Rollbyte

Det sista temat som kategoriserats är rollbyte. R5 ansåg att ”Elever kan få en annan roll eftersom man kanske kombinerar exempelvis matematik med idrott, att dom ska springa och göra något och då för dom kanske glänsa på någon av de punkterna istället.” R2 yttrade tankar kring att nivåskillnader i elevgruppen skulle kunna suddas ut i ganska stor utsträckning när det inte blir samma fokus på att läsa, skriva och bearbeta. ”Jag tror att de som är i behov av mycket stöd liksom skulle kunna få en annan position i gruppen.” Hen tog upp exempel där det finns elever som alltid hen behöver gå till efter genomgång för att tydliggöra eller att de kan få slippa känslan av att läraren alltid kommer fram till dem först. R2 antog att det kan vara skönt för dessa elever att ibland få slippa den känslan.

5.4 Övriga resultat

Det framkom fler kategorier än de som redovisats under respektive forskningsfråga. Dessa har inte tagits med av anledningen att det var färre än hälften av respondenterna som lyfte dessa kategorier. Faktorer som inte tagits upp i resultatet är bland annat ekonomi, utbildning inom utomhusundervisning och bestämmelser från skolledningen gällande användandet av utomhusundervisning samt kollegors intresse. Ovan nämnda faktorer

29

nämndes när respondenterna fick svara på frågan; Vilka faktorer (om det finns någon/några) skulle få dig att ändra din inställning till utomhusundervisning? Andra faktorer som lyftes var bekvämlighet och anpassningar. R2 berättar att det av bekvämlighetsskäl inte blir så mycket utomhusundervisning. Hen ansåg att det var mer bekvämt att undervisa i klassrummet där det mesta är bekant. Vid frågan om hur styrdokumenten påverkar lärarnas val av att använda eller inte använda utomhusundervisning, svarade samtliga respondenter att de inte utgjorde någon påverkan i deras val. Att undervisning som sker utomhus ska ha samma kvalitet som den undervisning som sker inomhus var däremot något som R2 och R4 lyfte. R2 sa att det måste finnas ett syfte med undervisningen. Det får inte bara vara att man är ute för sakens skull. R4 tyckte att det är viktigt att se lärandet. ”Var finns lärandet? Är det lättare att lära sig det ute eller är det lättare att lära sig det inne?” Samtliga respondenter förutom R4 och R6, uppger att det finns pedagoger på deras skolor som undervisar genom utomhusundervisning men i olika stor omfattning.

30

6 Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som påverkar NO-lärares val av att använda eller att inte använda utomhusundervisning samt lärares uppfattning av utomhusundervisningens påverkan på elevers inlärning. Metoden som valdes för att angripa dessa frågor var semistrukturerade intervjuer. Detta för att det gav möjlighet till fördjupande samtal som kunde ge bra råmaterial till analys. Alternativet till semistrukturerade intervjuer hade varit att genomföra undersökningen genom enkäter. Detta hade kunnat ge fler respondenter men fokus på analysen hade mer legat på lärares generella inställning snarare än att få en djupare inblick i lärares tankar och funderingar kring undervisningsmetoden. Utgångspunkten till studien var från början att den skulle göras med lärare i Jönköpings Kommun som undervisar i No-ämnena i årskurs 4-6, men då det var för få respondenter som anmälde sig att delta, fick området utvidgas till södra Sverige. Denna utvidgning gjorde att jag fick sex lärare som anmälde sig att delta, vilket var tillräckligt för att kunna genomföra studien. Respondenterna bestod av hälften kvinnor och hälften män i blandade åldrar. Skolorna de arbetar på varierar i storlek och geografiskt läge. Hade det geografiska området begränsats till en viss kommun eller ökats till ett större geografiskt område finns möjlighet att resultaten kunnat bli annorlunda. När studien gjordes var vi mitt under en pågående pandemi vilket gjorde att intervjuerna fick genomföras via en digital mötesplattform. Detta var både till för- och nackdel för utförandet. Det förenklade processen att genomföra intervjuer med respondenter från olika delar av södra Sverige vilket gav möjlighet till en undersökning med större geografisk spridning. Om intervjuerna skulle genomförts genom personlig kontakt hade utvidgningen av området troligtvis inte gjorts, då processen att genomföra intervjuerna personligen i ett så stort område hade varit svårare. Att kunna använda en digital plattform var som jag skrev en faktor som förenklade, var tidsbesparande och öppnade upp för ett bredare upptagningsområde, men jag anser att det hade möjliggjort för ytterligare ett annat djup i diskussionen om intervjuerna hade kunnat genomföras i ett personligt möte. En annan aspekt är att lärare under pandemin, vilken har pågått i ca 14 månader, uppmanats att vistas mer utomhus med eleverna. Genom att avgränsa studien till lärare i årskurs 4-6 kunde fokus läggas på vad som påverkar valet att använda eller att inte använda utomhusundervisning just i denna åldersgrupp. Detta var något jag intresserat mig för då

31

jag själv upplevt att utomhusundervisning används en hel del i årskurs F-3 för att sedan avta från årskurs 4 och uppåt. Detta är något som även Fägerstam (2012) tar upp i sin avhandling.

Transkriberingen gjordes noggrant och ordagrant med undantag för ord som ansågs vara irrelevanta för förståelsen av respondenternas svar. Exempel på ord som inte tagits med är: hmm, liksom, och ahh. Stor vikt lades vid noggrannhet då transkriberingarna låg till grund för den kommande analysen. Detta var något som jag ansåg vara värdefullt och som underlättade arbetet när intervjuerna skulle kodas och kategoriseras eftersom jag då hade kunskaper i vad respondenterna svarat och vilka faktorer de lyft. Att använda grundad teori som metod för analys gav en tydlig struktur för hur transkriberingarna skulle behandlas och analyseras. När intervjuerna genomfördes var det grundläggande att jag inte påverkade respondenterna med mina personliga tankar och åsikter då detta hade kunnat påverka resultatet. Vid analys lästes var text flera gånger för att minimera risken för egna tolkningar påverkade av mina egna erfarenheter. Trots vidtagna åtgärder finns möjlighet för felaktigheter i resultatet då respondenterna först tolkat de frågor de fått svara på samt att jag vid analys har tolkat respondenternas svar. Vad gäller trovärdigheten i studien anser jag den vara god.

6.2 Resultatdiskussion

Resultatet kommer i detta avsnitt att diskuteras med utgång från syftet och de tre forskningsfrågorna. Resultatet kommer att kopplas till de teorier som redovisats för i bakgrunden samt till styrdokumenten och etiska aspekter.

Peter Higgins (1997) skriver om hur individen lär lättare i rätt arena. Det är genom sinnliga upplevelser vi utvecklas. Om vi bränner oss på en platta som barn lär vi oss att det gör ont. Vi utvecklar kunskap om att inte lägga handen på plattan igen. Det är genom erfarenhet vi utvecklar mycket av våra kunskaper. Precis som Higgins, beskriver även respondenterna att elever lär genom att få göra och uppleva saker i dess naturliga miljö. Det är genom att testa och försöka som vi får förståelse får olika fenomen. Detta är något som flera filosofer och teoretiker förespråkat. Vygotskij genom sin syn på sociokulturell teori samt Kolb genom sin syn genom ELT och som utgår från den syn Dewey hade på lärande. Resultaten

32

i undersökningen visar på att merparten av respondenterna är positiva till utomhusundervisning men att användandet av undervisningsmetoden varierar beroende av olika faktorer. Detta finner jag intressant då min personliga erfarenhet visat på det motsatta, att lärare som undervisar i årskurs 4-6 generellt inte använder sig av att undervisa utomhus. De lärare som använder sig av utomhusundervisning berättar att faktorer som påverkar dem är att elever lär sig bättre i rätt arena. Att lära sig om svampar är lättare när det sker i skogen och man kan se, lukta och känna på en svamp. Att lära sig om G-kraft eller om friktion är lättare om man får vara ute och testa och känna hur G-kraft och friktion känns. Detta är något som tidigare nämnda filosofer inom de teorier jag presenterat förespråkar. Tidigare forskning som jag lyft i denna studie bekräftar med de resultat som framkommit vid analys i denna studie (Fägerstam, 2012; Szczepanski & Dahlgren, 2011; Tas & Gülen, 2019; Kubat, 2011). Flertalet lärare berättar att de är positiva till att använda utomhusundervisning men att elevgruppen påverkar i stor grad, något som de tog upp i sina intervjuer. En elevgrupp som är trygg är lättare att gå ut med än en elevgrupp där det krävs tydliga ramar och fyrkantighet. En respondent säger att det inte blir så mycket utomhusundervisning i hens nuvarande grupp då hen aldrig vet vad som kommer att ske. Hen ger exempel på elever som möjligtvis kommer att avvika, elever som kommer att börja slåss eller kasta saker på varandra. Hen anser då att fokus läggs på fel sak och väljer därav att undervisa inomhus i klassrummet. Att elevgruppen påverkar på detta sätt och utgör ett hinder för att genomföra utomhusundervisning är beklagligt då jag tror att dessa elever skulle gynnas av att få vara utomhus om de bara får rätt förutsättningar. Ibland tar det tid att implementera en ny metod, men ofta tenderar det att utvecklas i en positiv riktning om man som lärare orkar och vågar försöka menar en respondent som trots motsättningar fortsatt med utomhusundervisning och sett en positiv förändring växa fram. Att elever inte har rätt kläder samt vädret var två faktorer som togs upp av ett par respondenter. Dessa två faktorer anser jag mer vara undanflykter än rimliga faktorer för att inte genomföra utomhusundervisning. Jag anser att eleverna med rätt förutsättningar från läraren, kommer att vänja sig vid de rutiner som finns för utomhusundervisningen om den genomförs regelbundet. Tidsaspekten som faktor kan vara rimlig om det beror på att undervisningen måste flyttas till platser som ligger med sådana avstånd från skolan, att lektionstiden inte räcker till. Dock lyftes hos flertalet av lärarna att de tyckte att det var mer omständligt att planera en utomhuslektion och att det tar mer tid att genomföra dem, vilket leder till att lektionerna oftast genomförs i klassrummet av bekvämlighetsskäl. Några av de lärare som

33

inte använde sig av utomhusundervisning lyfte att detta berodde på att det var andra kollegor som hade ansvaret för den typen av undervisning, men att de själva i stor utsträckning är positiva till undervisningsmetoden.

I Sverige ska vi ha en likvärdig skola (Skolverket, 2019) men i praktiken skiljer det sig åt beroende på vilken geografisk placering skolan har. Detta gäller inte bara vid utomhusundervisning utan rent generellt. Min fundering är hur det i framtiden skulle gå att öka användandet av utomhusundervisningen i skolorna. Respondenterna svarade att de inte ansåg att styrdokumenten påverkade deras val. Detta då styrdokumenten inte direkt tar upp att viss undervisning ska ske utomhus. Det står i läroplanen för grundskolan (2018) att elever i de olika No-ämnena ska komma i kontakt med fältstudier och exkursioner. I övrigt lämnar styrdokumenten frågan om utomhusundervisning väldigt öppen för tolkning. Att respondenterna ser utomhusundervisning som något som ger elever möjlighet att ytterligare utveckla sina kunskaper är något som blev tydligt när intervjuerna kodades och analyserades. Både tidigare forskning och lärarna i denna studie är överens om utomhusundervisningens positiva effekter och min upplevelse genom tidigare arbete på skolor samt VFU är att lärare vet om dessa positiva effekter. Ingen av respondenterna gjorde någon direkt koppling till tidigare forskning eller till ovan nämnda teorier eller filosofer, men de belyste att utomhusundervisning är viktigt för elevers inlärning och kognitiva utveckling samt att utomhusundervisning ger möjlighet till andra inlärningsvägar. Varför belyser studiens respondenter flertalet hinder och hur kan dessa hinder överkommas?

6.3 Fortsatt forskning

Med utgångspunkt från tidigare studier samt från denna studie vore det intressant att forska mer kring utomhusundervisningens vara eller inte vara i svenska skolor. Alla respondenter ansåg att utomhusundervisning har gynnsamma effekter av olika slag även om de inte använder metoden själva. Jag tror att om mer longitudinell forskning om utomhusundervisning som är knuten till det svenska skolväsendet bedrivs, kommer Skolverket att få mer underlag till att så småningom implementera utomhusundervisningen i styrdokumenten samt att det kanske skulle komma att påverka hur lärare och rektorer ser på undervisningsformen. Idag upplever jag en blandning av de som är positiva men även de som är något skeptiska då det inte finns en tydlighet i styrdokumenten som talar om att

34

utomhusundervisning ska användas. Det behövs fler studier som kan ligga till grund för en förändring av användandet i svenska skolor. Detta är något forskare anser saknas tillräckligt av i dagsläget. Enbart ett fåtal studier inom området är utförda i Sverige. De flesta studier som gjorts är från andra länder vilket gör att resultaten inte alltid går att sätt i relation till det svenska skolväsendet (Faskunger, et al. 2018; Fägerstam, 2012)

35

7 Referenslista

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Liber.

Dahlgren, L.O. & Szczepanski, A. (2004). Rum för lärande – några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. I I. Lundegård, P-O. Wickman & A. Wohlin (Red) Utomhusdidaktik (s. 9-23). Studentlitteratur AB.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Studentlitteratur.

Eaton, D. (1998). Cognitive and affective learning in outdoor education. Doktorsavhandling. Department of Curriculum, Teaching and Learning. Toronto:

University of Toronto. Hämtad från

https://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk1/tape10/PQDD_0005/NQ41587.pdf Faskunger, J., Szczepanski, A., & Åkerblom, P. (2018). Klassrum med himlen som tak. En kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan.

Fastén, O. (2019). Den goda barndomen. I Fastén, O. (Red) Utomhuspedagogik (s.157- 171). Studentlitteratur AB.

Fägerstam, E. (2012). Space and Place. Perspectives on outdoor teaching and learning (Doktorsavhandling, Linköpings Universitet, Linköping, Sverige). Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:551531/FULLTEXT01.pdf

Guba, E.G. & Y.S. Lincoln (1994), Competing paradigms in qualitative research. I N.K. Denzin & Y.S. Lincoln (red), Handbook of qualitative research. Thousand Oaks, CA: Sage Guvå, G. & Hylander, I. (2003). Grundad teori: ett teorigenererande forskningsperspektiv. (1. uppl.) Liber.

Higgins, P. (1997). Why educate out of doors? I P. Higgins, C. Loynes & N. Crowther (Eds.), A guide for outdoor educators in Scotland. Perth: Scottish Natural Heritage.

36

Higgins, P. & Loynes, C. (1997). On the nature of outdoor education. I P. Higgins, C. Loynes & N. Crowther (Eds.), A guide for outdoor educators in Scotland. Perth: Scottish Natural Heritage.

Key, E. (1900). Barnets århundrade: studie. 2. Bonnier.

Kolb, D.A. (1984). Experiential learning: experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall.

Kubat, U. (2017). Determination of science teachers´ opinions about outdoor education. European Journal of Education Studies, 3(12), 344–354. doi: 10.5281/zenodo.1125651

Lincoln, Y.S. & E, Guba (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, CA: Sage

Linköpings Universitet. (2017). Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik. Hämtad 2021- 04-12 från https://old.liu.se/ikk/ncu?l=sv

Naturvårdsverket, (u.å). Allemansrätten – en vägledning. Hämtad 2021-05-19 från https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-1304-

2.pdf?pid=22442

Ord, J. & Leather, M. (2018). Experiential Education. The importance of John Dewey. I Jeffs, T. & Ord, J. (red.) (2018). Rethinking outdoor, experiential and informal education: beyond the confines. Abingdon, Oxon: Routledge.

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i biologi. Hämtad 2021-04-13 från https://www.skolverket.se/getFile?file=3795

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i fysik. Hämtad 2021-04-13 från https://www.skolverket.se/getFile?file=3789

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i kemi. Hämtad 2021-04-13 från https://www.skolverket.se/getFile?file=3810

37

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. Hämtad 2021-04-13 från

https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c3965/1567674229968/pd f4206.pdf

Sverige (2020). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Elfte upplagan). Norstedts juridik.

Szczepanski, A. (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I L. Dahlgren, S. Sjölander, J. P. Strid & A. Szczepanski (Red.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla: Närmiljö blir lärmiljö (s. 11–28). Studentlitteratur.

Szczepanski, A., & Dahlgren, L-O. (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktiskt Tidskrift, 20(1), 21-48.

Szczepanski, A (2019). Utomhuspedagogik – Ett utbildnings- och forskningsområde under framväxt. I Fastén, O. (red.) (2019). Utomhuspedagogik: lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummet. (s.41-62). (Upplaga 1). Studentlitteratur.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Studentlitteratur.

Säljö, R. (2019). Lärmiljöer för att återskapa och utveclka det kulturella mötet. I Fastén, O. (red.) (2019). Utomhuspedagogik: lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummet. (Upplaga 1). Studentlitteratur.

Tas, E., & Gülen, S. (2019). Analysis of the influence of outdoor education activities on seventh grade students. Participatory Educational Research, 6(2), 122-143. doi: 10.17275/per.19.17.6.2

Ting, K. L., & Siew, N. M. (2014). Effects on Outdoor School Ground Lessons on Students´ Science Process Skills and Scientific Curiosity. Journal of Education and Learning, 3(4), 96-107. doi: 10.5539/jel.v3n4p96

38

Tomkins, L. & Ulus, E. (2015). ‘Oh, was that “experiential learning”?!’ Spaces, synergies and surprises with Kolb’s learning cycle. Management Learning 2016, Vol. 47(2) 158– 178. DOI: 10.1177/1350507615587451

Utomhuspedagogik. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-04-12 från https://www- ne-se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utomhuspedagogik Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2021-05-24 från https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2021-05-18 från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

Vingren, J. & Widén, J. (2019). Bidrar utomhusundervisning till bättre förståelse av No- ämnena? Självständigt arbete, Jönköping University. Databas. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1428988/FULLTEXT01.pdf

8 Bilagor

8.1 Bilaga 1

Hej

Mitt namn är Johanna Widén och jag går min sista termin på Grundlärarutbildningen 4-6 på Jönköping University. Vi skriver nu vårt examensarbete och jag kommer att skriva om utomhusundervisning i NO/Teknik-ämnen i årskurserna 4-6. Jag vill därför komma i kontakt med just NO-lärare i årskurs 4-6 för att intervjua dem om hur de arbetar med utomhusundervisning eller varför de väljer att inte göra det. Skulle vara tacksam om jag skulle kunna få komma i kontakt med någon NO-lärare på just din skola för eventuell intervju. Som jag skrev ovan, vill jag komma i kontakt med både lärare som använder sig av utomhusundervisning samt de som inte använder utomhusundervisning. Respondenter kan när som helst under arbetet avbryta sin medverkan om så önskas.

Om du har någon lärare som är intresserad av att hjälpa till får ni gärna kontakta mig på

j_____ @______.se så bokar vi in en tid för intervju eller om ni vill ha mer info.

Återkom gärna så snart som möjligt då intervjuerna kommer att göras inom kort.

40

8.2 Bilaga 2

• Arbetar du på en skola som ligger centralt/city eller en skola på landsbygd? • Vad är din tolkning av begreppet utomhusundervisning?

• Använder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning i No-ämnena? Om ja, i vilken utsträckning?

(när det passar, schemalagt… Elevers intresse? Håller elevernas intresse i sig?)

• Hur anser du att styrdokumenten påverkar valet att använda/inte använda utomhusundervisning?

• Finns det andra pedagoger på skolan som använder sig av utomhusundervisning regelbundet? (alla ämnen) Om ja, Arbetar någon av dem i åk 4-6?

• Vad har ni för förutsättningar på just din skola för att bedriva utomhusundervisning?

(skolskog, skolträdgård, utbildning, uteklassrum, ekonomi, material osv.)

• Vad är din uppfattning om hur elevernas inlärning påverkas av utomhusundervisning? (elevers olika förutsättningar/behov, olika inlärningssätt osv)

• Vad tror du att det finns för fördelar respektive nackdelar med att undervisa utomhus? (omväxling, elever som inte kan sitta still, elever som bråkar, stora grupper…)

• Vilka möjligheter ser du med utomhusundervisning?

(Direkta upplevelser, konkret…)

• Vilka faktorer påverkar ditt val att använda/inte använda utomhusundervisning?

(intresse/ointresse, kunskap/okunskap, kollegors intresse, tid, planering, styrdokument, lärande…)

• Vilka faktorer (om det finns någon/några) skulle få dig att ändra din inställning till utomhusundervisning?