4. METOD
6.4 rnTMS som undersökningsmetod
Tanken med rnTMS är att hjärnkirurgen ska kunna planera operationen och bekräfta att områden aktuella för hjärnkirurgi kan opereras utan risk för bestående språkliga svårigheter (Forsgren & Tomson, 2012). Det går dock att ifrågasätta rnTMS-undersökningens syfte. En aspekt är att
41
undersökningen enbart inkluderar kortikala strukturer trots att tidigare studier har visat att språkliga funktioner även finns i subkortikala strukturer (Duffau et al., 2013; Han et al., 2013; Duffau et al., 2014; Mehta et al., 2015; Sarubbo et al., 2015; Hope et al., 2016). Underliggande vit substans till gyrus temporalis medius har också visat sig vara ett viktigt subkortikalt område för språket (Baldo et al., 2013), vilket ytterligare styrker att språket inte bara är utbrett kortikalt utan även beroende av subkortikala strukturer. Med tanke på detta och att språket dessutom har en individuell, bred utbredning i hjärnan är det tänkbart att hjärnkirurgi kan påverka viktiga språkliga områden eller språkliga banor hos patienten som inte har identifieras som sårbara under rnTMS på grund av metodens begränsningar. Med tanke på att språkliga förmågor verkar ha förbindelser sinsemellan i hjärnans nätverk, innebär det dock att kortikal stimulering även kan påverka subkortikala strukturer både direkt och indirekt.
En annan problematisk aspekt med rnTMS är att deltagarens benämningsförmåga testas när deltagaren redan har en hjärntumör eller epilepsi. Det finns således inget underlag för värdering av deltagarens språkliga förmåga innan hjärntumör eller epilepsidebut, hur språket har påverkats av det samt hur hjärnans plasticitet kan ha strukturerat om språkliga funktioner till följd av hjärntumör/epilepsi. Det är därför svårt att veta vad som är påverkat av tumören eller epilepsin och vad som är påverkat av stimuleringen. Således är det även svårt att veta vilket postoperativt kirurgiresultat som är realistiskt att förvänta sig enbart utifrån rnTMS-undersökningen. Ytterligare problematiska aspekter av rnTMS är att undersökningen enbart testar benämning hos deltagaren och inga andra språkliga förmågor såsom exempelvis språkförståelse och komplexa språkliga funktioner. Det är därför inte möjligt att enbart med rnTMS förutsäga huruvida andra språkliga förmågor än just benämning kan komma att påverkas av hjärnkirurgin.
Det finns även kritiska aspekter avseende verbbenämningen. När det är verbet som efterfrågas av deltagarna ombeds denna att berätta vad som sker på bilden genom att svara med enbart verbet, exempelvis ”spelar” eller ”dricker”. Det naturliga i de fallen hade varit att säga ”spelar fotboll” eller ”dricker saft”, vilket innebär att ytterligare en ordklass läggs till i yttrandet. När detta inte görs ökar risken för att deltagaren böjer aktuellt verb olika under undersökningen. Exempelvis genom att säga verbet i presens under baslinjetestningen för att sedan säga det i infinitiv under stimuleringen, vilket är något som inträffade upprepade gånger för deltagare D, som ganska
42
konsekvent sa verben i presens under baslinjetestningen men blandade presens och infinitiv under stimuleringen. Studieförfattarna har bedömt detta som felsvar under kategori 4.07, ändring av grammatisk ändelse, men huruvida detta är faktiska felsvar eller inte är svårbedömt. Detta skulle teoretiskt sett kunna undvikas genom att deltagaren ombeds benämna pronomen plus aktiviteten som visas, exempelvis ”han spelar”, vilket dock är svårare att genomföra i praktiken rent tidsmässigt, med tanke på att verbbilderna bara visas i 1000 millisekunder samt att bilderna presenteras var tredje sekund och att det därmed uppstår en kritisk tidsbrist att säga mer än ett ord.
Utöver dessa aspekter finns det även vissa tveksamheter kring metodens säkerhet. Under föreliggande studie har det noterats brister, bland annat att vissa ord benämnts olika under de två baslinjesessioner som görs, exempelvis kastrull och gryta för samma bild, och då alltså ska plockas bort. Bilder med liknande benämningsfenomen som detta exempel har dock fått vara kvar vid flera tillfällen då undersökaren inte har uppmärksammat att samma bild benämnts olika under baslinjerna, vilket är relaterat till den mänskliga faktorn.
I den analys som görs efteråt har det noterats att vissa felsvar missas på grund av att det låter rätt för den som har utfört analysen. Exempelvis om deltagaren har sagt ryggsäck i sina två baslinjesessioner men sedan sagt väska under stimuleringen ska det klassas som ett felsvar, men har då alltså missats. Om inte varje ord under stimuleringen jämförs med deltagarens två baslinjer är det lätt hänt att den typen av felsvar missas. Detta har även resulterat i att studieförfattarna har noterat fler felsvar hos deltagarna, med en variation mellan 0–87,1 procent och ett genomsnitt på 60,6 procent fler felsvar, än vad kliniken har identifierat.
6.5 Metoddiskussion
De mänskliga faktorer som nämns gällande rnTMS är naturligtvis faktorer som även kan ha påverkat resultatet i föreliggande studie. I vissa fall har rnTMS-undersökningen och den språkliga testningen behövt genomföras med deltagaren under samma dag av praktiska skäl och det kan ha påverkat deltagarnas ork och prestation på den språkliga testningen och därmed bidragit till lägre testresultat på den språkliga testningen.
43
6.6 Slutsats
Sammanfattningsvis är rnTMS inte en helt säker undersökningsmetod då metoden enbart testar benämning hos patienten, att metoden enbart kan identifiera kortikala språkliga nätverk samt att den mänskliga faktorn har stor påverkan på rnTMS-resultatet. Samtliga av dessa faktorer skulle därmed kunna påverka det postoperativa kirurgiresultatet. Deltagarnas språkliga prestation under rnTMS verkar vara relaterat till hur deltagarna har presterat på de språkliga test som genomförts. Huruvida det finns en relation mellan utbildningsnivå och språklig nivå respektive rnTMS-resultat går dock inte att uttala sig om. Gällande substantiv- och verbbenämning föreligger det ingen signifikant skillnad ordklasserna emellan, men då dessa verkar komplettera varandra genom att generera olika felsvarslokalisationer under rnTMS är benämning av båda ordklasserna att föredra framför enbart benämning av en av ordklasserna. Slutligen finns det i föreliggande studie, med tanke på felsvarslokalisationernas utbredning och variation samt mängden olika felsvarstyper, indikationer på att språkets placering i hjärnan är både mycket utbredd och väldigt individuell.
6.6.1 Kliniska implikationer
Om metoden för rnTMS fortsättningsvis används som undersökningsmetod tyder föreliggande studies resultat på att både benämning av verb och substantiv bör användas vid baslinjetestning och stimulering. Optimalt vore att dessutom använda ett tillvägagångssätt som inkluderar att patientens högre språkliga förmågor, HLL, testas. Önskvärt vore även att framtidens programvara kan säkerställa att flertalet av de mänskliga faktorerna kan minskas, exempelvis genom att delar av metoden automatiseras mer.
6.6.2 Framtida studier
Intressant för framtida studier är att en jämförelse mellan substantiv och verb görs på en frisk kontrollgrupp som stimuleras över hela kortex. På så sätt skulle språket och eventuella skillnader mellan ordklasserna kunna kartläggas bättre, utan att tumörbildning, epilepsifokus eller plasticitet påverkar resultatet.
44
Referenslista
Ahlsén, E. (2008a). Språkstörningar hos vuxna (förvärvade språkstörningar) – allmän del. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (Red.). Logopedi (s. 187–197). Lund:
Studentlitteratur.
Ahlsén, E. (2008b). Förvärvade språkstörningar hos vuxna vid fokala hjärnskador. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (Red.). Logopedi (s. 199–206). Lund: Studentlitteratur.
Ahlsén, E. (2014). Verbala funktioner. I H. Nyman & A. Bartfai (Red.). Klinisk Neuropsykologi (s. 57–64). Lund: Studentlitteratur.
Antonsson M., Longoni F., Einald C., Hallberg L., Kurt G., Larsson K., … Hartelius L. (2016). High-Level Language Ability in Healthy Individuals and its Relationship with Verbal Working Memory, Clinical Linguistics & Phonetics, 30(12), 944–958, doi:
10.1080/02699206.2016.1205664
Baldo, J., Arévalo, A., Patterson, J., & Dronkers, N. (2013). Grey and White Matter Correlates of Picture Naming: Evidence from a Voxel-Based Lesion Analysis of the Boston Naming Test. Cortex, 49(3), 658-667. doi: 10.1016/j.cortex.2012.03.001
Bastiaanse, R., Wieling, M., & Wolthuis, N. (2016). The Role of Frequency in the Retrieval of Nouns and Verbs in Aphasia. Aphasiology, 30(11), 1221–1239, doi:
10.1080/02687038.2015.1100709
Benzagmout M., Gatignol P. & Duffau H. (2007). Resection of World Health Organization Grade II Gliomas Involving Broca’s Area: Methodological and Functional Considerations.
Neurosurgery, 61(4), 741–752. doi: 10.1227/01.NEU.0000298902.69473.77
Bucht, M., & Enblom, M. (2002). Högre språklig förmåga hos personer med lindrig eller ingen kvarstående afasi. En jämförande studie med kontrollgrupp. (Magisteruppsats, Göteborgs universitet, Göteborg).
45
Canessa, N., Borgo, F., Cappa, S. F., Perani, D., Falini, A., Buccino, G., … Shallice, T. (2008). The Different Neural Correlates of Action and Functional Knowledge in Semantic Memory: an fMRI Study. Cerebral Cortex, 18(4), 740–751. doi: 10.1093/cer-cor/bhm110
Caramazza, A., & Miozzo, M. (1997). The Relation Between Syntactic and Phonological Knowledge in Lexical Access: Evidence From the 'Tip-Of-The-Tongue' Phenomenon. Cognition, 64(3), 309–343. doi: 10.1016/s0010-0277(97)00031-0
Chang, E. F., Breshears J. D., Raygor K. P., Lau D., Molinaro A. M., & Berger M. S. (2017). Stereotactic Probability and Variability of Speech Arrest and Anomia Sites during Stimulation Mapping of the Language Dominant Hemisphere. Journal of Neurosurgery, 126(1), 114–121. doi: 10.3171/2015.10.JNS151087
Corina, D., Loudermilk, B., Detwiler, L., Martin, R., Brinkley, J., & Ojemann, G. (2010).
Analysis of Naming Errors During Cortical Stimulation Mapping: Implications for Models of Language Representation. Brain & Language, 115(2), 101–112. doi:
10.1016/j.bandl.2010.04.001
Crosson, B. (2000). Systems that Support Language Processes: Verbal Working Memory. I S. Nadeau, L. Gonzalez Rothi & B. Crosson (Red.). Aphasia and Language: Theory to Practice (s. 399–418). New York: The Guilford Press.
Davis, G. A. (2014). Investigating Language Impairments. I G. A. Davis (Red.). Aphasia and Related Cognitive-Communicative Disorders (s. 43–69). Boston: Pearson Education, Inc.
Duffau, H. (2005). Lessons from Brain Mapping in Surgery for Low-Grade Glioma: Insights into Associations Between Tumour and Brain Plasticity. Lancet Neurology, 4(8), 476–486. doi: 10.1016/S1474-4422(05)70140-X
46
Duffau H., Capelle L., Denvil D., Sichez N., Gatignol P., Lopes M., … Van Effenterre, R. (2003). Functional Recovery After Surgical Resection of Low Grade Gliomas in Eloquent Brain: Hypothesis of Brain Compensation. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 74(7), 901–907. doi: 10.1136/jnnp.74.7.901
Duffau, H., Guillaume, H., & Moritz-Gasser, S. (2013). Toward a Pluri-Component, Multimodal, and Dynamic Organization of the Ventral Semantic Stream in Humans: Lessons From
Stimulation Mapping in Awake Patients. Frontiers in Systems Neuroscience, 7(44), 1–4. doi: 10.3389/fnsys.2013.00044
Duffau, H., Moritz-Gasser, S., & Mandonnet, E. (2014). A Re-Examination of Neural Basis of Language Processing: Proposal of a Dynamic Hodotopical Model From Data Provided by Brain Stimulation Mapping During Picture Naming. Brain & Language, 131, 1–10. doi: 10.1016/j.bandl.2013.05.011
Elbro, C. (1990). Differences in Dyslexia. A study of Reading Strategies and Deficits in a Linguistic Perspective. Køpenhavn: Munksgaard.
Forsgren, L., & Tomson, T. (2012). Epilepsi. I L. Olsson & A. Josephson (Red.). Hjärnan (2. uppl., s. 345–360). Solna: Karolinska Institutet University Press.
Fridriksson, J., den Ouden, D-B., Hillis, A. E., Hickok, G., Rorden, C., Basilakos, A., … Bonilha, L. (2018). Anatomy of Aphasia Revisited. Brain, 141(3), 848–862. doi: 10.1093/brain/awx363
Hall, J., O’Carroll, R., & Frith, C. (2010). Neuropsychology. I E. Johnstone (Red.). Companion to Psychiatric Studies (8. uppl., s. 121–140). New York: Churchill Livingstone.
Han, Z., Ma, Y., Gong, G., He, Y., Caramazza, A., & Bi, Y. (2013). White Matter Structural Connectivity Underlying Semantic Processing: Evidence from Brain Damaged Patients. Brain, 136(10), 2952–2965. doi: 10.1093/brain/awt205
47
Hannula, H., & Ilmoniemi, R. (2017). Basic Principles of Navigated TMS. I S. M. Krieg (Red.). Navigated Transcranial Magnetic Stimulation in Neurosurgery (s. 3–30). München: Springer International Publishing.
Hauck, T., Tanigawa, N., Probst, M., Wohlschlaeger, A., Ille, S., Sollmann, N., ... Krieg, S. (2015). Task Type Affects Location of Language-Positive Cortical Regions by Repetitive Navigated Transcranial Magnetic Stimulation Mapping. PLoS One, 10(4). doi:
10.1371/journal.pone.0125298
Herbet, G., Moritz-Gasser, S., Boiseau, M., Duvaux, S., Cochereau, J., & Duffau, H. (2016). Converging Evidence for a Cortico-Subcortical Network Mediating Lexical Retrieval. Brain, 139(11), 3007–3021. doi: 10.1093/brain/aww220
Hernandez-Pavon, J. C., Mäkelä, N., Lehtinen, H., Lioumis, P., & Mäkelä, J. P. (2014). Effect of Navigated TMS on Object and Action Naming. Frontiers in Human Neuroscience, 8(660), 1-9. doi: 10.3389/fnhum.2014.00660
Hickok, G., & Poeppel, D. (2004). Dorsal and Ventral Streams: A Framework for Understanding Aspects of the Functional Anatomy of Language. Cognition, 92(1–2), 67–99. doi:
10.1016/j.cognition.2003.10.011
Hope, T., Seghier, M., Prejawa, S., Leff, A., & Price, C. (2016). Distinguishing the Effect of Lesion Load from Tract Disconnection in the Arcuate and Uncinate Fasciculi. NeuroImage, 125, 1169–1173. doi: 10.1016/j.neuroimage.2015.09.02
Ingvar, M. (2012). Hjärnbarkens funktion. I L. Olsson & A. Josephson (Red.). Hjärnan (2. uppl., s. 35–49). Solna: Karolinska Institutet University Press.
Johansson, M., Rorsman, I., & Viggedal, G. (2014). Epilepsi. I H. Nyman & A. Bartfai (Red.). Klinisk neuropsykologi (2. uppl., s. 245–257). Lund: Studentlitteratur.
48
Josephson, A. (2012). Centrala nervsystemet. I L. Olsson & A. Josephson (Red.). Hjärnan (2. uppl., s. 15–29). Solna: Karolinska Institutet University Press.
Kempler, D., Teng, E., Dick, M., Taussig, I., & Davis, D. (1998). The Effects of Age, Education, and Ethnicity on Verbal Fluency. Journal of the International Neuropsychological Society, 4(6), 531–538. doi: 10.1017/s1355617798466013
Kosmidis, M., Vlahou, C., Panagiotaki, P., & Kiosseoglou, G. (2004). The Verbal Fluency Task in the Greek Population: Normative Data, and Clustering and Switching Strategies. Journal of the International Neuropsychological Society, 10(2), 164–172. doi:
10.1017/S1355617704102014
Krieg, S. M., Sollmann, N., Hauck, T., Ille, S., Foerschler, A., Meyer, B., & Ringel, F. (2013). Functional Language Shift to the Right Hemisphere in Patients with Language-Eloquent Brain Tumours. PLoS One, 8(9), 1–9. doi: 10.1371/journal.pone.0075403
Laakso, K. (2007). Följebrev till TBSS. Göteborg: Göteborgs universitet, enheten för logopedi.
Langfitt, J. T. & Rausch R. (1996). Word-Finding Deficits Persist After Left Anterotemporal Lobectomy. Archives of neurology, 53(1), 72–76. doi:
10.1001/archneur.1996.00550010090021
Lefraucheur, J-P., & Picht, T. (2016). The Value of Preoperative Functional Cortical Mapping Using Navigated TMS. Clinical Neurophysiology, 46(2), 125–133. doi:
10.1016/j.neucli.2016.05.001
Lethlean, J., & Murdoch, B. (1997). Performance of Subjects with Multiple Sclerosis on Tests of High-Level Language. Aphasiology,11(1), 39–57. doi: 10.1080/02687039708248454
Levander, M. (2014). Hjärntumörer. I H. Nyman & A. Bartfai (Red.). Klinisk neuropsykologi (2. uppl., s. 259–264). Lund: Studentlitteratur.
49
Lewis, F., LaPointe, L., Murdoch, B., & Chenery, H. (1998). Language Impairment in Parkinson's Disease. Aphasiology 12(3), 193–206. doi:10.1080/02687039808249446
Lindblad, C., & Löfström, K. (2017). Påverkan på tal- och språkproduktion vid transkraniell magnetstimulering, TMS, hos personer med hjärntumör. (Magisteruppsats, Linköpings Universitet, Linköping). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1106823/ FULLTEXT01.pdf
Lindström, E. & Werner, C. (1995). A-ning: Neurolingvistisk Afasiundersökning, Manual. Stockholm: Ersta Högskola, Ersta utbildningsinstitut.
Lindström, E., & Werner, C. (2000). A-ning: Neurolingvistisk Afasiundersökning. Standardisering. Stockholm: Ersta Högskola, Ersta utbildningsinstitut.
Lioumis, P., Zhdanov, A., Mäkelä, N., Lehtinen, H., Wilenius, J., Neuvonen, T., … Mäkelä, J. P. (2011). A Novel Approach for Documenting Naming Errors Induced by Navigated
Transcranial Magnetic Stimulation. Journal of Neuroscience Methods, 204(2), 349–354. doi: 10.1016/j.jneumeth.2011.11.003
Loring D. W., Meador K. J. & Lee G. P. (1994). Effects of Temporal Lobectomy on Generative Fluency and Other Language Functions. Archives of Clinical Neuropsychology, 9(3), 229–238. doi: 10.1016/0887-6177(94)90028-0
Lubrano, V., Filleron, T., Démonet, J. F., & Roux, F. E. (2014). Anatomical Correlates for Category-Specific Naming of Objects and Actions: A Brain Stimulation Mapping Study. Human Brain Mapping, 35(2), 429–443. doi: 10.1002/hbm.22189
Martin, N. (2013). Disorders of Word Production. I I. Papathanasiou, P. Coppens, & C. Potagas (Red.). Aphasia and Related Neurogenic Communication Disorders (s. 131–156). Burlington: Jones & Bartlett Learning.
50
Mehta, S., Inoue, K., Rudrauf, D., Damasio, H., Tranel, D., & Grabowski, T. (2015). Segregation of Anterior Temporal Regions Critical for Retrieving Names of Unique and Non-Unique Entities Reflects Underlying Long-Range Connectivity. Cortex, 75, 1–19. doi:
10.1016/j.cortex.2015.10.020
Mäkelä, J. P., & Laakso, A. (2017). nTMS Language Mapping: Basic Principles and Clinical Use. I S. M. Krieg (Red.). Navigated Transcranial Magnetic Stimulation in Neurosurgery (s. 131-150). München: Springer International Publishing.
Mätzig, S., Druks, J., Masterson, J., & Vigliocco, G. (2009). Noun and Verb Differences in Picture Naming: Past Studies and New Evidence. Cortex, 45(6), 738–758. doi:
10.1016/j.cortex.2008.10.003
Nettelbladt, U., & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I U. Nettelbladt & E-K. Salameh (Red.). Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 1 (s. 13–33). Lund: Studentlitteratur.
Ohlerth, A-K. (2016). Language Mapping using Object and Action Naming under
NavigatedTranscranial Magnetic Stimulation. (Masteruppsats, University of Groningen, Groningen). Hämtad från https://www.researchgate.net/publication/310626878_Language_ Mapping_using_Object_and_Action_Naming_under_Navigated_Transcranial_Magnetic_Stim ulation
Papathanasiou, I., Coppens, P., Durand, E., & Ansaldo, A. I. (2017). Plasticity and Recovery in Aphasia. I I. Papathanasiou & P. Coppens (Red.). Aphasia and Related Neurogenic
Communication Disorders (2. uppl., s. 63–80). Burlington, MA: Jones & Bartlett Learning.
Picht, T., Krieg, S., Sollmann, N., Rösler, J., Niraula, B., Neuvonen, T., ... Ringel, F. (2013). A Comparison of Language Mapping by Preoperative Navigated Transcranial Magnetic Stimulation and Direct Cortical Stimulation During Awake Surgery. Neurosurgery, 72(5), 808–819. doi: 10.1227/NEU.0b013e3182889e01
51
Potagas, C., Kasselimis, D. S., & Evdokimidis, I. (2017). Elements of Neurology Essential for Understanding the Aphasias. I I. Papathanasiou & P. Coppens (Red.). Aphasia and Related Neurogenic Communication Disorders (2. uppl., s. 37–61). Burlington, MA: Jones & Bartlett Learning.
Rofes, A. (2015). Verbs and Nouns in Awake Neurosurgery: Needs and Answers.
(Doktorsavhandling, International Doctorate for Experimental Approaches to Language and Brain (IDEALAB), Macquarie University, Newcastle University, University of Groningen, University of Trento & University of Potsdam, serienummer 2014-0025). Hämtad från http://eprints-phd.biblio.unitn.it/1572/
Rolston, J. D., & Chang, E. F. (2017). Critical Language Areas Show Increased Functional Connectivity in Human Cortex. Cerebral Cortex, 28(1), 1–8. doi: 10.1093/cercor/bhx271
Rösler, J., Niraula, B., Strack, V., Zdunczyk, A., Schilt, S., Savolainen, P. ... Picht, T. (2014). Language Mapping in Healthy Volunteers and Brain Tumor Patients with a Novel Navigated TMS System: Evidence of Tumor-Induced Plasticity. Clinical Neurophysiology 125(2014), 526–536. doi: 10.1016/j.clinph.2013.06.015
Salford, L. (2012). Hjärntumörer. I L. Olsson & A. Josephson (Red.). Hjärnan (2. uppl., s. 361– 379). Solna: Karolinska Institutet University Press.
Sanai, N., Mirzadeh, Z., Berger, M. S. (2008). Functional Outcome After Language Mapping for Glioma Resection. The New England Journal of Medicine, 358(1), 18–27. doi:
10.1056/NEJMoa067819
Sarubbo, S., De Benedictis, A., Merler, S., Mandonnet, E., Balbi, S., Granieri, E., & Duffau, H. (2015). Towards a Functional Atlas of Human White Matter. Human Brain Mapping, 36(8), 3117–3136. doi: 10.1002/hbm.22832
52
Saykin, A. J., Stafiniak, P., Robinson, L. J., Flannery, K. A., Gur, R. C., O’Connor, M. J., & Sperling, M. R. (1995). Language Before and After Temporal Lobectomy: Specificity of Acute Changes and Relation to Early Risk Factors. Epilepsia, 36(11), 1071–1077. doi: 10.1111/j.1528-1157.1995.tb00464
Sobotta, J., Paulsen, F., & Waschke, J. (2018). Sobotta Atlas of Human Anatomy - Head, Neck and Neuroanatomy (16. uppl.). Munich: Elsevier.
Strauss, E., Sherman, E., & Spreen, O. (2006). A Compendium of Neuropsychological Tests: Administration, Norms, and Commentary (3. uppl.). Oxford: Oxford University Press.
Tallberg, I. M. (2005). The Boston Naming Test in Swedish: Normative data. Brain and Language, 94(1), 19–31. doi:10.1016/j.bandl.2004.11.00
Tallberg, I. M., Ivachova, E., Jones Tinghag, K., & Östberg, P. (2008). Swedish Norms for Word Fluency Tests: FAS, Animals and Verbs. Scandinavian Journal of Psychology, 49(5), 479– 485. doi: 10.1111/j.1467-9450.2008.00653.x
Tarapore, P., Findlay, A., Honma, S., Mizuiri, D., Houde, J., Berger, M., & Nagarajan, S. (2013). Language Mapping with Navigated Repetitive TMS: Proof of Technique and Validation. Neuroimage, 82, 260–272. doi: 10.1016/j.neuroimage.2013.05.018
Valyear, K. F., Cavina-Pratesi, C., Stiglick, A. J., & Culham, J. C. (2007). Does Tool-Related fMRI Activity within the Intraparietal Sulcus Reflect the Plan to Grasp? Neuroimage, 36(2), 94–108. doi: 10.1016/j.neuroimage.2007.03.031
Vigliocco, G., Vinson, D. P., Druks, J., Barber, H., & Cappa, S. F. (2011). Nouns and Verbs in the Brain: A Review of Behavioural, Electrophysiological, Neuropsychological and Imaging Studies. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 35(3), 407–426. doi:
Bilaga 1 – Språkligt viktiga områden i hjärnan.
53
Bilagor
Tabell 1. Översikt över språkligt viktiga områden i hjärnan och felsvar relaterade till dessa områden.
Område Ansvarsområde Felsvarstyp
Gyrus frontalis inferior
Innefattar Brocas område
• Språkligt viktigt område (Mäkelä & Laakso, 2017)
• Benämning (Lioumis et al., 2011; Hernandez-Pavon et al., 2014) • Substantiv- och verbbenämning (Hauck et al., 2015)
• Utföranderelaterade felsvar (Lioumis et al., 2011) • Icke-svar (Lioumis et al., 2011, Corina et al., 2010) • Parafasier (Lioumis et al., 2011)
Gyrus frontalis medius • Verbbenämning (Lubrano, Filleron, Démonet, & Roux, 2014;
Hauck et al., 2015)
Gyrus precentralis
Innefattar primärt motoriskt centrum
• Språkligt viktigt område (Rolston & Chang, 2017; Chang et al., 2017) • Benämning (Fridriksson et al., 2018)
• Substantivbenämning (Hauck et al., 2015)
• Verbbenämning (Valyear, Cavina-Pratesi, Stiglick, & Culham, 2007; Canessa et al., 2008)
Gyrus postcentralis • Språkligt viktigt område (Rolston & Chang, 2017; Chang et al.,
2017)
• Substantivbenämning (Hauck et al., 2015)
• Semantiska parafasier (Corina et al., 2010)
Gyrus supramarginalis • Språkligt viktigt område (Rolstong & Chang, 2017; Chang et al.,
2017; Mäkelä & Laakso, 2017) • Benämning (Lioumis et al., 2011) • Artikulation (Corina et al., 2010)
• Utföranderelaterade felsvar (Lioumis et al., 2011; Corina et al., 2010)
• Semantiska parafasier (Lioumis et al., 2011; Corina et al., 2010)
Bilaga 1 – Språkligt viktiga områden i hjärnan.
54
Gyrus temporalis inferior • Språkligt viktigt område (Rolston & Chang, 2017; Chang et al., 2017)
• Ordmobilisering (Herbet et al., 2016)
• Benämning (Duffau, Guillaume, & Moritz-Gasser, 2013; Han et al., 2013; Duffau, Moritz-Gasser, & Mandonnet, 2014; Mehta et al., 2015;
Sarubbo et al., 2015; Hope, Seghier, Prejawa, Leff, & Price, 2016) • Substantivbenämning (Vigliocco, Vinson, Druks, Barber, & Cappa, 2011)
Gyrus temporalis medius • Språkligt viktigt område (Rolston & Chang, 2017; Chang et al., 2017)
• Ordmobilisering (Baldo et al., 2013) • Substantivbenämning (Hauck et al., 2015)
Gyrus temporalis superior
Innefattar Wernickes område
• Språkligt viktigt område (Rolston & Chang, 2017; Chang et al., 2017; Mäkelä & Laakso, 2017)
• Benämning (Lioumis et al., 2011; Hernandez-Pavon et al., 2014; Fridriksson et al., 2018)
• Verbbenämning (Hauck et al., 2015)
• Utföranderelaterade felsvar (Lioumis et al., 2011) • Parafasier (Lioumis et al., 2011)
Fasciculus occipitofrontalis inferior • Benämning (Duffau et al., 2013; Han et al., 2013; Duffau et al.,
2014; Mehta et al., 2015; Sarubbo et al., 2015; Hope et al., 2016)
Fasciculus Arcuatus
Sammankopplar Brocas och Wernickes område
• Benämning (Duffau et al., 2013; Han et al., 2013; Duffau et al., 2014; Mehta et al., 2015; Sarubbo et al., 2015; Hope et al., 2016)
Persylvian area
Innefattar Brocas och Wernickes område
• Benämning (Hernandez-Pavon et al., 2014; Baldo et al., 2013) • Substantivbenämning (Corina et al., 2010)
Fasciculus longitudinalis superior cerebri
Sammankopplar alla lober
• Benämning (Duffau et al., 2013; Han et al., 2013; Duffau et al., 2014; Mehta et al., 2015; Sarubbo et al., 2015; Hope et al., 2016)
Bilaga 2 – Information och samtyckesblankett för deltagare med hjärntumör.
55
Information om studien ”Regionövergripande förbättrad kartläggning av språkfunktion genom logopedbedömning av rnTMS inför och efter kirurgisk
behandling av hjärntumör” till forskningspersoner
Projektet ”Regionövergripande förbättrad kartläggning av språkfunktion genom logopedbedömning av rnTMS inför och efter kirurgisk behandling av hjärntumör” är ett forskningsprojekt som bedrivs i samarbete mellan Universitetssjukhuset i region Östergötland och Linköpings universitet. Syftet med projektet är att förbättra kartläggningen av språklig förmåga inför och efter kirurgisk behandling av hjärntumör. Det är vanligt att hjärntumörer sitter i eller gränsar till områden av hjärnan som är viktiga för språklig funktion. Detta ökar risken för språkliga svårigheter efter operation. Det är därför viktigt att kartlägga språkliga funktioner för att kunna avlägsna tumören och samtidigt bevara maximal funktion efter ingreppet.
I studien används s.k. repetitiv navigerad transkraniell magnetstimulering, rnTMS. Denna teknik gör att man med hög precision, utan operation, kortvarigt och övergående kan störa funktionen i ett litet område av hjärnbarken. Här kan