Efter att ha gjort våra undersökningar konstaterar vi att alla pojkar på den undersökta gymnasieskolans fordonsprogram läser tidningar/tidskrifter och/eller böcker på sin fritid. Alla utom en läser så ofta som en gång/flera gånger i veckan eller mer. Vi tror att man inte skall stirra sig blind på de negativa tongångar som säger att många unga pojkar är ”dåliga” läsare. I stället bör man ta reda på vad de verkligen läser och vilka texter de är intresserade av.
Något som dessa pojkar läser i mycket hög utsträckning är dagstidningar, då främst lokaltidningen, och veckotidningar/månadstidningar. Även Gustafsson et al kunde i sin rapport konstatera att läsfrekvensen var hög bland eleverna när det gällde tidningar.181 Läsningen av tidskrifter är utbredd bland män och även bland ungdomar rapporteras från Statens kulturråd.182 En anledning till att pojkarna i så hög grad läser lokaltidningen tror vi kan vara att man oftast har en lokaltidning i hemmet och att pojkarna läser den där.
Det innehåll i dagstidningar som mest intresserar pojkarna är nyheter och aktuella händelser, både nationellt och internationellt. I övrigt läser de om sådant som rör dem själva eller deras kamrater, till exempel ungdomsreportage och sportsidorna. Detta kan kopplas till Weibulls åsikter om de två typer av intresse som fordras för att man skall läsa en tidning: det allmänna intresset som handlar om att man vill följa med i vad som händer, och det specifika intresset för ett visst ämnesområde.183 Han talar också om primärläsning som grundar sig i livssituationen, respektive tillvalsläsning som bestäms av intresset.184 Som vi ser det kan Weibulls teorier appliceras på de undersökta poj-karna. Pojkarnas stora intresse för nyheter och för vad som händer ute i världen kan även kopplas till Mangs & Martells tankar om jagutvecklingen och den kognitiva ut-vecklingen under högadolescensen, då ungdomarnas värld vidgas och de blir mindre koncentrerade på den egna personen.185 Grogarn kom i sin doktorsavhandling fram till att de flesta av de pojkar hon undersökt läste tidningen endast fragmentariskt, och bara ett fåtal av dem läste utrikesnyheterna.186 Detta stämmer dåligt med det vi har kommit fram till i vår undersökning, där pojkarna visar ett klart intresse av att läsa dagstid-ningen och då speciellt om aktuella händelser och nyheter.I pojkarnas val av
181 Gustafsson, Margit et al. 1998, s. 4-5.
182 Statens kulturråd 1997, s.31.
183 Weibull, Lennart 1983, s. 48.
184 Ibid., s. 411.
185 Mangs, Karin & Martell, Barbro 1995, s. 257-258.
186 Grogarn, Margareta 1979, s. 230-231.
veckotidningar/månadstidningar kan vi tydligt urskilja deras intresse för teknik och då speciellt intresset för bilar och motorer. Annat som intresserar pojkarna är serietid-ningar, tidningar om datorer, jakt/fiske, sport, musik och naturvetenskap. Statens kulturråd konstaterar i sin rapport att ungdomar föredrar att läsa tidskrifter som bland annat handlar om musik, film, foto, vetenskap och teknik.187 Detta överensstämmer till en viss del med det vi har kommit fram till, men vi kan även klart se att pojkarnas specialintresse slår igenom och styr deras tidskriftsval. Detta intresse för bilar och motorer tror vi kan bottna i den utvecklingsfas som Johansson beskriver, i vilken pojkar med stor iver kan ägna sig åt ett specialintresse och bli duktiga på detta för att få
bekräftelse från omgivningen.188
Vår undersökning visar att en stor del av pojkarna läser böcker, men att flertalet av dem inte läser speciellt ofta och att de flitiga bokläsarna är i minoritet. Enligt Malmborg visar statistiken en nedåtgående trend vad det gäller mäns bokläsande.189 Det resultat vi kommit fram till skiljer sig från det konstaterande som Statens kulturråd gör i sin rap-port. I denna menar de att ungdomar i allmänhet och studerande ungdomar i synnerhet är mycket litteraturintresserade med avseende på böcker.190 Vi kan inte påstå att de pojkar vi undersökt är mycket bokintresserade, trots att så många uppger att de läser böcker, eftersom de läser så sällan. I tidigare undersökningar som gjorts om ungdomars läsvanor, där man jämfört pojkars och flickors läsning, har Bergsten kommit fram till att flickor läste böcker endast i något högre grad än pojkar.191 Lundblad & Westerlund konstaterade att pojkarna läste böcker något oftare än flickorna.192 En anledning till att Lundblad & Westerlund kommit fram till detta resultat kan vara att de har inriktat sig på ungdomar med ett uttalat intresse för bokläsning, medan Bergsten har undersökt ung-domar med varierande läsintresse. Eftersom vi endast har undersökt pojkars läsvanor kan vi inte direkt jämföra vårt resultat med deras. Vi tycker oss ändå kunna se att pojkarna de har undersökt har ett större litteraturintresse, när det gäller böcker, än de pojkar vi har undersökt.
I intervjuerna framkom att de flesta av pojkarna har åsikter om den fysiska utform-ningen på en bok för att de skall lockas till läsning. De föredrar böcker som bland annat inte är för tjocka eller har för långa kapitel. De får inte heller innehålla ett för kompli-cerat språk eller för liten text. En av pojkarna uttalar att han vill läsa sådan litteratur som han förstår, har användning för och lätt kan ta till sig. Mycket av detta stämmer överens med vad Grogarn kom fram till i sin doktorsavhandling.193 En slutsats vi drar av detta är att en anledning till att de pojkar vi undersökt väljer tidningar framför böcker kan vara att tillgängligheten till tidningar är större. De kan snabbt och på ett lätt sätt ta del av det som berör dem och fångar deras intresse. En annan anledning kan vara att tidningar är illustrativa samt att innehållet i dem är uppdaterat och därför mer aktuellt än i böcker.
De pojkar vi undersökt har även ett specialintresse för bilar och motorer och tänker i framtiden att arbeta inom detta område och behöver då hålla sig à jour med
utvecklingen inom denna bransch. Beståndet av böcker i både bibliotek och bokhandel kan snabbt kännas föråldrat. Dessutom är böcker i bokhandeln dyra att köpa för
187 Statens kulturråd 1997, s. 23.
188 Johansson, Thomas 1995, s. 37-38.
189 Malmborg, Ingvar von 1999, s. 32.
190 Statens kulturråd 1997, s.19-20.
191 Bergsten, Anna-Lena 1996, s.66.
192 Lundblad, Anders & Vesterlund, Anna 1998, s84.
193 Grogarn, Margareta 1979, s. 236-237.
ungdomar i skolåldern. Därför kan det vara så att dessa pojkars läsintresse kan tillgodoses i högre grad med tidningar än med böcker.
Trots att en del av de undersökta pojkarna inte läser böcker i så stor utsträckning, finns det ändå några som har ett visst intresse för bokläsning. De flesta av dessa föredrar att läsa deckare/thrillers, där spänning och action är en viktig ingrediens. Många läser också fantasy/science fiction. Av de böcker pojkarna uppger att de tycker om att läsa är den största delen vuxenlitteratur. I Statens kulturråds rapport konstateras det att läs-ningen bland ungdomar i övre tonåren domineras av bland annat vuxenlitteratur.
Intresset av underhållningslitteratur såsom spänning och science fiction är klart större i den här åldern än i övriga åldersgrupper.194 Lundqvist har i sin undersökning kommit fram till att eleverna framför allt läste populärlitteratur.195 Man kan i hennes lista över de mest populära böckerna utläsa att det rör sig om vuxenlitteratur. Även Brodow liksom Bengtsson & Hermansson har i sina undersökningar kommit fram till att ung-domar valde underhållningslitteratur samt att läsningen skulle innehålla spänning och action.196 Detta innehåll av spänning var också ett krav hos pojkarna i Grogarns doktorsavhandling.197 Det är tydligt att många undersökningar pekar i samma riktning och även överensstämmer med det resultat vi kommit fram till. Anledningen till att pojkarna i vår undersökning i så hög grad väljer att läsa vuxenlitteratur kan kopplas till Blos´ teorier om att ungdomar i tonåren är inne i en utvecklingsfas, där det sker en frigörelse från barndomens bindningar och en orientering mot de vuxnas värld.198 Som vi redan konstaterat är spänning och action en viktig ingrediens i de böcker som pojkarna väljer. Vi tror att denna typ av litteratur kan tjäna som en form av verklig-hetsflykt och att läsningen av denna kan fungera som en bearbetning av händelser i verkliga livet. Samtidigt kan den innehålla en realism som lockar läsaren till identi-fikation med karaktärerna och att bli berörd av deras livsöden. I många av böckerna finns ett tema som sedan varieras, vilket gör att läsaren kan känna igen sig i bok efter bok och få en viss trygghetskänsla. Samtidigt vet man inte riktigt vad som kommer att hända, vilket ger boken dess spänningsmoment. Lundqvist refererar i en av sina böcker till Stephen Kings funderingar om varför ungdomar uppskattar skräck och menar då att unga friska människor ser på sin egen dödlighet med trygghet.199 I detta sammanhang skulle vi även vilja göra en koppling till Lefflers tre aspekter, enligt vilka skräck-berättelser kan omvandla normalt otrevliga känslor till ett tilltalande nöje.200
Att fantasy lockar pojkar till läsning tror vi kan kopplas samman med deras utveck-lingsprocess. Johansson menar att det under denna period i ungdomars liv sker ett experimenterande mellan olika roller och ”identiteter”.201 Även Appleyard talar om att individen söker förebilder att efterlikna, både ideala och verkliga.202 Eriksson beskriver denna ungdomsperiod som ett skede i livet då individen genomgår en kraftig utveckling
194 Statens kulturråd 1997, s.6.
195 Lundqvist, Ulla 1988, s. 12.
196 Brodow, Bengt 1985, s. 86.
Bengtsson, Åsa & Hermansson, Maria 1996, s. 44.
197 Grogarn, Margareta 1979, s. 236.
198 Mangs, Karin & Martell, Barbro 1995, s. 230.
199 Lundqvist, Ulla 1988, s. 150.
200 Leffler, Yvonne 2000, s. 260.
201 Johansson, Thomas 1995, s. 41.
202 Appleyard, Joseph A. 1994, s. 14.
från barn till ung vuxen.203 Ziehe har en tanke om potentiering, för att kunna hantera det moderna livet, som innebär att man motverkar känslor av tomhet bland annat genom att träda in i konstgjorda och artificiella verkligheter.204 Fantasylitteraturen, där hjältemyten är det centrala temat, kan därför innehålla karaktärer som de lätt kan önskeidentifiera sig med. Vi tror också att fantasyläsning tillfredsställer ett behov hos pojkarna av att få bearbeta tankar och känslor som berör deras könsidentitet samtidigt som de utvecklas från pojke till man. Dalquist, Lööv & Miegel är av den åsikten att fantasy är en populär-kulturell yttring som bör tas på allvar, eftersom den har viktiga funktioner att fylla i ungdomars liv.205 Ekholm konstaterar i sin bok att fantasyläsning stimulerar ungdomars läsglädje och fantasi.206 I tidigare studier har bland andra Bengtsson & Hermansson kommit fram till att fantasy har en framträdande roll i ungdomars val av böcker.207 Pojkarnas intresse för böcker om teknik tror vi kan knytas dels till deras specialintresse för bilar och motorer, som i framtiden skall bli deras yrke, och dels till deras utveck-lingsmässiga situation. Johansson menar att kännetecknande för ungdomar under sen-adolescensen är deras begynnande planer för framtiden och att pojkar i allmänhet har mer precisa föreställningar om framtidsyrke.208 När det gäller mäns läsning av fack-litteratur konstaterar Statens kulturråd att män gärna väljer teknik.209 Detta överens-stämmer med det vi har kommit fram till i vår undersökning.
Fastän flertalet av de intervjuade pojkarna inte frivilligt tar initiativ till att läsa en bok utan känner ett visst tvång från skolan eller hemmet, tycker de ändå att det är både intressant och spännande om de får ”rätt” bok och väl kommer igång med läsningen. De är medvetna om vikten av att läsa både för att få kunskap och utveckla sitt språk, men även för att få upplevelser och avkoppling. I detta sammanhang förs våra tankar till Furhammars beskrivning av SKRIN-projektet och de kategorier av läsutbyte som definierades genom undersökningen.210 Med det lilla underlag vi har fått genom våra intervjuer anser vi oss inte kunna placera in pojkarna i några bestämda kategorier, men vi tycker oss ändå kunna urskilja vilken grupp de skulle kunna passa in i. Axel och Dennis ställer som krav på en bok att den skall vara spännande och att det skall hända saker hela tiden. De kan alltså placeras in i kategorin opersonlig upplevelseläsning.
Bertil föredrar facklitteratur, där han kan läsa om sådant som han har direkt nytta av och kan omvandla till praktisk handling. Detta pekar på att han skulle kunna placeras in i kategorin opersonlig instrumentell läsning. Men Bertil har också ambitioner att läsa litteratur som ger personliga upplevelser. Han nämner Guillous Ondskan som ett exempel på den bästa roman han läst, men som han inte orkat igenom på grund av omfånget och textstorleken. Vi tror att han med böcker som intresserar honom och som samtidigt är mindre omfångsrika och mer lättlästa skulle kunna komma igång med sin läsning av skönlitteratur. Caesar är lite svårplacerad, men av hans svar att döma skulle vi vilja placera in honom i kategorin personlig upplevelseläsning, eftersom han känner att han kan sätta sig in i huvudpersonens situation och få en känsloupplevelse. Erik kan vi lättare inordna i kategorin personlig upplevelseläsning, då han kan leva sig in i författarens beskrivningar och göra sig egna föreställningar och bilder. Till kategorin
203 Jerlang, Espen 1992, s. 71.
204 Sernhede, Ove 1996, s. 138.
205 Dalquist, Ulf, Lööv, Tomas & Miegel, Fredrik 1991, s. 54.
206 Ekholm, Steven 2000, s. 9.
207 Bengtsson, Åsa & Hermansson, Maria 1996, s.48.
208 Johansson, Thomas 1995, s. 41.
209 Statens kulturråd 1997, s.31.
210 Furhammar, Sten 1997, s. 134.
personlig instrumentell läsning kan vi inte hänföra någon av de undersökta pojkarna. Vi är medvetna om att vårt sätt att placera in pojkarna i dessa kategorier bara är ett försök.
Med mer material hade vi säkert kunnat inordna dem även i andra grupper och kanske i fler än en.
Alla de intervjuade pojkarna ger uttryck för vikten av att kunna förstå innehållet i en bok och finna dess mening. Vi vill koppla detta till Hollands teori om samspelet mellan det litterära verket och det mänskliga psyket, som bland annat säger att meningen i en text är någonting som vi konstruerar, en dynamisk process, där det omedvetna trans-formeras till något medvetet.211 Den introjektion som Holland talar om kan endast äga rum om transformationen överensstämmer med läsarens grundläggande psykologiska mönster.212 En av de intervjuade pojkarna menar att det är fel att bli tvingad att läsa någonting som man inte är intresserad av, då risken är att man helt tappar lusten för läsning. Detta tolkar vi som att det inte är fruktbart att ”tvinga” någon att läsa sådant som han/hon absolut inte är intresserad av eller kan tillgodogöra sig, då varken intro-jektion eller transformation kan äga rum och texten inte få någon mening. Man måste som litteraturförmedlare vara lyhörd inför elevens/låntagarens önskningar för att kunna tillhandahålla litteratur som väcker läslust.
I vissa intervjusvar framkom hur pojkarna lever sig in i böckerna, kan identifiera sig med karaktärerna och sätta sig in i deras situation. Någon har fångats av bokens realism och kan lätt föreställa sig liknande situationer. Utifrån några av pojkarnas svar kan vi utläsa att berättelserna får dem att reflektera och tänka över meningen i texten. Kopp-lingen till Appleyard känns här naturlig, där han i sin studie, som fokuserar på skeendet mellan läsare och text, beskriver ungdomsläsaren som ”the reader as thinker”.213 Vi tycker att vi ganska väl kan placera in de undersökta pojkarnas svar i de tre kategorier som Appleyard beskrivit och som handlar om inlevelse/identifikation, realism och tanke.214
Kamraterna, skolundervisningen, bokens titel och baksidestext spelar, enligt vår under-sökning, en viktig roll när det gäller varifrån pojkarna får sina lästips och hur de väljer böcker. Skolbiblioteket, familjen och media spelar också en viss roll. I Brodows under-sökning framkom att det bland annat var baksidestexten och tips från kompisar som främst lockade ungdomarna till att läsa en viss bok.215 Även Bergsten kom i sin under-sökning fram till att baksidestexten och kamraters rekommendationer spelade en stor roll när ungdomar valde böcker.216 Lundblad & Vesterlund konstaterade att kamrater, massmedia och familjen var ungdomarnas främsta inspirationskällor till läsning. 217 Anledningen till att ungdomarna lyssnar på kamraternas tips tror vi kan vara att de har samma referensramar som de själva. Att skolundervisningen spelar en så stor roll tror vi kan vara, att ”tvånget” att läsa en bok många gånger resulterar i att ungdomarna får upp ögonen för böcker som de själva aldrig skulle hitta eller välja att läsa, vilket också framgår av de intervjuer vi gjort. När det gäller titlarna på de böcker som de undersökta pojkarna lockas av kan vi konstatera att de tilltalar deras behov av att läsa spännande
211 Holland, Norman N. 1975a, s. 12, 25.
212 Ibid., s. 96.
213 Appleyard, Joseph A. 1994, s. 3, 14.
214 Ibid., s. 100.
215 Brodow, Bengt 1985, s. 19.
216 Bergsten, Anna-Lena 1996, s. 68.
217 Lundblad, Anders & Vesterlund, Anna 1998, s.84.
böcker. Baksidestexten ger en fingervisning om vad boken handlar om och är uppbyggd för att locka till läsning. Att skolbiblioteket spelar en viss roll som inspirationskälla tror vi kan vara, att biblioteket på den undersökta skolan är centralt belägen och är en del av skolan där man gärna vistas. Eftersom biblioteket inte är så stort blir närheten till böckerna och kontakten med bibliotekarien naturlig. En anledning till att en del pojkar uppger familjen som inspirationskälla kan vara, att de kommer från hem där man läser böcker och att de påverkas och stimuleras av familjemedlemmarnas läsintresse och bokdiskussioner.
När det gäller dagstidningar är det föräldrar som står för den övervägande delen av tillgången. Skolbiblioteket och kiosk/pressbyrå/affär är också en källa som en del pojkar utnyttjar. Vi tror att om dagstidningar finns tillgängliga i hemmet så läser pojkarna dem där. Det är också lätt att sätta sig i skolbiblioteket på en rast och ta del av de dagstid-ningar som tillhandahålls. Vi kan tänka oss att anledningen till att några pojkar nämner kiosk/pressbyrå/affär är att de köper kvällstidningar där. Som vi tidigare redovisat i resultatdelen tror vi att föräldrarna skulle ha en ännu mer framträdande roll när det gäller tillgången på dagstidningar än vi kunde utläsa av svaren, men det utfall vi fick vid undersökningen ändrar inte på den inbördes ordningen i resultatet. Det som dominerar tillgången på veckotidningar/månadstidningar är prenumerationer. Pojkarna köper även dessa tidskrifter i kiosk/pressbyrå/affär i stor utsträckning och många läser dem även på skolbiblioteket. Som vi redan redovisat, läser pojkarna helst tidskrifter inom ämnes-området teknik/motorer/bil/båt. Vi kan tänka oss att det är dessa tidskrifter de i första hand prenumererar på och köper. Även skolbiblioteket tillhandahåller ett antal av dessa tidningar, vilket gör att de gärna går dit och läser dem där. Skolbiblioteket är den viktigaste kanalen, för de undersökta pojkarna, när det gäller tillgång till böcker. En del av pojkarna vänder sig även till kommunbiblioteket och bokhandeln. Även Bergsten har i sin studie kommit fram till att biblioteken har en central plats när det gäller förmedling av litteratur.218 Lundblad & Vesterlund konstaterade att biblioteket hade en viktig bety-delse för ungdomar när det gäller tillgången till böcker, men menade att pojkar i första hand vände sig till bokhandeln.219 Vi tror att anledningen till att skolbiblioteket har en så framträdande plats i vår undersökning är att det ligger centralt beläget i skolan. Ut-budet är riktat direkt till ungdomar samt till de program som finns där. Dessutom tror vi att man som skolbibliotekarie är införstådd med det litteraturbehov som man har som elev och ungdom. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att skolbiblioteket spelar en viktig roll när det gäller tillgången till tidningar/tidskrifter och böcker för de undersökta pojkarna.
I vår intervjuundersökning kom vi fram till att samtliga pojkar vuxit upp i hem där det funnits tillgång till, och där man läst, både böcker och tidningar. Alla pojkar har minnen från eller är säkra på att de har blivit lästa för som små och för några är dessa minnen betydelsefulla. Vi kan konstatera att de flesta trots detta inte är några flitiga bokläsare, men att de läser tidningar i stor omfattning och tidskrifter till en viss del. Grogarn konstaterade i sin doktorsavhandling att alla elever som hon undersökt hade tillgång till
I vår intervjuundersökning kom vi fram till att samtliga pojkar vuxit upp i hem där det funnits tillgång till, och där man läst, både böcker och tidningar. Alla pojkar har minnen från eller är säkra på att de har blivit lästa för som små och för några är dessa minnen betydelsefulla. Vi kan konstatera att de flesta trots detta inte är några flitiga bokläsare, men att de läser tidningar i stor omfattning och tidskrifter till en viss del. Grogarn konstaterade i sin doktorsavhandling att alla elever som hon undersökt hade tillgång till