10.4.1. Bilaga 1 - Nämndernas verksamhetsplaner 2020

(1)

Verksamhetsplaner 2020

Sammanställd 2019-11-27

(2)

Innehållsförteckning

1 Utbildningsnämnden ... 5

1.1 Inledning ... 5

1.2 Omvärldsanalys ... 5

1.3 Nulägesanalys ... 19

1.4 Systematiskt kvalitetsarbete ... 24

1.5 Ekonomi ... 28

1.6 Kvalitetsstyrning ... 32

1.7 Målstyrning ... 36

1.8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 40

2 Vård- och omsorgsnämnden ... 42

2.1 Inledning ... 42

2.5 Ekonomi ... 53

2.9 Plan för uppföljning av privata utförare ... 67

2.10 Bilagor ... 67

3 Socialnämnden ... 68

3.5 Ekonomi ... 77

3.10 Bilagor ... 90

4 Kultur- och fritidsnämnden ... 91

(3)

4.5 Ekonomi ... 101

5 Miljö- och byggnadsnämnden ... 120

5.5 Ekonomi ... 130

5.10 Bilagor ... 145

6 Samhällsbyggnadsnämnden ... 146

6.5 Ekonomi ... 152

6.10 Bilagor ... 160

7 Natur- och tekniknämnden ... 161

7.5 Ekonomi ... 168

(4)

8 Klimatnämnden ... 176

8.5 Ekonomi ... 183

9 Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden ... 188

9.5 Ekonomi ... 193

9.10 Bilagor ... 202

10Överförmyndarnämnden ... 203

10.5 Ekonomi ... 207

(5)

1 Utbildningsnämnden

1.1 Inledning

1.1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning

Utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskolan.

1.1.2 Skolresan - börjar i förskolan och avslutas i gymnasieskolan Beskrivning

Sollentuna kommun arbetar för att vara Sveriges bästa skolkommun. Vägen till Sveriges bästa skola kallas för skolresan. Skolresan anger gemensamma fokusområden för Sollentunas kommunala förskolor och skolor. Dessa är tillgänglighet, digitalisering och hållbarhet. Skolresan syftar till att öka våra resultat inom kunskap, kvalitet och trygghet. Syftet är också att öka likvärdigheten mellan och inom våra verksamheter samt erbjuda en tillgänglig och god utbildning för alla.

Alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde i grundskolan, eleverna ska kunna komma in på gymnasieskolan och efter avslutad gymnasieskola ska man vara rustad för studier på högskolenivå eller arbetslivet. Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och gymnasieskolan. Goda exempel i kommunens verksamheter ska delas.

Arbetet med tillgänglighet är en ständigt pågående process i Sollentunas förskolor och skolor mot en likvärdig utbildning som tar hänsyn till barns och elevers olika behov och förutsättningar samt till deras lika värde. En tillgänglig lärmiljö identifierar och undanröjer hinder där varje barn och elev kan utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att aktivt åtgärda, utveckla och förbättra lärmiljön så att alla kan ta del av lärande och gemenskap.

Digitalisering används som en hävstång för att förstärka det som har positiv effekt på elevers lärande och är en viktig nyckel för att fortsätta utvecklingen inom all utbildningsverksamhet. Alla barn och elever i Sollentuna ska, med hjälp av digitaliseringens möjligheter, ges de bästa förutsättningarna för att lära och utvecklas genom att få arbeta och skapa i en kreativ, innovativ och verklighetsbaserad lärmiljö, såväl individuellt som i samarbete med andra. Undervisningen ska vara meningsfull, tillgänglig, varierad och engagerande för alla som verkar i förskolan och skolan.

Hållbarhet innefattar både hälsofrämjande undervisning med rörelse och fysisk aktivitet för elever samt hållbarhet utifrån påverkan på miljö och resurser. Utvecklingsarbetet i skolorna ska präglas av långsiktiga mål en god arbetsmiljö och hållbart ledarskap.

Delningskulturen ska vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Ett ökat föräldraengagemang i barnens och elevernas skolgång med relationsskapande aktiviteter,

mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som vårdnadshavare bidrar till goda skolresultat är en viktig faktor.

1.2 Omvärldsanalys

Förskolan

Volymer 2019 - 2021

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 1-5 åringar öka de kommande tio åren. Den största ökningen förväntas mellan 2020-2027 då antalet 1-5 åringar ökar från cirka 4 500 till 5 500, vilket

(6)

motsvarar en ökning på cirka 22 procent. Exkluderas bostadsproduktionen ur prognosen förväntas antalet 1 till 5 åringar att fortsätta minska fram till 2021 innan antalet förväntas öka igen i kommunen.

Det är i denna ålderskategori som det är svårast att prognostisera antalet barn, eftersom den påverkas i stor utsträckning av antalet nyfödda och nyinflyttade.

I Sollentuna finns 2019/20 totalt 71 förskolor, varav 20 är kommunala och 51 fristående. Den totala kapaciteten är bedömd till 4 286 platser. Av dessa är cirka 39 procent kommunala och 61 procent fristående. Fördelningen kommunala-fristående är relativt jämn i kommunens södra-centrala och östra delar. I norra Sollentuna finns det endast två kommunala förskolor, vilka utgör ca 10 procent av kapaciteten.

Lokalkapacitet inklusive genomförandebeslut förskola till och med år 2027:

I hela kommunen förväntas kapaciteten kunna tillgodose behoven fram till 2022, och från 2023 förväntas en underkapacitet. Vid 2027 kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas ett behov av cirka fyra nya förskolor, utöver de projekt som återfinns i lokalförsörjningsplanen 2019-2023 och där det finns en avsedd plats och en tydlig tidplan. Underkapaciteten gäller framförallt i Tureberg, Häggvik, samt Rotebro. Fem behovsområden har identifierats där ett behov kan uppstå under inventeringsperioden. Dessa är:

1. Eriksberg-Helenelund C. Behov av en förskola för 100-140 barn med lite längre tidshorisont, kring 2025-26.

2. Sydvästra Tureberg. Behov av en förskola för 100-140 platser uppstår från 2022, och ett eventuellt behov av ytterligare en förskola för ca 100-140 barn vid slutet av inventeringsperioden.

3. Södra Häggvik-Knista. Behov av en förskola för 100-140 barn uppstår kring 2024-25.

4. Väsjön. I Väsjön kan det uppstå ett behov av ytterligare en förskola för 100-140 barn, om bostadsproduktionen går snabbare än planerat eller om antalet barn blir högre än vad befolkningsprognosen anger

(7)

5. Rotebro/Norra Sollentuna. I Rotebro finns ett behov av en förskola för 80-100 barn kring 2026- 27. Eftersom det kommunala utbudet är begränsat i norra Sollentuna kan det uppstå ett behov av en kommunal enhet tidigare.

Hyror

Hyrorna beräknas öka i takt med nyproduktion av nya lokaler enligt följande graf:

Enligt grafen ökar hyreskostnaderna från 25,3 miljoner kronor år 2019 till 31,2 miljoner år 2022.

Lokalkostnaderna i procent ökar från 13,6 procent till 14,5 procent under planeringsperioden.

Personal

Lönerna för förskollärare har sedan år 2012 till år 2017 ökat med totalt 21 procent.

Personalomsättningen inom yrkesgruppen är hög mellan cirka 18 procent. Vidare bidrar statens satsning att öka lärarlönerna genom statsbidrag. Löneutvecklingen för förskollärare redovisas in nedanstående graf fördelat på låg, medel och hög nivå:

(8)

Det kan konstateras att nivån i den lägsta nivån har legat still medan lönerna som ligger på medel och hög har ökat mest.

Utvecklingen har varit väldigt hög framförallt under år 2016 för att därefter lägga sig på en mer konstant nivå under 2017 och 2018. Genomsnittliga ökningen de senaste två åren för förskollärare med medellön var 4,1 procent och för högst betalda 1,4 procent. Denna statistik tar endast hänsyn till löneuppräkningen inte till att de faktiska arbetskraftskostnaderna ökar på grund av

personalomsättning. Om det tas med så är de faktiska kostnadsökningarna per år cirka fyra procent.

Ersättningsnivåer i förskola

Ett sätt att mäta effektivitet är en beräkning som görs på nettokostnadsavvikelse. I en sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad verksamheten ”borde” kosta det vill säga referenskostnad för samma verksamhet jämfört mot övriga riket. Nettokostnadsavvikelsen är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Om värdet är över noll indikerar det ett för högt kostnadsläge. År 2015 låg Sollentunas förskolor under nettokostnaden med 6,4 procent. Detta kan jämföras med år 2016 då kostnaden låg under med 13,6 procent. För 2017 hade nettokostnadsavvikelsen sjunkit något till 12,6. För 2018 var avvikelsen ännu högre 16,0 procent. År 2015 och 2016 skedde endast marginell höjning av deltidschecken inom förskola. Totalt har höjning av checken för förskola från 2014 till 2017 endast skett med 4,4 procent viket motsvarar 1,1 procent per år. Under år 2018 höjdes checken med 3 procent och för 2019 med 4 procent.

Effekterna blir att förskolorna antingen måste ta in fler barn vilket kan leda till större barngrupper eller väljer att rekrytera personal med lägre lön det vill säga banskötare istället för förskollärare.

Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen var år 2016, 35 procent och år 2017 ökat till 37 procent. År 2018 var andelen 35 procent. Antalet inskrivna barn per årsanställd ökat från 2015 då antalet var 5,5 till 2017 då antalet var 5,8. År 2018 var antalet oförändrat på 5,8.

Bilden nedan illustrerar den längsta stapeln hur mycket ersättning som går ut i snitt per barn till de kommunala förskolorna. Näst nedersta stapeln illustrerar hur mycket statsbidrag som utbetalas per barn. Tredje stapel illustrerar mycket arbetskraften kostar per barn. Därefter kommer hyran per barn och sista stapeln illustrerar hur mycket som finns kvar av ersättningen efter det att arbetskraft och hyra är betald.

År 2017 och 2018 är baserade på verkligt utfall. År 2019 är baserad på budget.

Språkförskola

Inom planperioden har regeringen ambition att nyanlända barn ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från tre år med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan. Dock framgår ännu inte om och när detta ska börja gälla.

Grundskolan

(9)

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 6-12 åringar att minska från cirka 7 600 till 7 350 mellan 2018-2023, för att sedan öka under inventeringsperiodens senare del med cirka 500 barn i

grundskoleålder. En viktig aspekt för den kommande ökningen är att den föregås av en ökning av 1-5 åringar. Exkluderas bostadsproduktionen förväntas antalet 6-12 åringar minska ännu mer innan en ökning sker.

Antalet 13-15 åringar förväntas öka från cirka 3 150 till 3 400 mellan 2018-2023, då de stora

barnkullarna från 2005 och framåt går in i högstadieålder. Mellan 2024-2027 förväntas antalet minska med cirka 150 barn i högstadieålder, det vill säga 13-15 åringar

I Sollentuna finns 34 grundskolor, varav 19 är kommunala och 15 fristående. Den totala kapaciteten har bedömts till 11 240 platser för 2018/19. Av dessa platser är cirka 74 procent kommunala och cirka 26 procent fristående.

Lokalkapacitet inklusive genomförandebeslut grundskola förskoleklass till åk 6 till och med år 2027:

I Sollentuna förväntas en överkapacitet i åk F-6 under hela inventeringsperioden. Som mest uppgår överkapaciteten till cirka 1 000 platser, vilket motsvarar över 30 klasser eller en fullstor skola.

Överkapaciteten i åk F-6 gäller främst i kommunens södra delar där den motsvarar ungefär 2/3. Inom kommunens östra delar kommer det däremot att uppstå en underkapacitet från 2024 enligt

befolkningsprognosen.

Lokalkapacitet inklusive genomförandebeslut grundskola åk 7 till 9 till och med år 2027

(10)

Förutsatt att Töjnaskolan utökar med ett treparallellig åk 7-9 kommer det att finnas en viss

överkapacitet i åk 7-9. Som mest uppgår den till cirka 300 platser i slutet av planeringsperioden. Den överkapacitet som finns i åk 7-9 gäller främst i kommunens södra delar, samtidigt som det enligt befolkningsprognosen kommer att finnas en underkapacitet i östra och delvis i norra Sollentuna.

Vid inventeringen har fyra behovsområden identifierats där ett behov kan uppstå under

inventeringsperioden. Det gäller utöver de projekt som ingår i lokalförsörjningsplanen 2019-2023 och där beslut om genomförande fattats. Dessa är:

1. Väsjön. Behovet i Väsjön, och i Edsberg, gäller framförallt i de lägsta årskurserna. Från att behovet uppstår kommer det dock att dröja lång tid innan det finns tillräckligt med

elevunderlag i Väsjön för att fylla ut en skola för 600 eller 900 elever. Därför föreslås en etappindelning av den nya skolan i Väsjön, där den första etappen är en F-3 skola med en tillfällig förskola. Beroende på hur bostadsproduktionen i Väsjön går bedöms det finnas behov av en ny skola mellan 2022-2025.

2. Östra Sollentuna. Ett eventuellt tillfälligt behov i åk 7-9 mellan 2022-2023, beroende på att det finns några årskullar som är större och som är inskrivna i enheter som saknar åk 7-9.

3. Norra Sollentuna. Eftersom de kommunala enheterna endast utgör 39 % av de totala platserna, kan ett behov uppstå vid ett ändrat sökmönster. Behovet gäller hela

skolorganisationen från åk F-9, och för att kunna tillgodose det krävs både kortsiktiga och långsiktiga handlingsalternativ.

4. Södra centrala. Nuvarande skolorganisation innebär en överkapacitet i Helenelund, vilket i sin tur leder till en ökad konkurrens mellan olika enheter, både fristående och kommunala.

Effekten kommer sannolikt bli att de enheter som ej har ett tillräckligt elevunderlag kommer att få svårt att bära sina lokalkostnader och ha en effektiv organisation.

Hyror

Hyrorna beräknas öka i takt med nyproduktion av nya lokaler enligt följande graf:

(11)

Enligt grafen ökar hyreskostnaderna från cirka 137,9 miljoner kronor år 2019 till cirka 152,1 miljoner år 2022 det vill säga totalt 14,2 miljoner kronor. Lokalkostnaderna i procent ökar från 17,3 procent till 19,1 procent under planeringsperioden. De stora ökningarna är en följd av de nya skolornas

hyreskostnader. Detta samtidigt som elevunderlaget i F-6 högst sannolikt kommer att minska. Från 2020 kommer därför lokalpengen (hyreskostnader per elev i kommunal skola) att öka kraftfullt till över 19 procent. Utifrån nuvarande nivå på barnomsorgscheck och skolpeng ligger

betalningsförmågan på 17,5 procent. Kostnadsnivån är ännu högre då evakuering inräknas.

Personal

Lönerna för grundskolelärare har sedan år 2012 till år 2017 ökat med totalt 30 procent i tidigare år samt 28 procent för lärare i grundskolan senare år. Fritidshempedagogernas löner har ökat med 21 procent under motsvarande period. Personalomsättningen inom yrkesgruppen är hög mellan cirka 18 procent. Vidare bidrar statens satsning att öka lärarlönerna genom statsbidrag. Löneutvecklingen för grundskolelärare redovisas in nedanstående graf fördelat på låg, medel och hög nivå:

(12)

Det kan konstateras att både lägst, medel och högst avlönade lärare har ökat under perioden.

Löneuppräkningen var extremt hög speciellt år 2016 men fortsätter ligga på en konstant hög nivå på kring fyra procent. Denna statistik tar endast hänsyn till löneuppräkningen inte till att de faktiska arbetskraftskostnaderna ökar på grund av personalomsättning. Om det tas med så är de faktiska kostnadsökningarna per år mellan fem och sex procent.

Kompetensförsörjning

Lärarkåren står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare. För att fortsätta vara en attraktiv skolkommun är det viktigt att kommunen lyckas rekrytera och behålla skolledare, lärare, förstelärare, förskollärare, fritidshempedagoger och fritidshemledare med rätt behörighet. Underlag för ny rekryteringsstrategi har utarbetats med budskapsformulering och

genomförandeplan. Med hjälp av strategin samt aktiviteter för kommunikation ökas möjligheterna för lyckade rekryteringar. Kompetensförsörjningens alla delar behöver också identifieras - attrahera, rekrytera, introducera, behålla och utveckla medarbetare. Aktiviteter som stödjer strategin ska kommuniceras till, i första hand presumtiva medarbetare, men även till nuvarande. Detta ska ske i samklang med Sollentuna kommuns övergripande strategi för kompetensförsörjning.

Regeringen har föreslagit att antalet platser på lärarutbildningen ska utökas för att möta den stora efterfrågan som finns och kommer som kommer bli större framöver. En bra rekryteringsplattform är att kommunen erbjuder fler studenter en VFU-plats, inklusive studenter som endast kompletterar sina tidigare studier med pedagogisk kompetens. SETT står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation” och är Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet där Sollentuna kommun har en aktiv roll.

Det är även möjligt att anställa nya yrkesgrupper som på olika sätt möjliggör för lärare att kunna använda mer av sin till undervisning. För att detta ska vara möjligt krävs dock en samsyn med arbetsmarknadens parter om att de lärare som får denna avlastning behöver undervisa mer. Sker inte detta är insatsen enbart kostnadsdrivande.

Ersättningsnivåer grundskola

Mätning av effektivitet för en verksamhet kan göras genom beräkning på nettokostnadsavvikelse. I en

(13)

sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad verksamheten ”borde” kosta, det vill säga referenskostnad för samma verksamhet jämfört mot övriga riket. Nettokostnadsavvikelsen är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Om värdet är över noll indikerar det ett för högt kostnadsläge. År 2015 låg Sollentunas grundskola under nettokostnaden med 6,0 procent. Detta kan jämföras med år 2016 då nettokostnaden låg under med 8,1 procent. År 2017 sjönk avvikelsen till 6,3 procent. 2018 var avvikelsen 5,7 procent. År 2016 var antalet elever per årsarbetande lärare 12,7 vilket var en ökning från året innan då siffran var 12,5. År 2017 minskade antalet elever per lärare något till 12,4. År 2018 var antalet elever per årsarbetande lärare 13,3.

Effekterna blir att skolorna för att klara sin ekonomi måste ta in fler barn vilket kan leda till större klasser eller anställer färre lärare. Under åren 2014 till 2017 höjdes skolpengen med i snitt 6,7 procent, det innebär en höjning årligen om 1,7 procent. År 2018 höjdes pengen med 2,5 procent. Utvecklingen av ersättningen till grundskolan de senaste åren ser ut på följande sätt:

Den längsta stapeln i diagrammet visar hur mycket ersättning som går ut i snitt per elev. Stapeln efter det visar statsbidrag per elev. Nästa stapel illustrerar mycket arbetskraften kostar per elev. Därefter kommer hyran per elev och sista stapeln illustrerar hur mycket som finns kvar av ersättningen efter det att arbetskraft och hyra är betald. År 2017 och 2018 är baserade på verkliga uppgifter. År 2017 gick de kommunala grundskolorna med underskott vilket förklarar värdet om 4399 kronor. Utfallet för övriga kostnader var högre. År 2019 är uppgifterna om ersättning utifrån budget.

Läsa skriva och räkna garantin

Den 1 juli 2019 börjar nya bestämmelser i skollagen (2010:800) att gälla för förskoleklass och åk 1-3.

Då införs Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Garantin ska resultera i att elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd uppmärksammas. Tidiga insatser ska sätts in, så att alla elever får rätt stöd i rätt tid. Stöd ska följas upp och att resultatet av uppföljningen förs vidare till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. Som skolhuvudman ansvarar kommunen för att det finns organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för att skolorna ska kunna uppfylla garantin.

Detta kräver mer resurser i lågstadiet.

Modersmål

Ökningen i modersmålsundervisning leder även till ett ökat behov av modersmålslärare och studiehandledare på modersmål, både behöriga och obehöriga. Idag anses bristen på behöriga modersmålslärare så stor att regeringen skjutit kravet på lärarlegitimation bortom 2021 men avsikten är att legitimationskrav även ska ställas på modersmålslärare i framtiden. Kostnadsökningen för att

(14)

möta ett redan ökat behov beräknas till cirka 1,5 miljoner kronor.

Stadieindelningen återinförs

Riksdagen har beslutat att stadieindelningen av timplanerna återinförs. Förändringen börjar gälla redan från 1 juli 2018. En effekt av detta är att F-9 och åk 7-9 skolor behåller nuvarande timplan för åk 7-9 tills hela förändringen är genomförd eftersom elever som nu går på högstadiet har påbörjat sin utbildning i den gamla fördelningen. Samtidigt ska timmar överföras till de lägre årskurserna från högstadiet. Regeringen har även som ambition att utöka undervisningen i idrott och hälsa med 100 timmar samt matematik med 105 timmar. De utökade timmarna kommer att omfördelas från elevens val och kommer inte påverka det totala antalet undervisningstimmar i läroplanen. Det kommer dock att innebära ytterligare undervisningstimmar för specifika lärarkategorier och ett utökat behov av tillgängliga timmar i idrottshallar. Detta innebär att en ökad kostnad för skolorna. Kostnaden beräknas till mellan 8 och 9 miljoner kronor. Det innebär totalt 11 lärare extra under 2019.

Betyg från årskurs 4

Från och med första juli 2020 så kan de skolor som vill införa betyg från årskurs fyra.

Skapa studiero

Regeringen planerar att genomföra en nationell plan för studiero och trygghet i skolan. Då föreslås mobilförbud att införas med rätt för rektor/lärare att bestämma att alla mobiler kan/ska användas vid olika tillfällen med bestämda syften. Elever som hotar eller utsatt andra för våld ska lättare kunna stängas av eller omplaceras. Resurser ska tillföras för att anställa fler lärarassistenter. Nationella riktlinjer ska tas fram för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärare. Detta förslag kommer troligen först att börja gälla 1 januari 2021.

Grundsärskolan

Skolverket har tagit fram förslag till nya timplaner under 2018. Där antalet timmar för de olika ämnesområdena i träningsskolan och för elever som läser enligt ämnen i grundsärskolan fördelas mellan låg-, mellan-, och högstadiet. Den garanterade undervisningstiden för varje ämne och ämnesområde kommer inte att förändras, men förändringarna kommer att påverka skolornas organisation, till exempel när det gäller tjänster, lokaler och schemaläggning precis som för grundskolan. Grundsärskolan i Sollentuna har ett behov av ökad digitalisering vilket ställer krav på digitala lärverktyg även i den verksamheten.

Fritidshemhem

Riksdagen har fattat beslut om att ta bort det undantag i skollagen som gör att högskoleutbildade fritidshempedagoger inte har behövt legitimation för att få undervisa i fritidshemhem. Det innebär att ett skarpt legitimationskrav införs även för undervisning i fritidshemhem. Det kommer att krävas rekrytering för att tillgodose de nya kraven vilket innebär ökade kostnader.

Statsbidrag

Regeringen föreslår en analys av dagens komplexa statsbidragssystem som kan ligga till grund för en framtida förenkling av systemet. År 2018 erhöll nämnden totalt 109 miljoner kronor i statsbidrag.

Prognosen för 2019 är 120 miljoner kronor. Det motsvarar 6 procent av nämndens budget. Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling planeras enligt regeringens förslag att förstärkas.

Fler karriärtjänster inrättas i utanförskapsområden. Sollentunas utanförskapsområden är dock begränsade. De statsbidrag som direkt påverkar verksamheten är främst de som subventionerar lärarlöner. År 2018 fick nämnden 41 miljoner kronor för lärarlönelyftet, karriärtjänster,

lågstadiesatsningen, fritidshemhemssatsningen och lärarlyftet. Statsbidraget för maxtaxa beräknas minska med cirka två miljoner kronor årligen under planperioden. Vidare har statsbidraget för samordning av nyanlända på 0,3 miljoner kronor upphört. Skolverket har aviserat att

fritidshemhemssatsningen utgår efter år 2019. År 2018 fick Sollentuna 7,2 miljoner för

fritidshemhemssatsningen. Det är osäkert hur regerings formulering att förstärka karriärtjänster i utanförskapsområden kommer att påverka Sollentuna. Om statsbidraget för lärarlönelyftet, karriärtjänster, lågstadiesatsningen och lärarlyftet skulle avskaffas kommer nämnden behöva finansiera ytterligare 33,8 miljoner kronor i lönekostnader.

Digitalisering och kommunikation

En nationell strategi för digitalisering i förskola, fritidshemhem, förskoleklass, grundskola och

grundsärskola införs under 2017-2018. Visionen är att alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens samt att skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de

(15)

digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. I visionen används uttrycket ”adekvat digital kompetens” för att tydliggöra att den digitala kompetensen dels förändras över tid i takt med utvecklandet av såväl användande som verktyg, dels för att markera att det inte är möjligt att precisera en absolut nivå då den digitala kompetensen successivt behöver utvecklas relaterat till barn och elevers förutsättningar.

I Sollentuna kommun uppfylls redan i dagsläget tillgång till digitala verktyg motsvarande ett

personligt verktyg per anställd inom grundskolan. Inom förskolan behövs investeringar göras. Elever i grundskolan har redan i dag tillgång till ett personligt digitalt verktyg. Barn i förskolan har inte tillgång till digitala verktyg i den omfattning den nationella strategin föreslår. Dessutom är utrustningen i vissa fall relativt gammal. Här krävs nyinvesteringar under planperioden om cirka 8 miljoner kronor per år.

Den digitala kompetensen förändras över tid i takt med utvecklandet av såväl användandet som de digitala verktygen. Även om Sollentuna har en god nivå beträffande tillgång till digitala verktyg och användande av dessa i undervisningen krävs ett fortsatt medvetet arbete för att behålla kapacitet och kompetens i framtiden.

Elevhälsa

Elevhälsans insatser ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och varje profession har ett särskilt ansvar att bidra med sin specifika kompetens samt att samverka med övriga professioner inom elevhälsan, skolan och utanför skolan. Det innebär bland annat att elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Lagen om tillgång till elevhälsa ska definieras vilken tillgång som är en acceptabel lägstanivå. Detta ska först utredas och bör träda i kraft 2022. Det innebär kostnadsökningar för elevhälsan.

Ett behov finns därför att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till samtliga elevhälsans kompetenser på varje skola för att elevhälsan ska kunna genomföra ett förebyggande och

hälsofrämjande arbete utifrån varje enskild skolas behov. Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att skapa förutsättningar för skolenheterna genom nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner säkerställs.

Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare för lärare och övrig skolpersonal. I det förebyggande och hälsofrämjande arbetet behöver fysisk aktivitet hos eleverna genomsyra undervisningen. Ökat stillasittande kommer på längre sikt bli ett stort folkhälsoproblem, men fysisk aktivitet bidrar också till hjärnans utveckling. Elever som är aktiva lär sig lättar och mår bättre.

Resursfördelning - barn och elever i behov av särskilt stöd

Ett tydligt fokusområde är att skapa förutsättningar för varje förskola/skola så att varje barn/elev ska få det stöd som den har behov av. Utöver att en ökad tilldelning av resurser skulle behövas för att kunna möjliggöra denna övergång har följande prioriterade områden identifierats utifrån barn och elever i behov av särskilt stöd:

 Fortsätta arbetet med att säkra kompetensen kring barn och elever i behov av särskilt stöd.

Arbetet behöver utöver kompetens fokusera på hur skolorna kan planera för en undervisning som ska kunna möta alla barn och elever oberoende av funktionsvariation.

 Fortsätta arbetet med att utveckla den fysiska miljön på skolorna så att den är likvärdig och kan möta barn och elever med olika funktionsvariationer.

Utveckla ett tvärprofessionellt resursteam (psykolog, socionom, specialpedagog, SYV) som ska kunna konsulteras i svåra ärenden för elever med problematisk skolsituation. Det kan röra sig om elever med kriminalitet, våld, psykosocial ohälsa, skolfrånvaro, olika funktionsvariationer. Teamet ska kunna arbeta både mot kommunala och fristående verksamheter som stöd och vägledning.

Gymnasieskolan

Antalet 16 - 18 åringar i kommunen förväntas fortsätta öka under i stort sett hela inventeringsperioden.

Nivåerna kommer enligt prognosen att vara som högst kring 2024 - 2026 innan en viss minskning

(16)

väntas. Den minskningen är en följd av att antalet barn i de lägre åldrarna redan minskat inom sin ålderskategori. Även inom hela länet förväntas en stadig ökning av antalet 16 - 18 åringar, enligt följande graf:

Befolkningsprognosen för länet har tagits fram av Tillväxt - och regionplaneförvaltningen inom Stockholms läns landsting. Enligt den förväntas antalet 16 - 18 åringar öka från cirka 71 000 till cirka 94 000 mellan 2017 och 2026, vilket innebär en ökning med 30 procent. I Sollentuna är ökningen under samma år 26 procent.

Sollentuna kommun ingår i ett gymnasiesamarbete för 25 av Stockholmsläns kommuner samt Håbo kommun och Gnesta kommun. Det innebär att de folkbokförda inom dessa kommuner på samma villkor kan söka till och bli antagna till en gymnasieskola i alla samarbetskommuner och

Stockholmsläns landsting. Vid inventeringen av behov av platser behöver alltså hänsyn tas till utbudet och sökmönstret i hela länet parallellt med det förväntade elevunderlag som kommer att finnas i Sollentuna. Följande bild illustrerar kapaciteten i befintlig verksamhet ställt mot antalet 16-18 åringar.

Sollentuna finns både kommunala och fristående alternativ och läsåret 2017/18 fanns det totalt 2 870 elever inskrivna i gymnasieskolorna i kommunen. Rudbeck är den största gymnasieskolan och utgör totalt cirka 73 procent av kommunens totala kapacitet. Läsåret 2017/18 fanns det cirka 2700 elever

(17)

folkbokförda i Sollentuna. Under inventeringsperioden kommer den bedömda kapaciteten i

kommunen att vara något lägre än antalet 16 - 18 åringar, enligt befolkningsprognosen. Det innebär troligtvis att utpendlingen kommer vara högre än inpendlingen under dessa år. Förutsatt att Rudbeck har samma antal inskrivna som den bedömda kapaciteten, så kommer inskrivningsgraden att ligga mellan 72-75 procent.

Det finns ett stort utbud av gymnasieskolor i hela länet, både fristående och kommunala. Ett flertal har även ett högt elevantal samt ett liknande programutbud som Rudbeck. Till läsåret 2018/19 har

dessutom en ny kommunal gymnasieskola öppnat på Kungsholmen, Anna Whitlocks gymnasium, som när den är fullt utbyggd kommer att ha i stort sett samma storlek och programutbuds om Rudbeck.

Rudbeck planerar utbyggnad som ökar kapaciteten från 2020 och framåt. I och med ombyggnationen på Rudbeck bedöms det finnas en tillräcklig kapacitet för att tillgodose behoven under

inventeringsperioden.

Hyror

För att kunna hantera det ökade elevunderlaget på Rudbeck mellan 2019-2021 så kommer utbyggnad av matsal, aula, andra mindre lokalanpassningar, tillgång till idrottslokaler och ett eventuellt

övertagande av paviljongerna som idag används av Gärdesskolan genomföras. Det innebär följande hyresökningar:

Totalt ökar hyrorna från 21,1 miljoner kronor 2019 till 25,3 miljoner kronor. Det vill säga med 4,2 miljoner kronor.

Personal

Lönerna för gymnasielärare har sedan år 2012 till år 2017 ökat med totalt 25 procent. Vidare bidrar statens satsning att öka lärarlönerna genom statsbidrag. Löneutvecklingen för gymnasielärare redovisas in nedanstående graf fördelat på låg, medel och hög nivå:

Det kan konstateras att främst högst avlönade lärare har ökat under perioden. Hur mycket illustreras i följande diagram:

Löneuppräkningen ligger på en relativt låg nivå cirka 2 procent. Denna statistik tar endast hänsyn till löneuppräkningen inte till att de faktiska arbetskraftskostnaderna ökar på grund av

personalomsättning.

Ersättningsnivåer gymnasieskolan

Mätning av effektivitet för en verksamhet kan göras genom beräkning på nettokostnadsavvikelse. I en sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad verksamheten ”borde” kosta det vill säga referenskostnad för samma verksamhet jämfört mot övriga riket. Se följande diagram:

(18)

Nettokostnadsavvikelsen är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Om värdet är över noll indikerar det ett för högt kostnadsläge. År 2015 låg Sollentunas gymnasieskola under standardkostnaden med 12,4 procent. Detta kan jämföras med år 2016 då kostnaden låg under med 12,3 procent. År 2017 låg kostnaden på 10,2 procent. År 2018 har resultatet minskat till -5,6 procent.

År 2018 redovisade Rudbeckskolan ett underskott om 8,9 miljoner kronor och vidtar åtgärder för en budget i balans under år 2019. Åtgärderna som vidtas är fler inskrivna elever. Till höstterminen 2019/2020 skrivs nästan 100 elever till in. Under år 2019 kommer det avtal som kommunerna i länet omförhandlas. Det nya avtalet kommer börja gälla från och med år 2021. Omförhandlingen kan innebära ökningar i länsprislistan.

Nya betyg i gymnasieskolan

Övergång till ämnesbetyg på gymnasieskolan och reformera betygssystemet genom att justera reglerna för sammanvägning av olika delmoment inom ett betyg i ett ämne, så att ett enstaka lägre resultat i ett delmoment i ett ämne oftare kan kompensera med goda resultat i anda delmoment föreslås införas.

Denna förändring ska ske utan att utlösa en ny betygsinflation. Utredning av detta planeras till 2019- 2020 och kommer i så fall träda i kraft 1 juli 2021.

Introduktionsprogrammen

Forskning presenterad av Skolverket visar att introduktionsprogrammen ställer höga och ibland orimliga krav på eleverna vilka riskerar att inte nå behörighet till ordinarie gymnasieprogram. Om eleven inte lyckas ta en gymnasieexamen kommer den i framtiden stå långt ifrån arbetsmarknaden.

Vidare riskerar skolväsendet att se gruppen som homogen vilket kan leda till att kompetenser eller brister inte uppmärksammas.

Lärarlegitimation yrkeslärare

SOU 2017:51, Föreslår att krav på legitimation och behörighet ska gälla för yrkeslärare från 1 juli 2022 vilket kan skapa ett nytt kompetens eller utbildningsbehov för nuvarande lärare. Motsvarande krav föreslås i dagsläget inte för modersmålslärare då bristen på lärare inom ämnet är för stort. Genom brist på lärare påverkas löneläget för de lärare som finns. Detta innebär kostnadsökningar.

Utöka yrkesprogram

Ett förslag från regeringen om utökande av yrkesprogrammen på gymnasiet är för närvarande ute på remiss. Syftet med förlaget är att säkerställa yrkeselevernas möjlighet att läsa in högskolebehörighet.

En statlig finansiering föreslås för det utökade antalet poäng på yrkesprogrammet.

Estetiskt ämne

Ett förslag om återinförandet av estetiskt ämne i alla gymnasieprogram är för närvarande ute på remiss. De 50 poäng estetiskt ämne som föreslås införas tas i sådant fall från gymnasiearbetet vilket i

(19)

sin tur skulle krympa. Ett sådant förslag skulle inte innebära fler undervisningstimmar i verksamheten men innebär ett större behov av lärare med estetiskt ämneskompetens. Detta kan i sin tur vara kostnads då kompetent personal måste rekryteras eller utbildas.

Navigatorcentra

Kommunala aktivitetsansvaret har under 2019 utveckla sin verksamhet. Den 21 oktober invigs navigatorcentra. Syftet är att skapa en mötesplats där ungdomar 16-20 år som varken är i arbete eller studier kan söka sig för att få hjälp och stöd med allt gällande jobb, studier, praktik eller eget företagande. Denna mötesplats kommer kallas för Navigatorcentra och lokal söks.

Agenda 2030

FN antog 2015 en resolution för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling, kallad Agenda 2030. Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen. Målen riktar sig till samtliga FNs medlemsländer, både offentlig och privat sektor och civilsamhället. Alla länder har ett nationellt och ett internationellt ansvar. De 17 målen bryts ned i 169 delmål. Samtliga mål ska vara uppnådda år 2030. Sollentuna har ansvar för att, inom ramen för kommunens rådighet, uppnå målen i Agenda 2030 inom sitt geografiska område.

Målen är följande:

1.3 Nulägesanalys

Goda resultat i verksamheten

Utvecklingen för elevernas meritvärden och gymnasiebehörighet är god. Meritvärdena fortsätter att öka till 261,9 för de kommunala skolorna. Samtliga elever inräknade nådde 91,4 procent

kunskapskraven i alla ämnen enligt Skolverkets officiella statistik år 2019, det vill säga lägst betyget E. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan var 91,8 procent från de kommunala skolorna.

Rutiner för kränkande behandling införda och uppföljda

Riktlinjerna syftar till att säkerställa en likvärdig och systematisk hantering av anmälan och utredning av uppgifter om att kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier förekommit inom nämndens verksamheter. Riktlinjerna beslutades i BUN 2017-04-25. Under 2018 har uppföljning av rutinerna skett på samtliga skolor samt ytterligare informationsinsatser vidtagits. Under 2019 har IT- system köpts in för att underlätta att inrapportering av kränkningar samt uppföljning av dem. Systemet kommer att implementeras under vårterminen 2020.

Rudbeck nådde goda resultat under 2018

För de flesta punkter där en jämförelse kunde göras med övriga gymnasieskolor i regionen eller i landet presterade Rudbeck väl över snittvärdena. Beläggningsgraden var hög och söktrycket stort,

(20)

vilket tyder på att skolans rykte vad gäller såväl kvalitet som trivsel var gott, en slutsats som stärktes av betygsstatistik och brukarundersökningar. Utfallen för vårterminen kommer under senare delen av höstterminen.

Andelen med gymnasieexamen inom tre år gymnasieskolan totalt inklusive IM (introduktionsprogram) var för år 2018 totalt 73,7. En liten minskning om 0,2 procentenheter från år 2017.

Andelen gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år var 78,4 procent vilket placerade Sollentuna på 7:e plats av samtliga kommuner. Andelen har ökat med 1,9 procent från år 2017. Genomsnittlig betygspoäng minskat från 15,0 till 15,1.

Elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen

88,1 procent av eleverna i årskurs 9 har uppnått kunskapskraven i alla ämnen, det vill säga fått lägst betyget E. Resultatet är en ökning med 2,0 procentenheter jämfört med läsåret innan. I diagrammet nedan ser man trenden i Sollentuna jämfört med alla kommuner.

Behörighet till gymnasieskolan

Våren 2019 var 91,8 procent av eleverna i de kommunala skolorna behöriga att söka till

gymnasieskolans yrkesprogram, jämfört med 90,2 året innan. Sollentunas elever placerar sig i nivån bland de 90 procent som lyckas bäst i riket. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans

(21)

yrkesprogram är konsekvent högre bland elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning än bland elever vars föräldrar har gymnasieutbildning som högst. Detta gäller oavsett om eleven är född i Sverige, invandrat före eller efter ordinarie skolstart.

Betyg årskurs 9

Eleverna söker till nationella program på gymnasieskolan med ett meritvärde som räknas fram utifrån elevens slutbetyg. Det är ett komplement till behörighetskraven. Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnesbetygen i elevens slutbetyg. Från och med läsåret 2013/14 kan den elev som har läst ett modernt språk som språkval tillgodoräkna sig även detta betyg utöver de andra 16 bästa ämnesbetygen, alltså 17 ämnen. Meritvärdet har ökat med 3,6 procentenheter till 261,9.

Diagrammet nedan visar att Sollentunas elever ligger på sjätte plats totalt av samtliga Sveriges kommuner.

Resultat i årskurs 6, läsåret 2017/2018

Statistik för läsåret 2018/2019 är endast preliminära ännu. Därför redovisas utfall för terminen innan.

Terminsbetyget våren i årskurs 6 ska innehålla elevernas betyg i alla ämnen som de har läst, moderna språk undantaget. Alla elever får inte undervisning i samtliga ämnen i årskurs 6. Vissa skolor har ämnesövergripande undervisning i de natur- och samhällsorienterande ämnena och då kan rektorn fatta beslut om att sammanfattande blockbetyg ska användas istället för betyg i de enskilda ämnena. Om en elev får blockbetyg i natur- eller samhällsorienterande ämnen räknas detta i statistiken som ett ämne eller betyg. Antalet ämnen som eleverna erhöll betyg i varierar mellan 11 och 18 ämnen. Denna variation av antal ämnen som eleverna erhåller betyg i påverkar jämförbarheten i resultaten dels över

(22)

tid, dels mellan län, kommuner och skolenheter. Vid en analys av resultaten behöver dessa skillnader således beaktas.

Betyg årskurs 6

81,2 procent av eleverna i årskurs 6 i de kommunala skolorna i Sollentuna har uppnått godkända betyg (A–E) i alla ämnen de läst, jämfört med 77,1 procent av eleverna i riket. Andelen elever som uppnått godkända betyg var något lägre än våren 2017 i flertalet ämnen. Andelen elever med godkända betyg (A–E) i svenska har ökat, medan resultaten i matematik och engelska har minskat något jämfört med eleverna som lämnade årskurs 6 läsåret innan. I jämförelse med riket har Sollentunas elever goda resultat.

91,4 procent av eleverna når lägst betyget E i matematik, jämfört med rikets 89,5 procent. Resultatet är en sänkning med 3,8 procentenheter sedan föregående år.

Utvecklingen i svenska är i stället positiv med 0,7 procentenheters ökning jämfört med läsåret innan.

97,4 procent av eleverna når lägst betyget E, jämfört med rikets 94,4 procent. En delad 12:e plats totalt av alla 290 kommuner.

Kunskapsutveckling årskurs 3

Nationella prov i årskurs 3 har funnits sedan läsåret 2008/09. Eleverna genomför prov i ämnena svenska/svenska som andraspråk och i matematik. I årskurs 3 beskriver kunskapskraven i kursplanerna den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev. De nationella ämnesproven består av flera kortare delprov där resultaten bedöms utifrån om eleverna uppnått eller inte uppnått kravnivån på delprovet.

Statistik för läsåret 2018/2019 är endast preliminära ännu. Därför redovisas utfall för terminen innan.

Dock kan konstateras att det preliminära utfallet för nationella prov i både matematik och svenska har sjunkit avsevärt. Kontoret ser allvarligt på det inträffade och en analysgrupp har tillsatts för att sätta in insatser under läsåret 2019/2020.

I matematik har 74 procent av eleverna klarat alla delprov jämfört med 68 procent föregående läsår, vilket är en ökning med sex procentenheter. Man kan notera en trend i rätt riktning både jämfört med alla kommuner (ovägt medel) och riket. Det preliminära resultatet 208/2019 är 61 procent

(23)

Även när det gäller svenska visar trendkurvan på en likartad utveckling, 81 procent av eleverna har klarat alla delprov vilket är en ökning med två procentenheter. Det preliminära utfallet för år 2018/2019 är 70 procent.

Grundsärskolan

Grundsärskolan är till för elever som inte når upp till grundskolans kunskapskrav på grund av att de har utvecklingsstörning eller bestående hjärnskada. Grundsärskolan är en egen skolform med egna kursplaner. Den är nioårig och har två inriktningar, ämnen och ämnesområden. Elever som läser ämnen bedöms utifrån en femgradig betygsskala A-E. Betyg lämnas ut för de elever eller

vårdnadshavare som begär det, i enlighet med skollagen. För elever som läser ämnesområden skrivs omdömen utifrån kriterierna grundläggande och fördjupade kunskaper.

En elev som är mottagen i grundsärskolan kan gå i en separat grundsärskola eller vara integrerad i en grundskola. Att vara integrerad innebär att eleven läser enligt grundsärskolans kursplaner i en grundskoleklass. I Sollentuna fanns elever mottagna i särskolan på både kommunala och fristående grundsärskolor och grundskolor.

Effektiv samordning för trygghet EST i samverkan med kommunledningskontoret, säkerhetsavdelningen, kultur- och fritidskontoret, polis, brandkår och Sollentunahem

Brottsförebyggande rådet (Brå) lyfter fram Sollentuna kommuns trygghetsarbete som ett gott exempel.

Som en av kommunerna i pilotprojektet EST – Effektiv samordning för trygghet, har kommit långt när det gäller att skapa en helhetsbild av hur det ser ut i kommunen. Modellen för EST bidrar till en strukturerad organisation både internt och i samverkan med polisen och andra aktörer, och bygger på en gemensam lägesbild, alla vet samma sak i det prioriterade trygghetsarbete, till exempel i Tureberg och Edsberg. Arbetet är organiserat i en strategisk del med särskilda möten med högre chefer och en operativ del och följeforskning bedrivs parallellt.

Elevhälsa

Under 2019 har närvaroteamets arbete fortsatt med syfte att stödja elever med problematisk

(24)

skolfrånvaro. Fem skolpsykologer arbetar direkt mot den kommunala grundskolan. Skolläkare har anställts. Samverkan kring familjehemsplacerade barn fortsätter genom skolfam. Den övergripande målsättningen är att fler familehemsplacerade barn ska uppnå målen i grundskolan och därigenom förbättra sina arbetsutsikter.

Agenda 2030

Kommuner genomför Agenda 2030 på frivillig grund, med möjlighet att definiera och prioritera arbetet utifrån sina egna utmaningar. SKL har valt ut ett antal nyckeltal som samtliga kommuner rapporterar på och följande nyckeltal berör direkt utbildningsnämndens ansvarsområden:

Utöver dessa mål har nämnden i detta ärende skrivit vilka indikatorer som går att härröra till Agenda 2030 arbetet samt nummer på mål de mäter mot. Utbildningsnämnden arbetar förutom mot mål 4, god utbildning även med mål 10, minskad ojämlikhet, 12, konsumtion och produktion och mål 16, fredligt och inkluderande samhälle. Genom skolresans fokusområde hållbarhet, kommer även fokus att läggas på aktiviteter för skolorna som styr mot målen 3, säkerställa hälsa och 15, ekosystem och biologisk mångfald.

1.4 Systematiskt kvalitetsarbete

SKOLRESAN

Sollentuna kommun arbetar för att vara Sveriges bästa skolkommun. Vägen till Sveriges bästa skola kallas för skolresan. Skolresan anger gemensamma fokusområden för Sollentunas kommunala förskolor och skolor. Fokusområdena är tillgänglighet, digitalisering och hållbarhet. Skolresan syftar till att öka våra resultat inom kunskap, kvalitet och trygghet. Syftet är också att öka likvärdigheten mellan och inom våra verksamheter samt erbjuda en tillgänglig och god utbildning för alla.

Tillgänglighet

Tillgänglighet i förskola och skola är ett sammanfattande begrepp som innebär att alla barn och elever på ett likvärdigt sätt ska kunna tillägna sig undervisningen. Tillgänglighet består därför av flera olika delar.

Förutsättningen för att skapa tillgänglighet är att verksamheten anpassas till de barn/elever som går där. Grunden i detta är att pedagoger provar nya arbetssätt och metoder, att gruppaktiviteter förändras allt för att anpassas utifrån respektive barns/elevs behov.

En tillgänglig lärmiljö innehåller mycket och kan se väldigt olika ut. Det kan till exempel vara ett anpassat schema, bildstöd, hörselkåpor eller anpassning av ljud- och ljusmiljö. Eller att synintryck begränsas, tekniska hjälpmedel och ergonomiska möbler används.

För att erbjuda alla barn/elever en så tillgänglig lärmiljö som möjligt behöver förskola och skola inta ett relationellt perspektiv, vilket innebär att mötet mellan barnet/eleven och den omgivande miljön granskas.

Under föregående läsår har kompetensutveckling kring tillgänglig skola genomförts på ett antal skolor där en studieresa till Boston varit en del. Arbetet fortsätter kontinuerligt under innevarande och kommande läsår så att fler och fler skolor involveras i arbetssättet.

Skolan och samhället blir alltmer internationaliserat. Flyktingmottagande, migration och internationella kontakter leder till en allt högre grad av kulturell mångfald. I skolan finns stora möjligheter att lyfta fram det internationella perspektivet i undervisningen. Det kan ske genom att läraren vidgar kunskapsperspektiven i undervisningen eller genom att eleverna samarbetar med elever i andra länder. I båda fallen krävs att det internationella samarbetet upprätthålls och utvecklas. För att stärka förutsättningarna för och utveckla internationella samarbeten har utbildningskontoret i

Sollentuna anställt en samordnare för internationaliseringsarbetet på 50 procent. Uppdraget spänner

(25)

från att inventera och stötta i pågående internationaliseringsprojekt till att bidra till att planera nya projekt och stödja verksamheterna i att hitta finansiering för dessa.

Digitalisering Digitaliseringsplan

Utbildningskontorets digitaliseringsgrupp kommer att genomföra en grundlig genomlysning av verksamheterna inom fyra områden; infrastruktur, ekonomi, organisation, pedagogik/didaktik för att på så sätt kartlägga status. Detta arbete ligger även till grund för revidering av utbildningskontorets strategiska digitaliseringsplan utifrån nationell digitaliseringsplan.

Makerzone

Utbildningskontoret och Wellstreet planerar för att starta upp innovationsverkstaden Makerzone i The Factory. Makerzone ska vara en kreativ mötesplats där Sollentunas elever kan träffas för att utforska nya områden och skapa förståelse för digitalt skapande och hållbarhet. Med en inkluderande kreativ miljö och erfarna pedagogiska handledare skapar utbildningskontoret och Wellstreet förutsättningar att möta framtidens utmaningar inom såväl teknik och samhällsfrågor. Målgruppen är Sollentunas barn, elever och unga i både kommunala och fristående skolor, och på sikt även allmänheten.

Hållbarhet

En frisk generation

Projektet "En frisk generation" har startat för elever i Sollentuna International School. Forskning visar att övervikten hos barn ökar vilket kan leda till fysisk och psykisk ohälsa. Projektet riktar sig till hela familjer som deltar både i fysisk aktivitet samt matlagning med syfte att lära ut vikten av rörelse och kost.

Hållbart ledarskap

De senaste åren har Sollentuna kommun genomfört flera kommunövergripande ämnesträffar och kompetensutvecklingsinsatser som har gynnat elevernas resultat inom arbetet med lokala

utvecklingscenter (LUC). LUC är en organiserad kompetensutveckling som riktar sig till samtliga lärare och medarbetare och har till huvudsyfte att förbättra elevernas resultat i alla ämnen. Även för rektorer och biträdande rektorer planeras organiserat kollegialt lärande med avsikt att bidra till ett hållbart ledarskap.

Fritidslyftet och Leda fritids

Fritidshemslyftet var ett utvecklingsarbete under läsåret 2018/2019 som syftade till att höja undervisningens kvalitet i fritidshem. Utfallets goda resultat kunde ses i bland annat brukarundersökning och utvärdering av deltagare och rektorer. Därför fortsätter kompetensutvecklingen för medarbetare och ledare på fritidshemmen i ett hållbart

verksamhetsutvecklingsperspektiv även under läsåret 2019/2020.NavigatorI samarbete mellan utbildningskontoret, socialkontoret och kultur och fritidskontoret så har Navigator startats. Syftet med navigator är att samordna kommunens insatser till ungdomar i åldern 16 till 19 år som inte studerar eller arbetar. Detta är ett led i hållbarhetsarbetet så att samtliga ungdomar kan gå vidare i arbete eller studera.

Struktur för uppföljning inom gymnasieskolan

I samband med beslut om övergång för gymnasiets tjänstemannaorganisation har en översyn påbörjats för hur strukturen för planering och uppföljning inom gymnasieskolan ska utvecklas. Under 2019 kommer arbetet genomföras och följas upp.

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE (SKA)

SKA-arbetet innebär att vi systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och förbättrar vår verksamhet i förhållande till de krav, mål och riktlinjer som ställs på verksamheten.

Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskol- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.

(26)

Sollentunas förskolor och skolor använder det kommungemensamma verktyget Stratsys för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. Enheternas verksamhetsberättelser inleds med en kort beskrivning av organisation och förutsättningar. Därefter följer en genomgång av hur det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i nämndens verksamheter.

Resultatbeskrivningarna utgår från nämndens mål. Verksamhetsberättelsen avslutas med en sammanfattning per verksamhetsområde.

Målgruppen för kommunens plan för systematiskt kvalitetsarbete är främst nämnden, tjänstemän på kontoret samt ledare och personal i kommunens förskolor, grundskolor och gymnasieskola. Syftet är att:

 Ge en samlad bild av kommunens verksamhet

 Beskriva resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen

 Övergripande analysera och bedöma måluppfyllelsen i verksamheterna

 Föreslå åtgärder för förbättring

 Ge nämnden ett bra beslutsunderlag inför kommande års mål- och budgetarbete

Ytterst syftar arbetet till att nå de nationella målen samt de mål nämnden har satt för kommunens verksamhet i förskolan och skolan:

 Alla elevers och skolors resultat ska förbättras

 Alla barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet

 Att alla barn och elever ska känna sig trygga i verksamheten

Målen är väl kända på samtliga enheter, både bland ledare och medarbetare. Alla förväntas att arbeta medvetet och systematiskt för att förbättra resultaten utifrån ett gemensamt årshul. Resultaten följs upp och utfallet analyseras för att säkerställa att rätt åtgärder vidtas för att säkerställa en hög kvalitet.

I augusti/september genomförs resultatdialoger individuellt på varje skola där föregående läsårs utfall och målsättning för kommande läsår stäms av tillsammans med enheternas ledning, skolchef och tjänstemän. Uppföljning av enheternas systematiska arbetsmiljöarbete genomförs under hösten och utfallet av höstterminens kunskapsresultat följs upp vid resultatdialoger i grupp i januari.

Regelbundna screeningar av elevernas kunskapsutveckling genomförs under våren via nationella ämnesprov och andra bedömningsstöd. Kundundersökning till elever och vårdnadshavare och uppföljning av prioriterade personalområden, som till exempel sjukfrånvaro, sker under våren.

Större undersökningar och viktiga mätningar som ingår i förbättringsarbetet

 April - Kundundersökning elever och vårdnadshavare

 Maj/juni - Olweusenkät avseende mobbning

 Oktober - betyg åk 6 och 9, officiell statistik på Siris och Kolada

 November/december - nationella prov åk 3, 6 och 9, gymnasieskolans betyg officiell statistik på Siris och Kolada

(27)

Skolchef

 Ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet för den kommunala verksamheten i förskola och skola. I det ansvaret ligger att kontinuerligt tillsammans med rektorer/förskolechefer följa upp och diskutera aktuella resultat och åtgärder.

Rektor

 Ansvarar för enheternas systematiska kvalitetsarbete och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera enhetens samlade resultat

 Säkrar att det på arbetslagsnivå och ämnesgruppsnivå sker en resultatuppföljning, ett utbyte av erfarenheter och diskussioner om förbättringsåtgärder. Det kollegiala lärandet och

delningskulturen genomsyrar arbetet inom de kommunala verksamheterna

 Försäkrar sig om att lärare och ansvaraiga pedagoger, i mötet med sina barn/elever gör en uppföljning av undervisningens kvalitet.

Utifrån det ovan beskrivna arbetet med kvalitetsårshjulet formulerar enheternas ledning en

verksamhetsberättelse som ligger till grund för den verksamhetsplan som tas fram i samarbete med

(28)

enhetens medarbetare.

Det systematiska kvalitetsarbetet för de kommunala enheterna följer det gemensamma årshjulet för att säkerställa att följande arbete genomförs:

 Planera och sätta mål

 Följa upp resultat

 Analysera och dra slutsatser

 Genomföra förbättringsåtgärder

Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att både de nationella målen och nämndens mål uppfylls. För att följa enheternas utveckling genomförs uppföljningar både skriftligt och i dialogform.

Rektorers uppföljning i samarbete med utbildningskontoret

I kvalitetsårshjulet finns en struktur för skriftliga uppföljningar och dialoger mellan olika medarbetare på kontoret och enheternas ledning.

 Regelbundna skriftliga uppföljningar och analyser dokumenteras av enheterna i Stratsys.

 Utbildningskontoret sammanställer och återkopplar till enheterna.

 Resultatdialog genomförs terminsvis enligt årshjulet.

 Skolchefen sammanfattar dialogen med att tydliggöra verksamhetens kommande utmaningar.

Resultatuppföljning

Enheterna följer löpande under året upp och analyserar resultat som rapporteras på aggregerad nivå till utbildningskontoret. De aktuella resultaten är:

 Kunskapsutveckling i årskurs 1-5

 Betyg i årskurs 6-9 och gymnasieskola

 Nationella ämnesprov - grundskola och gymnasieskola

 Uppföljning av barns och elevers kunskapsutveckling i årskurs 1-5

 Särskilda uppföljningar genomförs i svenska och matematik i grundskolan

 Uppföljning av barns och elevers trygghet och arbetsro i förskola, grundskola och gymnasieskola

 Kundundersökning - förskola, grundskola, gymnasieskola

 Medarbetarenkät - förskola, grundskola, gymnasieskola

 Våga Visa-rapporter - förskola och grundskola

 Skolans elevhälsoarbete(EHT), struktur, processer och resultat

 Fördjupa diskussionen utfall av medarbetarundersökning

1.5 Ekonomi

1.5.1 Budget på nämndens verksamhetsområde

Verksamhetsområde Budget

2019

Volym- förändring

2020

Förändring övrigt 2020

Budget 2020

Nämnd 3 256 0 138 3 394

Kontor 33 141 0 1 389 34 530

Förskola 29 113 0 -494 28 619

Skola 103 697 0 5 407 109 104

Grundsärskola 3 311 0 869 4 180

Volymnämnd förskola 460 849 -8 000 5 313 458 162

Volymnämnd skola 998 953 3 400 25 065 1 027 418

Volymnämnd särskola 39 319 100 36 39 455

Gymnasieskola 11 800 0 137 11 937

(29)

Gymnasiesärskola 19 707 0 -18 857 850

Volymnämnd gymnasieskola 273 294 23 000 5 600 301 894

Volymnämnd gymnasiesärskola 0 0 18 857 18 857

Summa 1 976 440 18 500 43 460 2 038 400

Beslutad ram 1 976 440 18 500 43 460 2 038 400

Kvar att fördela 0 0 0 0

Verksamhetsområde Intäkter 2020 Kostnader

2020 Budget netto 2020

Nämnd 0 3 394 3 394

Kontor -11 643 46 173 34 530

Förskola -2 243 30 862 28 619

Skola -10 776 119 880 109 104

Grundsärskola 0 4 180 4 180

Volymnämnd förskola -82 473 540 635 458 162

Volymnämnd skola -73 784 1 101 202 1 027 418

Volymnämnd särskola -845 40 300 39 455

Gymnasieskola -420 12 357 11 937

Gymnasiesärskola 0 850 850

Volymnämnd gymnasieskola -5 500 307 394 301 894

Volymnämnd

gymnasiesärskola -750 19 607 18 857

Summa -188 434 2 226 834 2 038 400

1.5.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde

Utbildningsnämndens beslutade nettoram för 2020 uppgår till 2 038,4 miljoner kronor. Ramen för 2020 har totalt räknats upp med 62,0 miljoner kronor.

Från och med förra året särredovisas volymrelaterade intäkter och kostnader genom separata volymnämnder inom förskola, grundskola och grundsärskola. I dessa ingår barnomsorgsintäkter, statsbidrag för maxtaxa och kvalitetssäkrande åtgärder, samt check- och pengkostnader och moms kopplade till antal barn och elever. I övrigt har ingen förändring av verksamhetsnivåer mot föregående års verksamhetsplan har gjorts.

Även inom gymnasieskolan särredovisas sedan förra året volymrelaterade poster. I dessa ingår programpeng och moms. From 2020 ingår även gymnasiesärskolans volymrelaterade kostnader som separat volymnämnd.

Verksamhetsområde Budget 2019 Volymförändring 2020

Förändring övrigt

2020 Budget 2020

Nämnd 3 256 0 138 3 394

Nämndens budget uppgår till 3,4 miljoner kronor och har justerat upp med 0,1 miljoner kronor vilken främst avser sammanträdesrelaterade kostnader. Budget för förskoleberedningen ingår. Under året planeras två studiebesök. Ett till Portugal och ett till Estland. Deltagare är ordförande och vice ordförande.