Sändningens egenskaper och transportavstånd

Sändningens egenskaper karaktäriseras bland annat av längden på transportsträckan, rutten för transporten, hur regelbundna sändningarna kommer vara och hur stora volymer som ska fraktas.

Transportavstånd

Sjöfart och järnvägen är båda bundna till hantering vid terminaler. Mellan terminalerna kan det vara långa avstånd och de båda trafikslagens krav på omlastning och de kostnader som då tillkommer gör att lastbilstransporter tenderar att vara smidigare och billigare på kortare avstånd (Nelldal, 2019).

Det kan också råda geografiska skäl som är kopplade till transportavståndet och som påverkar valet av transportslag. Om godset exempelvis ska transporteras till en annan kontinent så kan sjöfart vara det enda alternativet (Rushton et. al., 2014).

Brytpunktsavståndet för intermodala transporter

Kostnaden för transporten anses av många vara den viktigaste faktorn som inverkar på valet av trafikslag (mer om detta i avsnitt 4.2.3. Sambandet mellan avstånd för transporten och kostnaden kan tänka sig vara givet; ju längre transportsträcka desto högre kostnad. Även som sambandet gäller oavsett trafikslag så finns det en skillnad när det kommer till hur mycket

40 kostnaden ökar vid ett visst avstånd. I Figur 25 visualiseras förhållandet mellan avstånd och kostnad för en intermodal och en unimodal transport.

Ser man bara till kostnaden för transporter med järnväg eller sjöfart och jämför den med kostnaden för en vägtransport så vittnar lutningen i grafen ovan om att det är en lägre kostnad per kilometer för de förstnämnda trafikslagen. Däremot så tillkommer då kostnaden för omlastning, vilket höjer den totala prislappen för intermodala transporter. På en kortare transportsträcka blir det därför i slutändan ofta billigare med en lastbilstransport än en intermodal transport eftersom omlastningen är en nödvändighet oavsett avstånd. Dessutom kan intermodala transporter, när sträckorna är korta, ta längre tid än direkta transporter på väg, mycket på grund av förberedelser för transporten och vid omlastningen. När avståndet för transporten blir längre så blir den totala kostnaden, inklusive omlastning, istället lägre för intermodala kedjor jämfört med vägtransporter. Detta beror på att de rörliga kostnaderna så som exempelvis bränsle är högre för väg än för järnväg eller sjöfart.

Figur 25: Kostnad för unimodal och intermodal transport beroende av transportavståndet (Omarbetad från Kordnejad, 2016).

Det så kallade brytpunktsavståndet, sträckan där kostnaden för en direkt vägtransport är densamma som för en intermodal transport, utgörs av den punkt där de två grafernas ändar möter varandra. För europeiska förhållanden ligger avståndet på ca 300-500 km enligt flertalet studier. Det är dock svårt att säga exakt vid vilka transportavstånd det råder konkurrens

mellan transportslagen eftersom andra faktorer också kan spela in vid valet av transport (Transportstyrelsen, 2017; Kordnejad, 2016). Nelldal (2019) uppskattar brytpunktsavståndet för inrikes kombitransporter mellan ca 500-700 kilometer men att det kan kortas ned till ca 300 kilometer om transporten har anslutning mellan sjöfart och järnväg. Tidskänslighet, godsvärde eller volym kan göra att ett eller annat trafikslag är mer lämpligt trots sändningens transportsträcka. (Trafikanalys, 2016 a; Nelldal et.al, 2008).

41 För att öka de intermodala transporternas konkurrenskraftighet bör man, enligt grafen i Figur 25 genomföra förändringar sådana att den intermodala grafen förflyttas längre ned på y-axeln. Detta kan åstadkommas genom flera förändringar (Kordnejad, 2016)

Minska kostnaderna för omlastning, ∑ 𝑇𝐶𝑛 𝑎

- Minska kostnaderna för matartransporter, 𝐻_𝑎0, 𝐻_𝑏⁰

- Minska de rörliga kostnaderna för sjöfart eller järnväg, 𝑀0

- Höja kostnaderna för lastbil, 𝑃0

Kostnaderna för omlastning beror inte av transportsträckan utan är fasta vilket gör att de utgör en stor del av den totala kostnaden vid kortare transportsträckor. För att öka ∑ 𝑇𝐶𝑛

𝑎 på kortare sträckor är en minskning av omlastningskostnader enligt flera forskare ett steg för att öka intermodaliteten. (Kordnejad, 2016; Nelldal et. al, 2005; Nelldal, 2019)

Att minskade kostnader för omlastningsteknik skulle vara den främsta lösningen för järnväg och sjöfart att konkurrera på sträckor under brytpunktsavståndet motsätter sig Kim & Van Wee (2011). De föreslår istället en annan reglering av avgifterna för järnväg, sjöfart och lastbilar. En förändring på en procent av avgifter, antingen en sänkning av kostnader för järnväg eller en höjning för väg, skulle innebära en sju gånger så stor förändring jämfört en procents sänkning av terminal- och omlastningskostnader.

Enligt Kim & Van Wee:s (2011) slutsats skulle enbart en liten höjning av banavgifterna innebära en stark negativ inverkan på intermodalitet. Samtidigt är banavgifterna nödvändiga för att kunna utföra drift och underhåll vilket leder till svåra avvägningar.

Lastens egenskaper och dess påverkan på ruttval

Vikt, storlek och typ av gods kan påverka vilken rutt som är lämplig eller ens möjlig. En hög total vikt på godset kan innebära att begränsningar för axellaster eller boggitryck överskrider de tillåtna värdena på särskilda banor eller vägar inom järnvägs- eller vägnätet. Det kan tvinga transporten att välja särskilda transportvägar eller i vissa fall andra trafikslag. Om sändningen innehåller farligt gods så kan det också finnas rutter som är uteslutna på grund av

säkerhetsrisker. (Rushton et. al., 2014)

Storlek och frekvens på sändningen

Om en transportköpare enbart har en mindre mängd gods som ska fraktas så är det sällan lönt för denne att ur en ekonomisk synpunkt att frakta godset med järnväg eller sjöfart

(Transportstyrelsen, 2017). Istället blir lastbilen det trafikslag som har övertaget och särskilt då det också finns smidiga lösningar för att samlasta gods.

Hur regelbundet sändningarna ska gå avgör om det finns behov av ett kontrakt mellan

transportören och transportköparen/varuägaren. Är det enbart en enstaka sändning som ska gå med kort varsel så kan sjöfartens och järnvägens kapacitetsbegränsningar och tidplaner påverka deras möjligheter att ta emot sändningen.