Nämnden ska årligen fastställa risker och åtgärder inom ramen för internkontroll. Från och med 2018 redovisas riskhanteringen integrerat i nämndens verksamhetsplan.
1.8.1 Resursbrist påverkar elevresultaten.
Beskrivning av risk
Kostnadsökningar för löner och lokaler innebär effektiviseringar i form av fler elever per lärare.
Risken är att detta ger effekt på resultat som meritvärden.
Kontroll/åtgärd Hur och när?
Kartlägga effekten av detta hos skolorna Under året undersöka och analysera effekten av de ökade kostnadsramarna samt vad konsekvenserna blir för effekten på resultatet.
1.8.2 Resultatet för ÅK 3 försämras Beskrivning av risk
Under flera år har analys gjorts av ÅK 3 resultat i matematik och svenska. År 2018 gick resultaten upp för att gå ner igen under 2019. Orsaken måste analyseras och insatser sättas in.
Kontroll/åtgärd Hur och när?
Analysera utfall av ÅK 3 resultat i delprov i matematik och svenska.
Under hösten 2019 samt vidta åtgärder till delprov VT 2020 då uppföljning av utfall sker.
1.8.3 Att kränkningar inte rapporteras in till huvudmannen Beskrivning av risk
Skolinspektionen efterlyste under 2017 rutiner kring detta. Rutinerna har åtgärdats och nu ska uppföljning ske av de nya rutinerna.
Kontroll/åtgärd Hur och när?
Kontroll av anmälningsfrekvens i nytt system. Efter implementering av nytt system kommer anmälningsfrekvensen följas upp i samband med verksamhetsberättelsen.
1.8.4 IT systemen fungerar inte tillräckligt och enheterna får inte stöd av supporten
Beskrivning av risk
Vanligt förekommande att supporten inte kan hantera de felanmälningar som inkommer.
Konsekvensen är att arbetet går ner på enheterna.
Kontroll/åtgärd Hur och när?
Inventering av driftsäkerhet hos skolorna. Kontinuerligt under 2020 kontrolleras större avbrott.
1.8.5 Bristfälliga lokaler Beskrivning av risk
Många skolor är gamla och behöver underhåll. Vissa väntar på om och nybyggnation.
Kontroll/åtgärd Hur och när?
Efterfråga lokalinventering samt underhållsplaner för
lokalerna. Genomgång med TFK över planerat underhåll för samtliga
skolor samt även lokalinventering.
2 Vård- och omsorgsnämnden
2.1 Inledning
2.1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer och för personer med funktionshinder, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och riksfärdtjänst.
2.2 Omvärldsanalys
Omvärldsbevakning är nödvändigt för att förstå vad som påverkar förutsättningarna att styra och planera vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en omvärldsanalys där de har identifierat 13 trender som kan komma att påverka kommunernas uppdrag de närmsta åren. Dessa är:
1. Minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme 2. Stigande förväntningar på välfärden
3. Hårdare konkurrens om kompetens 4. Ökad polarisering
5. Ökad bostadsbrist
6. Ökat fokus på landsbygden 7. Förändrat medielandskap 8. Minskad tillit
9. Ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik 10. Ökat kommunalt fokus på integration
11. Ökad osäkerhet i världen 12. Fler geopolitiska konflikter
13. Från kunskaps- till nätverkssamhälle
För vård- och omsorgsnämnden är fyra av dessa trender särskilt aktuella under kommande år. Dessa är markerade ovan.
Minskat lokalt handlingsutrymme
SKL menar att det ställs alltmer detaljerade krav som, direkt eller indirekt, har påverkan på
kommunerna. Enligt SKL så ökar såväl den statliga styrningen inom landet som de krav som ställs på kommunerna utifrån direktiv från EU. SKL lyfter upp socialtjänstlagen (SoL) som ett exempel på den ökade detaljstyrningen. Trots att SoL är tänkt att fungera som en ramlag gjordes det över 50 ändringar kring socialtjänstens utformning i lagen under perioden 2006-2013. Utöver det så har antalet riktade statsbidrag stadigt ökat under hela 2000-talet och i dag finns det över 120 stycken. Nedan följer tre exempel på hur förändrade krav påverkar vård- och omsorgsnämnden under 2020
Lagen om utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
En ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde ikraft i januari 2018 och ersatte den dåvarande betalningsansvarslagen. Syftet med den nya lagen är att säkerställa en trygg, säker och smidig hemgång från slutenvård till öppenvård. Landstinget och kommunerna i Stockholms län har ingått en överenskommelse om utveckling av samverkan utifrån lagen. Lagen kommer införas i två steg. Det första steget var att övergå till ett nytt arbetssätt och det skedde den 14 november 2018. I januari 2020 kommer antalet dagar då betalningsansvaret övergår från landstinget till kommunerna förändras. I dagsläget är det efter fem arbetsdagar, och 30 dagar vid utskrivning från en psykiatrisk avdelning, efter det att slutenvården meddelat kommunen om att patienten är utskrivningsklar. Enligt den nya lagen minskar antalet till två fristdagar för somatiska patienter och fem fristdagar vid
utskrivning från en psykiatrisk avdelning, i de fall då landstinget och kommunerna inte kommer överens om ett annat antal.
Arbetet i enlighet med den nya lagen ställer nya krav på både kontoret och utförarna. För kontoret innebär det kortare planeringstid, ökad samverkan och fler möten. För utförare innebär det att de måste ha en beredskap för att kunna ta emot kunder snabbare. Vård- och omsorgskontoret har rekryterat personal för att hantera dessa nya krav. Under 2020 kan kontoret dock komma att behöva se över och revidera sina arbetsrutiner.
Översyn av lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS)
2016 inledes en översyn av lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Syftet var att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS. I utredningen föreslås en ny lag, lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Vidare finns det i utredningen förslag på att staten tar över hela ansvaret för personlig assistans och att det skapas tre nya LSS-insatser som kommunerna har ansvar för. Om riksdagen fattar beslut i enlighet med utredningen så förväntas kommunernas kostnader öka med 300- 400 miljoner per år. Utöver den löpande kostnaden så tillkommer också kostnader för att exempelvis anpassa verksamhetssystem efter de nya insatserna. Det skulle också medföra krav på att nämnden ska anpassa sitt arbetssätt. LSS-utredningen överlämnades till regeringen i januari 2019.
Regeringen har i sin tur ännu inte agerat på det som utredningen kommit fram till. Det är således ovisst kring om och när utredningen kan komma att påverka vård- och omsorgsnämndens verksamhet.
Krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Från den 1 januari 2019 så behövs ett tillstånd från IVO för att bedriva någon av följande verksamheter:
Hemtjänst enligt socialtjänstlagen
Ledsagarservice enligt LSS
Biträde av kontaktperson enligt LSS
Avlösarservice i hemmet enligt LSS
Eftersom det tidigare inte funnits krav på tillstånd finns det en risk att flera verksamheter inte är anpassade efter kraven från IVO. Om flera av verksamheterna inte får tillstånd riskerar det att leda till att kundernas valfrihet inskränks och att vård- och omsorgskontoret kommer behöva lägga resurser på att hantera stor volym av omval.
Under 2019 har IVO haft långa handläggningstider och det är endast ett tre utförare som har hunnit få beslut. Av dessa tre har en utförare fått avslag på sin ansökan om tillstånd. Vård- och
omsorgsnämnden har totalt ca 18-20 utförare.
Stigande förväntningar på välfärden
SKL menar att förväntningarna på välfärdstjänsterna stiger. Medborgarnas krav på kvalitet, tillgänglighet och valfrihet ökar. Inom vård- och omsorgsområdet innebär det att de vård- och
omsorgstjänster som kommunen erbjuder kanske inte kommer att motsvara medborgarnas högt ställda förväntningar. När förväntningarna inte motsvaras av verkligheten så förväntas missnöjet också att öka. Enligt välfärdsbarometern 2014 är svenskarna mest missnöjda med välfärden i norden, trots att Sverige har en högre kostnad per capita för välfärdstjänster än de övriga nordiska länderna. Det här kan komma att kräva att vård- och omsorgsnämnden utvecklar en tydligare kommunikation kring vilka behov som välfärdstjänsterna kan tillgodose.
Ytterligare en faktor är att den ekonomiska tillväxten i Sverige väntas avta vilket kommer påverka Sollentuna kommun och dess invånare. En utmaning för vård- och omsorgsnämnden framöver kommer vara att behålla nuvarande kvalitet på vård- och omsorgstjänsterna i en lågkonjunktur.
Hårdare konkurrens om kompetens
Enligt SKL har många kommuner svårt att rekrytera till vissa yrkesgrupper och tar upp socionomer som exempel. Konkurrens om arbetskraften har ökat i takt med stora pensionsavgångar, ökande andel barn och äldre, brist på utbildad personal och ett stort flyktingmottagande. I storstadsområden kan det vara svårt att behålla personal eftersom det är lätt att byta till andra attraktiva jobb inom regionen. Det pressar upp lönerna och gör att personalomsättningen ökar. Trenden förväntas hålla i sig under
överskådlig framtid. SKL menar att antalet anställda i välfärdstjänsterna behöver öka med knappt 200 000 personer fram till och med 2026, men att antalet personer i arbetsför ålder inte tillnärmelsevis ökar i samma takt. Detta kan få konsekvensen att vård- och omsorgsnämnden får
rekryteringssvårigheter inom de närmsta åren.
Ökad möjlighet till att effektivisera med ny teknik
SKL pekar på att teknikutvecklingen kan effektivisera den kommunala verksamheten och ge upphov till stora möjligheter för kunderna att få större makt över sina egna liv. Inom vård och omsorg har kommuner under flera år använt sig av välfärdsteknik och digitalisering för att förbättra verksamheten.
Exempel på detta är nattkameror, sensorer och digitala lås. Ny teknik utvecklas i hög hastighet men än så länge är det få produkter och tjänster som är så väl utvecklade att de kan breddinföras i en kommun.
Välfärdsteknik
Vård- och omsorgsnämnden har påbörjat en egen omvärldsbevakningsprocess inom området
välfärdsteknik för målgruppen funktionsnedsättning. En del i detta har varit ett planerat studiebesök i Danmark. Kontoret kommer att presentera en rapport på vård- och omsorgsnämnden i december 2019 utifrån den omvärldsbevakningsprocess som genomförts och åtgärder utifrån rapporten kommer planeras in under kommande verksamhetsår.
Kommunerna i Stockholms län har tillsammans under 2019 arbetat fram en vision för välfärdsteknik som syftar till en trygg och aktiv vardag med hjälp av digitala hjälpmedel. Målsättningen är att inom en tioårsperiod vara ledande i Sverige på regionalt samarbete kring digitaliserad socialtjänst. Hur och på vilket sätt detta kommer ske är ännu inte utarbetat men kan komma att påverka vård- och
omsorgsnämndens prioriteringar inom välfärdsteknikområdet framöver.
Demografi
Utöver de 13 trender som SKL identifierat så kommer demografin har stor påverkan på vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Sollentuna kommuns befolkning fortsätter att växa och äldre är en av de målgrupper som ökar mest. Det betyder att behovet av välfärdstjänster i kommunen kommer att öka.
Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet individer som är 80 år eller äldre öka med nästan 5 procent per år fram till och med 2023. Inom gruppen 80 år eller äldre är risken för demens högre och därför förväntas även antalet med demenssjukdom öka.
Ekonomirapporten från december 2018 av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar en obalans mellan antalet tillgängliga vårdgivare och antalet vårdtagare. Den yngre och äldre befolkningsandelen ökar, liksom behovet av vård och omsorg, medan antalet arbetsföra i landet minskar. Även om alla nytillkomna på arbetsmarknaden anställdes inom vård och omsorg skulle det bara precis räcka till.
Agenda 2030
FN antog 2015 en resolution för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling, kallad Agenda 2030. Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra saker till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen. Målen riktar sig till samtliga FNs medlemsländer, både offentlig och privat sektor och civilsamhället. Alla länder har ett nationellt och ett internationellt ansvar. De 17 målen bryts ned i 169 delmål. Samtliga mål ska vara uppnådda år 2030. Sollentuna har ansvar för att, inom ramen för kommunens rådighet, uppnå målen i Agenda 2030. Vård- och omsorgsnämnden kommer behöva kartlägga och ta ställning till hur de på bästa sätt kan bidra till målen i Agenda 2030 vilket kan leda till ändrade prioriteringar och arbetssätt.
2.3 Nulägesanalys
Kritiska kvalitetsfaktorer
En kritisk kvalitetsfaktor är något som måste bli uppfyllt för att en verksamhet ska hålla hög kvalitet i sitt grunduppdrag. Vård- och omsorgsnämndens kritiska kvalitetsfaktorer för 2020 är följande:
Trygga medborgare inom vård och omsorg
Hög kundnöjdhet
Målgruppsanpassad verksamhet
Hög rättssäkerhet
Hög patientsäkerhet
Goda arbetsförutsättningar
Ansvarsfull ekonomi
Till varje kvalitetsfaktor finns en eller flera kvalitetsindikatorer kopplade. Indikatorerna mäts utifrån framtagna styrgränser för vad som är acceptabla respektive önskvärda resultatnivåer.
Under 2020 kommer vård- och omsorgsnämnden utveckla kvalitetsstyrningen och införa ett kvalitetsledningssystem. Under året kommer vård- och omsorgsnämnden även fortsätta arbeta med digitaliseringsfrågor och koppla dessa till prioriterade utvecklingsområden inom kvalitets- och målstyrning.
Trygga medborgare inom vård och omsorg
Vård- och omsorgsnämnden vill att medborgarna i Sollentuna kommun ska känna sig trygga. Äldre med behov av hjälp ska känna sig trygga med stödet från äldreomsorgen och personer med
funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver för att leva ett liv som andra. Vård- och omsorgsnämnden arbetar med trygga invånare på flera sätt.
Vård- och omsorgsnämnden har under 2019 gett kontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla framtidens hemtjänst i Sollentuna kommun. Utgångspunkten för detta är valfrihet och kvalitet för kund, se över hemtjänstutförarnas villkor och nämndens ekonomiska förutsättningar.
Målsättningen är att ge individer möjlighet att i högre utsträckning kunna bo kvar hemma med bibehållen trygghet och kognitiv och fysisk funktion. En plan för hur arbetet kring detta kan ske kommer att presenteras på vård- och omsorgsnämnden i november 2019.
Resultat för Socialstyrelsens brukarundersökning inom hemtjänst för 2019 visar generellt en
nedåtgående trend inom flertalet områden sedan år 2017. I vissa fall följer trenden riket men i flera fall har Sollentuna kommun en egen nedåtgående trend som inte är samstämmig med riket eller länet.
Andelen som känner sig trygga att bo hemma med stöd från hemtjänst är 78 procent 2019 jämfört med 85 procent 2017. Detta kommer under 2020 vara ett prioriterat område för vård- och
omsorgsnämnden.
Resultatet för Socialstyrelsens brukarundersökning gällande trygghet i särskilt boende för äldre i Sollentuna ligger på 87 procent vilket är i nivå med riket och länet. Målvärdet för 2020 är att lyckas öka till 88 procent.
Det har ej hunnit inkomma några nya resultat gällande Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) brukarundersökningar för gruppbostad, servicebostad och daglig verksamhet. Dock utgår vård- och omsorgsnämnden från att de åtgärder som har vidtagits under 2019 ska ha ökat kundernas trygghet och detta kommer att följas upp i verksamhetsberättelsen för 2019. Om resultatet skulle visa något annat kan detta föranleda förändrade prioriteringar för nämnden. Framöver ser vård- och omsorgsnämnden behovet av att kunna följa utvecklingen kring tryggheten hos kunder inom LSS mer kontinuerligt och kommer lägga in SKL:s brukarundersökningar årligen istället för vartannat år.
Under 2019 har man på avdelning funktionshinder arbetat med insatsen boendestöd för att få beslut som överensstämmer med behov och man ser framöver behov av att kunna följa upp nyttjandegraden så att kunden får det stöd som den har rätt till.
Hög kundnöjdhet
Vård- och omsorgsnämnden sätter högt värde i att kunder är nöjda med den service och det stöd som nämndens insatser tillhandahåller.
År 2018 deltog Sollentuna för första gången i SKL:s brukarundersökning inom boendestöd. Resultaten sammanställdes under våren 2019. Sollentuna har generellt sett goda resultat i jämförelse med andra kommuner. Andelen som svarade positivt på fråga om trivsel var 90 procent vilket är högre än rikets resultat på 86 procent och länets på 89,2 procent. Brukarundersökningen inom boendestöd kommer att genomföras igen år 2020 och målvärdet är att ligga kvar på samma nivå.
Det har ej hunnit inkomma några nya resultat gällande SKL:s brukarundersökningar för gruppbostad, servicebostad och daglig verksamhet. Dock utgår vård- och omsorgsnämnden från att de åtgärder som har vidtagits under 2019 ska ha ökat kundernas nöjdhet och detta kommer att följas upp i
verksamhetsberättelsen för 2019. Om resultatet skulle visa något annat kan detta föranleda förändrade prioriteringar i nämnden. Framöver ser vård- och omsorgsnämnden behovet av att kunna följa utvecklingen kring nöjdheten hos kunder inom LSS mer kontinuerligt och kommer därför lägga in SKL:s brukarundersökningar årligen istället för vartannat år.
Resultatet för Socialstyrelsens brukarundersökning gällande kundnöjdhet inom särskilt boende ligger på 81 procent vilket är strax under nämndens målvärde på 82 procent. Dock har resultatet inte sjunkit från 2018 och ligger även i nivå med riket och länet vilket gör att nämnden ändå får anse resultatet som godtagbart. Inför 2020 vill nämnden göra en satsning på särskilt boende för att uppnå målvärdet 85 procent då kundnöjdhet är ett prioriterat område för vård- och omsorgsnämnden.
Resultatet för Socialstyrelsens brukarundersökning när det gäller kundnöjdhet inom hemtjänst visar på 84 procent 2019 för Sollentuna jämfört med rikets medelvärde på 88 procent. Sollentuna har en nedåtgående trend även här och kommer från resultatet 89 procent 2017. Målsättningen under 2020 är att satsningar inom detta område ska öka kundnöjdheten hos våra medborgare så att vi återfår samma resultat vi tidigare haft på 89 procent.
Målgruppsanpassad verksamhet
Det är av stor vikt för vård- och omsorgsnämnden att insatsen dagverksamhet med demensinriktning är målgruppsanpassad för att på så sätt underlätta för medborgare med demens att bo kvar i hemmet och samtidigt ha en meningsfull tillvaro.
Under 2019 har två miljoner kronor avsatts till förstärkning av demensområdet. Vård- och omsorgsnämnden har påbörjat ett arbete för att förstärka demensområdet genom att nå tre mål:
1. Nyttjandet av insatsen dagverksamhet ska öka.
2. Kunskapsnivån inom hemtjänst och dagverksamhet ska öka.
3. Innehållet i dagverksamheten för personer med demenssjukdom ska utvecklas.
Under 2019 har en kartläggning av dagverksamheterna påbörjats och två utbildningstillfällen för utförare är inplanerade till december 2019. Kopplat till denna satsning pågår ett utvecklingsarbete kring Fokus demens, som handlar om hur nämnden långsiktigt ska kunna möta behoven inom demensområdet. Som konstaterades i Omvärldsanalysen ökar andelen äldre och antalet personer med demenssjukdom ökar årligen. De flesta med en demenssjukdom bor hemma under många år. För att underlätta livet för den som drabbas och dennes anhöriga ser nämnden behov av att kunskapen inom demensområdet behöver förstärkas ytterligare och de förebyggande insatserna ska prioriteras.
Målsättningen att personer med demenssjukdom ska ges förutsättningar att bo kvar hemma genom att erbjudas struktur, glädje i vardagen och social gemenskap.
Hög rättssäkerhet
Vård- och omsorgsnämnden ska präglas av hög rättssäkerhet. Samtliga kunder som har kontakt med vård- och omsorgskontoret ska få rätt stöd. Alla som ansöker om insatser ska vara trygga med att besluten fattas utifrån kundens behov och på ett rättssäkert sätt.
Myndighetsavdelningarna på vård- och omsorgskontoret arbetar kontinuerligt med rättssäkerhet genom ärendedragningar, juridisk handledning, kollegial samsyn rutiner för att säkerställa en rättssäker och likvärdig myndighetsutövning. Båda avdelningarna arbetar även kontinuerligt med uppföljning av beslut för att säkerställa att beviljad insats överensstämmer med kundens behov samt gällande lagstiftning och praxis. På avdelning funktionshinder, där man har fler beslut som sträcker sig över flera år än vad som finns i äldreomsorgen, ser man behov av framöver att börja titta på hur hög uppföljningsgrad som finns på avdelningen.
Vård- och omsorgsnämndens utredningstid från ansökan till beslut om LSS-insats ligger på en fortsatt jämn nivå i enlighet med nämndens målsättning. Nämndens väntetid i antal dagar från beslut till erbjudet inflyttningsdatum för LSS-boende var för år 2019 endast 9 dagar. Den låga siffran har två orsaker; det är färre som beviljas boende enligt LSS idag än tidigare på grund av hårdare rättspraxis samt att man arbetat fram tydliga rutiner kring myndighetsutövningen på avdelningen och flertalet av de personer som blev beviljade LSS-boende under 2019 var i behov av akuta placeringar på grund av