Nedan redovisas de särskilda återrapporteringar som KBM skall redovisa enligt regleringsbrev (RB) och myndighetens instruktion.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p1 och p2 sid 3 samt p4 sid 4 och p5 sid 5) KBM skall redovisa om och i så fall hur beroendet av el, tele, IT och hur ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör begränsningar för att, inom myndighetens ansvarsområde, en godtagbar förmåga skall uppnås inom verksamhetsgrenen.
Eventuellt gränssättande faktorer skall redovisas.
r e d o v i s n i n g KBM redovisar årligen på regeringens uppdrag en risk- och sårbarhetsanalys inom myndig-hetens ansvarsområde. I denna görs en bedömning av vilka begränsande faktorer som kan komma att påverka KBM:s förmåga att lösa sina uppgifter vid en allvarlig kris. Bedömningen görs utifrån ett antal tänkbara scenarier. Vid denna bedömning har bl.a. bortfall av elförsörjning, telekommunikation och IT- system analy-serats. Även ett scenario med massförstörelsevapen har vägts in. Analysen avser i första hand händelser i fred.
En slutsats är att KBM i stor utsträckning är beroende av en fungerande infrastruktur; el-, tele- och IT-stöd, vilket starkt påverkar KBM:s förmåga att lösa sina uppgifter. Vid omfattande och långa avbrott i dessa system kan KBM inte uppnå en godtagbar förmåga. Vid kortare avbrott har KBM tillgång till elförsörjning via reservaggregat.
KBM är en myndighet med en omfattande inter-aktion med andra myndigheter, både i den ordinarie verksamheten och i en krissituation. Uppgifterna i en krissituation är av mer operativ karaktär än i den ordi-narie verksamheten. Om KBM:s möjlighet att fullgöra sina uppgifter kraftigt reduceras på grund av ett lång-varigt avbrott i den tekniska infrastrukturen, bedöms konsekvenserna bland annat bli:
- att en förtroendekris gentemot KBM uppstår hos de aktörer som KBM har till uppgift att samordna och stödja - att ett samlat underlag till regeringen fördröjs eller
faller bort, vilket försvårar regeringens beslutsprocess - att uppgiften att sammanställa och analysera
områdesvisa lägesbeskrivningar måste tas över av Regeringskansliet
- att aktörernas förutsättningar för att lämna en sammanvägd och korrekt information försämras - att KBM:s stöd till involverade aktörer minskar
drastiskt eller uteblir.
Vid ett angrepp med NBC-stridsmedel bedömer KBM att verksamheten tvingas att upphöra tills myndigheten har reorganiserats. Myndighetens lokalisering till två orter minskar emellertid sårbarheten något i detta avseende.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p3 sid 3) KBM skall redovisa årets produktion av kommunala och regionala ledningsplatser, utbetalat stöd för anordnande av led-ningsplatser samt en analys av kommunernas och länsstyrelsernas fortsatta behov av sådana lednings-plaster med bedömda kostnader.
r e d o v i s n i n g Genomförda åtgärder, kostnader och bedömda framtida behov av regionala och kommu-nala ledningsplatser redovisas i bilaga 2.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p7 sid 5) Krisbered-skapsmyndigheten skall redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att främja den etniska mångfalden inom myndigheten.
r e d o v i s n i n g Vidtagna åtgärder för att främja den etniska mångfalden redovisas i bilaga 5.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p9 sid 5) KBM skall redovisa de frivilliga försvarsorganisationernas verk-samhet och en bedömning av vilka effekter verksam-heten har fått för det civila försvaret. Jämförelse skall göras med föregående år.
r e d o v i s n i n g De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet och en bedömning av verksamhetens effekter redovisas i bilaga 4.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p10 sid 5) KBM skall verka för att de frivilliga försvarsorganisationerna ges möjlighet att stödja utvecklingen av frivillig försvars-verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryss-land och Ukraina. Detta skall ske med projekt vilka dels samordnas mellan organisationerna, dels samordnas med det säkerhetsfrämjande samarbete som Sverige i övrigt bedriver med nämnda länder. Samordningen sker i avsikt att kostnads- och verksamhetseffektivitet skall uppnås.
r e d o v i s n i n g De frivilliga försvarsorganisationerna har inom respektive land arbetat i sammanlagt 19 projekt.
Flertalet projekt sträcker sig över flera år och inrymmer ofta flera delar, t.ex. kurser, studiebesök i Sverige, över-sättningar och produktion av studiematerial. Därutöver har organisationerna genomfört ett antal kontaktresor som förberedelse inför kommande uppdrag.
Varje projekt har sina egna villkor, beroende på land, typ av frivilliguppgift etc. Organisationerna har dock arbetat efter två parallella huvudlinjer. Den ena har haft som syfte att ge insikter i vad ett demokratiskt föreningsliv innebär och hur man kan bygga upp en fungerande frivilligorganisation. Den andra linjen har varit att utbilda instruktörer – både inom själva
sak-området och i uppgiften som instruktör. Dessa får sedan rekrytera medlemmar och utbilda dem; det är ingen förstahandsuppgift för de svenska organi-sationerna.
I samband med starten av nya projekt har organi-sationerna gärna tagit kontakt med den svenska för-svarsattachén i vederbörande land för att få råd och information. Man har också knutit kontakter lokalt med kommuner, företrädare för myndigheter, skolor och föreningar. I Sverige stämmer organisationerna av projekten med varandra inom ramen för Frivillig-organisationernas samarbetskommitté, FOS. En direkt samordning av olika projekt, mer än vad gäller gemen-samma kontaktresor och andra praktiska arrangemang, har mera sällan varit möjlig, mycket beroende på skilda förutsättningar.
Estland var det land där man tidigast kom i gång med verksamhet och som hittills erhållit mest stöd.
Där har också utvecklingen på området kommit längst:
frivilligorganisationer har bildats inom fordons-respektive självskyddsområdet. Verksamheten i Ryss-land är liksom i EstRyss-land relativt omfattande medan stödet till de polska projekten har minskat under året.
I Ukraina, som tillkom som mottagarland 2003, har ännu inte någon egentlig verksamhet hunnit utvecklas.
Endast två organisationer har hittills börjat ta kontakter.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p11 sid 5) KBM skall redovisa en övergripande sammanställning av pågående forskningsprojekt inom myndighetens ansvarsområde i fråga om deras innehåll, tidsomfattning och kostnader.
r e d o v i s n i n g I samband med att KBM bildades den 1 juli 2002 övertog myndigheten de åtaganden inom forskningsområdet som ÖCB hade ingått. Under 2003 har sålunda KBM hanterat en ”hel” forskningsutlysnings-process för första gången. Den utlysning av forsknings-medel som genomförts under 2003 har inte varit tematiskt bunden. Dock har prioriteringsarbetet avse-ende medelstilldelningen varit orienterat mot risk-och krishanteringsfrågor. De forskningsprojekt som beviljats medel har löptider som spänner från korta projekt av förstudiekaraktär, omfattandes ett par månader, till långa ramprogram som löper på 4 år.
Den forskning som KBM finansierat under 2003 har delvis varit initierad av ÖCB. Trots att krishanterings-systemet under denna period genomgick en rad genomgripande förändringar står det klart att de resultat som under 2003 kommit ur forskningsinitia-tiven varit både vetenskapligt goda och har haft en stor betydelse för mottagarna bland systemets aktörer.
Detta gäller såväl metodfrågor som mer tillämpade kunskaper.
Under 2003 har KBM finansierat forskning för kris-hanteringssystemets behov för knappt 53 000 tkr.
Under 2004 kommer forskningsinitieringen att främst vara riktad mot hot och hotutvecklingsfrågor.
Sammanställning av pågående eller under året avslutade forskningsprojekt redovisas i bilaga 1.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p12 sid 5) KBM skall i årsredovisningen redovisa myndighetens genomförda åtgärder, kostnader och erhållna effekter inom infor-mationssäkerhetsområdet.
r e d o v i s n i n g Verksamheten har under 2003 präglats av arbetet med att bygga upp en särskild enhet för infor-mationssäkerhetsfrågor och ta fram rutiner för enhetens interna verksamhet. Under hösten 2003 har även arbetet med den externa verksamheten påbörjats parallellt med uppbyggnadsprocessen. Detta arbete redovisas utförligare under avsnittet om KBM:s infor-mationssäkerhetsarbete under samverkansområdet Teknisk infrastruktur på sid 5. I och med dessa två processer har grunden lagts för den verksamhet som kommer att bedrivas framöver, vars effekter kommer att börja ses under 2004.
I KBM:s roll som sammanhållande myndighet för samhällets informationssäkerhetsfrågor har förutsätt-ningar byggts upp för att kunna skapa en helhetsbild av området. Samverkan och samordning har bedrivits med ett stort antal berörda aktörer inom offentlig och privat sektor. Syftet har varit att utbyta erfarenheter och information samt att skapa synergieffekter och driva samhällets informationssäkerhetsarbete framåt.
En särskild funktion för omvärldsanalys har skapats vid informationssäkerhetsenheten och arbete har här påbörjats.
Kunskapsuppbyggnad om internationell verksamhet har initierats genom dialog med motsvarande myn-digheter i andra länder. Vidare har kartläggning av internationella processer inom informationssäkerhets-området påbörjats. Samverkan och informationsutbyte på det internationella området har bedrivits med rele-vanta svenska myndigheter.
Stödjande insatser, hos i första hand länsstyrelserna samt ett antal kommuner och landsting, har hjälpt dessa att ta fram styrande dokument för deras interna IT-verksamhet. Olika samhällsviktiga verksamheter har fått möjlighet att hitta en balanserad och acceptabel säkerhetsnivå genom de rekommendationer KBM tagit fram som miniminivå för IT-säkerhet. KBM har under 2003 gemensamt med Försvarsmakten utvecklat signal-skyddsverksamheten inom totalförsvaret samt svarat för samordning av säkert informationsutbyte mellan civila myndigheter.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p13 sid 5) KBM skall göra en inventering av om och, om så är fallet, i vilken omfattning myndighetens verksamhet rör barn och där
så behövs redovisa åtgärder för att utveckla och för-bättra barnperspektivet i verksamheten.
r e d o v i s n i n g KBM:s verksamhet är inriktad mot myn-digheter och organisationer. KBM har därför ingen verksamhet som direkt berör barn. Det arbete som KBM bedriver för att öka robustheten och minska sår-barheten i samhället har en indirekt positiv påverkan på såväl barn som på vuxna.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p15 sid 6) KBM skall i årsredovisningen genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa huruvida myndighetens verk-samhet bedrivits effektivt och med god hushållning.
Redovisningen skall analyseras och kommenteras.
r e d o v i s n i n g KBM har under 2003, med stöd från bl.a.
ESV, arbetat med att utveckla mål- och resultatstyrningen inom myndigheten. Resultatet av detta arbete är inte klart men kommer troligen att påverka de framtida redovisningarna av resultatindikatorer som beskriver hur effektivt myndigheten arbetar. KBM följer även det arbete som pågår inom ESV med att ta fram generella nyckeltal för att jämföra myndigheternas utveckling över tiden och mellan olika myndigheter.
De nyckeltal som KBM redovisar kan delas in i två olika grupper, dels nyckeltal där olika typer av resurser ställs i relation till varandra och dels nyckeltal där resul-tatet inom några områden ställs i förhållande till resurs-åtgången. Den sistnämnda gruppen har visat sig vara mycket svåra att få fram då KBM:s arbete främst präglas av kontorsarbete med produkter som är svåra att jäm-föra och mäta, både vad avser kvantitet och kvalitet.
Redovisningen av ett enskilt år ger bara en begrän-sad information men bedöms vara intressant om man studerar utvecklingen över 3-5 år. Redovisningen av nyckeltal och resultatindikatorer kommer att behöva ut-vecklas i samverkan med bl.a. Regeringskansliet och ESV.
- Andelen administrativt anställda (administration, sekreterare, information, stab och verksledning) i förhållande till totalt antal anställda uppgår per den 31 december 2003 till 32,4 procent. Detta värde är beroende av det totala antalet anställda då en större myndighet har större möjlighet att effektivisera och fördela myndighetens gemensamma behov och kost-nader. Värdet bör sålunda minska i takt med att myndigheten ökar antalet anställda. Myndighetens timkostnad, vilken kommer att börja beräknas fr.o.m. 2004 och bl.a. användas för KBM:s avgifts-finansierade verksamhet, påverkas av detta värde.
- Myndighetens förvaltningskostnader per årsarbets-kraft uppgår för 2003 till 974 tkr. KBM bedömer att detta värde kommer att minska i takt med att antalet anställda ökar då de myndighetsgemensamma
förvaltningskostnaderna fördelas på flera årsarbets-krafter.
- Lokalyta (kontorsarea) per årsarbetskraft uppgår till 53,5 kvm för 2003. Värdet är högre i Sollefteå än i Stockholm men kvadratmeterpriset är samtidigt betydligt lägre i Sollefteå. Lokalytan per årsarbetskraft kommer att minska i takt med att antalet anställda ökar då myndighetens totala kontorsarea fördelas på flera årsarbetskrafter. Samtidigt har uppgiften att ansvara för RAKEL inneburit att nya lokaler kommer att behöva hyras i Stockholm. Detta värde skall kunna ligga till grund för framtida jämförelser med andra myndigheter.
- KBM:s kostnad per regional ledningsplats uppgår 2003 till 2 714 tkr, varav 867 tkr avser avskrivningar.
Kostnader för drift och förvaltning samt avskrivningar kommer i princip att vara konstant under de kommande åren med nuvarande inriktning för de regionala ledningsplatserna. Under 2003 har dock ett arbete påbörjats för att klarlägga ett antal ansvarsfrågor vad avser de regionala ledningsplatserna som kan påverka detta tal.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p5 sid 7) KBM skall, inom ramen för Partnerskap för fred, sammanhålla övriga myndigheters deltagande i den civila delen av verksamheten. Myndigheten skall inhämta underlag till det individuella partnerskapsprogrammet och till Partnership Work Programme och redovisa detta underlag kontinuerligt till Regeringskansliet (Försvars-departementet). KBM skall i årsredovisningen redovisa en utvärdering av erfarenheterna från deltagande i aktiviteter inom de olika samarbetsområdena i Sveriges individuella partnerskapsprogram.
r e d o v i s n i n g KBM har under 2003 givit löpande stöd till Regeringskansliet i frågor om civil internationell krisberedskap inom ramen för Partnerskap för fred-samarbetet (PFF). Huvuddelen av arbetet har bestått i att redovisa samlade underlag till Försvarsdeparte-mentet gällande civila myndigheters deltagande i PFF med avseende på det individuella partnerskaps-programmet och Partnership Work Programme. Särskilt tonvikt har lagts på PFF:s samarbetsområden Civil Emergency Planning och Crisis Management.
KBM har även bistått Försvarsdepartementet med att inventera de resurser svenska myndigheter har möjlighet att ställa till förfogande, inom ramen för PFF, vid en internationell krissituation med NBC-förtecken.
KBM har vidare fungerat som bisittare till Försvars-departementets representant i Nato:s Senior Civil Emergency Planning Committee (SCEPC) och där kunnat bevaka svenska intressen med avseende på civil kris-beredskap.
Myndigheten har också aktivt deltagit i PFF-sam-arbetet genom att arrangera det seminarium om Civil Emergency Planning and Critical Infrastructure Protec-tion som gick av stapeln i Stockholm i november.
KBM:s engagemang i den internationella arbetsgrupp som skapats i ämnet var mycket värdefullt inför semi-nariets tillkomst. Syftet med detta var att fördjupa diskussionen om förhållandet mellan samhällets kris-beredskap och skyddet av samhällsviktig infrastruktur, dvs. sådan infrastruktur vars fungerande är en förut-sättning för samhällets säkerhet och skyddet av dess befolkning. Exempel på sådan infrastruktur är elnät, datanätverk, vattendistributionssystem och vägar.
Seminariet fokuserade särskilt på myndigheters sam-verkan med näringslivet och samarbete över nationella gränser. Drygt 140 representanter från ett 30-tal länder närvarade under två dagar. En rapport från seminariet kommer att publiceras i början av 2004.
Förutom PFF-engagemanget i fråga om kritisk infra-struktur har KBM även deltagit i en arbetsgrupp som behandlar policys gällande information till allmän-heten i krissituationer. Myndigallmän-hetens expertis inom kriskommunikationsområdet har här kommit väl till pass.
Civila myndigheters engagemang inom ramen för PFF har främst omfattat aktiviteter inom ramen för SCEPC och dess underkommittéer (Planning Boards and Committees). De nio myndigheter som har en utpekad roll i dessa underkommittéer har alla deltagit regel-bundet i plenarmöten och, i förekommande fall, arbetsgruppsmöten. Myndigheterna har funnit stort värde i att kunna delta i dessa aktiviteter och kunna utbyta viktigt information om olika sektorer i en internationell miljö. Intresset för Sverige som partner-land har återspeglats i att svenska myndigheter har haft möjlighet att delta i många specifika samarbets-projekt på lika villkor som Nato-länderna. Samarbeten har exempelvis kunnat genomföras i frågor gällande kritisk infrastruktur, luftburna sjukvårdstransporter och skydd av civilbefolkningen vid NBC-incidenter.
Förutom att arrangera egna aktiviteter har myndig-heterna också kunnat delta i diverse kurser och övningar som organiserats inom ramen för PFF:s samarbetsområden.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p6 sid 7) KBM skall senast den 1 mars 2004 redovisa under 2003 genom-förda aktiviteter inom ramen för Partnerskap för fred.
r e d o v i s n i n g Redovisningen sker i skrivelse ”KBM:s genomförda aktiviteter inom ramen för Partnerskap för fred under 2003” (dnr 0099/2004).
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p7 sid 7) KBM skall mot bakgrund av vad som uttalats i prop. 2001/02:184 Extraordinära händelser i kommuner och landsting
informera och utbilda kommuner om samhällets kris-hanteringssystem samt erbjuda dem övnings- och metodstöd. Uppdraget skall genomföras i samarbete med länsstyrelserna och Statens räddningsverk. KBM skall i årsredovisningen redovisa av myndigheten vid-tagna åtgärder och hur samarbetet med kommuner har genomförts.
r e d o v i s n i n g Redovisas under rubriken Krishantering i resultatredovisningen.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v Återrapporteringskrav (RB p9 sid 7) KBM skall i årsredovisningen redovisa hur arbetet har genomförts med rådet för trossamfundens medverkan i krishantering och civilt försvar samt upp-nådda resultat.
r e d o v i s n i n g Redovisas under rubriken Krishantering i resultatredovisningen.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p11 sid 7) KBM skall i årsredovisningen redovisa hur arbetet med att utveckla former för näringslivssamverkan har genom-förts samt uppnådda resultat. Vidare skall KBM redovisa hur arbetet inom rådet för näringslivssamverkan har utvecklats.
r e d o v i s n i n g KBM redovisade under våren rapporten,
”Samverkan mellan den offentliga sektorn och näringslivet i syfte att öka säkerheten och minska sår-barheten i samhället” till regeringen (dnr 0678/2003).
Ett råd för näringslivssamverkan har tillsatts. Rådet, som består av företrädare för näringsliv och offentlig sektor med stark övervikt för näringslivet, började arbeta vid ett konstituerande möte i juni. Vid det kon-stituerande mötet föreslogs ett antal ämnen som bör diskuteras i rådet, t.ex. sårbarhet vid vissa typer av kriser, vilka risker som det är rimligt att befara, vilka konsekvenser som kan uppstå vid vissa typer av kriser och hur stora konsekvenser man kan vara beredd att acceptera. Ett annat problem som diskuterats i rådet är de målkonflikter som kan uppstå mellan säkerhetskrav och avkastningskrav. Rådets ledamöter har bidragit med presentationer och redogörelser för krishante-ringsarbete i olika branscher. Genom arbetet i rådet har ett stort engagemang för att utveckla samverkan skapats.
Inom informationssäkerhetsområdet har en perma-nent arbetsgrupp inom informationsrådet skapats för att utveckla dialogen med näringslivet. Arbetsgruppen har hållit ett konstituerande möte där representanter från näringslivet visade ett stort intresse för fortsatt samverkan och där representanter för de flesta sektorer inom näringslivet kommer att inbjudas till deltagande i arbetet.
KBM har i samverkan med företrädare för närings-livet genomfört en studie om kritiska beroendeför-hållanden i den nationella IT-infrastrukturen (KBM:s Temaserie 2003:5).
Två studier, ”Samverkan mellan näringslivet och offentlig sektor vid inträffade kriser” och ”Samarbete utan målkonflikt trots parternas skilda mål och driv-krafter”, har upphandlats. I dessa studier kommer intervjuer med Näringslivsrådets ledamöter att kunna nyttjas som källmaterial. Under 2004 blir rådets vikti-gaste uppgift att kontinuerligt och sakkunnigt stödja myndigheten i dess arbete med ett brett upplagt pro-jekt om beroenden och ömsesidiga beroenden i sam-hällsviktig infrastruktur. Rådet kommer att inbjuda representanter för näringsliv, myndigheter och kom-muner till ett seminarium på detta tema i september.
För att stärka utvecklingen av näringslivssamverkan har en särskild befattning som näringslivshandläggare vid KBM utlysts. Befattningen bedöms vara tillsatt under första kvartalet 2004.
åt e r r a p p o r t e r i n g s k r a v (RB p15 sid 8) KBM skall den 1 januari 2003 överta Styrelsen för psykologiskt försvars (SPF) arbete med att förbättra de kommersiella lokalradioföretagens möjligheter att sända varnings-meddelanden enligt 6 kap. 7 b § radio- och TV-lagen (1996:844). KBM skall senast den 1 mars 2003 redovisa hur övertagandet har genomförts. KBM skall i årsredo-visningen för 2003 redovisa genomförd verksamhet, kostnader därför, antal installationer i drift, täcknings-grad och genomförda funktionstester.
r e d o v i s n i n g KBM har på uppdrag av regeringen över-tagit arbetet med att förbättra den kommersiella radions möjligheter att sända varningsmeddelanden enligt 6 kap. 7b § Radio och TV-lagen (1996:844). KBM har, den 25 februari 2003, till regeringen redovisat hur övertagandet från SPF har genomförts (dnr 0985/2002).
KBM har under 2003 fortsatt arbetet med att för-bättra den kommersiella radions möjligheter att sända varningsmeddelanden, bl.a. genom installation av RDS-apparater vid två olika stationer med nya tillstånd (RIX FM i Umeå och Lycksele) och genom inköp av ny utrustning för NRJ-nätverket.
Vid utgången av 2003 är 69 installationer i drift, vilket innebär att systemet är i drift för samtliga stationer utom för NRJ-nätverket. Installation av utrustningen vid NRJ-nätverkets radiostationer projek-terades ursprungligen till 2003. I samband med KBM:s övertagande av ansvaret för denna verksamhet anli-tade SPF fraktföretaget ASG Danzas för att transportera de RDS-apparater som var tänkta för NRJ-nätverket till KBM:s kontor i Sollefteå. Under transporten försvann dock utrustningen vilket lett till att installationen för-senats och att KBM tvingats att på nytt beställa den
utrustning som behövs för NRJ-nätverket. Den nya utrustningen levererades i slutet av oktober och planeras att installeras på NRJ-nätverkets radiostationer under våren 2004.
Under 2003 har tre funktionstester genomförts.
Resultat av testerna som genomförts är huvudsakligen positivt.
Utöver dessa testtillfällen har systemet även använts vid verkliga händelser ett antal gånger. Bland annat vid en brand med explosionsrisk som följd i Jönköping.
Då återutsände reklamradion lokalt ett viktigt med-delande till allmänheten (VMA) med hjälp av RDS-tekniken.
Då återutsände reklamradion lokalt ett viktigt med-delande till allmänheten (VMA) med hjälp av RDS-tekniken.