Intellektuell funktionsnedsättning (IF) innebär en nedsatt kognitiv förmåga och samtidigt nedsatt adaptiv förmåga, vilket betyder svårigheter till anpassning vid vardagliga aktiviteter.
En intellektuell funktionsnedsättning (IF) påverkar på ett genomgripande sätt lärandet, framförallt kunskapsmässigt, i skolan.
Ur ett individuellt perspektiv är det angeläget att ett barn med intellektuell funktionsnedsättning får sina svårigheter identifierade och utredda.
13.1 Innebörd av grundsärskola
Grundsärskola är en av fyra olika skolformer, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskolan, varav grundsärskolan är en nivåanpassad
skolform för de elever som inte når kunskapskraven i grundskolan på grund av intellektuell funktionsnedsättning (IF).
Särskolan som särskild skolform innebär en rättighet att läsa enligt andra kursplaner och bör ses som en resurs för barn med intellektuell
funktionsnedsättning.
I särskolan genomförs undervisning utifrån en särskild utformning av kunskapskraven i läroplanen för att elever med intellektuell
funktionsnedsättning ska få en likvärdig utbildning. Grundsärskolans kursplan följer i stort grundskolans kursplan när det gäller vilka ämnen som omfattas och dess huvudsakliga innehåll och mål. I grundsärskolan kan man också delvis följa grundskolans kursplaner. Vilken kursplan eleven följer avgörs av
individuella behov. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär att betyg sätts ska detta göras i grundsärskolans ämnen (Skollagen 2010:800 kap 11 §19).
Inom grundsärskolan finns också inriktning träningsskola med egna
ämnesområden och timplaner. Träningsskolans kursplan är indelad i fem stora ämnesområden estetisk verksamhet, kommunikation, motorik,
vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.
I Österåker finns en grundsärskola för årskurser 1-4 på Sjökarbyskolan och en för årskurser 5-9 på Solskiftesskolan. På Solskiftesskolan finns även en
träningsskola för årskurser 1-9. Inom grundsärskolan finns ingen förskoleklass.
Gymnasiesärskolan i Sverige är fyraårig och frivillig och vänder sig till
ungdomar med IF. Det finns nio yrkesinriktade nationella program. Det finns även individuella program för elever som behöver en utbildning som anpassas utifrån elevens egna förutsättningar.
Österåkers kommun har ingen egen gymnasiesärskola utan eleverna söker till gymnasiesärskolor i andra närliggande kommuner. Ansökning sker via Gymnasieantagningen i Stockholms län.
Elever som är mottagna i grundsärskolan kan även få sin utbildning inom grundskolan, dvs. som integrerad elev. För en integrerad elev gäller de
bestämmelser som avser grundsärskolan. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om undantag i timplanen med hänsyn till undervisningens upplägg.
Särskolan är en frivillig skolform och en utredning avseende rätt till särskola kräver samtycke från vårdnadshavare samt utifrån bedömning av ålder och mognad även barnets samtycke. Om en utredning visar att barnet tillhör särskolans målgrupp men vårdnadshavarna avböjer mottagande i särskola kan kommunen om synnerliga skäl föreligger, mot vårdnadshavares vilja, ändå mottas i särskola och läsa enligt särskolans kursplan (Skollag 2010:800 7kap.
§5). Kommunen kan om det framkommer uppgifter som tyder på att barnet felaktigt placerats i särskola ändra eget beslut. Beslut om mottagande i särskola kan överklagas hos skolväsendets överklagarnämnd.
13.2 Utredning inför mottagande i grundsärskola
Processen inför mottagande i grundsärskola är ofta omfattande och kan ta lång tid med tanke på att det innebär en stor omställning för både vårdnadshavare och elev. Det finns många diagnoser där utvecklingsförsening kan vara vanlig, men ändå inte innebär att barnet har en intellektuell funktionsnedsättning.
Därför är det viktigt att prövning mot kunskapskraven ligger främst och att intellektuell funktionsnedsättning kommer som ett andra steg i mottagande processen. I de allmänna råden är kopplingen till kunskapskraven i
grundskolan klarare än tidigare.
Ett beslut om mottagande i grundsärskolan tas av hemkommunen. Det är ett ingripande beslut som kräver beslutsunderlag från flera professioner dvs. en sammanhållen utredning som omfattar:
Pedagogisk bedömning som tydliggör att barnet inte kan förväntas uppnå grundskolans kunskapskrav.
Psykologisk bedömning som fastställer att barnet har en intellektuell funktionsnedsättning.
Medicinsk bedömning som ska undersöka om det finns medicinska sjukdomar eller andra omständigheter som talar för eller emot mottagande i särskolan.
Social bedömning ska i första hand besvara om det finns sociala faktorer eller omständigheter som kan förklara elevens
inlärningssvårigheter och som talar emot att eleven tas emot i särskolan.
Utredningen kan eventuellt kompletteras med bedömning från extern resurs beroende på resultatet från de fyra bedömningarna.
Utöver bedömningarna görs observationer av särskolans specialpedagoger.
Inför beslut ska det även finnas underlag där det framgår att vårdnadshavare fått information om särskolan samt att det framgår att vårdnadshavare har gett sitt medgivande.
Om de tjänstemän som ska fatta beslut anser att underlaget är otydligt eller otillräckligt kan de begära en komplettering av utredningsunderlaget.
För att kunna fatta beslut fordras slutligen att det finns en överensstämmelse mellan de olika bedömningarna, särskilt den pedagogiska och psykologiska bedömningen.
Skolverkets allmänna råd från 2013 om mottagande i särskolan och gymnasiesärskolan tydliggör ordningen i utredningens olika delar, olika yrkesfunktioners uppdrag samt vilka frågor som ska besvaras i respektive bedömning.
13.3 Rutiner inför utredning om elevs rätt till mottagande i särskola
Rektor kallar till samråd inför utredning om elevens rätt till mottagande i särskola. Skriftlig dokumentation ska ske under dessa möten.
13.3.1 Syfte med samrådsmöte
Information om vad det innebär att gå i grundsärskola, på kort och lång sikt. Vårdnadshavarna erbjuds studiebesök på grundsärskolorna.
Information om hur en utredning går till, dvs. pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.
Fördelning av ansvar för bedömningar samt tidsplan.
13.3.2 Deltagare på samrådsmöte
Rektor på aktuell skola
Berörd personal
Sakkunnig från Utbildningsförvaltningen
Vårdnadshavare
13.3.3 Samråd med vårdnadshavare efter utredning
Rektor kallar till uppföljande samråd tillsammans med vårdnadshavarna när hela utredningen är komplett
Skriftligt protokoll från samråd ska bifogas utredningen
Rektor ansvarar för att utredningen skickas i sin helhet till sakkunnig på Utbildningsförvaltningen
Om vårdnadshavare så önskar tar rektor på hemskolan skyndsamt kontakt med rektor och specialpedagog från särskolan för att förmedla kontakt för besök och eventuell övergång till särskolan
13.3.4 Beslut om mottagande
Beslut om mottagande i särskola fattas av sakkunnig för särskola på delegation från nämnden
Beslutet delges vårdnadshavare med besvärshänvisning, mottagande skola samt avlämnande förskola/ skola
Utifrån utredningen rekommenderas om eleven ska läsa ämnen eller ämnesområden
Efter mottagandebeslutet ska eleven omedelbart börja läsa enligt särskolans läroplan
Om barnet/eleven ej har rätt att bli mottagen i
grund-/gymnasiesärskolan, kallas vårdnadshavaren till samtal där en motivering till beslut om avslag ges
Läs även länk: Särskolan är till för ditt barn
13.4 Barn i förskola som ska börja grundsärskola
I grundsärskolan finns inte förskoleklass utan särskolan börjar med åk 1. Om förskolan misstänker att barnet kan tillhöra särskolans målgrupp ska de samråda med vårdhandshavare samt inleda utredningsprocessen i samråd med sakkunnig på Utbildningsförvaltningen. Det är ovanligt att hela utredningen om mottagande i grundsärskolan är färdig i samband med att skolplikt inträder och barnet ska börja i förskoleklass. Då kan vårdnadshavare välja mellan att:
Ansöka om uppskjuten skolplikt för att gå ett extra år i förskola
Börja i förskoleklass i grundskola
Om mottagandet är klart kan barnet börja i åk 1 i grundsärskolan. Skolan flyttar då inte upp eleven till nästa årskurs nästföljande läsår för att eleven ska gå i åldersadekvat årskurs (rektors beslut enligt Skolförordningen).