Risk- och sårbarhetsanalys Arvika kommun 2012

Arvika kommun, 671 81 Arvika

Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.kommun@arvika.se Org.nr: 212000-1892

Risk- och sårbarhetsanalys

Arvika kommun 2012

2 (51)

Risk- och sårbarhetsanalys för Arvika kommun genomförd av:

Räddningstjänsten Arvika, Säkerhetssamordnaren

Diarienummer: KS 2012/264

Analysgrupp: Kommunens riskgrupp Catarina Bernau, miljöstaben

Bo Axelsson, VA

Per-Inge Andersson, drift fastighet (Arvika Fastighets AB) Ida Persson, GIS

Kristin Norrgård, Vård och omsorg Jan-Erik Lundberg, Räddningstjänsten Mattias Larsson, Räddningstjänsten Anna Dahlén, säkerhetssamordnare Ola Nilsson, IT

Kjell Åke Holdar, Lärande och stöd / Alkoholhandläggare Dokumentationsdatum: 2012-02-20

Kommunfullmäktiges antagningsdatum: 2012-04-23

3 (51)

Innehåll

1 Sammanfattning ... 5

2 Figur, karta och tabellförteckning ... 6

3 Begreppsförklaring ... 6

4 Inledning ... 8

4.1 Syfte och mål ... 8

5 Metod ... 8

5.1 Processen ... 9

5.2 Omfattning och tidsplan ... 11

6 Kommunbeskrivning ... 12

6.1 Geografi ... 12

6.2 Kommunikationer ... 12

6.3 Näringsliv ... 14

6.4 Turism ... 14

7 Samhällsviktig verksamhet... 15

7.1 Icke kommunal verksamhet ... 16

7.1.1 Sjukhus... 16

7.1.2 Vårdcentraler ... 16

7.1.3 SOS Alarm ... 17

7.1.4 Ambulans ... 17

7.1.5 Polis ... 17

7.2 Kommunal verksamhet ... 17

7.2.1 Räddningstjänst ... 17

7.2.2 Dricksvattenförsörjning ... 18

7.2.3 Reningsverk ... 20

7.2.4 Kommunal omsorg... 20

7.2.5 Barn och utbildning ... 22

8 Riskinventering ... 23

8.1 Analys av risker och hot ... 23

8.1.1 Riskbeskrivning... 24

8.2 Risk- och skyddsobjekt ... 36

9 Förmåga ... 38

9.1 Krishanteringsförmåga ... 38

9.1.1 Ledning, samverkan och information ... 38

9.1.2 Informationssäkerhet ... 38

9.1.3 Larm ... 39

9.1.4 Omvärldsbevakning ... 39

9.1.5 Materiella resurser ... 40

9.1.6 Personella resurser ... 40

9.1.7 Praktisk erfarenhet ... 40

9.2 Hanteringsförmåga av allvarlig störning ... 41

9.2.1 Informationssäkerhet ... 41

9.2.2 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur ... 41

9.2.3 Reservkraft ... 42

9.2.4 Möjligheter att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats ... 42

9.2.5 Materiella resurser ... 43

4 (51)

9.2.6 Personella resurser ... 43

9.2.7 Samverkan ... 43

9.2.8 Praktisk erfarenhet ... 45

10 Åtgärdsplan ... 46

10.1 Årligen återkommande ... 46

10.2 Färdigställas under 2012 ... 46

10.3 Påbörjas under 2012 ... 46

10.4 Uppföljning ... 46

11 Referenser ... 47

Bilaga 1 ... 49

Bilaga 2 ... 50

5 (51)

1 Sammanfattning

Samtliga landets kommuner är enligt Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ålagda att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.

För att belysa Arvika kommuns risker och sårbarheter samt påvisa förmågor att hantera inträffade kriser både på övergripande (kommunen som organisation och geografiskt område) samt detaljerad nivå (verksamheter och funktioner) har det gjorts en kombination av kvalitativ och kvantitativ analys.

Analysen har genomförts av representanter från kommunens verksamheter och bolag och sammanställts av räddningstjänsten och säkerhetssamordnare.

Identifiering har gjorts av riskobjekt och farlig verksamhet samt potentiella händelser som kan drabba kommunen. Utifrån dessa har en gradering av sannolikhet och konsekvens gjorts samt bedömning av kommunens förmåga att hantera de kriser som händelserna innebär eller kan leda till.

Dagens samhälle är uppbyggt på tekniska och elektroniska system vilket medför att vår infrastruktur blir allt mer känslig för störningar.

Största riskerna är övergripande störningar som kan slå ut samhällsviktig verksamhet som avbrott i dricksvatten-, el- och värmeförsörjning samt naturkatastrofer.

Utifrån erfarenhet av händelser under 1900- och 2000-talet är översvämning av Glafsfjorden och Kyrkviken den generellt största risken för Arvika tätort och samhällsviktig verksamhet som är belägen där.

Risken för trafikolyckor med farligt gods eller omfattande personskador ses som påtaglig då riskväg 61, mellan Fagerås (Karlstad) och riksgränsen, samt järnväg, Stockholm-Oslo, går genom kommunen och i eller nära centralorten.

Inom Arvika kommuns geografiska område har identifierats ett fåtal farliga verksamheter som kan få stor negativ påverkan för människors liv och hälsa och miljö, främst genom brand eller utsläpp av kemiska ämnen.

Kommunen arbetar aktivt med att förebygga risker genom att utbilda, öva och ta fram handlingsplaner för att minska konsekvens- och skadeverkan. Krisberedskaps- och riskminskande arbete främjas inom kommunens geografiska område genom regelbundna samverkansfora på intern, lokal, regional, nationell och internationell nivå.

6 (51)

2 Figur, karta och tabellförteckning

Figur 1: Arbetsprocessen ... 9

Figur 2: IBERO-metoden ... 10

Figur 3: Kommunkarta ... 13

Figur 4: Tabell över fördelning av arbetstillfällen i kommunen (SCB) ... 14

Figur 5: Dricksvattenförsörjningen i Arvika kommun ... 19

Figur 6: Reningsverken i Arvika kommun ... 20

Figur 7: Kommunala vårdboenden i Arvika kommun ... 21

Figur 8: Bedömningskriterier för konsekvenserna av identifierade hot och risker. ... 23

Figur 9: Bedömningskriterier sannolikheten att identifierade hot och risker inträffar. .. 23

Figur 10: Grovanalys av identifierade risker och hot. ... 24

Figur 11: Översvämningskartering av Kyrkviken och Arvika tätort. ... 33

Figur 12: Kartering över källaröversvämningar i Arvika tätort orsakade av skyfall. ... 34

Figur 13: Gradering av riskindex ... 36

Figur 14: Utdrag ur Riskdatabasen på objekt med riskindex över 7. ... 37

3 Begreppsförklaring

Förmåga¹

Här avses krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer.

Det ska finnas en förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade.

Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar innebär att det ska finnas en förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera, samtidigt som en grundläggande service, trygghet och omvårdnad ska säkerställas.

Hot²

Omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada.

Kartering

Insamlad data sammanställt i kartor.

Kritiskt beroende

Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera.

Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande

1 Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, s. 77

2 Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, s. 78

7 (51) verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort.

LLS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.³

LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga

funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.⁴

M.ö.h

Meter över havsnivå. Samtliga vattennivåmått angivna i analysen är enligt RH2000- standard.

Rakel

(RAdioKommunikation för Effektiv Ledning)

Rakel är ett gemensamt radiokommunikationssystem för organisationer i samhället som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa.

Rakelsystemet erbjuder funktioner och tjänster som ger möjlighet till effektiv samverkan inom och mellan användarorganisationerna.

Redundans

Närvaro av extra komponenter utöver dem som krävs för en apparats normala funktion ("både hängslen och livrem").⁵

Redundans i samhället innebär extra system eller rutiner för att minska sårbarheten hos betydande funktioner. Redundans byggs ofta in i system som måste ha hög tillförlitlighet.

Risk⁶

En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen kan leda till.

Riskdatabas

En GIS-databas med en sammanställning av samhällsvikiga objekt, farlig verksamhet (enligt kap 2 § 4 i Lagen om skydd mot olyckor), samlingslokaler och andra viktiga funktioner i samhället som kan innebära en risk eller ha behov av extra skydd.

Riskvärden

En gradering av bedömd sannolikhet för att en händelse inträffar och vilka efterföljder den kan få, konsekvens.

Bedömningen som gjorts i Arvika har utgått från en femgradig skala, där 1 representerar liten konsekvens och 5 katastrofal konsekvens. Siffran 1 är liten sannolikhet och 5 är mycket sannolikt att en händelse inträffar.

Riskindex

En summering av riskvärden med avsikt att ge ett riktvärde för hur angeläget det är att en skadeförebyggande eller risksänkande åtgärd ska vidtas.

3 Notisium

4 Socialstyrelsen

5 Nationalencyklopedin

6 Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, s. 78

8 (51)

4 Inledning

Samtliga landets kommuner är enligt lag ålagda att ”analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys”^7.

Riskanalysen är ett verktyg för att identifiera risker, hot och sårbarhet, påvisa

förbättringsmöjligheter och förbereda och bidra till att kommunen som helhet förbättrar sin förmåga att motstå och hantera kriser. Det ska även vara ett verktyg i att ”bygga” ett mindre sårbart samhälle.

4.1 Syfte och mål

Syftet med att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys är att urskilja risker, kritiska beroenden och sårbarheter inom kommunens geografiska område som kan påverka förmågan att hantera kriser.

Analysen ska fungera som ett underlag för kommunens plan för hantering av

extraordinära händelser enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt för de

kommunala handlingsprogrammen enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

Analysens viktigaste syften är att:

• Öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga.

• Utveckla förmågan att hantera inträffade kriser.

• Ge underlag för information till kommuninvånare och anställda.

• Ge underlag för planering av åtgärder som minskar risker och sårbarhet.

• Stödja den fysiska planeringen.

• Uppfylla gällande lagstiftning.

Målet är att risk- och sårbarhetsanalysens innehåll kan precisera styrkor respektive förbättringsområden inom kommunens krishanteringsförmåga samt ligga till grund för verksamheternas handlingsplaner.

5 Metod

I arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för Arvika kommun har en kombination av metoder använts för att motsvara den målbild man haft för resultatet.

För att belysa kommunens risker och sårbarheter samt påvisa förmågor att hantera inträffade kriser både på övergripande (kommunen som organisation och geografiskt område) samt detaljerad nivå (verksamheter och funktioner) har det gjorts en kombination av kvalitativ och kvantitativ analys.

Analysen har tagits fram utifrån en grundläggande riskinventering som kompletterats med en seminariebaserad scenariometod. Som stöd för scenarioanalysen har ledningssystemet IBERO använts.

7 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, kap 2 §1

9 (51) 5.1 Processen

Arbetsprocessen med en kombination av riskinventering och scenariometoden med hjälp av IBERO kan illustreras med nedanstående flöde.

Figur 1: Arbetsprocessen

Riskinventering

Kommunens arbetsgrupp för risk- och säkerhetsfrågor, bestående av representanter från kommunens verksamhetsområden och kommunala bolag, har identifierat risk- och skyddsobjekt inom kommunen. Objekten har samlats till en riskdatabas, som en GIS- databas (Geografiska informationssystem). Detta system gör det möjligt ta fram

spridningsmodeller, dels för att påvisa riskerna för människor i närområdet men även för att underlätta insatsberedskap för räddningstjänsten.

Bedömning av risk- och skyddsvärde

Varje objekts risk- respektive skyddsvärde har därefter bedömts med sannolikhet och konsekvens i en femgradig skala utifrån parametrarna liv/hälsa, miljö, egendom och produktion/verksamhet (Bilaga 1). Bedömningen summeras i ett riskindex vilket fungerar som riktgivande för behov av förebyggande eller riskreducerande åtgärder. Riskindex delas upp i tre kategorier, grön, gul och röd, för att markera grad av angelägenhet för åtgärder.

Risk- och sårbarhetsanalys

Kommunens riskgrupp⁸ har diskutera olika riskscenarier som kan inträffa i kommunen.

Utifrån detta har sannolika händelser valts ut för att analyseras med hjälp av IBERO.

8 Kommunens samverkansgrupp för risk- och säkerhetsfrågor och består av representanter från

Räddningstjänsten, GIS, IT, vård & omsorg, socialen/alkoholinspektion, fastighetsbolaget, VA och miljö

10 (51) Scenariobaserad förmågebedömning

Analysarbetet har utförts av en utsedd grupp som sammanställts utifrån behoven för undersökt händelse. Förmågorna testas i flera situationer med utgångspunkt i analyserade händelser.

De olika händelsernas huvudsakliga konsekvenser, samt förmågan i

krishanteringsprocessens olika delar och för olika händelser har tydliggjorts. Händelsernas följdeffekter på andra samhällssektorer förtydligas också.

Efter riskscenarierna har verksamhetens förmåga att hantera händelserna bedömts.

Därefter har en konsekvensbedömning och en bedömning av eventuella följdhändelser gjorts.

Flera tänkbara händelser har analyserats och sammanställts i en syntes för att påvisar kommunens samlade förmåga.

Beredskapsvärdering för enskild aktör

Beredskapsvärdering för flera aktörer

Inventering av risker och resurser

Rapportfunktion

• Bedöm förmåga, konsekvenser, orsaker och följdhändelser

• Dra slutsatser om förmåga,

konsekvenser, orsaker och följdhändelser för enskilda händelser

• Värdera den egna generella förmågan att hantera extraordinära händelser och föreslå åtgärder för att stärka hanteringsförmågan

• Dra slutsatser om särskilda händelser för flera aktörer

• Dra slutsatser om samhällets generella förmåga att hantera extraordinära händelser och prioritera mellan åtgärder för att stärka hanteringsförmågan

• Inventering inom det geografiska området

• Ta ut skräddarsydda arbetsrapporter med olika skärningar för att nyttiggöra informationen i IBERO på ett effektivt sätt

Figur 2: IBERO-metoden

Resultat och slutsatser

Resultatet från riskdatabasen har sammanförts med slutsatserna som dragits av förmågebedömningen i IBERO till en övergripande analys av kommunens risk- och sårbarhet.

Handlings- och åtgärdsplaner

Utifrån konstaterade svagheter och förbättringsområden utarbetas en åtgärdsplan.

Analysen ska även fungera som ett underlag för verksamheternas framtagande av handlingsplaner.

11 (51) 5.2 Omfattning och tidsplan

För att genomföra en omfattande och systematisk genomlysning av kommunens organisation och geografiska område med avsikt att analysera risker, sårbarhet samt förmåga att hantera kriser såväl i vardag som extraordinära i enlighet med föreskrifterna MSB 2010:6 har riskanalysarbetet delats upp i tre faser fördelade på fyra år.

Fas 1: år 1

Riskgruppen genomför riskinventering av riskobjekt vilka samlas och bedöms i riskdatabasen.

En inventering av kommunens kapacitet och resurser genomförs och kompletteras med en översiktlig bedömning av den samlade förmågan att hantera kriser och extraordinär händelse.

En rangordning av sannolikt inträffade riskscenarier tas fram.

Den scenariobaserade förmågebedömningen inleds med genomförande av två gruppdiskussioner. Bedömningarna omfattar de mest sannolika riskscenariona.

Utifrån de analyserade scenariona samt riskinventeringen ska handlingsplaner tas fram i verksamheterna. Planerna ska verka vägledande för rutiner och arbetssätt vid händelser utöver det vardagliga.

En åtgärdsplan ska tas fram för att minska upptäckta risk- och sårbarheter samt förbättra kommunens krishanteringsförmåga.

Fas 2: år 2 och 3

Riskgruppen och/eller utvalda arbetsgrupper genomför tre scenariobaserade förmågebedömningar vartdera året. De utvalda scenariona ska väljas utifrån av riskgruppen framtagen prioriteringslista.

Tidigare års åtgärdsplan ska följas upp och utvärderas.

Utifrån resultaten av scenariobaserade förmågebedömningarna ska föregående års åtgärdsplan följas upp samt effekterna utvärderas. En ny åtgärdsplan tas fram varje år.

Fas 3: år 4

En syntes av tidigare genomförda scenariobaserade förmågebedömningar ska genomföras.

Av denna analys ska framgå;

- Mest sannolika riskscenario att drabba kommunen

- Samlad hanteringsförmåga samt resurser inom kommunen - Identifierade möjliga följdhändelser

- Beroenden (materiella och personella resurser, tjänster) - Samverkansmöjligheter och -fördelar

- Utvärdering av vidtagna åtgärder och deras effekt

Syntesen ska sedan ligga till grund för efterföljande mandatperiods risk- och sårbarhetsanalys.

12 (51)

6 Kommunbeskrivning

6.1 Geografi

Arvika kommun är en del i Värmlands län med en areal av 1 968,55 km² och ca 25900 invånare, varav två tredjedelar bor i tätorten och en tredjedel i den omgivande

landsbygden. Centralorten är Arvika stad, mindre tätorter inom kommunen är Edane, Glava, Gunnarskog, Jössefors, Klässbol samt Sulvik.

Kommunen gränsar till Torsby, Sunne, Kil, Grums, Säffle, Årjäng och Eda kommuner i Sverige, samt Kongsvinger kommun i Hedmarks Fylke, Norge.

6.2 Kommunikationer

Arvika stad ligger vid sjön Glafsfjorden, som har sjöförbindelse via Byälven till Vänern.

Någon kommersiell båttrafik finns för närvarande inte till eller från Arvika hamn, däremot ett aktivt båtliv^.

Järnvägen mellan Stockholm och Charlottenberg-Oslo, Värmlandsbanan, passerar staden.

Banan är enkelspårig och trafikeras av såväl persontrafik som godstågstrafik.

Flygfältet Westlanda (Arvika Flygplats) ligger tre km från Arvika centralort. Arvika kommun äger fältet, som är en allvädersflygplats, öppen 24 timmar om dygnet på beställning^.

Riksväg 61 mellan Karlstad och riksgränsen i Värmlands län ingår i det regionala vägnätet men uppfyller inte europavägstandard.

Vägen har idag fått en samhällsbetydelse och en trafikutveckling som den inte var avsedd för när den byggdes.⁹

Länsväg 172 Arvika-Uddevalla Länsväg 175 Arvika-Säffle

Avståndet från Arvika stad till norska gränsen är 43 km, till Oslo 170 km och till Stockholm 380 km.

9 Trafikverket, Väg 61, Fagerås – Riksgränsen

13 (51)

Figur 3: Kommunkarta

14 (51) 6.3 Näringsliv

Arvika kommun erbjuder ett rikt och varierat näringsliv, där de flesta arbetstillfällena finns inom industri, vård och omsorg, handel och kommunikationer.

Med omkring 11000 arbetstillfällen är Arvika en kommun där stora företag och tillverkningsindustri, med internationell inriktning, dominerar företagsbilden.

Till de största företagen hör Volvo CE, Thermia, Arvika Gjuteri, Swegon, Lundins, Arvika Smide, Schott Termofrost. Ett antal mindre företag med hög spetskompetens finns också i kommunen. Företagen finns främst inom fordons- och tillverkningsindustrin, energi, värme och kyla.

Arbetsgivare Verksamhet Antal anställda

Arvika kommun Offentlig service 2 271

Volvo Construction Equipment AB Hjullastare 1 297

Landstinget Offentlig service 650

Arvika Gjuteri Gjutgods 250

Thermia Värme AB Värmepumpar 199

Swegon AB Klimatsystem 130

Bengt Lundin AB Bärkassar 100

Moelven Edanesågen AB Sågverk och hyvleri 91

Samhall AB Produktion och service 90

Arvika Smide AB Smidesdetaljer 87

Konsum Värmland Dagligvaru- och detaljhandel 78

Westra Wermlands Sparbank Bankverksamhet 74

Accona AB Kyl- och värmelösningar 56

ICA Kvantum Dagligvaruhandel 50

Figur 4: Tabell över fördelning av arbetstillfällen i kommunen (SCB)

6.4 Turism

Kommunen lockar många besökare eftersom här finns en enastående musik-, konst- och hantverkstradition, som exemplifieras av Ingesunds Musikhögskola, Rackstadsmuseet och Klässbols Linneväveri.

De omgivande naturområdena såsom Glaskogens naturreservat, lockar också många besökare, inte minst från kontinenten, för friluftsliv, kanotpaddling, vandring, cykling, fiske.¨

Årligen besöker ca500 000 personer Arvika kommun, som genomresande, övernattande eller dagsbesökande turism.

15 (51)

7 Samhällsviktig verksamhet

I vårt samhälle finns verksamheter som tillhandahåller så pass viktiga samhällstjänster och produkter att om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och möjligheten att värna samhällets grundläggande värden. Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor:¹⁰

 Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.

 Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

Inom Arvika kommun har följande kategorisering av identifierade samhällsfunktioner gjorts;

1) Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa.

 Akutsjukvård och vård (Landstinget)

 Utryckningstjänst ambulans (Privat aktör)

 Räddningstjänst

 Telekommunikation (VMA, data, tele, radio, larm och transporter) knuten till utryckning och larm.

 Elförsörjning

 Akut försörjning av läkemedel (sjukhusapotek)

2) Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet

 Kommunal krisledning

 Polis samt vaktbolag

 Dricksvattenförsörjning

 Fjärrvärme

 Bränsleförsörjning (akutfordon, uppvärmning, reservkraft)

 Akut tillgång till socialtjänst

 Säkra vattentäkter mot förorening (bräddande avlopp, drivmedelshantering m.m.)

 Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter)

3) Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa.

 Vårdcentraler (Landsting och privata)

 Hemsjukvårdsgrupper

 Hemtjänstgrupper

 Apotek

 Kostproduktion

 Massmedia

10 MSB, Definition av samhällsviktig verksamhet

16 (51) 4) Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för

samhällets funktionalitet.

 Reningsverk

 VA-system (rening och distribution av dricksvatten samt avlopp)

 Livsmedelsförsörjning

 Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.)

 Barnomsorg – skolor avsedda att fungera som samlingsplats för allmänheten (värme, mat, dricksvatten, information och eventuellt övernattning)

7.1 Icke kommunal verksamhet 7.1.1 Sjukhus

Sjukhuset har 87 vårdplatser och ca 550 anställda. Verksamhet bedrivs inom kirurgi, internmedicin, röntgen, rehabilitering, laboratorium med blodcentral, anestesi, operation och IVA. Vid sjukhuset finns också en psykiatrisk mottagning, en gynekologisk

mottagning, en öron-, näsa- och halsmottagning, hörcentral, onkologmottagning och en ögonmottagning med därtill hörande subspecialiteter. Utöver detta finns det stödjande verksamheter som medicinsk teknik, landstingsfastigheter, landstingsservice, IT m.fl.

Vid sjukhuset finns en dygnet runt öppen akutmottagning dit även primärvårdens jourcentral är förlagd under helger.¹¹

En av länets tre PKL-grupper (Psykiatrisk katastrofledningsgrupp) är placerad på sjukhuset i Arvika.

Sjukhuset elförsörjs av det kommunala elnätsbolaget, Arvika Teknik AB, och distribueras av två separat ingående linjer. Landstinget har även installerat ett stationärt

reservkraftverk med kapacitet att driva hela sjukhuset.

Vattenförsörjningen till sjukhuset består av kommunalt vatten via ordinarie ledningsnät.

Möjlighet finns att genom avstängning av andra abonnenter prioritera sjukhuset från Taseruds vattentorn. Med fyllt vattentorn blir sjukhuset försörjt med dricksvatten i 7-10 dagar, beroende på konsumtion.

7.1.2 Vårdcentraler

Vårdcentralen Verkstaden, Arvika

Vårdcentral i Landstingets regi med tillgång till läkare, distriktssköterskor, dietist, kurator, fotvårdare, barnmorskor och BVC-sjuksköterskor med bred kompetens och lång

erfarenhet. I huset finns också ett laboratorium.

Distriktssköterskemottagning, Edane

Mottagning i Landstingets regi med distriktssköterskemottagning och barnavårdscentral.

Vårdcentral, Glava

Vårdcentral i Landstingets regi med distriktssköterskemottagning och barnavårdscentral.

Kinnekullehälsan, Arvika

Privat vårdcentral ansluten till vårdvalet med läkare, företagssköterska, sjukgymnast, massör, beteendevetare, psykolog och arbetsterapeut.

11 Fakta om sjuhuset i Arvika

17 (51) Kinnekullehälsan, Gunnarskog

Privat vårdcentral ansluten till vårdvalet med distriktssjuksköterskemottagning och läkare.

Samtliga vårdcentraler saknar reservkraft och egen vattenförsörjning.

7.1.3 SOS Alarm

Larmsamtal till 112 besvaras i första hand av SOS-centralen i Karlstad men kan vid hög belastning besvaras av annan SOS-central i landet.

Utlarmning av den kommunala räddningstjänsten sker genom avtal. För utlarmning finns både en ordinarie insatsväg samt reservväg.

7.1.4 Ambulans

Gemensamma lokaler med räddningstjänsten på Kopparvägen 1 i Arvika. Primärt upptagningsområde Arvika och Eda kommuner samt sekundär upptagning Årjängs kommun.

Utryckningstjänst för ambulanssjukvård har bedrivits på entreprenad av kommunen sedan 1949 men övergår i privat regi i februari 2012.

Resurs:

2 bilar i Arvika, dygnet runt

1 bil i Charlottenberg, dagtid vardagar (fr.o.m. 2012-02-01)

7.1.5 Polis

Polisen i Värmland är indelad i fyra samverkansområden: Väst, Norr, Öst och Syd.

Arvika kommun ingår i samverkansområde Väst. Området omfattar Arvika, Eda och Årjängs kommuner och utgörs av ca 60 tjänstgörande poliser

I Arvika tjänstgör yttre befäl och ett 30-tal poliser i yttre tjänst.

Polisen arbetar dygnet runt 365 dagar om året. Öppettiderna på stationen i Arvika för allmänheten är kl 9.00–15.00 måndag till tisdag och torsdag till fredag samt kl 9.00–18.00 onsdagar.

7.2 Kommunal verksamhet 7.2.1 Räddningstjänst

Räddningstjänsten i Arvika kommun är fördelad på fyra brandstationerna, i Arvika, Edane, Glava eller Gunnarskog. Bemanningen på stationerna ser olika ut, beroende på vilka risker som finns i omgivningen samt hur lång tid det tar innan förstärkning kan komma från någon annan station. På stationen i Arvika finns bemanning dygnet runt medan personalen i de mindre orterna ligger i beredskap och har ett annat dagligt arbete.

Dygnet runt finns dessutom en "Räddningschef i beredskap" tillgänglig. Denna funktion är gemensam för kommunerna Arvika, Eda och Säffle. Räddningschef i beredskap kontaktas via SOS Alarm och har beredskap i hemmet och fungerar tillika som kommunens Tjänsteman i beredskap (TIB).

Inom Arvika kommun larmas räddningstjänsten även på vissa ambulanslarm, där det finns risk för den drabbades liv. Detta sker i de delar av kommunen där räddningstjänsten kan komma till platsen betydligt fortare än ambulansen, som oftast utgår från Arvika tätort.

Räddningstjänsten larmas i dessa fall från brandstationerna i Glava eller Gunnarskog.

Denna typ av larm kallas I Väntan På Ambulans-larm (IVPA-larm). IVPA-larm ersätter

18 (51) inte den ordinarie ambulanssjukvården, men de brandmän som larmas ut har särskild utbildning och utrustning och kan göra ett första omhändertagande.

Arvika brandstation

Stationen är bemannad med ett befäl och fyra brandmän dygnet runt. Beroende på

uppdraget finns en släck- och räddningsbil, en tankbil, ett höjdfordon samt mindre fordon och reservfordon. Utöver heltidsstyrkan finns även en brandman i beredskap som stärker upp vid större insatser.

Utöver brandstyrkan är även kommunens räddningschefer, brandinspektör och säkerhetssamordnare placerade i Arvika.

Ambulansen delar lokaler med räddningstjänsten.

Edane brandstation

Vid utryckning larmas befäl och två brandmän. På stationen finns släck- och räddningsbil, samt ett terrängfordon (bandvagn) att tillgå.

Glava brandstation

Från Glava kan ett befäl och fyra brandmän larmas. Beroende på uppdraget finns en släck- och räddningsbil, en tankbil samt fordon för IVPA-larm och terrängtransport att tillgå.

Vid olycka i närheten av Glava larmas personal från räddningstjänsten för att göra en första insats i väntan på att ambulansen kommer.

Gunnarskogs brandstation

Från Gunnarskogs brandstation kan ett befäl och tre brandmän larmas. De har en släck- och räddningsbil, samt fordon för IVPA-larm och terrängkörning att tillgå.

Vid olyckor i Gunnarskogs upptagningsområde larmas personal från räddningstjänsten för att göra en första insats i väntan på att ambulansen kommer.

7.2.2 Dricksvattenförsörjning Ledningsnät

Ledningsnätet för vatten och avlopp i Arvika kommun består av 195 km vattenledningar, 121 km dagvattenledningar och 333 km avloppsledningar. I vattenledningsnätet finns sex tryckstegringsstationer och 20 avloppspumpstationer.

Dricksvattenförsörjning

Det produceras cirka 2,3 miljoner kubikmeter dricksvatten om året i kommunens tolv vattenverk. Via cirka 4 000 abonnenter försörjs omkring 17 800 människor i kommunen med kommunalt dricksvatten. Dessutom köper kommunen dricksvatten från Eda kommun för leveranser till abonnenter i Strand.

19 (51) Vattentäkt/

Ort

Antal personer

Dygns- förbrukn.

Vatten- skydds- område Segerfors

(Arvika tätort) ca 15500 5000 Ja, 2000

Edane ca 520 150 Ja (gammalt)

Klässbol ca 175* 70 Ja , 2010

Glava ca 160 80 Nej

Hillringsberg ca 35 50 Nej

Gunnarskog ca 250 60 Nej

Brättne ca 15 5 Nej

Mangskog ca 55 12 Nej

Årnäs ca 20 4 Nej

Ottebol ca 70 10 Nej

Stömne ca 50 20 Nej

Furtan ca 40 4,5 Nej

Vikene Skola Nej

Fiskevik Skola Nej

Tvärud Skola Nej

Rinnen Skola Nej

Figur 5: Dricksvattenförsörjningen i Arvika kommun

Reservvattentäkt

För Rackens del har kommunen rekognoserat en reservvattentäkt men anslutningen är ännu inte förberedd.

20 (51) 7.2.3 Reningsverk

Årligen renas cirka tre miljoner kubikmeter avloppsvatten i kommunens 13

avloppsreningsverk. Dessutom köper kommunen rening av avloppsvatten av Eda kommun för abonnenter i Strand.

Utgående vatten kontrolleras och analyseras, för att uppfylla de krav på rening som tillsynsmyndigheten ställer.

Byggår Reningsverk Dimensionerat (pers)

Anslutna

(pers) Recipient

1976 Arvika 27 000 17 600 Kyrkviken

1982 Edane 700 641 Värmeln

1973 Gunnarskog 600 279 Gunnern

1976 Klässbol 450 304 Glafsfjorden

1981 Glava 400 114 Glafsfjorden

1978 Sulvik 300 247 Sulviken

2003

Fors/

Hillringsberg 50 18 Glafsfjorden

1999 Årnäs 60 19 Värmeln

1983 Furtan 75 63 Värmeln

1987 Mangskog 150 53 Mangen

2000 Ottebol 160 68 Jösseälven

1997 Berg 120 72 Glafsfjorden

2001 Åkersberg 40 33 Glafsfjorden

60-tal Rackstad skola 10 Viksälven

Figur 6: Reningsverken i Arvika kommun

7.2.4 Kommunal omsorg

Inom verksamheten Vård och omsorg finns äldreomsorg, LSS¹²-verksamhet, hälso- och sjukvård och rehabilitering liksom biståndsbedömningen och service. I verksamheten ingår även medicinskt ansvariga för sjukvård respektive rehabilitering^.

Gruppboende LSS

LSS, Lagen (193:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska garantera dem som har omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. LSS ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger.

Arvika kommun driver 10 boenden av olika former inom LSS-verksamhet belägna i centralorten, Glava och Jössefors.

Äldreboende

Kommunen driver boende för olika typer av vård och omvårdnadsbehov, exempelvis servicehus, gruppboenden för åldersdementa och för somatiskt långtidssjuka.

12 Lag (193:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

21 (51) I Arvika kommun finns 10 anläggningar med kommunala boenden för äldre i form av servicehus, servicelägenheter samt gruppboenden för åldersdementa.

Servicehus Tillgång till personal dygnet runt, men som punktinsatser via hemvården

Gruppboende Åldersdementa Tillgång till personal dygnet runt

Gruppboende somatiskt långtidssjuka Tillgång till personal dygnet runt

LSS Tillgång till personal dygnet runt

Korttidsvård Tillgång till

personal dygnet runt

Tapeten 50

Hamngatan 28

Smedberg 67

Totalt 145

______________ Service- lägenheter ej biståndsbedömda Tillgång till personal i form av punktinsatser via hemvården Glava 10

Greven 11

Klässbol 4

Nybacken 5

Totalt 30

Lingården 12

Nybacken 18

Gunnebo 9

Vågen 20

Västängs- gården 48

(varav 8 idag är somatiska) Totalt 107

Vågen 70

Gunnebo 20

Solgården 22

Lövåsen 20

Totalt 132

Gruppboende Edane, Älvb. 6 Taserud 5

Vildrosgatan 6 Kamomillg. 5

Jössefors 5

Lövåsen 6

Björns väg 11

Prästängen 5

Totalt 49

Ant. pers. i stödboende varierar då brukarna bor i egna lägenheter Ö:a Esplanaden 11 Totalt 11

_____________ Korttidshem (barn och ungdom) Rackstad 4

Sävsjövägen 4 Lägenhet 1

Totalt 9

AKKVA 33

Totalt 33

Figur 7: Kommunala vårdboenden i Arvika kommun

22 (51) 7.2.5 Barn och utbildning

Inom verksamheten Lärande och stöd finns alla verksamheter inom det pedagogiska området inklusive barnomsorgen, individ- och familjeomsorgen, bibliotek och folkbildning, konst- och utställningsverksamhet, arbetsmarknadsåtgärder och förebyggande och stödjande verksamheter.

Arvika kommun driver 27 förskolor med sammanlagt 52 avdelningar i Arvika, Glava, Jössefors, Klässbol, Sulvik, Edane, Brunskog, Mangskog, Gunnarskog och Fiskevik.

Därutöver drivs tre privata förskolor som föräldra- och personalkooperativ i centralorten och en i Klässbol.

Sammanlagt finns 18 grundskolor med olika årskursfördelning varav en friskola inom Arvika kommun.

Barnomsorg och grundskola räknas som samhällsviktig verksamhet och ska i möjligaste mån upprätthålla sin verksamhet även vid större störningar i samhället.

Personal inom skola och barnomsorg är även en viktig stödfunktion tillsammans med socialtjänsten vid allvarliga händelser och som resurs i stödarbete för drabbade.

23 (51)

8 Riskinventering

I riskinventeringen har bedömning gjorts utifrån risk- och skyddsobjekt inom kommunens geografiska område samt möjliga händelser som kan få negativa konsekvenser på

människors liv och hälsa, samhällsfunktioner, miljö eller egendom.

8.1 Analys av risker och hot

Utifrån de hot och risker som identifierats har en grovanalys gjorts för hur dessa kan påverka kommunen och sannolikheten för att de inträffar.

Bedömningen av konsekvenser av identifierade hot och risker samt sannolikhet för att de inträffar har gjorts utifrån kriterierna nedan.

Konsekvenser

Begränsade Övergående lindriga obehag. Ingen sanering eller liten utbredning. Ej förstörd egendom. Driftstörning under någon timme

Måttliga Enstaka skadade eller varaktiga obehag. Enkel sanering eller liten utbredning. Delvis förstörd egendom eller driftstörning en dag.

Stora Enstaka svårt skadade, svåra obehag. Enkel sanering, stor utbredning. Förstörd egendom. Driftstörning under flera dagar.

Mycket stora Enstaka dödsfall eller flera svårt skadade. Svår sanering eller liten utbredning. Förstörd egendom.

Driftstopp i veckor.

Katastrofala Flera dödsfall eller10-tals svårt skadade. Svår sanering eller stor utbredning. Förstörd egendom. Driftstopp under längre tid.

Figur 8: Bedömningskriterier för konsekvenserna av identifierade hot och risker.

Sannolikhet

Osanolik Mindre än 1 gång per 1000 år

Sällsynt 1 gång per 100-1000 år

Liten sannolikhet 1 gång per 10-100 år

Sannolik 1 gång per 1-10 år

Mycket sannolik Mer än 1 gång per år

Figur 9: Bedömningskriterier sannolikheten att identifierade hot och risker inträffar.

24 (51) Hot

Konsekvens

Sannolikhet Funktion &

Egendom Liv & hälsa Miljö

A Störning i elförsörjning Mycket stora Stora Begränsade Sannolik B Störning i elektroniska

kommunikationer Mycket stora Stora Måttliga Sannolik C Störning av

dricksvattenförsörjning Mycket stora Mycket

stora Stora Sannolik

D Störning av

fjärrvärmeförsörjning Stora Stora Begränsade Liten sannolikhet E

Störning av

transportsystem (väg och järnväg)

Stora Måttliga Begränsade Sannolik

F

Spridning av biologiska ämnen (pandemi, epizooti, zoonos)

Mycket stora Mycket

stora Måttliga Sannolik G Spridning av kemiska

ämnen Stora Mycket

stora

Mycket

stora Sannolik H Spridning av nukleära

ämnen Katastrofala Katastrofala Katastrofala Sällsynt I

Våld och hot mot samhällsfunktion och demokratiska värden

Stora Stora Begränsade Liten sannolikhet J

Brand i farlig verksamhet eller samlingslokal

Mycket stora Katastrofala Stora Sannolik K Trafikolycka (väg) Stora Katastrofala Stora Sannolik

L Naturolycka Mycket stora Stora Stora Sannolik

M Översvämning Mycket stora Begränsad Måttlig Mycket sannolikt

N Värmebölja Måttlig Stora Begränsad Sannolik

O

Kompetensbrist (epidemi, utflyttning, generationsskifte)

Stora Stora Begränsad Sannolik

Figur 10: Grovanalys av identifierade risker och hot.

8.1.1 Riskbeskrivning A. Störning i elförsörjning

Arvika tätort och landsbygden i dess omedelbara närhet får elen distribuerad av det lokala elnätsföretaget Arvika Teknik AB, vilket är en del i kommunkoncernen. Övriga delar av Arvika kommun har Fortum som sin nätleverantör.

25 (51) Arvika Teknik äger alla elledningar inom nätområdet och nätområdet är även ett

koncessionsområde, dvs. Arvika Teknik har monopol på elnätsverksamhet inom nätområdet. Arvika Teknik har däremot ingen verksamhet som elhandelsföretag.

Avbrott eller störningar i eldistributionen bedöms få stora konsekvenser på samhällsviktiga funktioner. Majoriteten av styrsystem, kommunikationssystem,

produktion, uppgiftslagring m.m. är elberoende och endast ett fåtal funktioner är försedda med reservkraft.

Konsekvensen kan även bli stor för människors liv och hälsa då larm till

utryckningstjänst, akutsjukvård och polis påverkas eller inte fungerar. Avsaknaden av vissa samhällsfunktioner som upphör utan el kan medföra större skade- och

olycksfrekvens, så som belysning (trafikreglerande, gatu- och inomhusbelysning), kommunikation (trygghetslarm, hissar, hjälp till funktionshindrade). Följdhändelser och effekten av störningar i elförsörjningen står även i relation till avbrottets längd, väderlek och årstid.

Påverkan på miljön bedöms som begränsad.

Ett långvarigt elavbrott vintertid medför bland annat stora svårigheter i varmhållning av bostäder, distribution av vatten och avlopp, tele- och IT-kommunikation för transport och distribution av livsmedel, drivmedel och mediciner. Påverkan på samhället blir därför mycket stor.

Sannolikheten för ett omfattande eller/och långvarigt elavbrott i kommunen uppskattas som sannolikt.

En risk- och konsekvensbedömning av eldistributionen från Arvika Teknik AB finns i bilaga 2.

B. Störning i elektroniska kommunikationer

En stor del av samhällsviktiga funktioner styrs eller stöds via elektronisk kommunikation vilket medför att störningar i mobilt eller fast telefonnät samt i nättrafik får mycket stora konsekvenser och försvårar upprätthållandet av drift och verksamhet.

Avbrott i kommunikationer kan ge otrygghet och få stora konsekvenser för människors liv och hälsa om framkomlighet per telefon till larmcentral (SOS 112) eller trygghetslarm inte fungerar.

Störningar i nättrafik kan möjligen medföra att driftlarm inte går fram till driftjourer eller beredskapspersonal inom VA, fjärrvärme och produktionsindustri. Påverkan på miljön bedöms som begränsad då detta i huvudsak endast rör mindre utsläpp.

Sannolikheten för att Arvika kommuns drabbas av störningar i elektroniska

kommunikationer bedöms som sannolik utifrån antalet avbrott och störningar som skett i Sverige under 2000-talet.

C. Störning av dricksvattenförsörjning

Mer än 60 % av kommunens invånare försörjs med dricksvatten från någon av

kommunens tolv vattenverk. En störning i dricksvattenförsörjningen påverkar därför en stor del av kommunens invånare och den kommunala verksamheten.

Utebliven vattenförsörjning eller otjänligt dricksvatten får mycket stora konsekvenser för viktiga sociala samhällsfunktioner, som skola, barnomsorg, vårdboenden och

dagverksamhet. Stora personella resurser kommer krävas för att driva daglig verksamhet, hygien (VA, personell och patient), livsmedels- och värmeproduktion

26 (51) Utebliven dricksvattenförsörjning och smitta i dricksvattnet kan ge mycket stora

konsekvenser för människors liv och hälsa i svårigheter med hygienhållning, smittspridning och förvärrad sjukdomsbild för svaga individer och riskgrupper.

Miljöpåverkan bedöms som stora i det att störningar i vattendistributionen påverkar avlopps- och reningssystemet samt att spridning av bakterier, särskilt vid icke inhemska kulturer, kan påverka det lokala ekosystemet.

Med utgångspunkt från att det inträffat flertalet allvarliga störningar i

dricksvattenförsörjningen under senaste fem åren i flera Svenska kommuner, orsakat av bakterier, ledningsbrott och sabotage, bedöms det sannolikt att även Arvika kommun kan drabbas.

Störst riskindex (dvs. högst sannolikhet och konsekvens) bedöms för Segerfors och Edane vattenförsörjningsområde då de försörjer flest antal invånare och har ytvattentäkter.

Ett kontinuerligt arbete för att minska risken för ledningsbrott i Arvika tätort utförs genom förnyelse och underhåll av ledningsnätet, bland annat används TV-kamera och olika läcksökningsutrustningar för att inspektera ledningar.

En intern revision av säkerheten kring vattenproduktionen har påbörjats för att se över skyddsområdena kring kommunala vattenverk och vattentäkter.

Nya riskanalyser över vattenprocessen har påbörjats under 2011.

D. Störning av fjärrvärmeförsörjning

Fjärrvärme distribueras av det kommunala bolaget Arvika Fjärrvärme AB, som uppför, äger och driver anläggningar och distributionssystem förfjärrvärme.

Fjärrvärmeproduktionen är fördelad på två anläggningar, Styckås- och Lyckeverken, och försörjer cirka 14000 individer samt kommunala fastigheter, som vårdboenden, skolor, daghem och offentliga lokaler. Därutöver cirka 300 privata företagskunder.

Verken är fristående och lokaliserade i olika delar av Arvika stad men med sammanlänkat ledningsnät.

Styckåsen och Lycke får distribution av el via 2-3 elmatningar per verk. Verken har begränsad elförsörjning till styrsystem i form av UPS. Anläggningarna kan drivas på både bio- och fossilt bränsle.

Risken för att samtlig fjärrvärmeförsörjning slås ut i hela Arvika tätort bedöms som mycket liten i och med redundansen av två värmeverk. Mindre störningar i form av ledningsbrott, bränslebrist eller störningar i elförsörjningen bedöms troliga men små.

Redundans finns i form av flera ingående elmatningar, möjlighet att använda flera bränsletyper, tillförlitliga lednings- och styrsystem för drift med möjlighet till manuell drift.

E. Störning av transportsystem (väg och järnväg)

Kommunen genomskärs av två större transportvägar, riksväg 61 samt järnvägen mellan Stockholm och Oslo.

De senaste snörika vintrarna visar att känsligheten hos spårtrafiken för väderfaktorer gör att det lätt uppstår mindre och större störningar. I dagsläget sker, förutom persontrafik, transporter av skogsråvaror, tankar med farligt gods och annats gods i container

27 (51) regelbundet på järnvägen genom Arvika. Kommunens större industrier transporterar råmaterial och varor på järnväg.

En större störning i järnvägstrafiken får stora negativa konsekvenser för produktion och industri men även inledningsvis för tjänstefunktioner då tågpendlande personal får svårt att hålla arbetstider.

Värmlandstrafik, som driver kollektivtrafiken i Värmland, har flertalet ordinarie busslinjer som med visst komplement mellan Charlottenberg och Karlstad till största del kan ersätta tågtrafik och upprätthålla pendlingsmöjligheterna.

Riksväg 61 är den primära trafikleden mellan Karlstad - Arvika, Charlottenberg och Kongsvinger. Störningar i trafikflödet och framkomlighet som medför avstängningar på riksvägen kan, beroende på läge, medföra längre omväg över, Skåre, Kil, Högboda, Edane, Gunnarskog och Eda Glasbruk. Vid större omfattande avstängning kan omväg behöva läggas till E18 och länsväg 175 för större och tyngre transporter.

Sannolikheten för mindre störningar bedöms som mycket stor medan större störningar bedöms sällsynt.

F. Spridning av biologiska ämnen (pandemi, epizooti, zoonos)

En epizooti är en allvarlig smittsam djursjukdom som har eller kan misstänkas få en stor utbredning. Zoonoser är sjukdomar eller smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor.

Epidemi är vanligen infektionssjukdomar som med snabb spridning i en tillfällig

anhopning eller i ett definierat geografiskt område. Om en epidemi täcker en hel världsdel eller flera världsdelar benämns den pandemi^{. 13}

Risken för epidemier och pandemier ökar i och med att vi blir allt mer mobila i samhället och reser allt mer internationellt. Konsekvenserna av en omfattande sjukdomsutbredning är betydande för samhällsfunktioner som kräver personalresurser och för människors liv och hälsa. Verksamheter som vård, omsorg, skola, livsmedelsproduktion/-distribution och utryckningstjänst kan drabbas svårt av personalbortfall och däri få svårt att upprätthålla acceptabel verksamhetsstandard.

Risken för zoonoser bedöms som något lägre än för epizootier då Arvika kommun och grannkommunerna, med undantag för Säffle kommun, är övervägande

skogsbruksregioner med låg djurhållning och livsmedelsproduktion.

Den troligaste spridningen av smittspridning från djur är söderifrån då det inom Säffle kommun finns flertalet producenter av kött, mjölk och ägg.

G. Spridning av kemiska ämnen

Inom kommunens geografiska område finns ett fåtal industrier med depåer vilka kan orsaka gas- eller vätskeutsläpp av farliga kemiska ämnen. Riskkällor i detta sammanhang är även godstransporter via lastbil på väg 61 samt på järnväg, Stockholm-Oslo, bland annat genom Arvika centralort.

Konsekvenserna av ett utsläpp i eller nära centralorten kan bli mycket stora för

människors liv och hälsa samt för miljö. Flera transporter av farligt gods sker årligen i närheten av vatten på väg 61 och järnväg.

Beredskap för evakuering, sanering och släckning av kemiska ämnen finns inom räddningstjänsten. Arvika sjukhus har även en beredskapsplan för hantering av skadade och sanering till följd av allvarlig olycka med kemiska ämnen.

13 Länsstyrelsen i Värmland

28 (51) Utsikten för att en mindre olycka med utsläpp sker ses som sannolik medan det bedöms vara liten sannolikhet att en större och omfattande gas- eller explosionsolycka sker då tillsyner och säkerhetsrutiner är av hög standard kring kommunens farliga anläggningar.

H. Spridning av nukleära ämnen

Nukleära ämnen inom kommunen och i dess närhet begränsas till de mängder som används inom sjukvården.

Värmlands landsting och Arvika sjukhus har planer och rutiner för hantering och sanering av patienter som kontaminerats av nukleära ämnen. Intensimeter finns på

Räddningstjänstens station i Arvika finns för distribution till akutsjukvårdspersonal i händelse av utsläpp i samband med olycka.

Expertis inom kärntekniska ämnen finns i form av sjukhusfysiker på Centralsjukhuset i Karlstad.

En kärnteknisk olycka eller haveri i Sverige eller Europa skulle kunna medföra

katastrofala konsekvenser för människors liv och hälsa samt vår natur och ekosystem i form av radioaktivt nedfall eller strålning. Spridning av nukleära ämnen skulle även kunna få allvarliga konsekvenser i form av förlorat förtroende för samhällsstrukturen och

demokratiska värden.

Sannolikheten för att Arvika kommun ska drabbas av en kärnteknisk olycka är mycket svår att bedöma då det är beroende av politiska lägen i omvärlden, naturliga fenomen (väder och seismografisk aktivitet) och mänskliga faktorn.

Efter katastrofen i Japan 2010 har ett internationellt påbud gjorts om förbättrandet av säkerheten på världens kärntekniska anläggningar. Förhoppningsvis minskar detta risken för framtida olyckor.

Utifrån säkerheten på svenska kärntekniska anläggningar, effekten av tidigare spridning av nukleära ämnen, avstånd till kärntekniska anläggningar samt transporter genom kommunen bedöms det sällsynt eller osannolikt att Arvika drabbas.

Närheten till den norska forskningsanläggningen för kärnteknik i Halden medför ingen förhöjd risk då anläggningen är belägen i ett bergrum och utgörs av en mycket liten reaktor. Effekten av bränslet i reaktorn motsvarar ca 1 % av det i Svenska verken.

I. Våld och hot mot samhällsfunktion och demokratiska värden

Enligt SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har var femte politiker blivit hotad på grund av sitt uppdrag.¹⁴ Hot och hot om våld mot kommunala tjänstemän är vanligast mot tillsynspersonal och myndighetsutövande tjänstemän.¹⁵

Hot och våld riktat mot politiker påverkar det demokratiska styret i kommunen och bör ses som mycket allvarligt. Även hot mot tjänste- och myndighetsutövande personal är ett hot mot demokratiska värden inom kommunen. Konsekvenserna av otillåten påverkan är stora både för det politiska utövandet, samhällsvikiga funktioner samt människors liv och hälsa.

Påverkan på miljö torde vara begränsad.

I Arvika kommun har inte hot eller våld riktat mot tjänstemän eller politiker inträffat i någon större utsträckning.

Kommunkontoret anordnar regelbundet medborgarundersökningar för att läsa av trender och svängningar i opinions- och sakfrågor. Säkerhetsrutiner och utbildning av personal i

14 Debattartikel, SKL

15 Otillåten påverkan mot politiker och tjänstemän, Brå

29 (51) hanterandet av potentiella hotfulla situationer minskar risken. Sannolikheten för att

tjänstemän eller politiker utsätts för otillåten påverkan bedöms i nuläget som liten.

Beredskap och resurser finns för att snabbt revidera den bedömningen om så erfordras samt vidta skadeförebyggande åtgärder.

J. Brand i farlig verksamhet eller samlingslokal

I Arvika kommun har fyra anläggningar klassats som Farlig verksamhet av Länsstyrelsen utifrån kap 2 §4 i Lagen om skydd mot olyckor.

Volvo CE

Tillverkningsindustri för hjullastare. Lagring av gasol.

Arvika flygplats

Lagerhållning av bränsletankar. Flygbränsle klass I 20000L och klass II 10000L.

Arvika Smide AB

I företagets tillstånd för brandfarlig vara uppgår gasolhantering till 20 m³. Arvika Smide AB är inne i en process som eventuellt kan utmynna i att företagets cistern för ammoniak flyttas samt att den totala mängden ammoniak som hanteras väsentligt minskas.

Schott Termofrost AB

Tillverkningsindustri för kyl- och fryssystem. Lagrar stora mängder kemikalier för tillverkning och etsning av glas.

Mindre förvaring av ammoniak finns även på ishallen.

Badhuset i Arvika håller mindre mängd natriumhypoklorid, klorgas blandat med saltsyra, för pooldesinficering vilket kan medföra risk för människors hälsa.

Vid ett större gasolutsläpp finns risk för en stor explosion med stora konsekvenser inom en viss radie. Utsläpp av ammoniak kan medföra risker för människors hälsa inom en viss radie. Olika scenarier beroende på utsläppets storlek och vindpåverkan finns inlagda i riskdatabasen (GIS) och redovisade i särskilda dokument.

I kommunen finns flertalet samlingslokaler eller verksamheter som rymmer stort antal människor under samma tak.

- Arvika sjukhus

- Vårdcentralen Verkstaden - Taserudsgymnasiet - Solberga gymnasiet - Kyrkebyskolan - Centralskolan - Parkhallen

- Ingesunds musikhögskola, del av Karlstads universitet - Stormarknad Palmviken

- Sim-/sporthallen - Volvo CE - Arvika stadshus

- Arvika Näringslivscenter

- Vårdboenden (Vågen, Tapeten och Smedberg)

30 (51) - Svea biograf

- Ritz - Palladium - Kyrkor (8 st)

Stor brand i byggnad med farlig verksamhet eller i samlingslokaler innebär mycket stora konsekvenser för funktion och egendom. En omfattande brand på sjukhuset eller

gymnasieskola medför en stor förlust samt omfattande omorganisering av resurser för att upprätthålla en viktig samhällsfunktion eller samhällstjänst.

En omfattande brand i en byggnad där stort antal människor befinner sig kan innebära katastrofala konsekvenser för berörda på plats samt insatspersonal. Vid brand i farlig verksamhet där risk för utsläpp eller förbränning av farliga ämnen finns blir

konsekvenserna allvarliga även för omgivningen.

Förbränning av farliga ämnen samt utsläpp från brandbekämpningen kan medföra stora negativa konsekvenser på miljö och vattendrag i omgivningen.

Sannolikheten för omfattande bränder bedöms som sannolik utifrån innevarande brandskydd (byggstandard, rutiner och släckutrustning) i offentliga lokaler och på industrier.

Räddningstjänsten bedriver ett systematiskt förebyggande arbete inom kommunal verksamhet och näringsliv genom regelbundna tillsynen och utbildning.

Volvo CE har ett eget organiserat brandförsvar på industriområdet bestående av utbildad personal, släckutrustning och -fordon.

K. Trafikolycka (väg)

Farligt gods transporteras i allt väsentligt på riksväg 61 och på järnväg. Det finns tyvärr ingen täckande information om vilken typ av kemikalier som transporteras på dessa genomfartsleder. Primärt rekommenderas farligt gods genom kommunen till väg 61 och väg 175. Sekundär väg för farligt gods är väg 869, Speked-Bergatorp.

Utöver transport av farligt gods går årligen åtskillig tunga transporter och persontrafik på riksväg 61. ¹⁶

Trafikverket har gjort en revidering av handlingsplan (2008) för riksväg 61 då det krävts nya kostnadsberäkningar samt att de breddningar som föreslagits var mer omfattande än vad regelverket idag kan tillåta. En bärighetsutredning på vägen har också gjorts.¹⁷ Dricksvattenanläggningar som är utsatta för farligt godstransporter är:

Råvattentäkten Racken Farligt gods på länsväg 873

Råvattentäkten Värmeln Farligt gods på länsväg 677 och 680 Farligt gods på järnvägen genom Edane Råvattentäkten Gunnarskog Farligt godstransporter på länsväg 871

Råvattentäkten Klässbol Farligt godstransporter på länsväg 175 och 671 Konsekvenserna av en trafikolycka med farligt utsläpp bedöms som stora för både samhällsfunktioner och miljö samt katastrofala för liv och hälsa.

16 Information om vägar, Trafikverket

17 Trafikverket

31 (51) Bedömningen har gjorts utifrån att olycka med farlig godstransport kan orsaka utsläpp som påverkar råvattenintag i Racken eller Värmeln, vilket påverkar

dricksvattenförsörjningen.

Risk för liv och hälsa omfattar primärt de inblandade i olycka men även olycka som orsakar gasutsläpp nära Arvika tätort och däri kan påverka ett område med stort antal människor.

Räddningstjänsten har planerad och övad beredskap mot farligt gods olyckor.

L. Naturolycka

Arvika kommun är en del av Värmlands skogsrika område vilket medför känslighet för skogsbränder och hårda vindar. Skogsbränder orsakar stora ekonomiska förluster samt kräver långvariga insatser och stora resurser.

Stormar och orkaner kan få mycket stora negativa konsekvenser för samhällets infrastruktur och för drabbade skogsägare.

Arvika har under 2000-talet drabbats vid flera tillfällen av rikliga skyfall som orsakat översvämningar i fastigheter, underminerat markytor och påverkat ledningsnät (VA/fjärrvärme).

Konsekvenserna av naturolyckor, storm och skyfall, bedöms som mycket stora då de riskerar att ödelägga, förstöra eller rubba viktiga samhällsfunktioner. Skogsbrand bedöms få stora konsekvenser för enskilda markägare men mindre stor betydelse för viktiga samhällsfunktioner.

Miljöpåverkan anses vara stor då ledningsbrott, förbränning och vattenurlakning kan förorena och medföra negativ påverkan på lokala och regionala ekosystem.

Frekvensen av skyfall i kommunen och stormar, regionalt och nationellt, påvisar tydlig sannolikhet för naturolyckor.

M. Översvämning

För de delar av Arvika som ligger vid Glafsfjorden och Byälven är översvämning den typ av naturkatastrof som sker med högst frekvens samt åsamkar stora ekonomiska skador för kommunen och enskilda.

Normalvärdet för vattennivån i Glafsfjorden är ca +45,79 meter över havet.

Vid vattennivåer över + 47 m.ö.h. översvämmas delar av Arvika centralort, vissa delar av ledningsnät för vatten och avlopp samt strandnära fastigheter med källare. Vid

vattennivåer över + 48 m.ö.h. påverkas betydande delar av dagvatten, avlopps- och vattensystemet, vägnät och tågtrafik samt risk för översvämning av fastigheter med strandnära läge. Dag- och sjövatten trycks även upp genom dagvattensystemet i källare på flertalet fastigheter som är belägna även längre in i centralorten.

Sedan 1936¹⁸ har vattennivån i Glafsfjorden överstigit + 47 m.ö.h. vid 28 tillfällen och överstigit +48 m.ö.h. vid tre tillfällen.

Efter översvämningen hösten år 2000, då vattennivån i Glafsfjorden var dryga tre meter över normalt, har ett flertal åtgärder vidtagits.

18 Kommunen inledde regelbundna mätningar av vattennivån i Kyrkviken