• No results found

Risker för förtroendeskada

Riksrevisionens rekommendationer

5 Arbetsförmedlingen

5.3 Risker för förtroendeskada

Vi har närmare undersökt samtliga närståendetransaktioner där en anställd själv haft en funktion i en leverantör, samt över hälften av de fall där en anhörig haft en funktion i en leverantör. Alla chefer har ingått i urvalet. Vissa stickprov har också gjorts på kopplingar mellan leverantörer och anställda via inkomst.

För ungefär hälften av de undersökta kopplingarna via anhöriga bedömer vi att den potentiella risken för förtroendeskada var låg, även utan att myndigheten haft någon särskild hantering av ärendet. Vi gör till exempel den bedömningen för flera av de närståendetransaktioner som innefattar lokalkostnader, bland annat eftersom den anställda arbetat på en helt annan avdelning än den som hanterade lokalfrågor. Ett annat exempel med låg risk är en anställd med en anhörig som var revisor för ett företag från vilket myndigheten vid något enstaka tillfälle gjorde mindre inköp av catering i en annan del av landet. Ytterligare

närståendetransaktioner där det finns ett geografiskt avstånd mellan inköpet och den kopplade anställda gällde hyrbilar, fika och mat.

50 R I K S R E V I S I O N E N

Inköp från företag där anställda själva hade en funktion behöver inte heller vara problematiska ur förtroendesynpunkt. Det gäller exempelvis ett mycket litet inköp i samband med ett evenemang från ett företag där en anställd hade en oavlönad funktion. I mer än hälften av fallen där en anställd hade en funktion i en leverantör fanns det dock en risk att inköpen skulle kunna ses som gynnande av ett företag som anställda har ekonomiska intressen i. Ofta gäller sådana kopplingar inköp för under 20 000 kronor för hela perioden 2014–2016. Ett sådant exempel är en anställd som satt i styrelsen för en konferensverksamhet där dennas

Arbetsförmedlingskontor gjort enstaka inköp.

I en handfull fall hade anställda funktioner i företag som myndigheten gjorde större inköp från och vi menar att sådana kopplingar innebär en större risk för förtroendeskada om inköpen kan ifrågasättas. Ett exempel är en anställd som hade en funktion i ett företag varifrån Arbetsbetsförmedlingen köpte

arbetsmarknadspolitiska tjänster för miljonbelopp. Flera delar av myndigheten gjorde inköp från företaget i fråga, bland annat den kopplade anställdas eget kontor. Den anställda hade varken en chefsfunktion i myndigheten eller en ledande funktion i företaget i fråga. Arbetsförmedlingen köpte också arbetsmarknadspolitiska tjänster från flera företag där anställdas anhöriga var styrelseledamöter och hade en betydande inkomst. Inte sällan arbetade den anställda på det kontor som köpt tjänster av företaget, men ingen innehade en chefsposition. Inköpsvolymerna från dessa företag varierade mellan knappt hundratusen kronor och flera miljoner kronor över treårsperioden. Det finns andra fall där det kan ha förelegat en risk för förtroendeskada om inköpsprocessen inte hanterats väl. Dessa inkluderar flera inköp av mat, konferens och restaurang där det fanns en närhet mellan den del av organisationen som gjorde inköpet och den anställda som hade en koppling till företaget. Ett sådant exempel innefattar flera besök på en restaurang där både en anställd och en anhörig till denna hade en funktion och en större inkomst. Ett annat exempel är ett inköp från ett större it-företag i vilket en anhörig till en anställd på it- avdelningen hade en ledande position med en större inkomst. I majoriteten av det femtiotal fall där kopplingen via en anhörig bedömdes vara av en sådan art att vi menar att det bör ställas hårda krav på beslutsprocessen, var den sammanlagda inköpsvolymen över 50 000 men under 500 000 kronor under den undersökta treårsperioden.

Vi har också tittat särskilt på de fall där kopplingen gick via anställdas inkomst. Bland myndighetens små leverantörer av arbetsmarknadspolitiska tjänster varifrån anställda hade en inkomst, fanns flera exempel där en anställd hade en koppling till ett företag som levererade tjänster till den del av organisationen där den anställda själv jobbade. Vi menar att det i dessa fall finns en risk att valet av leverantör skulle kunna ifrågasättas. Merparten av fallen består dock av stora företag som levererade tjänster över stora delar av landet. Det innebär att affären

har en sådan omfattning att anställda ute i verksamheten inte nödvändigtvis haft möjligheter att påverka inköpet även om avrop görs också i den del av

organisationen där den anställda jobbar.

Drygt femtio anställda hade en inkomst från leverantörer verksamma inom branscher såsom arbetsmarknadsutbildning, arbetsförmedling och personaluthyrning. Majoriteten av dessa företag var även leverantörer av arbetsmarknadsförmedlingstjänster. Storleken på inkomsterna varierade, men hälften hade en inkomst på 30 000 kronor eller lägre under 2016. Vidare hade drygt trettio anställda sidoinkomster från tolkföretag som myndigheten gjorde inköp från. Det handlade generellt om små inkomster, i genomsnitt knappt 6 500 kronor. Många av företagen levererade tolktjänster till kontor över stora delar av landet, men det förekom att kopplade leverantörer endast levererade till det område där den kopplade anställda arbetade. Sammanfattningsvis gick ungefär hälften av kopplingarna via inkomst till leverantörer av arbetsmarknadspolitiska tjänster respektive tolktjänster (108 av 182 anställda med inkomst från en leverantör), vilket ställer höga krav på hur Arbetsförmedlingen hanterar denna typ av ärenden för att myndighetens opartiskhet inte ska kunna sättas ifråga.