Vår roll som pedagoger påverkar elevernas framtid därför är det viktigt att man ska ha en kunskap om vilka behov de har och hur man kan uppfylla dessa behov. Genom att man utbildar sig, går på föreläsningar och får fortbildningar lär man sig vilka behov vi kan
uppfylla hos eleverna med autistiska syndrom. Innan jag började med mitt examensarbete hade jag en uppfattning om vad autism är, men idag vet jag vilka sätt och metoder som jag som pedagog behöver lära mig för att vara till hjälp för dessa elever.
Diagnoser är ett sätt att sjukförklara barnet, det återspeglar inte verkligheten därför är det viktigt att man ska ha rätt insats till eleven och för människorna runt omkring eleven. Det ska alltså inte behövas en diagnos som sjukförklarar barnet för att dennes omgivning ska
uppmärksamma och underlätta tillvaron. Som lärare och förälder är det viktigt att vara uppmärksam för att kunna upptäcka barn som är i behov av hjälp även innan en diagnos fastställs. Diagnoser är ett sätt att få vuxna att ta ett barn med svårigheter på allvar . Därför är det viktigt för skolan att man inte kräva att eleven måste ha diagnos för att få tillgång till hjälp. 54
Det är viktigt att veta att det inte finns någon enstaka metod som man kan använda med eleverna och sedan förvänta sig bra resultat. Man jobbar utifrån elevernas behov genom att använda sig av alla metoder man har lärt sig för att på så sätt kunna ta reda på vilken metod som passar just denna elev. Miljön runt eleverna är en central fråga då den får eleverna att känna tryggheten och få de rutiner som får dem och bli lugna. Kommunikationen mellan pedagogerna och eleverna är viktig, det är oerhört viktigt att pedagogerna sätter sig in i elevernas sätt att se på saker och ting för att förstå hur de tänker.
5.3 Slutsatser
Skolas arbetsmiljö och materialen är viktiga för att bidra till trygghet och förståelse för elever med autistiskt syndrom. Även att ha utbildade pedagoger inom de autistiska diagnoserna och kunskap om varför detta handikapp tillkommer är mycket viktigt för förståelsen för elevernas sätt att tänka. Som pedagog ska man ha en social kompetens för dessa elever så att man kan uppfylla deras behov för att nå målen i skolan.
Undersökningen visar att kommunikation, arbetsmiljö och materialen som pedagogerna använder i skolan gör att det bygger upp en viktig självsäkerhet hos eleverna med autistiskt syndrom. Skolorna försöker anpassa undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar genom exempelvis att använda sig av tydlighet i schemat och att öka självständigheten hos eleverna i skolan.
54 Greene s. 34
Med min undersökning har jag fått klar bild av hur eleverna med autism vill ha det i skolan för att minska olika konflikter. Genom att skapa en god arbetsmiljö, förståelse och
fortbildning för pedagogerna kan man absolut hjälpa dessa elever med att nå sina mål och minska konflikterna mellan pedagogerna och eleverna.
Syftet med mitt arbete är att få en förståelse för hur autistiska elever tänker och hur jag kan vara till hjälp för dem. Genom min undersökning har jag fått mer förståelse för hur och vilka metoder jag kan använda för att kunna vara till hjälp för elever med autistiskt syndrom.
I arbetet har två skolor använts för att genomföra intervjuer. Genom att använda mig av intervju metoden och forskning av litteraturdelen kan jag konstatera att jag har fått fram flera viktiga delar i mitt arbete och nått mitt syfte att visa hur både skolorna arbetar. Jag hade velat intervjua fler pedagoger och gärna en skola till. Men då det endast fanns två skolor som riktar sig på elever med autism i denna åldersgrupp i min stad kunde jag inte utföra fler intervjuer Ytterligare en sak jag hade velat genomföra var en enkätundersökning till pedagoger i skolor som är särkilt inriktade för elever med autism, tidsbristen var ett problem och därför blev det ingen enkätundersökning, ännu ett problem är det inte finns så många pedagoger som är inriktade sig på barn med autism i min stad vilket skulle ha gjort att enkätundersökningen inte haft så många respondenter och därmed inte varit till så stor hjälp.
Skolorna använder sig av flera metoder som jag nämnt i metoddelen, en av dessa metoder är Kat- kittets som är ett verktyg för en teoretisk introduktion till kognitiv affektiv träning som ger eleverna en ökad förståelse för sitt beteende. Samt tydliggör samtalet mellan eleven och pedagogen. Denna metod används i skola B och var mycket uppskattad då den ger en bra grund för eleverna beteende. Både skolorna utgår ifrån elevernas behov för att använda sig av olika sätt som de har utbildning på eller böcker som de utgår ifrån. Utifrån elevernas sätt att hantera, förstå och arbete som bestämmer pedagogerna vilka sätt eleverna kan handskas med.
En gemensam sak mellan skolorna var att lärarna var utbildade och har möjlighet att utveckla sig och gå på fortbildningar för att utveckla deras kompetens.
Jag hoppas att jag med min undersökning har upplyst hur pedagogerna arbetar med elever med autistiskt syndrom. Det är en viktig kunskap för alla föräldrar, pedagoger och elever.
Efter att jag har jobbat med böcker, intervjuer och internet källor har jag fått en bild av hur en elev kan tänka och hur denna kan bemötas.
Jag har även fått en tydlig bild av vilka metoder som kan hjälpa mig att förstå elevernas beteende. Av saker jag har lärt mig under undersökningen är att man som pedagog bör ha tålamod för att förstå eleverna och alltid utveckla ens kompetens för att kunna ge den rätta bedömningen för eleverna.
Referenser
Tryckta källor
Dahlgren SvenOlof (2007) Varför stannar inte bussen när jag ska av? Att förstå autism, Aspergers syndrom och Damp. Liber
Franzen Shoba (2009) Detta resultat är hämtat av examensarbete Barn med diagnosen autism (DO, BEO och Skolinspektionen, s.2,22,25)
Greene Ross W. (2011) Vilse i skolan Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt 2011. Studentlitteratur
Läroplan för grundskolan, förskolklassen och fritidshemmet. (2011)
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverk et.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3 D2575 2012-08-30 09.30
Rubin, Birgitta (2006). Barnet i glaskulan? fakta, frågor och råd om barn med autism.
Norstedts
Richardson, G,(1999) Svensk utbildningshistoria. Studentlitteratur, Lund
Sven Hartman Skrivhandledning för examensarbete och rapporter sid 35 Natur och kultur Wing lorna (2012) Autismspektrum hand bok för föräldrar och professionella.
Studentlitteratur,
Wanda Waclaw, Ulla Alenrud, Stefan Iisedt,(1999) Barn med autism och asperger syndrom Digitala källor
Autism & Asperger förbundet
http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19408 02 juni 2012 http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19407 23:24 02 juni 2012 Internetmedicin
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1087 02 juni 2012 Infoteket om funktionshinder
http://www.lul.se/templates/page____4710.aspx 11:04 24 april Inledning information för innehållsförteckning
https://www.abo.fi/student/media/12022/inledningar.pdf 11:04 24 april
Kat-kittet programmet
http://www.cat-kit.com/?lan=se&area=catbox&page=catbox kit- kittet program 25 april 10:51 http://www.cat-kit.com/?lan=se&area=catbox&page=faces kit- kittet program 10 september 11:02 http://www.cat-kit.com/?lan=se&area=catbox&page=wheel kit- kittet 10semptember 11:05 Skolverket
Skolverket http://www.senrp.se/sb/d/4427/a/7057 25 april 10:33 http://www.senrp.se/sb/d/4427 25 april 10:19
Teacch programmet
http://www.misa.se/admin/UploadFile.aspx?path=/UserUploadFiles/Metoder/Teacch_info.pdf Statstik
http://www.hi.se/sv-se/Arbetsomraden/Statistik/Forbund/Riksforeningen-Autism-RFA/
Muntliga källor
Intervju skola A 2012-04-13 En fritidspedagog
Intervju Skola B 2012-04-24 En fokus intervju - Två lärare och en fritidspedagog
Bilaga 1
Inledningsfrågor (skolans bakgrund) 1. Hur många elever har ni i skolan?
2. Hur många vuxna arbetar på skolan? (Kan vara intressant att veta lärartätheten) Ev följdfrågor: Antal lärare? Speciallärare? Fritidspedagoger? Elevassistenter?
3. Berätta lite om skolan? (Har den funnit länge, vilka elever söker till skolan etc?) Frågor kopplade till undervisningsmetoder
4. Hur många är elever med autistiskt syndrom? (De kanske har tystnadsplikt och får då ej svara på den frågan. Då kanske du kan ställa mer hypotetiska frågor t ex Kan man säga att autismproblematiken generellt sett dominerar i den typen av skola där ni arbetar?)
5. Vad är det för sort autistiskt syndrom hos eleverna? Asperger , Adhd, eller Torrhets?
(Om de inte får svara Kan ni ge exempel på diagnoser som är vanliga, generellt sett inom den typen av skola där ni arbetar?) Finns det andra diagnoser som brukar förekomma?
6. Vilka metoder använder ni här i skolan för att utveckla lärandet hos eleverna med autism?
7. Hur skiljer sig metoderna mellan olika barn med autistiskt syndrom? Är metoderna lika för alla med samma diagnos eller anpassar man metoderna efter vilken diagnos man har?
8. Hur länge har ni arbetat med dessa metoder? Har ni förändrat era metoder under de senaste åren?
9. Är personalen inriktad mot att arbeta med barn med en särskild diagnos eller har man undervisning i sitt ämne för alla barn?
10. Kan du berätta hur ett arbetspass går till?
11. Vilka mål och syfte har ni med ert arbetssätt ” vad gäller metoderna”?
12. Har ert mål med dessa metoder uppnåtts?
13. Är det något ni vilja ändra på vad gäller ert arbetes sätt och metoder ni har valt?
14. Har ni särskild utrustning/material på skolan som är anpassad för elevernas behov?
15. Är arbetsmiljön anpassad för särskilda behov i elevgruppen och skolan?
16. Hur ser dialogen med hemmet ut? (Har föräldrarna mycket önskemål om att påverka utbildningen eller har de mycket kunskap om eleverna som ni använder er av )
17. Hur upplever ni att skolans Likbehandlingsplan följs i skolan gällande elever som har diagnosen autism?
Avslutningsfrågor
18. Är det något som Ni vill tillägga som jag inte frågat om?
19. Om jag när jag går igenom intervjun, märker att det är något som jag inte förstår, får jag då ringa och fråga er?