LSS Tillgång till
N. Värmebölja
8.2 Risk- och skyddsobjekt
Riskobjekt omfattas av kap 2 § 4 i Lagen om skydd mot olyckor som anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön.
Skyddsobjekten omfattar vanligen samhällsviktig verksamhet, vilket avser funktioner som tillhandahåller så pass viktiga tjänster och produkter att om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och möjligheten att värna samhällets
grundläggande värden21.
Identifieringen av riskobjekt har gjorts med hjälp av en värdering och riskbedömning av respektive objekt i riskdatabasen (se Begreppsförklaring).
Arbetet med riskdatabasen påbörjades 2007 och har under 2011 genomgått en utbyggnad vari den kompletterats med samhällsviktiga objekt. En utökad bedömningsmetod för att värdera skyddsbehov och risker infördes under våren 2011.
Bedömningen har utförts av representanter från Räddningstjänst, Miljö, Vård och omsorg samt Teknik (dvs. fastighet, gata, VA) utifrån bedömningsklasserna Liv & hälsa, Miljö, Egendom och Produktion. Bedömarna har utgått från sin profession och sitt
verksamhetsområde i bedömningen och vilka konsekvenser riskobjekten/riskverksamheten kan få för deras verksamhet.
(Bedömningsmall, se Bilaga 1) Riskdatabasen uppdateras och utökas med risk- och samhällsviktiga objekt regelbundet i samband med Riskgruppens möten.
Riskvärdena har summerats till ett
riskindex, vilka graderats i tolererbar risk, allvarlig risk, akut risk.
Figuren visar kategoriseringen av riskindex.
Figur 13: Gradering av riskindex
21 Enligt MSB:s definition av samhällsvikig verksamhet.
37 (51) Identifierade riskobjekt inom kommunens geografiska område är:
RISK Objektsnamn Anteckningar
* Schott Termofrost AB Gasol 12000 L, Propanol 1000 L, Etanol 600 L, Butylacetat 400 L, fluorvätesyra, eldningsolja 12,00 Volvo CE AB, Arvikafabriken Liten sannolikhet men stora konsekvenser vid
ett gasol utsläpp
11,25 Arvika Smide AB Förbrukar stora mängder gasol ca 800 ton per år. Största risk vid tappning av gasol.
Inrymmer ca 90 personer
11,25 Arvika Gjuteri AB Smältjärn, gasol och div. kemikalier
11,25 Salhins gummiverkstad Försäljning och lagring av däck. Rökalstrare 10,50 Finnebäcks AB Skumplasttillverkning. Hög brandbelastning 10,50 Järnvägsstation Trafik farligt gods, elektriska ledningar 9,75 Bengt Lundin AB Sprit 50000L, Gasol 6700L, Färg 40000L 8,25 Arvika avloppsreningsverk Stor miljöpåverkan i Kyrkviken vid utsläpp 8,25 Plaståtervinning i Wermland AB Nedlagt sågverk m doppningsanläggning 8,25 Ishallen Ammoniakanläggningen är renoverad. Gasolen
finns på reservmaskinen 7,50 Arvika Energi Elnät AB transformatorstation
7,50 Westlanda, Arvika flygplats Flyghaveri. Flygbränsle 30000L 7,50 Sporthallen/simhallen Risker med klor och saltsyra i källaren.
Rymmer 1100 personer
* Riskindex saknas, återstår bedömning från flera verksamheter.
Figur 14: Utdrag ur Riskdatabasen på objekt med riskindex över 7.
38 (51)
9 Förmåga
9.1 Krishanteringsförmåga
9.1.1 Ledning, samverkan och information
Nuvarande krisledningsplan är författad 2007 och senast reviderad 2009. Beredskapslistor och inlarmningslistor uppdateras efter behov, dock minst två gånger på år.
Krisledningsplanen är känd och används främst som ett stöd av kommunens ledningsgrupp vid allvarliga händelser.
Med bakgrund av flertalet allvarliga händelser som drabbat kommunen de senaste 10-15 åren har kommunens krisledning erhållit åtskilliga tillfällen att samlas och agerat.
Rutinerna för sammankallningen och inledandet av krisledning har därför blivit en vedertagen praxis i inledningsskedet vid allvarliga händelser. Krisledningen mobiliseras efter larm, vanligtvis kontaktas kommunchefen av räddningschef i beredskap, därefter avgör kommunchef och kommunalråd i vilken omfattning krisledningen ska verka eller nermonteras.
Lokaler finns förberedda och utrustade för krisledning, beredningsgrupp (operativ ledning) samt upplysningscentral i Arvika stadshus. Arvika kommun har uppgraderat stadshuslokaler till Säker ledningsplats enligt MBS:s koncept.22
stationärt reservelverk för kommunledning, inklusive server-/telerum, viktig tekniknod eller liknande.
avbrottsfri strömförsörjning (central UPS).
redundans för telefoni/data eller andra säkerhetshöjande åtgärder inom kommunikationsområdet.
tekniska anslutningar i lokaler avsedda för ledning.
automatisk släckutrustning, skalskydd, brandklassning, larm och inpasseringsskydd till server-/telerum.
utökningar av telefonisystem för konfigurering av informations-/
upplysningscentral.
Krisledningsplanen innehåller organisation, rutiner och resurser för information.
Arbetssättet är väl känt och inarbetat i samband med allvarliga händelser som krävt informationsinsatser.
9.1.2 Informationssäkerhet
Arvika kommun arbetar kontinuerligt med kvalitetssäkring för att säkerställa informationstillgångars riktighet och tillgänglighet. Ansvarig finns utsedd på
kommunkansliet samt inom verksamheterna för att säkerställa konfidentialitet för sådan information som lyder under sekretesslagstiftning eller som i orätta händer kan orsaka skada för enskilda individer.
Sedan 2009 har Arvika kommun ett samarbete med Informationssäkerhetsföretaget Verifiera för att genomföra en översyn av säkerheten i styr- och ledningssystem. Fram till hösten 2011 har systemsäkerhetsanalyser genomförts i tre av kommunens mest använda system, utbildning i informationssäkerhet genomförts med majoriteten av
systemförvaltarna.
22 Kommunens ledningsförmåga, Fakta2009
39 (51) 9.1.3 Larm
Larmrutiner för olika situationer finns inom stora delar av kommunen.
Krisledningen Larmrutinerna är befästa och övas regelbundet, både i skarpa och övande sammanhang.
Larmlistorna uppdateras minst två gånger per år.
Räddningstjänsten Räddningschef i beredskap finns tillgänglig dygnet runt.
Bemanningen fördelas på löpande schema mellan brandbefälen.
Fastighetsbolaget En person i beredskap utanför kontorstid på löpande schema.
(Arvika Fastighets AB) Larmmottagare för drift- och inbrottslarm från Securitas larmcentral.
Teknikbolaget Beredskap finns inom VA, Gata samt Elnät.
(Arvika Teknik AB) Inom VA har en per enhet vattenverk, ledningsnät och avloppsreningsverk, totalt tre personer, beredskap i hemmet.
utgörs av tre personer (en per verksamhet) i beredskap utanför kontorstid på löpande schema.
Gata har beredskap för vinterväghållning mellan oktober och april. Beredskap som består av en ansvarig arbetsledare och två maskinförare.
Personal inom Elnät har beredskap i hemmet utanför arbetstid.
Beredskapen består av en arbetsledare och två montörer, totalt 12 personer delar på beredskapen.
Tekniska larm går via egna styr- och larmsystem till driftpersonal.
Larmmottagare för drift- och tekniska larm finns även på SOS Alarm AB och Securitas larmcentral.
Fjärrvärmebolaget Har en person i beredskap med en timmes inställelsetid.
(Arvika Fjärrvärme AB) Samtlig driftpersonal, 5 personer, ingår i beredskapen.
Securitas larmcentral Larmmottagare för inbrotts- och driftlarm. Fördelas till bevakning/väktare samt drift- och teknikpersonal i beredskap.
9.1.4 Omvärldsbevakning
Varje verksamhet ansvarar för att bevaka händelser som omfattar deras verksamhetsområde.
Räddningstjänsten ansvarar för en övergripande omvärldsbevakning i krisberedskapssyfte.
Funktionen är verksam dygnet runt, med dagtidspersonal samt Räddningschef i beredskap utanför kontorstid.
Prenumeration på vädervarningar från SMHI, störningsinformation från Vattenfall och Fortum samt vädervarningar från grannfylket i Norge går direkt till räddningschef i beredskap via mail och/eller sms-funktion.
Uppdatering av hemsida sker via informatör.
40 (51) 9.1.5 Materiella resurser
Utrustad ledningscentral för krisledningen, beredskapsgrupp samt upplysningscentral finns i stadshuset. Möjlighet och utrustning finns även för att lokalisera en mindre ledningscentral i räddningstjänstens lokaler.
Inarbetade samverkansfunktioner inom kommunen och länet förbättrar förutsättningarna för söka och ta emot förstärkningsresurser.
En inventering av tillgång till möjliga materiella resurser, främst gällande
översvämningsskydd, har vidtagits hos bland annat MSB, Säffle och Eda kommuner, närliggande räddningstjänster samt Sjöfartsverket.
9.1.6 Personella resurser
Kommunens ordinarie jour och beredskap har en viss redundans, i form av 3-6 skiften.
Flertalet av driftjourerna har bred kompetens och kan därför komplettera andra
verksamheters jour/beredskap vid behov. Detta innebär en förbättrad personell uthållighet.
Uthålligheten är dock beroende av händelsens art och omfattning.
Kommunen har en intern personalpool vilken kan till viss del kan nyttjas för omfördelning och komplettering av personalresurser till verksamheter med hög belastning
9.1.7 Praktisk erfarenhet
Arvika har drabbats av översvämning (+ 47m.ö.h.), till följd av höga vattenflöden och skyfall, vid fem tillfällen under 2000-talet. Vid två av dessa tillfällen tangerade eller översteg vattnet 48 m. ö .h vilket krävde omfördelning av vardagliga resurser. Det har främst berört räddningstjänst samt driftpersonal för fastighet, gata, vatten och avlopp. Vid översvämningen år 2000 innebar det även viss del av hemvårdspersonalen.
41 (51) 9.2 Hanteringsförmåga av allvarlig störning
9.2.1 Informationssäkerhet
Redundans för IT, tele och mobiltelefoni har i och med inrättande av ”Säker ledningsplats” i stadshuset säkrats för centrala funktioner som servrar, externa telefonlinjer, växel och fibernät.
En manuell form av redundans för mobilnät finns tillgänglig för hemvårdspersonal i möjligheten att alternera operatör till beredskapstelefonerna.
Redundansen för stadshuset är testad i och med installation. En total ö-drift, dvs. drift av system när endast stadshuset som strömförsörjd, är ännu ej simulerad för att få
konfirmerat att elektroniska kommunikationer når andra verksamheter utanför huset.
Räddningstjänstens ledningscentral har bland annat en analog telefonlinje direkt till stadshuset.
Införandet av Rakel för räddningstjänst och krisledning bidrar även till redundans för kommunikation vid störningar och elavbrott.
9.2.2 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur
Ledningsnät för vatten och avlopp består av enkel rörläggning men är konstruerat så att viss redundans kan ordnas med hjälp av omkopplingsstationer.
Fjärrvärmenätet är konstruerat som ringledningar med utskott. Det är därför möjligt, i viss mån, med redundant leverans inom ringledningsnätet.
Omkopplingsmöjligheterna är teoretiskt möjliga men övas eller testas inte regelbundet.
Praktisk tillämpning har skett i viss mån vid läckage eller restaurering.
Räddningstjänstens och ambulansens utryckningsplaner utgörs av primär och sekundär angreppsväg. Vägval och lokalorientering tränas och repeteras vid passöverlämning och övningar.
42 (51) 9.2.3 Reservkraft
Resurser för elförsörjning via reservkraft på boenden inventerades under 2008-2009.
Plats Typ Värme Storhushåll
Stadshuset Fast elverk med automatisk inkoppling. Klarar av att driva hela fastigheten.
Ja Nej
Gunnebo Äldreboende i Gunnarskog
20 KVA mobilt elverk.
Anslutning med
frånkoppling från fast elnät
Ja Ja
Solgården Äldreboende i Sulvik
20 KVA mobilt elverk.
Anslutning med
frånkoppling från fast elnät
Ja Ja
Lövåsens Äldreboende i Glava
20 KVA mobilt elverk.
Anslutning med
frånkoppling från fast elnät
Ja Ja
Höglund/
Korpralen
30 KVA mobilt elverk.
Anslutning med
frånkoppling från fast elnät
Ja Ja
Litet enfas verk för att driva gasolvärmare
I delar Nej Edane
servishus
Litet enfas verk för att driva gasolvärmare
I delar Nej
Befintliga rutiner för test och övning av reservkraftsinkoppling finns ej idag.
Vissa mobila reservkraft testas, dock ej regelbundet, av räddningstjänsten.
9.2.4 Möjligheter att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Prioritering av samhällsviktig verksamhet samt inventering av reservkraft, kostproduktion och uppvärmningsmöjligheter är inventerade i samband med planering för Styrel23. Vid scenariodiskussioner bedöms resurserna finnas för att flytta valda delar av samhällsvikig verksamhet till andra lokaler inom kommunen.
Några planer är ännu inte framtagna för specifika förflyttningar.
23 Energimyndighetens projekt för prioritering av elanvändare vid effektbrist
43 (51) 9.2.5 Materiella resurser
Materiella resurser, framförallt översvämningsskydd som barriärer och säckar, har köpts in för att klara ett initialt hot, dvs. upp till +48 m.ö.h.
I samband med översvämningar 2000, 2006 och 2011 har kontaktvägar etablerats, möjlig förstärkning inventerats samt praktisk övning givits i förmåga att ta emot och omfördela resurser.
9.2.6 Personella resurser
Scenariobaserad övning genomförs minst en gång per år inom kommunledning. Upplägg och karaktär av analyserad händelse avgör övningsgruppens sammansättning och
deltagande verksamheter/enheter.
Övning inom verksamheterna sker mer sällan och är behovsstyrt.
God praktisk erfarenhet finns inom verksamheterna att hantera oförutsedda och allvarliga händelser till följd av att kommunen drabbats av tragiska händelser och omfattande översvämningar.
Personalresurser
Inom kommunen finns en intern personalpool för bemanning inom kommunens verksamheter. Personalpoolen innehar en bred kompetens.
Frivilligresurser
Utöver samverkansgrupperna har Arvika kommun avtal med Civilförsvaret och Frivillig resursgrupp, FRG, vilka i Arvika-Eda är kontrakterade för 50 utbildade24 personer.
Röda korset har en uppbyggd organisation för att bistå med materiell hjälp, i form av lokaler, kläder och förnödenheter.
Frivilligorganisationerna övar egen personal.
POSOM
I Arvika kommun finns beredskap för Krisstöd vid allvarliga händelser i form av en POSOM-grupp. Gruppen utgörs av ledningsgrupp om sex personer med representanter från Socialtjänsten, Lärande & stöd, Vård & omsorg samt räddningstjänsten. Vid en krissituation larmas ledningsgruppen varefter de organiserar hjälpen och disponerar specialkompetenser inom kommunens verksamheter för drabbade.
POSOM-gruppen träder i funktion vid i snitt ett par tillfällen per år vid händelser som inte räknas som stor allvarlig händelse eller krissituation.
9.2.7 Samverkan
Lokala samverkansgrupper
Kommunen organiserar samverkansråd för risk- och säkerhetsfrågor på tre nivåer.
Riskgruppen
Gruppen är sammansatt har sammansatts för att skapa samverkan samt samordna risk- och säkerhetsfrågor inom kommunkoncernen. Riskgruppen består av representanter från räddningstjänsten, Vård & omsorg, miljöstaben, Lärande & stöd (tillståndsenheten och POSOM) samt kommunbolagen (Arvika Fastighets AB och Arvika Teknik AB).
Riskgruppen samlas efter behov, dock minst en gång i kvartalet.
24 Genomgått civilförsvarets introduktionsutbildning i det svenska krishanteringssystemet, sammanlagt 9 timmar.
44 (51) Ledningsgrupp för samverkan
Gruppen är en samverkansfunktion för myndigheter inom kommunens geografiska område. Kommunens ledningsgrupp (verksamhetscheferna) bjuder in representanter från polis och landsting för att diskutera risk- och säkerhetsfrågor som berör deltagande organisationer.
Ledningsgruppen sammanträder en gång per kvartal.
Krishanteringsråd
Kommunen samlar aktörer som har eller kan få en betydelse för samhällets krishantering.
I detta forum deltar kommunen, landstinget, polisen, näringslivet och frivilligorganisationer.
Rådet träffas en gång per år. Vid mötestillfällena bjuds olika aktörer in för presentation av sin verksamhet med avsikt att stärka samverkan och krishanteringen i samhället.
Deltagarna ges även möjlighet att redogöra för sina organisationers beredskap och resurser för att dela med sig kunskap och främja samverkan.
Regionala samverkansgrupper Regionalt krishanteringsråd
Samverkansråd för Värmlands län med syfte att stärka krishanteringsförmågan inom länet.
Medverkande aktörer utgör en betydande funktion för länets förmåga att hantera kris och allvarliga händelser.
Medlemmarna i regionala krishanteringsrådet representerar bland annat Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Landstinget, SOS Alarm, kommuner och räddningstjänst, Sveriges Radio, Trafikverket, Fortum, Försvarsmakten, Region Värmland och Telia.
Byälvsgruppen
Nätverk med fokus på samverkan kring gemensamt vattendrag. Gruppen träffas en gång per år eller vid behov, som vid översvämning, för avstämning av vidtagna åtgärder, rapportera flöden och diskutera prognoser. Medlemmarna i gruppen är representanter från Länsstyrelsen, räddningstjänst, Arvika och Säffle kommuner, SMHI, Fortum, LRF25, Sjöfartsverket och NVE26 (Norsk metrologisk myndighet).
Gränsräddningsråd
Ett samverkansråd mellan Värmland, Dalarna och Hedmarks fylke med syfte att främja samverkan mellan räddningstjänst, polis, akutsjukvård och krishantering över kommun- och landsgräns.
Rådet samlas två gånger per år och anordnar gemensamma övningar vart annat år.
Lokala samverkansaktörer - Volvo CE
- Arvika Smide - Röda korset
- Civilförsvarsföreningen - Svenska kyrkan
25 Lantbrukarnas Riksförbund
26 Norges vassdrags- og energidirektorat
45 (51) Regionala samverkansaktörer
- Länsstyrelsen - Landstinget - Polismyndigheten - Fortum
- SMHI - MSB
- Grannkommunerna
- Närliggande räddningstjänster 9.2.8 Praktisk erfarenhet
I enlighet med kommunens krisledningsplan ska organisationen öva sin förmåga;
- att aktualisera larmkedja och starta krisledning
- att arbeta med interna berednings- och informationsrutiner för att skapa en gemensam lägesuppfattning och föreslå beslut
- till regional samverkan och samordning i länet
Under 2000-talet har flertalet allvarliga händelser och översvämningar drabbat kommunen vilket medfört att krisledningsorganisationen larmats, sammankallats och styrt
verksamheter och/eller kommunen.
Ovan nämnda kriterier från krisledningsplanen har därför övats skarpt läge minst en gång per år. Inträffade händelser har varit av skild karaktär att olika medlemmar av
krislednings- och kommunorganisationen varit engagerade. Vid flertalet gånger har behov av att extern expertis tillkallats eller kontaktats.
46 (51)