jämför Sundsvall med kommun-gruppen större städer1 så är Sundsvalls soliditet inklusive pensionsåtagande mycket låg. Kommun- gruppen har ett ovägt snitt på 26,0 procent 2017 vilket är nästan 20 procentenheter högre än Sundsvall.
1) Kommuner med mer än 50000 invånare varav mer än 40000 bor i den största tätorten.
Diagram: Soliditet 2013–2018 med prognos för 2019–2020
Utfall/prognos
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Utfall/prognos
Likviditet 2018 2017 2016
Kassalikviditet, i % 141 130 152
Balanslikviditet, i % 164 150 174
Betalningsberedskap i % 170 155 144
Finansiella nettotillgångar, mnkr -2 218,4 -1 779,5 -1 534,1
Likviditeten visar kommunens betalningsför-måga på kort och lång sikt. Kommunen har god kassalikviditet, det vill säga betalningsförmåga på kort sikt och balanslikviditet, det vill säga betalningsförmåga på lite längre sikt.
En likviditet över 100 procent är önskvärd och kommunen ligger med en god likviditet.
Likviditeten pendlar lite upp och ned beroende på hur kassaflödet ser ut just vid balansdagen men ligger ändå stadigt över 100 procent.
Betalningsberedskapen uppgår till 170 pro- cent av de skulder som förfaller inom tolv
månader vid årsskiftet vilket innebär att målet uppnås. Kommunen arbetar aktivt med att se till att betalningsberedskapen är god genom god framförhållning och aktiv likviditetshantering.
I diagrammet nedan redovisas betalnings- beredskapens utveckling under de senaste åren.
Målet har tidigare varit att ligga över 80 procent men har höjts eftersom det bättre motsvarar en god ekonomisk hushållning enligt kommunens definition.
De finansiella nettotillgångarna, det vill säga omsättningstillgångar och finansiella anlägg-ningstillgångar minus, kort- och långfristiga skulder har minskat med cirka 500 miljoner
kronor sedan årsskiftet. Orsaken till detta är framförallt att kommunen inte kan egenfinan-siera investeringarna utan att viss del behöver lånefinansieras, samt det låga resultatet.
Diagram: Betalningsberedskap 2013–2018
Skuldsättningsgrad, i % 2018 2017 2016 Räntebärandeskulder i förhållande till skatteintäkter, i % 41,1 31,9 31,0
Skuldsättningsgraden uppgår per 31 december till 41,1 procent vilket är drygt nio procent-enheter högre än föregående år. Orsaken är framförallt att investeringstakten är fortsatt hög samtidigt som resultatet är alltför lågt för att kunna finansiera investeringarna i någon större utsträckning.
Detta innebär ändå att kommunen ligger un-der den beslutade målnivån och det ligger också
linje med den planerade ökade upplåningen för att till viss del finansiera investeringar under åren fram till 2020. Prognosen är att kommunen inte kommer att överstiga 60 procent år 2020.
Prognosen i diagrammet nedan är beräknad utifrån antagandet att kommunen avvecklar sitt åtagande i Kommungaranti och amorterar den långfristiga skulden.
Prognossäkerhet och budgetföljsamhet 2018 2017 2016
Avvikels prognos/utfall, i % 1,0 0,1 0,6
Avvikelse budget/utfall, drift, i % 3,3 0,8 1,1
Avvikelse budget/utfall, investeringar, i % >0 >0
-Prognosavvikelsen (beräknad på verksamhetens nettokostnad i delårsrapporten per 31 augusti) visar en avvikelse på 1,0 procent, eller cirka 57 miljoner kronor. Kommunfullmäktiges mål som är 1,0 procent får därmed anses uppnått även om utfallet är precis på gränsen till god-känt. En orsak till att prognosavvikelsen blev så hög är att KPA har förändrat sitt sätt att beräkna pensioner vilket inneburit att vissa pensioner flyttats från ansvarsförbindelsen till avsättning vilket medfört en kostnad på drygt 20 miljoner kronor som vi inte kände till i prognosen vid delårsbokslutet.
Budgetavvikelsen för verksamhetens netto-kostnad uppgår till 190 miljoner kronor vilket motsvarar 3,3 procent. Denna avvikelse är alldeles för stor vilket innebär att målet inte uppnås för 2018.
Att prognossäkerheten var någorlunda god, samtidigt som budgetföljsamheten var alltför dålig, kan tyda på att det har funnits vetskap om underskotten i verksamheten men att de åtgärder som har vidtagits inte varit tillräckliga för att minska underskottet.
Diagram: Räntebärandeskulder i förhållande till skatteintäkter 2012–2018, med prognos 2019–2022 60 %
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Utfall Prognos Maxnivå
Pensionsåtagande, mnkr 2018 2017 2016
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 346,7 292,5 272,5
Ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser som inte har
tagits upp bland avsättningar 2 141,0 2 221,7 2 276,4
Avgiftsdel, placeras av de anställda, kortfristig skuld 160,3 167,4 160,8
Totala förpliktelser för pensioner 2 647,0 2 681,6 2 709,7
Återlånade medel 2 647,0 2 681,6 2 709,7
Kommunens totala pensionsförpliktelser fort-sätter att minska och det kommer de att fortsätta göra framöver. Orsaken är att den stora posten som finns redovisad som ansvarsförbindelse nu har högre utbetalningar än värdeökningen för pensionsåtagandet.
Under året har också KPA, som är kommu-nens pensionsförvaltare, förändrat sitt system för beräkningar. Detta har inneburit att vissa delar av ansvarförbindelsen har flyttats över till avsättningen eftersom den nya beräkningen tar hänsyn till fler faktorer.
Kostnaderna för pensioner och liknande för-pliktelser uppgår 2018 till 378 miljoner kronor inklusive löneskatt jämfört med 326 miljoner kronor 2017. Orsaken till ökningen är till viss del KPA:s förändrade beräkning, vilken ger en engångseffekt på cirka 20 miljoner kronor. Dess-utom har pensionsgrundande lönekostnaderna totalt i kommunen ökat med cirka 3 procent.
Pensionskostnaderna kommer antagligen inte att öka under 2019 eftersom det ingick en stor engångspost i kostnaderna för 2018.
Men åren därefter kommer antagligen pensionskostnaderna att fortsätta öka med mel-lan 5 och 10 procent per år fram till och med 2025 då kostnaderna börjar sjunka igen. Detta är bland annat beroende på 1940-talisternas gradvisa pensionsavgångar och effekterna av att kommunerna redovisar enligt den så kallade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 kostnadsförs först vid utbetalningstillfället. Den ökade pensionskostnaden kan medföra ett mins-kat utrymme för verksamheterna. Bedömningen är att ansvarsförbindelsen i sin helhet kommer att vara noll år 2050.
Hela kommunens pensionsåtagande har åter-lånats, vilket innebär att kommunen har lånat tillbaka pengarna till sin egen verksamhet.
För att möta de stora utbetalningarna under framförallt senare delen av 2010-talet och hela 2020-talet har kommunen tecknat en garanti-försäkring i det av kommunen delägda bolaget Kommungaranti Skandinavien AB. Kommun-fullmäktige har dock beslutat att avveckla denna lösning, vilket planeras att ske under 2019.
Känslighetsanalys, händelse Förändring 12 månader, mnkr
Löneförändring 1 % 42,4
Bruttokostnadsförändring 1 % 68,8
Generell avgiftsförändring 1 % 2,2
Befolkningsförändring 100 personer 5,1
Kommunalskatt förändring 1 kr 224,7
En kommun påverkas många gånger av händelser som är utanför kommunens kontroll.
Känslighetsanalysen ovan visar hur några händelser kan påverka Sundsvalls kommuns resultat. Känslighetsanalysen visar även på att marginalerna i kommunens resultat är små. En genomsnittlig löneökning på en procent skulle för kommunen innebära en resultatförsämring med 42,4 miljoner kronor. Om kommunens
befolkning ökar med 100 personer innebär det att kommunens ekonomi och således resultat ökar med 5,1 miljoner kronor på grund av att skatteintäkterna ökar. Om kommunalskatten som varje medborgare i Sundsvalls kommun betalar, skulle öka med 1 krona, innebär det att kommunens intäkter skulle förbättras med 224,7 miljoner kronor.