Rutin för övergångar inom och mellan skolor och skolformer

(1)

Infoga en bild genom att välja Bild på startsida på fliken Österåkers kommun

Datum: 2021-03-25

Rutin för övergångar inom och

mellan skolor och skolformer

(2)

Innehåll

1. Inledning ... 4

2. Övergångskrav mellan förskola och skola ... 6

2.1 Riktlinjer ur Läroplan för förskolan, Lpfö 18 ... 6

2.2 Riktlinjer ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ... 6

2.3 Allmänt kring dokumentationen ... 7

2.4 Uppskjuten skolplikt ... 7

3. Övergångskedja från förskola till gymnasium ... 8

3.1 För dig som arbetar i förskola, förskoleklass och fritidshem ... 8

3.2 För dig som arbetar i förskoleklass, årskurs 1 eller fritidshem ... 9

3.3 För dig som arbetar i årskurs 3 eller årskurs 4 ...11

3.4 För dig som arbetar i årskurs 6 eller årskurs 7 ...12

3.5 För dig som arbetar i årskurs 9 eller gymnasiet ...13

4. Lagkrav på dokumentation vid skolbyte ...15

4.1 Att tänka på om något av nedanstående är aktuellt ...15

4.2 Samtycke ...16

4.3 Samverkan med vårdnadshavare...17

5. Rutiner för avlämnande skolor ...18

5.1 Samverkan med kommunala aktivitetsstödet ...18

6. Rutiner för mottagande skolor ...19

7. Samverkan inom enheter ...20

8. Rutiner för skoladministratörer ...21

9. Administration och rutiner när elever börjar, byter eller avslutar skola i systemet Optiplan ...22

9.1 Elevkapacitet/skola ...22

9.2 Löpande inflyttning...22

9.3 Skolbyten ...23

9.4 Elev börjar ...23

9.5 Elev till förberedelseklass ...23

10. Processen kring studiehandledning på modersmål ...25

Fem fokus i studiehandledning på modersmålet: ...26

11. Ansvar och rutin för placering i förberedelseklass ...27

(3)

11.1Grundförutsättningar ...27

11.2Systemförutsättningar ...27

11.3Rutin vid mottagandet av nya elever ...27

11.4Tågordning placering Fbk ...28

11.5Avslut Fbk ...29

11.6Att tänka på ...30

12. Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper ...31

13. Rutiner för inskrivning i grund- /gymnasiesärskola ...33

13.1Innebörd av grundsärskola ...33

13.2Utredning inför mottagande i grundsärskola ...34

13.3Rutiner inför utredning om elevs rätt till mottagande i särskola ..35

13.3.1 Syfte med samrådsmöte ... 35

13.3.2 Deltagare på samrådsmöte ... 36

13.3.3 Samråd med vårdnadshavare efter utredning ... 36

13.3.4 Beslut om mottagande ... 37

13.4Barn i förskola som ska börja grundsärskola ...37

14. Bilaga 1, Översikt ...38

15. Bilaga 2, Registrering i Extens gällande och rätt till utbildning för barn/elever med TF-nummer ...39

16. Bilaga 3, Ansökan om modersmål ...41

17. Bilaga 4, Blanketter ...42

(4)

1. Inledning

Skolverkets allmänna råd ger centrala riktlinjer för övergångar inom och mellan skolformer. Produktionsförvaltningen har tagit fram lokala riktlinjer som ett led i detta arbete. Dessa rutiner har vidareutvecklats från kommunens rutiner mellan förskola och skola som togs fram tillsammans med en arbetsgrupp med chefer från de kommunala enheterna. Österåkers kommun arbetar medvetet för att skapa trygghet och kontinuitet samt göra övergångar mindre kritiska.

Detta är även en viktig faktor för att bidra till att elevers närvaro i skolan höjs.

Studier har visat att stadieövergångar kan vara kritiska moment för många elever (Mizelle & Irvin, 2000 i Andersson 2017). Det är dock inte endast stadieövergångar som kan vara kritiska. Det finns också anledning att vara uppmärksam när elever byter klass eller grupp, liksom när elever flyttar från en skola till en annan eller från ett land till ett annat. Särskilt ungdomar som flyttar till nya skolor, byter klass eller lärare under högstadietiden, behöver stöd i övergångar. Att skolan lyckas hantera övergångar och skolbyten har betydelse för alla elever och är extra viktigt för de som är i behov av särskilt stöd (Frelin, 2010).

Med bakgrund av detta har produktionsdirektör gett i uppdrag att ta fram en gemensam rutin för att barn och elever i Österåkers alla kommunala förskolor och skolor ska få en så bra övergång som möjligt inom och mellan skolor och skolformer. Rutinen kommer även att tillställas utbildningsförvaltningen, som kan tillhandahålla rutinen till skolor med andra huvudmän. Från 1 juli 2018 skedde en skärpning med ett lagkrav gällande övergångar. I 3 kap. 12 j § skollagen (2010:800) står:

”när en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen. När en elev byter skolform från

grundskolan eller grundsärskolan till gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt.”

Riktlinjer för detta finns även i förskolans läroplan (Lpfö 18)

”Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och

progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar

(5)

till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.”

Denna rutin gäller för förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Till rutinen medföljer bilagor för olika övergångar inom och mellan skolformer samt vid eventuella skolbyten.

Rutinerna gäller all kommunal skolverksamhet. Dessa rutiner följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet på enhets- och huvudmannanivå.

(6)

2. Övergångskrav mellan förskola och skola

2.1 Riktlinjer ur Läroplan för förskolan, Lpfö 18

Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till

förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.

Förskollärare ska ansvara för att:

 i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande

 vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling

Arbetslaget ska:

 I samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar

2.2 Riktlinjer ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läraren ska:

 i samverkan med förskollärare i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande

 i samverkan med arbetslaget i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar

(7)

 vid övergångar särskilt uppmärksamma elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd

 ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

2.3 Allmänt kring dokumentationen

Den övergripande dokumentationen sammanställs av förskolan och

överlämnas till den mottagande skolan. Vårdnadshavarna ska informeras om att detta sker. Syftet är att beskriva den verksamhet barnet varit en del av som underlag för den mottagande skolans planering.

Det huvudsakliga syftet med dokumentationen vid en övergång är att ge den mottagande verksamheten information för att kunna möta eleven utifrån dennes behov och förutsättningar. Genom att få kännedom om vilka arbetssätt och hjälpmedel som fungerat i den avlämnade verksamheten, ökar

förutsättningen att eleven får adekvat bemötande och stöd i den nya skolverksamheten.

Dokumentationen ska innehålla två separata dokument. Det ena dokumentet är övergripande och beskriver strukturella förutsättningar, verksamhetens innehåll och genomförande under tiden i förskolan samt former för samverkan med vårdnadshavarna. Det andra dokumentet är en individuell dokumentation om det enskilda barnet.

2.4 Uppskjuten skolplikt

Skolplikten inträder det kalenderår då barnet fyller sex år. Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.

Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter begäran av barnets vårdnadshavare (skollagen 7 kap 10 §).

(8)

3. Övergångskedja från förskola till gymnasium

Nedan finns övergångskedjan beskriven med några viktiga förändringar som ofta förekommer i de olika övergångarna samt vad man kan behöva beakta vid dessa övergångar. Det kan vara värdefullt att informera vårdnadshavare om förändringar mellan de olika verksamheterna. Det finns även klickbara länkar med dokument som är viktiga att ta del av.

3.1 För dig som arbetar i förskola, förskoleklass och fritidshem

Nedan följer några viktiga förändringar från förskola till förskoleklass som kan vara aktuella att informera vårdnadshavare om gällande den nya verksamheten.

- Förskoleklass omfattas av skolplikt

- Förskolan kommer att lämna över dokumentation om ert barn till skolan

- Enheten kan vara större och mer komplex

- Klassen är många gånger större och det finns färre vuxna att vända sig till

- Det ställs nya krav på elevens självständighet och förmåga att ta ansvar - Eleverna blir kartlagda enligt nationella bedömningsstöd

- Arbetsdagen kan vara schemalagd på ett annat sätt än tidigare - Lunch och mellanmål kan ätas i stor matsal i större utsträckning än

tidigare

- Eleverna tar del av två pedagogiska verksamheter – skola och fritidshem

Nedan följer några frågor som man som mottagande personal kan ställa sig:

- Hur gör vi eleverna delaktiga tidigt?

- Hur gör vi genomtänkta gruppsammansättningar?

- På vilket sätt har vi en tydlig struktur för dagen?

- Strävar vi efter att genomföra verksamhetsbesök och låta barnen besöka skolan?

- Hur möjliggör vi inskolning till fritidshem innan skolstart?

- Kartlägger vi kritiska platser och förebygger svårigheter i exempelvis hall/omklädningsrum?

- Vet vi om någon elev har annat modersmål och är vi förberedda för detta?

(9)

3.2 För dig som arbetar i förskoleklass, årskurs 1 eller fritidshem

Nedan följer några viktiga förändringar från förskoleklass till årskurs 1 som kan vara aktuella att informera vårdnadshavare om gällande verksamheten.

- Eleverna ska utvecklas mot kunskapskrav i olika ämnen

- Flera olika ämnen finns på schemat, timplanen styr antalet timmar - Eleven förväntas, utifrån mognad och ålder, utveckla sina förmågor att

hålla ordning på sina saker, kunna lyssna och ta instruktioner

- Eleven förväntas, utifrån mognad och ålder, utveckla sin förmåga att arbeta mer fokuserat och hålla koncentration

- Hur beaktar vi att denna andra övergång, på kort tid, kan vara svår för vissa barn och bland annat kan påverka deras läs- och skrivutveckling?

- På vilket sätt analyserar och överväger vi gruppsammansättningen innan vi genomför gruppbyten? (eftersom det kan påverka

samspelsprocesser och kamratrelationer)

- Funderar vi över vilken metod som kan vara lämpliga för att träna turtagning, exempelvis verktyg för slumpvis ordfördelning istället för handuppräckning”. - stickor.?

- Hur tydliggör vi schemat? (ett sätt kan vara att använda bildstöd) - Varierar vi teori och praktik samt överväger när utomhuspedagogik kan

vara tillämpligt?

- Lägger vi tid på gruppstärkande övningar?

- Strävar vi efter att möjliggöra besök av läraren innan skolstart?

När en nyanländ elev byter skola eller skolform finns det en risk för att viktig information går förlorad. För eleven är det därför viktigt att den information som framkommit i kartläggningen och genom andra bedömningar överförs på rätt sätt. Den avlämnande skolan behöver göra en bedömning av vilka

uppgifter som ska lämnas. Den mottagande skolan behöver informera den avlämnande skolan om att man har tagit emot eleven.

Ta del av dokumentation (se länkar).Viss dokumentation gäller endast nyanlända, medan annan dokumentation inkluderar alla elever.

(10)

Hitta språket & hitta matematiken

Resultat från kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper Nationella bedömningsstöd åk 1-3

Bedömningsstöd Bygga svenska (1-3)

IUP (individuell utvecklingsplan) Extra anpassningar & särskilt stöd Studiehandledning på modersmål Prioriterad timplan

(11)

3.3 För dig som arbetar i årskurs 3 eller årskurs 4

Nedan följer några viktiga förändringar från årskurs 3 till 4 som kan vara aktuella att informera vårdnadshavare om gällande verksamheten.

- Kunskapskraven ökar markant

- Textmängden ökar och undervisningen blir mer abstrakt i flera ämnen - Skoldagen blir längre

- Fler förflyttningar under skoldagen

- Hur gör vi genomtänkta gruppsammansättningar vid tillfällen då nya grupper bildas?

- Ser vi över schemaläggning och resursfördelning i tillräcklig grad?

- Hur uppmärksammar vi elever som befinner sig i behov av stöd?

- På vilket sätt kartlägger vi kritiska situationer, stunder och platser under skoldagen?

uppgifter som ska lämnas. Den mottagande skolan behöver informera den avlämnande skolan om att man har tagit emot eleven.

Ta del av dokumentation (se länkar). Viss dokumentation gäller endast nyanlända, medan annan dokumentation inkluderar alla elever.

Nationella prov i åk 3 Resultat från nationella prov Bygga svenska (1-3)

IUP (individuell utvecklingsplan) Bedömningsstöd

Extra anpassningar & särskilt stöd

(12)

Studiehandledning på modersmål Prioriterad timplan

3.4 För dig som arbetar i årskurs 6 eller årskurs 7

Nedan följer några viktiga förändringar från årskurs 6 till 7 som kan vara aktuella att informera vårdnadshavare om gällande verksamheten:

- Elever från olika skolor blandas ofta i nya klasser - Ofta fler ämneslärare att förhålla sig till

- Undervisningen sker ofta i olika klassrum

- Större frihet under rasterna och därmed ökat eget ansvar - Vårdnadshavarnas kontakt med skolan tenderar att minska - Eleven får betyg varje termin

- Identitetsskapande kan medföra ökat starkt socialt tryck mellan elever - Moderna språk införs i årskurs 6

- Hur gör vi genomtänkta gruppsammansättningar vid tillfällen då nya grupper bildas?

- Hur säkerställer vi att samtliga lärares lektionsdesign och instruktioner fungerar för alla elever?

- Strävar vi efter att möta elever i behov av särskilt stöd och deras vårdnadshavare innan övergången?

- Tar vi del av dokumentation, exempelvis individuell utvecklingsplan, åtgärdsprogram och extra anpassningar samt överför/analyserar hur behovet kan komma att se ut i den nya gruppen?

uppgifter ska lämnas. Den mottagande skolan behöver informera den avlämnande skolan om att man har tagit emot eleven. Individuell studieplan ska vara upprättad för nyanlända elever 7-9.

Ta del av dokumentation (se länkar). Viss dokumentation gäller endast nyanlända medan annan dokumentation inkluderar alla elever.

(13)

Bygga svenska 7-9/gymnasiet Anpassad timplan

Prioriterad timplan Betyg

Resultat från nationella prov i åk 6

Studiehandledning på modersmålet - Skolverket Extra anpassningar & särskilt stöd

Resultat från nyanlända elevers kunskaper Stöd för nyanlända

3.5 För dig som arbetar i årskurs 9 eller gymnasiet

Nedan följer några viktiga förändringar från årskurs 9 till gymnasiet som kan vara aktuella att informera vårdnadshavare om gällande verksamheten:

- Elever kan vilja ha en nystart och inte vara öppna med tidigare svårigheter

- Många väljer skola i en annan kommun vilket kan försvåra informationsutbytet

- Elever och skolor vet inte vilken utbildning de kommer in på förrän på sommaren

- Skol- och programbyten är vanliga

- På vilket sätt samverkar vi med Studie- och yrkesvägledaren?

- Hur samverkar vi med elevens tidigare skola?

- På vilket sätt uppmärksammas elever i behov av stöd?

- Tänker vi på att eleverna är fortfarande i en ålder där de vill passa in och söker sin identitet i förhållande till andra?

När en nyanländ elev byter skola eller skolform finns det en risk för att viktig information går förlorad. För eleven är det därför viktigt att den information som framkommit i kartläggningen och genom andra bedömningar överförs på

(14)

rätt sätt. Den avlämnande skolan behöver göra en bedömning av vilka uppgifter ska lämnas. Den mottagande skolan behöver informera den avlämnande skolan om att man har tagit emot eleven. Individuell studieplan ska vara upprättad för nyanlända elever på gymnasiet.

Ta del av dokumentation (se länkar). Viss dokumentation gäller endast nyanlända medan annan dokumentation inkluderar alla elever.

Resultat från nyanlända elevers kunskaper Nyanlända individuell-studieplan

Extra anpassningar & särskilt stöd Betygsdokument i gymnasieskolan

Betyg eller skriftlig sammanställning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne

Bygga svenska 7-9/gymnasiet

(15)

4. Lagkrav på dokumentation vid skolbyte

Den nya regleringen i skollagen innebär en skyldighet för avlämnande enhet att lämna över viss information till den mottagande enheten. Viktigt att komma ihåg är att det endast är uppgifter som behövs för att underlätta elevens övergång som ska överlämnas. Det är den avlämnande enheten som ska bedöma om uppgifter behöver överlämnas och i så fall vilka uppgifter. Det är viktigt att dokumentationen är kortfattad och distinkt, innehåller aktuell och relevant information kopplat till progressionen i barnens och elevernas utveckling, lärande och det undervisningsinnehåll de tagit del av.

Dokumentationen ska inte innehålla värdeladdade ord eller uppgifter om personliga egenskaper. Tänk på att dokumentationen ska ge mottagaren

tillräcklig och relevant information för att säkerställa att det sker en progression i elevernas kunskapsinhämtning. Dokumentationen har även stor betydelse för att barn och elever i behov av särskilt stöd ska få anpassningar och rätt typ av stöd. Exempel på dokumentation som är relevant är uppgifter om vilka

stödinsatser eleven fått, uppgifter om studieresultat, uppgifter som vidtagits för att motverka frånvaro etc. I skollagen finns krav på dokumentation för

exempelvis:

● individuella utvecklingsplaner

● utredningar för att bedöma elevers stödbehov

● åtgärdsprogram

● beslut om anpassad studiegång

● individuella studieplaner för nyanlända elever

Det är särskilt viktigt att det vid överlämningen finns med en utvärdering över de genomförda stödinsatserna.

4.1 Att tänka på om något av nedanstående är aktuellt

a) användningen av digitala lärverktyg, vilka är nedladdade, vilka används b) om det finns/har funnits funderingar kring vidare extern utredning och

huruvida den frågan är lyft med vårdnadshavare

c) kontakter med andra externa aktörer som kurator, psykolog, logoped d) om det har funnits/finns problematisk frånvaro

(16)

e) språkval

f) om eleven är i behov av extra utmaningar

g) om det är något särskilt när det gäller kamrat- och/eller vuxenrelationer h) om det finns någon medicinsk information skolan bör känna till

i) om det finns allergier

j) om det gäller nyanlända/andraspråkselever vilket modersmål, omfattning av studiehandledning, tidigare skolbakgrund, tid i svensk skola

4.2 Samtycke

Den nya lagstiftningen innebär att avlämnande skolor kan lämna den information som behövs till mottagande skolor. Detta gäller såväl inom kommunala skolenheter som fristående skolor. Varken sekretessen eller tystnadsplikten hindrar överlämnandet av uppgifter. Detta innebär att det inte krävs samtycke från elev eller vårdnadshavare, så länge den information som överlämnas faller inom ramen för den här aktuella bestämmelsen. Det är dock fortfarande viktigt att ha en dialog med elev och vårdnadshavare om vilken information som ska överlämnas och varför. Dock innefattar den nya

bestämmelsen inte övergången mellan förskola och förskoleklass. Där behöver samtycke inhämtas från vårdnadshavare i de fall barn byter huvudman vid övergången, exempelvis från fristående till kommunal verksamhet. En

övergång mellan kommunal förskola och kommunal förskoleklass kräver dock inte samtycke, eftersom övergången sker inom samma huvudman.

Enligt generalklausulen i offentlighets- och sekretesslagen (10 kap. 27 §) får en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet (skola) om det är uppenbart att intresset att uppgifterna lämnas ut är viktigare än intresset att uppgifterna skyddas. Generalklausulen gäller inte för hälso- och sjukvård och socialtjänst eller för fristående skolor.

(17)

4.3 Samverkan med vårdnadshavare

Vikten av att hålla en god kommunikation med hemmet kan inte nog betonas.

Även om lagen uttrycker att information kan överlämnas utan samtycke är inte avsikten att vårdnadshavare ska känna sig förbisedda. Det är till och med så att om en överlämnande skola hamnar i läget att den inte är överens med

vårdnadshavarna om vilka uppgifter som ska överlämnas, ska skolan göra en omprövning av sin egen bedömning. Denna ska dokumenteras. Först därefter kan skolan gå vidare, men äger då makt att lämna över även det som

vårdnadshavarna inte vill att den nya skolan ska få ta del av.

(18)

5. Rutiner för avlämnande skolor

1. Ge tidigt information till alla vårdnadshavare, exempelvis på föräldramöte och vid utvecklingssamtal. Beskriv hur ni arbetar med övergångar och vilken dokumentation ni kommer att lämna över till mottagande skola.

2. Låt vårdnadshavarna vara delaktiga under övergången. Det bidrar till att förtroendefulla relationer mellan vårdnadshavarna och personalen.

Låt också eleven vara så delaktig som möjligt.

3. Innan en elev i behov av särskilt stöd byter skola, är det viktigt att den avlämnande skolan pratar med vårdnadshavaren och eleven. Beskriv hur den information ni har kan hjälpa eleven på nästa skola och berätta om vilken dokumentation som kommer lämnas över.

4. Förslag att utse minst en person på varje enhet som

överlämningsansvarig som samordnar hela skolans överlämningsarbete.

För varje individuell överlämning finns även en kontaktperson som kan svara på mer specifika frågor.

5.1 Samverkan med kommunala aktivitetsstödet

I de fall en elev inte söker till gymnasiet överlämnar grundskolan information om eleven till KAA, det kommunala aktivitetsstödet.

Om en elev blir aktuell hos KAA på grund av att eleven slutat gymnasiet under det första året i gymnasiet, tar KAA kontakt med aktuellt gymnasium men även kompletterar informationen från elevens grundskola.

(19)

6. Rutiner för mottagande skolor

1. Ge tidigt information till alla vårdnadshavare, exempelvis på ett föräldramöte och vid utvecklingssamtal. Beskriv hur skolan arbetar för att kontinuiteten i skolgången ska bli så bra som möjligt. Beskriv också hur ni arbetar med processen kring elevers stödbehov.

2. Om en elev är i behov av särskilt stöd, säkerställ att du fått ta del av utredning av elevens behov av särskilt stöd, ett åtgärdsprogram eller annat underlag från tidigare skola. Tag reda på när utredningarna genomfördes. Tänk på att i en ny kontext är det troligt att det finns behov av att skyndsamt uppdatera utredning av elevs behov av särskilt stöd och sätta in insatser. Lyssna på hur eleven och vårdnadshavarna har upplevt tidigare skolgång samt vad de tycker är viktigt att den nya skolan känner till. Det är extra viktigt att överlämnandet blir bra om eleven har fått en ny vårdnadshavare vid till exempel en

familjehemsplacering – särskilt om eleven kommer mitt i terminen eller bara ska stanna några månader i klassen.

3. Om det gäller en elev med TF-personnummer, se bilaga 3.

4. Utse minst en person på varje enhet som överlämningsansvarig.

(20)

7. Samverkan inom enheter

Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka med varandra för att stödja elevernas utveckling och lärande. Det handlar bland annat om att utbyta erfarenheter och information inför skiften under skoldagen. Att samverka handlar om att göra hela skoldagen tydlig för elever. Det kan innebära att på ett medvetet sätt arbeta med de skillnader som finns genom att exempelvis skapa en struktur över hela dagen, kommunicera likheter och skillnader i de olika verksamheterna samt vara lyhörd för elevers föreställningar. Varje

verksamhetsform ska ha sin särart men med gemensamma planeringsytor mellan verksamheterna. För eleverna behöver det tydliggöras och förklara skillnaderna mellan de olika verksamheterna men också att orientera sig i dem.

(21)

8. Rutiner för skoladministratörer

När en elev börjar eller slutar i verksamheten ska skoladministratör meddela via mail till berörda det vill säga; rektor, mentor, arbetslagsledare,

elevhälsoteamet samt IT-ansvarig. När det gäller information till Elevhälsans medicinska insats (EMI)är detta särskilt viktigt då ansvaret för journalen från Barnavårdscentralen (BVC) övergår till EMI vid skolstart. I journalen finns viktiga uppgifter om bland annat tillväxt, vaccinationer, syn-, hörsel- och ryggkontroller, hälsobesök och remissuppföljningar.

Skolsköterskan behöver få vårdnadshavarens skriftliga medgivande att rekvirera journalen. Lika viktigt är det att få information om att en elev slutar för att lämna över information. Detta gäller oavsett om eleven byter skola inom kommunenen eller flyttar utanför Österåkers kommun. För EMI handlar det om patientsäkerhet och kvalitetssäkring.

Nedan nämnda rapporter finns i Extens under Rapportgenerator –> Skriv ut -

> Skola-> Generella.

När en elev skrivs in ska rapporten Inflytt. RPT skrivas ut och lämnas till skolsköterska.

När en elev skrivs ut ska rapporten Utflytt. RPT skrivas ut och lämnas till skolsköterska.

(22)

9. Administration och rutiner när elever

börjar, byter eller avslutar skola i systemet Optiplan

I detta avsnitt beskrivs det administrativa arbetet samt vilka rutiner som förvaltningen har när elever börjar, byter eller avslutar skola. Detta arbete hanteras i programmet Optiplan.

9.1 Elevkapacitet/skola

Den förmåga som skolan har att ta emot elever beslutas av skolchef i samråd med rektorer. Eventuella ändringar i kapacitet görs av systemansvarig i dialog med skolchef inför varje ny bytesperiod. Antal lediga platser per skola

kommuniceras ej ut till vårdnadshavare; varken från förvaltning, servicecenter eller skola. Det är en ögonblicksbild som snabbt ändras vilket gör att det alltid finns stor osäkerhet. Tråsättraskolan måste meddela om en musikelev slutar eller byter klass så att kapaciteten i den årskursen skrivs ner med samma antal.

Detta måste göras före placeringsarbetet påbörjas, annars kan annan elev felaktigt få den platsen.

9.2 Löpande inflyttning

Den löpande inflyttningen hanteras 1 gång/vecka, central handläggare på förvaltningen informerar berörda skolor på onsdagar om vilka elever de ska ta emot. Vårdnadshavare kan ansöka och beviljas plats 60 dagar innan eleven ska börja (med undantag inför höstterminen då ansökan kan göras och beviljas plats 120 dagar innan) vilket innebär att skolorna därför kan ha en tom

reserverad plats under denna period. Inskrivningen kan dock inte göras förrän det är aktuellt att börja, varför skolan behöver ha en bra rutin för att komma ihåg att placera och informera dessa elever. Ansökningar där man inte kan styrka flytt till Österåkers kommun kommer att avslås, om man vill ansöka om plats och inte kommer flytta till kommunen behöver ansökan göras på blankett och den hanteras i samband med bytesansökningar.

(23)

9.3 Skolbyten

Skolbyten hanteras vid fyra placeringstillfällen per år (efter jullov, påsklov, höstlov och sommarlov). Ansökningstider kommer finnas uppdaterade på hemsidan samt i enskilt dokument under

G:\PF\Skola\Skola_Gemensam\Skoladministratörer\Optiplan, skolplaceringar.

När ansökningar för en bytesperiod hanterats avslås de som inte placeras.

Ansökan för nästa bytesperiod öppnas upp det datum som anges i dokumentet och vårdnadshavare kan därmed söka på nytt om de inte fått plats.

9.4 Elev börjar

När placeringarna är gjorda i Optiplan meddelar central handläggare att en placeringsrapport i form av en Excelfil finns att tillgå under:

G:\PF\Skola\Skola_Gemensam\ Skoladministratörer\ Optiplan, skolplaceringar\ Placeringsrapporter

Här kan man avläsa såväl avlämnande som mottagande skola. Vid den veckovisa placeringen av inflyttade elever meddelas enbart berörda skolor då det ofta är få elever som hanterats. Vid placering vid de fyra bytestillfällena meddelas samtliga skolor.

Skolan kontaktar vårdnadshavare för bekräftelse av startdatum.

Kontaktuppgifter finns i Extens, central handläggare ansvarar för att uppgifterna läggs in i Extens. Om en elev har en placering på en friskola behöver handläggare på Utbildningsförvaltningen kontaktas, för att säkerställa att den placeringen avslutas. Skolan förbereder mottagande av elev; klass, klassrum, lärare etc. Mottagande skola avslutar (i samråd med avlämnande skola) den tidigare placeringen genom att lägga eleven i ÖVGR i Extens samt radera elevens aktiviteter på tidigare skola (dock ej modersmål och

studiehandledning). Därefter skriver mottagande skola in eleven i Extens och i nödvändiga grupper på egna skolan. Vid de fyra bytestillfällena ska detta ske tidigast fredag eftermiddag innan lov och senast den dag då eleven börjar. Vid löpande inflyttning ska inskrivning ske i samband med att eleven ska börja.

9.5 Elev till förberedelseklass

Om elev bedöms behöva gå i förberedelseklass (FBK) får FBK-skolan och den ordinarie skolan ha en dialog om detta. Eleven ska fortsatt vara inskriven på den ordinarie skolan, som eventuellt kan välja att öka sin kapacitet om man känner till att eleven kommer gå på FBK under lång tid. Viktigt då att veta att

(24)

eleven har rätt att komma tillbaka till ordinarie skola, för mer information se separata rutiner för förberedelseklass.

Om elev är nyanländ kontaktar skolan samordnande sjuksköterska på den centrala elevhälsan för bedömning om hälsoundersökning ska göras innan skolstart.

Enskilda elever med stort stödbehov som bedöms behöva gå i Rosens verksamhet hanteras på samma sätt som FBK-elever, dvs om elev bedöms behöva gå i Rosens verksamhet ska eleven fortsatt vara inskriven på den ordinarie skolan, som eventuellt kan välja att öka sin kapacitet om man känner till att eleven kommer gå där under lång tid. Viktigt då att veta att eleven har rätt att komma tillbaka till ordinarie skola.

Om elev har skyddade personuppgifter måste skolan besluta om ett alias, vilket meddelas Utbildningsförvaltningen, som skriver in det i Extens. Detta för att eleven måste bli synlig och räknas med i kapaciteten.

Innan uppehållstillstånd beviljas, registreras elever med ett tillfälligt TF- nummer i Optiplan. För att få extra ersättning måste alla med TF-nummer även registreras i Extens /elev /nyanlända-fliken, där man anger

LMA/dossiernummer, inskrivningsdatum och invandrarstatus, vilket görs av respektive skolenhet. Respektive skolenhet meddelar sedan handläggare på Utbildningsförvaltningen som behöver dessa uppgifter, samt eventuell kompletterande information, för att ansöka om ersättning. Detta görs från Migrationsverket avseende de som är asylsökande och från Skolverket avseende vissa barn som inte är folkbokförda i Sverige, barn till diplomater, internationella organisationer, EU/EES-länder samt Schweiz-medborgare som arbetar eller studerar i Sverige.

(25)

10. Processen kring studiehandledning på modersmål

När det blir aktuellt med att ansöka om studiehandledning behöver skolan ha säkerställt att eleven är inskriven i en skola i kommunen, är kartlagd enligt Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial steg 1 och 2. Därefter görs ansökan om studiehandledning på modersmålet (se bilaga 3).

När studiehandledning är beviljad görs följande:

1. Studiehandledaren får studiehandledningsuppdraget från enhetschef för Modersmålsenheten.

2. Planeringsmöte hålls med studiehandledare och ansvarig lärare samt eventuella andra berörda personer. Ansvarig lärare är sammankallande.

 Först upprättas en pedagogisk planering av ansvarig lärare

 Ansvarig lärare förmedlar vad studiehandledaren ska hjälpa eleven med utifrån kursplanen och den pedagogiska planeringen.

Studiehandledaren behöver känna till vilket ämnesinnehåll och vilka centrala begrepp för undervisningsområdet som eleven behöver utveckla. Målet för lektionen behöver också tydliggöras.

Studiehandledaren behöver veta utifrån vilka kunskapskrav ämnesläraren ska bedöma eleven

 Resultatet av kartläggning steg 1 och steg 2 ska tas med till första mötet

 Under mötet löses frågan hur studiehandledaren får materialet och planeringen inför lektionerna från ansvarig lärare? Till exempel via Unikum och Google classroom. Förutsättning för att

studiehandledaren får tillgång till planering är att studiehandledare läggs som observatör i Unikum av skolans administratör.

 Studiehandledaren förklara för eleven syftet med studiehandledningen.

Med högstadieelever används materialet Introduktionssamtal med nyanlända elever.

 Bestäm tider, plats och andra praktiska ting för studiehandledningen med utgångspunkt för vad som bäst gagnar eleven.

(26)

 Efter 6-10 veckor sker en avstämning mellan ansvarig

lärare/ämneslärare och studiehandledare där man går igenom den uppgjorda planeringen och stämmer av elevens kunskapsutveckling. Ta med elevens tankar kring studiehandledningen.



Fem fokus i studiehandledning på modersmålet:

(27)

11. Ansvar och rutin för placering i förberedelseklass

11.1 Grundförutsättningar

Elever F-1: Direktplaceras på hemskola och ingår ej i Fbk-skolans uppdrag.

Elever åk 2-6: Ingår i Margretelundsskolans förberedelseklass.

Elever åk 6-9: Ingår i Solskiftesskolans förberedelseklass.

Vid Fbk-placering av elever i årskurs 6 förs dialog mellan båda Fbk-skolorna.

11.2 Systemförutsättningar

Först placeras eleven i Optiplan på sin hemskola. När Fbk-skolan sedan skriver in eleven i Extens så ändras placeringen även i Optiplan. Det gör att Fbk-elever är inskrivna på Fbk-skolan I både Extens och Optiplan.

Skolplaceringsenheten skriver inte ner kapaciteten på hemskola per automatik om inte hemskolan skola meddelar att de önskar det. Det innebär alltså att när eleven flyttas till Fbk-skolan blir en plats ledig på hemskola i Optiplan.

Anledningen är att man i många fall inte kan gå med en tom plats utan måste ersätta eleven av ekonomiska skäl, även osäkerheten kring om/när eleven kommer tillbaka till hemskola gör att kapaciteten inte automatiskt skrivs ner.

Många elever flyttar under tiden i Fbk och det är också osäkert vilken årskurs de ska placeras i när de kommer tillbaka (många flyttas ner en årskurs). Det innebär att ansvaret för eventuell överplacering ligger hos den hemskolan.

11.3 Rutin vid mottagandet av nya elever

När en elev fått skolplacering på en skola via Optiplan ska hemskolan förbereda mottagandet av den nya eleven genom ett samtal till

vårdnadshavarna. Detta sker oavsett om eleven är nyanländ eller ej. Datum för skolplacering och datumet då eleven faktiskt börjar på den nya skolan kan skilja några dagar eftersom tid måste avsättas för att exempelvis fixa klassrummet med sittplats och förbereda klassen på att ny elev kommer med mera.

För nyanlända elever ska följande rutin följas, se tågordning under rubrik 11.4.

(28)

11.4 Tågordning placering Fbk

1. Vårdnadshavare ansöker till önskad skola och skolplaceringsenheten gör placering på skola genom verktyget Optiplan utifrån kapacitet i berörd årskurs. Den skolan kommer att kallas hemskola till skillnad från Fbk-skolan där Fbk-verksamhet anordnas.

2. a) I vissa fall kommer skolplaceringsenheten och Integration ha information om att eleven kan ha rätt till undervisning i Fbk. I dessa fall kommer beslut om placering i Fbk tas av berörd Fbk-rektor i samråd med skolplaceringsenheten. Då får rektor på hemskola information genom placeringsrapport att elev skrivits in på hemskola, men tillfälligt placerats i Fbk.

b) I de fall nyanlända elevers ansökan inte uppmärksammas av skolplaceringsenheten eller Integration gäller följande:

Rektor uppmärksammar ny placering i Optiplan. Hemskola genom rektor tar en skyndsam ”första kontakt” med vårdnadshavare för att ta beslut om eleven tillhör Fbk eller ej. Första kontakt sker genom telefon eller mejl. Integration kan vara behjälplig i vissa fall.

Syftet med skyndsam hantering är att eleven inte ska byta skola mer än nödvändigt vilket gör att elevens upplevelse ska vara att Fbk-skolan är deras första skola.

Utgångspunkten för beslut är:

- Hur länge eleven varit i Sverige. Eleven har rätt till tid i Fbk i max 2 år.

- Vilket modersmål?

- Har eleven gått i svensk skola?

- Hur har tidigare skolbakgrund sett ut? (Om möjligt - annars kartläggs det i Fbk.

Beslut tas av rektor på hemskola om placering i Fbk. Hemskolas rektor tar skyndsam kontakt med rektor på Fbk-skola för direktplacering.

Hemskola tar även kontakt med skolplaceringsenheten för att meddela att eleven nu tillhör Fbk-skolan.

(29)

3. Fbk-skolan tar kontakt med samordnande skolsköterska för

hälsokontroll. Det gör att samordnande skolsköterska endast svarar för medicinsk bedömning. Samordnande skolsköterska får en samlad bild av familjen, alla vårdhänvisas till samma instans med vinsten att familjen inte behöver berätta sin historia för flera personer.

4. Fbk-skolan skriver in eleven i Extens. Skriv in elevens placering i hemskolan under fliken anmärkning i verktyget Extens. Fbk-skolan gör en kontroll att LMA-/dossiernummer är inskrivet.

5. Fbk-skolan tar över kontakten med vårdnadshavare/elev och samlar in kontaktuppgifter samt svaren på frågorna som ställdes i punkt 2 från ordinarie skola.

6. Fbk-skolan ansvarar för att ansökan om modersmål och studiehandledning görs.

7. Kartläggning genomförs på Fbk-skolan.

8. Efter kartläggning tar FBK-skolans rektor beslut om eleven ska tillhöra Fbk eller återgå till hemskola. Beslutet kommuniceras med hemskola och vårdnadshavare där även information om uppskattad tid i Fbk delges. Samtidigt tas beslut om eleven ska få undervisning i SvA och om elever kommer att ha en prioriterad timplan.

9. Följande dokumenteras i PMO:

- Beslut om Fbk - Beslut om SvA

- Beslut om prioriterad timplan - Kartläggningar 1,2,3

11.5 Avslut Fbk

1. Fbk-skolan bedömer att eleven är klar i Fbk och fattar beslut om vilken årskurs eleven ska tillhöra. Fbk-skolan meddelar hemskola om tilldelad årskurs för eleven.

2. Fbk-skolan ordnar övergång där utgångspunkten är att använda de fyra övergångsperioder som finns i kommunen för interna skolbyten.

(30)

3. Fbk-skolan initierar och genomför överlämning till hemskolan i samband med övergång.

4. Hemskola tar över kontakten med vårdnadshavare/elev och ser till att eleven placeras rätt i Extens.

11.6 Att tänka på

● Både Fbk-skolan och hemskola behöver ha kontroll över sina kapacitetssiffror i Optiplan eftersom Fbk-elever har kortare/längre tidsperioder i Fbk-klass.

● Fbk-skolan får inte ta över eleven i sin hemskola utan att

vårdnadshavare ansökt om skolbyte dit och skolplaceringsenheten placerar på den skolan.

(31)

12. Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper

Vid beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tillämpas följande ansökningsförfarande.

1. Rektor identifierar behov av extra ordinärt stöd.

2. Rektor tar kontakt med verksamhetschef.

3. Verksamhetschef bjuder in rektor, elevhälsochef, central specialpedagog och enhetschef för Rosens verksamheter till ansökningsmöte. Till mötet tar rektor med dokumentation så som utredning av särskilt stöd, åtgärdsprogram och utvärdering av dessa.

4. Enhetschef och specialpedagog gör vanligtvis observation i hemskolan i syfte att säkerställa att extra ordinärt stöd är aktuellt i Rosens

verksamheter.

5. Personal på Solrosen träffar personal från hemskola för att få en bild av eleven.

6. Efter inrådan av rektor, elevhälsochef, central specialpedagog och enhetschef fattar verksamhetschef beslut om placering eller ej. Beslutet grundar sig på elevens behov av extraordinärt stöd samt gruppens nuvarande sammansättning.

7. Placeras elev i Rosens verksamheter fattas beslut om:

 längd; här tillämpas period om halv termin med antagning och övergång till hemskola 2ggr/termin i anslutning till övriga skolvalet

 omfattning

 utvärderingsdatum och beslut om eventuell förlängning

 resurser från hemskolan, läromedel, assistent, hjälpmedel

 plan för återgång till hemskolan alternativt ny skola, inklusive elevhälsans stöd i detta

 datum för inskrivningsmöte

 formellt beslut enligt Skollagen 3 kap 11§ fattas av rektor

(32)

Vid beslut om placering i någon av de kommungemsamma särskilda undervisningsgrupperna tillämpas följande ansökningsförfarande:

Rektor identifierar behov av extra ordinärt stöd.

8. Rektor tar kontakt med verksamhetschef.

9. Verksamhetschef bjuder in rektor, elevhälsochef, central specialpedagog och enhetschef för Rosens verksamheter till ansökningsmöte. Till mötet tar rektor med dokumentation så som utredning av särskilt stöd, åtgärdsprogram och utvärdering av dessa.

10. Enhetschef och specialpedagog gör vanligtvis observation i hemskolan i syfte att säkerställa att extra ordinärt stöd är aktuellt i Rosens

verksamheter.

11. Efter inrådan av rektor, elevhälsochef, central specialpedagog och enhetschef fattar verksamhetschef beslut om placering eller ej. Beslutet grundar sig på elevens behov av extraordinärt stöd samt gruppens nuvarande sammansättning.

12. Placeras elev i Rosens verksamheter fattas beslut om:

 längd; här tillämpas period om halv termin med antagning och övergång till hemskola 2ggr/termin i anslutning till övriga skolvalet

 omfattning

 utvärderingsdatum och beslut om eventuell förlängning

 resurser från hemskolan, läromedel, assistent, hjälpmedel

 plan för återgång till hemskolan alternativt ny skola, inklusive elevhälsans stöd i detta

 datum för inskrivningsmöte

 formellt beslut enligt Skollagen 3 kap 11§ fattas av rektor

(33)

13. Rutiner för inskrivning i grund- /gymnasiesärskola

Intellektuell funktionsnedsättning (IF) innebär en nedsatt kognitiv förmåga och samtidigt nedsatt adaptiv förmåga, vilket betyder svårigheter till anpassning vid vardagliga aktiviteter.

En intellektuell funktionsnedsättning (IF) påverkar på ett genomgripande sätt lärandet, framförallt kunskapsmässigt, i skolan.

Ur ett individuellt perspektiv är det angeläget att ett barn med intellektuell funktionsnedsättning får sina svårigheter identifierade och utredda.

13.1 Innebörd av grundsärskola

Grundsärskola är en av fyra olika skolformer, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskolan, varav grundsärskolan är en nivåanpassad

skolform för de elever som inte når kunskapskraven i grundskolan på grund av intellektuell funktionsnedsättning (IF).

Särskolan som särskild skolform innebär en rättighet att läsa enligt andra kursplaner och bör ses som en resurs för barn med intellektuell

funktionsnedsättning.

I särskolan genomförs undervisning utifrån en särskild utformning av kunskapskraven i läroplanen för att elever med intellektuell

funktionsnedsättning ska få en likvärdig utbildning. Grundsärskolans kursplan följer i stort grundskolans kursplan när det gäller vilka ämnen som omfattas och dess huvudsakliga innehåll och mål. I grundsärskolan kan man också delvis följa grundskolans kursplaner. Vilken kursplan eleven följer avgörs av

individuella behov. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär att betyg sätts ska detta göras i grundsärskolans ämnen (Skollagen 2010:800 kap 11 §19).

Inom grundsärskolan finns också inriktning träningsskola med egna

ämnesområden och timplaner. Träningsskolans kursplan är indelad i fem stora ämnesområden estetisk verksamhet, kommunikation, motorik,

vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.

I Österåker finns en grundsärskola för årskurser 1-4 på Sjökarbyskolan och en för årskurser 5-9 på Solskiftesskolan. På Solskiftesskolan finns även en

träningsskola för årskurser 1-9. Inom grundsärskolan finns ingen förskoleklass.

(34)

Gymnasiesärskolan i Sverige är fyraårig och frivillig och vänder sig till

ungdomar med IF. Det finns nio yrkesinriktade nationella program. Det finns även individuella program för elever som behöver en utbildning som anpassas utifrån elevens egna förutsättningar.

Österåkers kommun har ingen egen gymnasiesärskola utan eleverna söker till gymnasiesärskolor i andra närliggande kommuner. Ansökning sker via Gymnasieantagningen i Stockholms län.

Elever som är mottagna i grundsärskolan kan även få sin utbildning inom grundskolan, dvs. som integrerad elev. För en integrerad elev gäller de

bestämmelser som avser grundsärskolan. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om undantag i timplanen med hänsyn till undervisningens upplägg.

Särskolan är en frivillig skolform och en utredning avseende rätt till särskola kräver samtycke från vårdnadshavare samt utifrån bedömning av ålder och mognad även barnets samtycke. Om en utredning visar att barnet tillhör särskolans målgrupp men vårdnadshavarna avböjer mottagande i särskola kan kommunen om synnerliga skäl föreligger, mot vårdnadshavares vilja, ändå mottas i särskola och läsa enligt särskolans kursplan (Skollag 2010:800 7kap.

§5). Kommunen kan om det framkommer uppgifter som tyder på att barnet felaktigt placerats i särskola ändra eget beslut. Beslut om mottagande i särskola kan överklagas hos skolväsendets överklagarnämnd.

13.2 Utredning inför mottagande i grundsärskola

Processen inför mottagande i grundsärskola är ofta omfattande och kan ta lång tid med tanke på att det innebär en stor omställning för både vårdnadshavare och elev. Det finns många diagnoser där utvecklingsförsening kan vara vanlig, men ändå inte innebär att barnet har en intellektuell funktionsnedsättning.

Därför är det viktigt att prövning mot kunskapskraven ligger främst och att intellektuell funktionsnedsättning kommer som ett andra steg i mottagande processen. I de allmänna råden är kopplingen till kunskapskraven i

grundskolan klarare än tidigare.

Ett beslut om mottagande i grundsärskolan tas av hemkommunen. Det är ett ingripande beslut som kräver beslutsunderlag från flera professioner dvs. en sammanhållen utredning som omfattar:

 Pedagogisk bedömning som tydliggör att barnet inte kan förväntas uppnå grundskolans kunskapskrav.

(35)

 Psykologisk bedömning som fastställer att barnet har en intellektuell funktionsnedsättning.

 Medicinsk bedömning som ska undersöka om det finns medicinska sjukdomar eller andra omständigheter som talar för eller emot mottagande i särskolan.

 Social bedömning ska i första hand besvara om det finns sociala faktorer eller omständigheter som kan förklara elevens

inlärningssvårigheter och som talar emot att eleven tas emot i särskolan.

Utredningen kan eventuellt kompletteras med bedömning från extern resurs beroende på resultatet från de fyra bedömningarna.

Utöver bedömningarna görs observationer av särskolans specialpedagoger.

Inför beslut ska det även finnas underlag där det framgår att vårdnadshavare fått information om särskolan samt att det framgår att vårdnadshavare har gett sitt medgivande.

Om de tjänstemän som ska fatta beslut anser att underlaget är otydligt eller otillräckligt kan de begära en komplettering av utredningsunderlaget.

För att kunna fatta beslut fordras slutligen att det finns en överensstämmelse mellan de olika bedömningarna, särskilt den pedagogiska och psykologiska bedömningen.

Skolverkets allmänna råd från 2013 om mottagande i särskolan och gymnasiesärskolan tydliggör ordningen i utredningens olika delar, olika yrkesfunktioners uppdrag samt vilka frågor som ska besvaras i respektive bedömning.

13.3 Rutiner inför utredning om elevs rätt till mottagande i särskola

Rektor kallar till samråd inför utredning om elevens rätt till mottagande i särskola. Skriftlig dokumentation ska ske under dessa möten.

13.3.1 Syfte med samrådsmöte

 Information om vad det innebär att gå i grundsärskola, på kort och lång sikt. Vårdnadshavarna erbjuds studiebesök på grundsärskolorna.

 Information om hur en utredning går till, dvs. pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.

(36)

 Fördelning av ansvar för bedömningar samt tidsplan.

13.3.2 Deltagare på samrådsmöte

 Rektor på aktuell skola

 Berörd personal

 Sakkunnig från Utbildningsförvaltningen

 Vårdnadshavare

13.3.3 Samråd med vårdnadshavare efter utredning

 Rektor kallar till uppföljande samråd tillsammans med vårdnadshavarna när hela utredningen är komplett

 Skriftligt protokoll från samråd ska bifogas utredningen

 Rektor ansvarar för att utredningen skickas i sin helhet till sakkunnig på Utbildningsförvaltningen

 Om vårdnadshavare så önskar tar rektor på hemskolan skyndsamt kontakt med rektor och specialpedagog från särskolan för att förmedla kontakt för besök och eventuell övergång till särskolan

(37)

13.3.4 Beslut om mottagande

 Beslut om mottagande i särskola fattas av sakkunnig för särskola på delegation från nämnden

 Beslutet delges vårdnadshavare med besvärshänvisning, mottagande skola samt avlämnande förskola/ skola

 Utifrån utredningen rekommenderas om eleven ska läsa ämnen eller ämnesområden

 Efter mottagandebeslutet ska eleven omedelbart börja läsa enligt särskolans läroplan

 Om barnet/eleven ej har rätt att bli mottagen i grund-

/gymnasiesärskolan, kallas vårdnadshavaren till samtal där en motivering till beslut om avslag ges

Läs även länk: Särskolan är till för ditt barn

13.4 Barn i förskola som ska börja grundsärskola

I grundsärskolan finns inte förskoleklass utan särskolan börjar med åk 1. Om förskolan misstänker att barnet kan tillhöra särskolans målgrupp ska de samråda med vårdhandshavare samt inleda utredningsprocessen i samråd med sakkunnig på Utbildningsförvaltningen. Det är ovanligt att hela utredningen om mottagande i grundsärskolan är färdig i samband med att skolplikt inträder och barnet ska börja i förskoleklass. Då kan vårdnadshavare välja mellan att:

 Ansöka om uppskjuten skolplikt för att gå ett extra år i förskola

 Börja i förskoleklass i grundskola

Om mottagandet är klart kan barnet börja i åk 1 i grundsärskolan. Skolan flyttar då inte upp eleven till nästa årskurs nästföljande läsår för att eleven ska gå i åldersadekvat årskurs (rektors beslut enligt Skolförordningen).

(38)

14. Bilaga 1, Översikt

Från skolform Till skolform Samtycke Övrig kommentar

Kommunal förskola Kommunal förskola Nej

Samma huvudman.

Endast information som är nödvändig utifrån barnets behov.

Kommunal förskola Fristående förskola Ja Olika huvudmän.

Kommunal förskola Kommunal förskoleklass Nej

Samma huvudman.

Endast information som är nödvändig utifrån barnets behov.

Fristående förskola Kommunal förskoleklass Ja Olika huvudmän.

Utomkommunal förskola Kommunal förskoleklass Ja Olika huvudmän.

Kommunal förskola Fristående förskoleklass Ja Olika huvudmän.

Utomkommunal förskola Fristående förskoleklass Ja Olika huvudmän.

Kommunal grundskola/grundsärskola Kommunal grundskola/grundsärskola Nej

Samma huvudman och skyldighet

enligt 3 kap. 12 j § Skollagen.

Fristående grundskola/grundsärskola Kommunal grundskola/grundsärskola Nej

Skyldighet enligt 3 kap. 12 j § Skollagen.

Utom kommunal

grundskola/grundsärskola Kommunal grundskola/grundsärskola Nej

Kommunal grundskola/grundsärskola Fristående grundskola/grundsärskola Nej

Kommunal grundskola/grundsärskola Utomkommunal grundskola/grundsärskola Nej

Kommunal grundskola/grundsärskola Kommunal gymnasieskola/gymnasiesärskola Nej

Kommunal grundskola/grundsärskola Fristående gymnasieskola/gymnasiesärskola Nej

Kommunal grundskola/grundsärskola

Utomkommunal

gymnasieskola/gymnasiesärskola Nej

(39)

15. Bilaga 2, Registrering i Extens gällande och rätt till utbildning för barn/elever med TF-nummer

1. EU medborgare

 EU medborgare som arbetar, studerar eller har egna medel för sin försörjning har uppehållsrätt i landet och behöver inte ansöka om uppehållstillstånd hos migrationsverket.

Huvudmannen behöver inte kontrollera att det finns grund för uppehållsrätt utan det räcker att det har gjorts troligt att

vistelsen i landet avser att vara stadigvarande, dvs. minst ett år.

 EU medborgare som är familjemedlem till en EU medborgare som har uppehållsrätt i landet har automatiskt uppehållsrätt utan anmälan till migrationsverket.

Se migrationsverkets hemsida angående definition av familjemedlem.

Rätt till förskola och fritidshem (enligt kommunens riktlinjer),

förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och Komvux/SFI.

Extens: Ange EU, hemland samt inskrivningsdatum.

2. Icke EU medborgare

 Icke EU medborgare som vill flytta till Sverige för exempelvis arbete eller studier ska ha uppehållstillstånd.

 Icke EU medborgare som flyttar till en svensk medborgare eller en EU medborgare med uppehållsrätt i landet, ska ha uppehållstillstånd eller uppehållskort.

 Icke EU medborgare som flyttar till en icke EU medborgare som har uppehållstillstånd, t ex arbetstillstånd, ska ha

uppehållstillstånd. Se migrationsverkets hemsida angående definition av familjemedlem.

Rätt till förskola, fritidshem (enligt kommunens riktlinjer), förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och

vuxenutbildning/SFI.

Ej rätt till diplomater har inte rätt till förskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Extens: Ange hemland, status, t ex diplomat, familjemedlem, partner osv.

samt inskrivningsdatum. Uppehållskort eller uppehållstillstånd ska uppvisas

(40)

(undantag nordiska medborgare som inte behöver uppehållstillstånd för att vistas i landet).

3. Asylsökande, inklusive ensamkommande ungdomar Rätt till

- Allmän förskola från 3 år

Om vårdnadshavaren har ett LMA kort med arbetstillstånd har de rätt till förskola från ett års ålder och fritidshem enligt kommunens riktlinjer, dvs.

efter omsorgsbehov (LMA kort för arbete ska uppvisas).

- Förskoleklass, grundskola, grundsärskola

- Gymnasieskola, gymnasiesärskola före 18 års ålder Ej rätt till fritidshem, Komvux/SFI

Extens: Ange asylsökande, LMA nummer samt inskrivningsdatum. Giltigt LMA kort ska uppvisas.

4. Kvotflyktingar utan fullständigt personnummer (TF)

Kvotflyktingar tillhör gruppen nyanlända med kommunplacering som har uppehållstillstånd och ska folkbokföras i kommunen. Ibland kan

folkbokföringen dröja vilket inte påverkar rätten till utbildning.

Rätt till förskola, fritidshem (enligt kommunens riktlinjer) förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och Komvux/SFI.

Extens: Ange kvotflykting samt inskrivningsdatum.

5. ”Papperslösa” - personer som vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning

Avser endast personer som har varit asylsökande och har fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd men håller sig undan verkställighet.

Rätt till

- Allmän förskola, från 3 år

- Förskoleklass, grundskola, grundsärskola

- Gymnasieskola, gymnasiesärskola före 18 års ålder Ej rätt till fritidshem, Komvux/SFI

Extens: Registreras som personer med skyddade personuppgifter. Ta kontakt med utbildningsförvaltningen för registrering i Extens.

Källhänvisning/lagrum : Skollagen 29 kap 2,3 §§, Migrationsverket, Kommunens riktlinjer för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

(41)

16. Bilaga 3, Ansökan om modersmål

Denna blankett ska användas, Ansökan om studiehandledning på

modersmålet.pdf samma dokument finns även länkat under rubriken Bilagor på Elevhälsans sida på Inomskärs.

(42)

17. Bilaga 4, Blanketter

Följande blanketter tillhör rutinen. För att komma till dessa klicka på nedanstående länkar- Dessa länkar finns även under rubriken Bilagor på Elevhälsans sida på Inomskärs.

 Övergång mellan förskola – förskoleklass/fritidshem.dotx

 Övergång inom grundskola.dotx

 Övergång grundskola – gymnasium.dotx

 Antagningsunderlag och överlämningsinformation till introduktionsprogram (IM) och AST-klass.dotx

När det gäller blanketter och mallar för ansökan till särskolan kontakta sakkunnig särskilt stöd Utbildningsförvaltningen när det är aktuellt.