Vilken roll har den haft för deras egen uppfattning om sin profession?

39

Alla lärarna ser till skillnad från rektorerna att de förändrats i synen på sin profession. De anser att uppdraget har förtydligats och att ansvaret blivit tyngre. En lärare uttryckte att det tidigare inte fanns någon medvetenhet hos denne om vilka verktyg som behövdes för att kunna utföra sitt uppdrag. Läraren sökte inte heller aktivt efter dem utan var nöjd med sina förutsättningar. Insikten i vad som nu krävs har gjort att perspektivet har förändrats. Detta har resulterat i att läraren anser sig vara en bättre lärare men mycket mer stressad då arbetet nu kräver mer.

Detta tycker vi styrker vår uppfattning om att lärarna genom implementeringen nu har fått möjlighet att professionalisera sig och erövra det kunskapsmonopol som utgör det professionella kontrakt som Carlgren och Marton (2003) beskriver. Detta kontrakt upprättas mellan läraren och staten och vilar på ett förtroende om att lärarna har tillräcklig kompetens för att uppnå måluppfyllelsen. Lärarna talade också om det föränderliga samhället och att det är viktigt att komma ihåg att de arbetar i en profession som måste följa samhällsutvecklingen. En av lärarna går ett steg längre i sitt resonemang och menar att lärarutbildningen inte gav tillräckliga kunskaper för att möta verkligheten och känslan av att vara ute på hal is har gnagt. Vi ser att Lgr11 nu ger lärarna en mer explicit kunskap om vad de ska tillhandahålla eleverna och att de i allt större omfattning har fått en insikt i vad deras professionella objekt är.

Rektorerna däremot ser inte någon större förändring i sin profession. Detta ställer vi oss frågande till då de dels hållit med om kritiken kring deras bristande pedagogiska ledarskap samtidigt som de menar att den nya skollagen förtydligar deras roll som garanter för utbildningen. En av rektorerna uttrycker att även om rektorn nu ska ha befogenhet att styra över den inre organisationen så handlar detta så mycket om ekonomi att man ställer sig frågande till om denna befogenhet kommer att få någon reell verkan.

Slutligen tas det både i betänkandet och i rapporten Rektorns ledarskap (2010) upp att det behövs stöd för rektorerna i deras yrkesutövande som pedagogiska ledare. Detta anser ingen av våra rektorer sig behöva utan menar att tidsfaktorn är avgörande för hur väl de lyckas i sin yrkesprofession.

Endast en av rektorerna uttrycker sig ha förändrat arbetssättet gällande det pedagogiska ledarskapet, där rektorn nu vill ha in lärarnas planering tillsammans med en muntlig beskrivning på hur de didaktiskt agerat. Men detta anser vi mer handlar om kontroll av andra ordningen (Scherp, 2011) och inte som ett underlag till den feedback som Carlgen och Marton

40

(2003) framhäver är ett viktigt inslag i det pedagogiska ledarskapet. Detta utifrån att samma rektor hävdat att det finns ett starkare krav på att man som rektor går in och ser till att få saker genomförda och styr upp lärarnas arbete.

5.2 Slutsats

Syftet med vår uppsats är att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos några rektorer och lärare. Vi anser oss besvarat våra forskningsfrågor och drar slutsatsen att den förankrats olika i de båda professionerna. Vi ser att rektorerna framför allt sett implementeringen som en process där lärarnas kompetens ska höjas än att den ska gagna deras egen profession. Vi ser även att lärarna i större utsträckning uttryckt ett behov av att sätta sig in i de nya styrdokumenten och skaffa sig en tydligare bild av vad deras uppdrag går ut på. Detta behov upplever vi till stor del handla om att erövra sitt professionella objekt. Lärarna torde mot bakgrund av sin utbildningsbakgrund och erfarenhet ha en stor didaktisk kunskap men har haft svårt att förlita sig på vad de behöver undervisa om, för att eleverna ska nå målen.

Det kollegiala samarbetet är det som framför allt har lyfts fram av både lärare och rektorer som det mest positiva i implementeringen. Det har avsatts tid till pedagogiska diskussioner, vilket vi anser är en viktig central faktor för att utvecklingsarbetet inte ska avstanna även i framtiden. Ingen av våra informanter har resonerat om hur det blir när implementeringsprocessen är över, men vi undrar om det kommer finnas samma ”öronmärkta” tid för samarbete och pedagogiska samtal. För som vi ser det, kommer det att krävas ett kollegialt samarbete på en mycket högre nivå än tidigare, och vems är ansvaret när rektorer och lärare inte längre har rätt förutsättningar för att göra en bättre planering eller en bättre uppföljning?

Vi drar slutsatsen att det inte är de nya styrdokumenten i sig som gett lärarna i vår undersökning en ökad trygghet i sin profession utan att de under denna första fas i implementeringen fått förutsättningar att jobba med dem, tolka dem tillsammans med andra och omsätta det praktiskt i sina planeringar och få feedback. Detta vill vi också knyta till Åkerströms examensarbete och hennes slutsats att läraren ses som den centrala faktorn i strävan efter en likvärdig utbildning och att vi i enlighet med henne tolkat detta till att vara regeringens syfte med både Lgr11 och implementeringsprocessen. Frågan är om den

41

likvärdiga utbildningen per automatik genererar en högre måluppfyllelse? Och hur väl passar mottot ”en skola för alla” in på den likvärdiga utbildningen?

Utifrån detta ansåg vi att våra frågeställningar hade en stor yrkesrelevans för oss alla som ska börja vår profession så långt in i denna reform. Vi har under arbetets gång fått en inblick i hur viktig processen varit för lärarna och därför fått en insikt i hur långt efter alla som är nyexaminerade lärare kommer vara. Vi ställer oss frågande till varför staten i sin stora satsning glömt bort att processen i allra högsta grad även måste gälla alla oss studenter på lärarutbildningen. Vi upplever att det finns en uttalad förväntan samt ett krav på oss ute på skolorna som nyexaminerade att redan ha kunskap om de nya styrdokumenten. Så är inte fallet då vi menar att denna process gått oss förbi och vi saknar denna förankring i vår utbildning.

Vi tycker det hade varit intressant om det i ett senare skede forskas om vilken betydelse implementeringen av Lgr11 haft i den statliga strävan efter en högre måluppfyllelse. Gjems (2007) tar bland annat upp nedskärningar, effektivitetskrav, ny teknik och verksamhetsplaner som faktorer med en inverkan på professionen. Det går i dagsläget inte att säga hur pass mycket framtida samhällsförändringar kommer påverka arbetet med skolans måluppfyllelse. I slutändan tenderar politiker, som vi ser det, att följa upp det som är politiskt viktigt d.v.s. de mätbara resultaten. Om detta tillslut blir det som är viktigast så kommer uppdraget till slut förändras och återigen bli mer implicit. Risken finns då, att fler lärare än vår kommer känna att de bär på ett dubbelt misslyckande och uppleva att de slits mellan sitt uppdrag och det lokala och det statliga kravet på en hög måluppfyllelse.

Slutligen kan vi bara konstatera att skolfrågor ständigt är aktuella. Det kommer alltid ge upphov till debatt och då samhället förändras snabbare än skolväsendet är det viktigt att arbetet kring att skapa en likvärdig skola inte stannar upp. För vinsten med att skapa en likvärdig skola handlar för oss inte om att nå en högre måluppfyllelse. Det handlar om att ge alla samma förutsättningar till ett livslångt lärande.

42

Referenser

Carlgren, Inger & Marton, Ference (2003). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundet Ekholm. Mats (2011) Skolors utveckling ett kunskapsfält i vardande.( kap.2.s.9-22) I Med

ansiktet vänt mot Europa. Perspektiv på skolutveckling. Thornberg R. & Thelin K. (red.)

Kalmar: Lenanders Grafiska.

Gjems, L. (1997) Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Scherp, H-Å. (2011). Ledning, styrning och elevers kunskapsbildning. (Kap 7.s.110-127).I Med ansiktet vänt mot Europa. Perspektiv på skolutveckling. Thornberg R. & Thelin K (red.)Kalmar: Lenanders Grafiska.

Skolinspektionen (2010)Rektorns ledarskap Tillgängligt på Internet:

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/rektor/kvalgrrektorslutrappor t.pdf) (21.10.2011)

Skolverket, (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

Skolverket, (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11 Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006 (21.10.2011)

Thelin. Katarina.(2011) Skolutveckling utifrån ett lärande organisationsperspektiv. (Kap 5. s.67-92) I Med ansiktet vänt mot Europa. Perspektiv på skolutveckling. Thornberg R. & Thelin K. (red.) Kalmar: Lenanders Grafiska

43

Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Tryck: Elanders Gotab

Åkerström, Tuva (2011) Läraren och likvärdigheten - en jämförande analys av

läroplansbetänkanden Tillgängligt på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/12021

44

Bilaga 1