Det sista skedet i en byggprocess är att överlämna det färdiga huset. Här är flera parter inblandade. Entreprenörer överlämnar till bygg- herre, byggherre till förvaltning och till hyresgäst.
Vid dessa tillfällen är det viktigt att information överförs på ett adekvat sätt.
För överlämnande från entreprenör till byggherre togs i tidigt skede beslut om utformning och omfattning av relationshandlingar, drift- och skötselinstruktioner, materialspecifikationer mm. Vidare beslutades att handlingarna skulle föreligga granskade och godkända i samband med entreprenadens godkännande.
Vid överlämnande från byggherre till förvaltare är en väl funge- rande besiktningshantering, som behandlats i tidigare avsnitt, en förutsättning för att nå bra resultat. Ett led i överlämnandet var för- valtningspersonalens deltagande vid besiktningar. Därvid har man fått inblick i utformning och funktioner. Vid lägenhetsbesiktning deltog kundvärd och vid besiktning av installationer av under- och elcentraler deltog ansvarig driftspersonal.
Ett steg i överlämnandet till hyresgästen var att denne hade möjlig- het att närvara vid både för- och slutbesiktning av sin egen lägenhet.
Därutöver iordningställdes lägenhetspärmar, en per lägenhet, med broschyrer
och skötselinformation för material och utrustning i lägenheten till- sammans med byggherrens information till blivande hyresgäst.
En erfarenhet från intervjuer med hyresgäster var att skötsel- instruktioner ofta var för krångliga.
”Skötselinformationen var mer utformad för installatörer än för praktisk användning. Det behövs komplettering med enkel och praktisk beskrivning hur saker och ting fungerar.” (hyresgäst)
I alla nybyggda fastigheter installerar Helsingborgshem konse- kvent sitt energibesparande komfortvärmesystem för individuell temperaturmätning (se bilaga C).
Så även i husen vid Östra allén där även lägenheternas individu- ella varmvattenförbrukning mäts. Hyresgästen kan därmed påverka sina kostnader.
Det var dock överraskande få av de intervjuade som hade mer än diffus kunskap om systemets funktion. En bidragande orsak var san- nolikt hyresgästens korta boendetid vid intervjutillfället.
Däremot var det överraskande få av de intervjuade som hade mer än diffus kunskap om systemets funktion. En bidragande orsak var sannolikt hyresgästens korta boendetid vid intervjutillfället.
”Värmemätning verkar bra men vi har inte gjort något åt det. Kan man gå in och kolla någonstans?” (hyresgäst)
”Jag vet inte hur komfortvärme fungerar, men det står en del i pärmen. Jag har inte fått vare sig avdrag eller tillägg ännu.” (hyresgäst)
Rent principiellt ansåg de intervjuade familjerna att temperatur- och varmvattenmätningen är positiv ur miljösynpunkt.
”Det är nog ett bra sätt att få folk att tänka på hur mycket energi man gör av med.” (hyresgäst)
Bilaga A
Projektets tidsindelning
• Idé- och programskede
sträckte sig från mars till december 1999. I detta skede lades grun- den för projektet med idéförslag, som testades mot myndigheter, marknadsanalyser, formulering av målsättningar och program- skrivning.
– Programhandlingar låg till grund för en översiktlig kostnadskalkyl för beslut om fortsatt arbete. • Huvudhandlingsskedet
varade januari–mars 2000. Projektidén vidareutvecklades och alla funktioner och val av system, material och produktionsmetoder fastställdes.
– Huvudhandlingar låg till grund för anbud från Skanska. – Upphandling skedde under april 2000.
– Bygglovshandlingar framtogs under maj 2000. • Bygghandlingsskedet
Projektering av bygghandlingar påbörjades i maj 2000 och färdig- ställdes under oktober samma år. Varje hus redovisades med sina speciella planlösningar allt efter hyresgästens val
• Produktionsskedet
Byggproduktionen startade i september 2000 efter upgjord tidplan med inflyttningar i december 2001, mars och maj 2002. Under produktionsperioden hölls 23 byggmöten och 16 projektråds- möten.
Bilaga B
Östra Allén, boendefakta
Ytfakta
BTA, ovan mark 9 103 m2
BTA, under mark 1 172 m2
BTA, sophus 102 m2
BYA, bostäder 2 481 m2
BYA, sophus 102 m2
BRA, ovan mark 8 336 m2
BOA 7 501 m2
• 6 friliggande hus i parkmiljö. • 4 våningar, varav den översta är vindsvåning med snedtak och kupor.
• Källare (förråd och teknik- utrymmen) under 3 av husen.
Material
Fasad: Puts på mineralull, i 3 röda kulörer med ljusa puts- detaljer.
Tak: Taktegel, takkupor av röd plåt. Balkonger: Aluminiumräcken, grå. Fönster: Träfönster, kopplade 1+2. Entrépartier: Ek.
Lägenhetsfördelning
94 lägenheter fördelade enligt:
Storlek Area Antal
2 Rok 60 m2-80 m2 37 st 3 Rok 77 m2--91 m2 43 st 4 Rok 100 m2 12 st 5 Rok 148 m2 2 st Summa 94 st Åldersfördelning
Antal boende (vid inflyttning): 186 pers Åldersfördelning (vid inflyttning):
År Andel 0–19 15 % 20–40 39 % 41–60 26 % >61 20 % Familjestorlek Antal personer/lägenhet: 1 pers/lgh 28 % 2 pers/lgh 57 % 3-6 pers/lgh 15 % Plan 4 Plan 2–3 Plan 1, hus 1, 3, 5
Sektion genom lägenhet Sektion genom trapphus/hiss Försörjningsschakt
Bygg- och installationssystem
Stomme: Prefabricerad betong- och stålkonstruktion, Skanskas byggsystem ”stål- och betonghuset”.
Försörjning: Försörjningsschakt som nås från trapphusen, installationsgolv i lägenheterna.
Värme: Fjärrvärme på radiatorkrets, golvvärme i badrum. Komfortvärme med individuell värmemätning i varje rum.
Ventilation: Mekanisk frånluft med förvärmning av tilluft via radiatorerna.
Trapphus:
• Golv i massiv bok på trapphusplan. • Klinker i bottenvåning och källare. • Väggar av målad betong.
• Foder och socklar av lackat trä. • Tamburdörrar; björk.
Lägenheter:
• Parkettgolv i hela lägenheten. • Helkaklat badrum.
Bilaga C
Komfortvärmemätning
Fakta om komfortsystemet Fakta om komfortsystemetFakta om komfortsystemet Fakta om komfortsystemet Fakta om komfortsystemet
I lägenheten består komfortsystemet av en elektronikbox med sensorer som mäter temperaturen i varje enskilt sovrum och vardagsrum. Uppmätta värden sparas i en central minnesfunktion i fastigheten och skickas var femtonde dag via telenätet till fastighetsavdelningen. Ett datorprogram omvandlar mät-
resultaten till ett medelvärde för lägenheten. Vid beräkningarna tar det sofistikerade programmet bland annat hänsyn till yttertemperatur, rummens storlekar, och väggarnas isolerförmåga.
Resultatet presenteras som ett belopp i kronor för debitering eller kredite- ring av hyresgästen.
Via en hemsida på Internet kan hyres- gästen själv läsa av det ackumulerade resultatet efter varje uppdatering.
Sedan några år tillbaka installerar Helsingborgshem konsekvent sitt energibesparande komfortvärmesystem i nybyggda fastigheter.
Komfortvärmesystemet har bland annat rönt uppmärksamhet sedan upphovsmannen, Helsingborgshems tekniske chef Kjell Persson, belönats med Stora Energipriset 2002 av Dagens Industri och Sweco Theorells.
Som namnet antyder är det belönade systemet en utrustning för mätning av värmekomfort i individuella lägenheter.
Det utvecklades i syfte att ge hyresgästerna möjlighet att styra sina värmekostnader. Principen är att de boende bara betalar för värme- komforten, d.v.s den faktiska temperaturen i lägenheten. Hos Hel- singborgshem ingår 21 grader i hyran. Väljer hyresgästen en högre temperatur (upp till 23 grader) kostar det extra. På motsvarande sätt ger en lägre temperatur (ner till 18 grader) avdrag på hyran.
Möjligheterna att spara pengar och hushålla med energin har totalt sett gett positivt utslag i de lägenheter där komfortvärmesystemet installerats. I en genomsnittlig lägenhet betyder en
medeltemperatur på cirka 20 grader en besparing på 300–400 kronor per år. 19 grader motsvarar det dubbla beloppet. Hittills har
systemet lett till mellan 15 och 17 procent lägre värmekostnader för hyresgästerna.
I fastigheterna längs Östra allén har värmeförbrukningen legat på i princip oförändrad nivå sedan inflyttningen. En förklaring är den korta brukartiden, en annan är att utslaget vanligtvis blir mer märk- bart vid efterinstallation i befintliga lägenheter.
Komfortvärmesystemet kan även utnyttjas för att mäta el-, kall- och varmvattenförbrukning. Varmvattenförbrukningen mäts än så länge i mindre skala i Helsingborgshem men visar redan stora effekter: medan normalförbrukningen är ca 50 m3 per lägenhet och år, ligger
konsumtionen i bostäder med komfortvärmesystem på 30–35 m3.
Även längs Östra allén tillämpas varmvattenmätning. Mätninga- rna visar på en förbrukning på 40 m3 per lägenhet och år. Norm-
Bilaga D
Bilaga E
Box 534, 371 23 Karlskrona
Tel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00 Webbplats: www.boverket.se
Boverket
bland annat ta fram, analysera och förmedla kunskap och erfaren- heter till berörda inom byggsektorn om faktorer som är av betydelse för att främja utvecklingen, öka effektiviteten och sänka kostnaderna inom i första hand bostadsbyggnadssektorn och därmed på sikt åstadkomma sänkta boendekostnader, har regeringen givit Boverket i uppdrag att inrätta ett Byggkostnadsforum.
Boverkets Byggkostnadsforum ska verka för en ökad effektivitet och lägre kostnader i byggande och boende genom att fungera som kunskaps- och idébank för byggherrar, kommuner, myndigheter och byggentreprenörer. Syftet är bland annat att förmedla kunskap om byggprojekt eller byggprocesser som leder till att man kan bygga billigt, utan att försämra kvalitén eller utrustningsstandarden. Boverkets Byggkostnadsforum får bl.a. använda 20 miljoner kronor årligen för att stödja lämpliga pilotprojekt som på ett nytt sätt söker få ner boendekostnaderna vid nybyggnad av hyresbostäder samtidigt som projekten främjar ekologisk hållbarhet. Pengarna kan också användas för att i efterhand utvärdera, dokumentera och publicera kunskap om projekt som redan genomförts med motsvarande syfte och inriktning så att dessa kan fungera som goda exempel.
Information om Byggkostnadsforums arbete samt redovisning av goda exempel och information om de pilotprojekt som startats hit- tills kan hämtas på Byggkostnadsforums hemsida
www.byggkostnadsforum.se eller från Boverkets hemsida www.boverket.se.