• No results found

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

In document KS-rummet, Kl (Page 52-63)

Åtgärd: Förändrat beräkningstal för personaltäthet försko- försko-lan

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Barn- och utbildningsnämnden 2009-09-30 4

Justerande sign Utdragsbestyrkande

§ 68 Investeringsbudget 2010, Bilaga 7

Ärendebeskrivning

Förslag till investeringsbudget 2010.

Förslaget är MBL-förhandlat.

Förslag till beslut

Presidiet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att anta redovisat förslag till investeringsbudget enligt bilaga 7.

Barn- och utbildningsnämndens beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta redovisat förslag till inve-steringsbudget enligt bilaga 7.

Investeringsbudget 2010 - 2012

1000-tal kr

Kst-kod Aktivitetskod Objekt Utfall Budget 2009 Budget Budget Budget Årskostnad Avskr.tid, år

klartext 2008 Inkl till. anslag 2010 2011 2012

Summa 1 468 1 200 1 500 1 500 1 500

920000 Inventarier och verksamhetanknutna åtgärder. 1 468 1 200 Kontinuerligt utbyte av klassrumsmöbler,

utrustning i slöjd-, gymnastik- och No-salar, utrustning i förskolor och motsvarande

verksamheter 800 800 800

Verksamhets/lokalförändringar( 2010 avseende Elevhälsan,

Klockarskolan, Vuxenutbildningen och förskolelokaler) 400 400 400

Arbetsmiljöanpassningar/skyddsrondsåtgärder samt fastighetsnära åtgärder som inte övergår i ett

prisbasbelopp 300 300 300

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Barn- och utbildningsnämnden 2009-09-30 5

Justerande sign Utdragsbestyrkande

§ 69 Verksamhetsplan 2010, Bilaga 8

Ärendebeskrivning

Förslag till verksamhetsplan för 2010.

Förslaget är MBL-förhandlat.

Förslag till beslut

Presidiet föreslår barn- och utbildningsnämnden att besluta anta förslag till verksamhetsplan enligt bilaga 8.

Barn- och utbildningsnämndens beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta redovisat förslag till samhetsplan enligt bilaga 8, med den förändringen att det föreslagna verk-samhetsmålet: ” Pojkarnas meritvärde ökar och skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar” ersätts med formuleringen: ”Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar”.

Driftbudget (kkr) Utfall

Barn- och utbildningsnämnden har till uppgift att stödja och främja goda uppväxt- och utbildningsvillkor för barn och ungdomar i kommunen. Verksamheten omfattar familjedaghem, förskola, skolbarnsomsorg, förskole-klass grundskola, särskola, vuxenutbildning, kulturskola samt ungdomsverksamhet.

Nämndens ansvarsområden regleras av skollag, förordningar, läroplaner och det barnperspektiv som finns i FN:s konvention om barns rättigheter. Verksamheten omfattas huvudsakligen av tre läroplaner, en för förskolan, en för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet och en för de frivilliga skolformerna. För pedagogisk omsorg (familjedaghem) är läroplanen vägledande. I Förskole- och skolplanen tydliggörs kommu-nens prioriteringar på lång och kort sikt.

Viktiga händelser 2010

Huvuduppdraget för barn- och utbildningsnämndens verksamhet är att arbeta för en ökad måluppfyllelse. Barn, elever, ungdomar och studerande ska ges så goda förutsättningar som möjligt för att nå så långt som möjligt avseende styrdokumentens mål. I Säter pågår flera satsningar som syftar till en högre måluppfyllelse:

Förskolan

Inom förskolan fortsätter projektet Den Goda förskolan (som syftar till att utveckla förskolans arbete i enlighet med förskolans läroplan). Inom ramen för projektet, i syfte att stärka samspelet mellan vuxna och barn arbetar förskolorna i Säters kommun med stöd av ett program kallat ICDP, Vägledande Samspel.

För att stärka barn s språkutveckling arbetar man med en metod kallad TRAS (Tidig Registrering Av Språkut-veckling).

Inför läsåret 2009-2010 kommer förskolan att inleda en satsning på att utveckla arbete med matematik. Detta kommer att ske genom att skolans matematikutvecklare gör verksamhetsbesök hos varje avdelning under våren 2009. Utifrån dessa erfarenheter lägger matematikutvecklaren, tillsammans med rektorerna, upp en mer riktad satsning för arbetsåret 2009-2010. Förskolan kommer också att satsa på att utveckla arbetet med den mångkultu-rella förskolan och på att erbjuda modersmålsstöd i förskolan.

Grundskolan

En av grundskolans stora utmaningar är att höja eleverna betygsresultat i alla ämnen (meritvärdet).

En satsning är att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Skolverket lämnar statsbidraget för åtgärder som syftar till att öka måluppfyllelsen, särskilt för de elever som riskerar att inte nå målen, där fokus ska ligga på tidiga insatser. I Säter kommer statsbidraget bl.a. att användas till läs- och skrivutveckling, matematik-utveckling samt för att utveckla arbetet kring de skriftliga omdömena.

För att förändra attityder till och öka intresset för matematikundervisningen har barn- och utbildningsnämnden beslutat om en treårig satsning som omfattar förskola till skolår 9. För att driva arbetet har nämnden avsatt resurs för att finansiera 0,25 tjänst under 3 år. I tjänsten ingår att vara matematikutvecklare och NTA-samordnare.

NTA, Naturvetenskap och teknik för alla, är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare. NTA-arbetet bedrivs från förskoleklass till år 9.

En ytterligare satsning under 2010 är att vidareutveckla arbetet med att säkra en likvärdig bedömning i kommu-nens skolor.

Verksamhetsgemensamma utvecklingsinsatser

Gemensamt för samtliga skolformer är en satsning på utveckla jämställdhetsarbetet inom organisationen. Perso-nal från förskola, grundskola och vuxenutbildningen kommer att gå en högskolekurs, Jämställdhet i skolan, omfattande 7,5 högskolepoäng. Kursens övergripande syfte är att kritiskt granska föreställningar, normer och idéer kring genus och jämställdhet. Under kursens gång ges deltagare tillfälle att granska den egna verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Målet med denna fortbildning är att bidra till enheternas arbete för en jämställd verksamhet. Det är meningen att kursdeltagarnas erfarenheter från fortbildningen ska främja ett utvecklingsarbe-te på den egna enheutvecklingsarbe-ten i syfutvecklingsarbe-te att skapa en likvärdig omsorg och utbildning för flickor och pojkar.

Gemensamma områden att utveckla är också arbetet med inflytande för barn, elever och föräldrar, arbetet med likabehandling och kvalitetsarbetet.

Kulturskolans verksamhet minskar i omfattning motsvarande en halv tjänst. Genom minskningen blir det en återgång till en mer traditionell musikskola.

Säters kommun har under de senaste åren fått ett ökat antal barn/elever från annat land. Enligt prognosen kom-mer ökningen även att fortsätta under de kommande åren. Detta innebär ett utökat behov av undervisning i sär-skild undervisningsgrupp (förberedelseklass), svenska som andra språk, modersmålsundervisning och studie-handledning på modersmålet. Den ökande inflyttningen från annat land innebär också att fler förskolebarn kom-mer att behöva stöd för att utveckla sitt modersmål.

Vuxenutbildningen

Yrkesvux kallas den satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning som regeringen första gången avisera-de i budgetpropositionen för 2009. Det rör sig om en satsning på yrkesinriktaavisera-de kurser på gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Satsningen på yrkesvux riktar sig till de grupper som saknar gymnasieut-bildning eller har behov av att ändra yrkesbana.

Även nya svenskar som antingen behöver komplettera sin yrkesinriktning eller skaffa sig en helt ny kan delta i yrkesvux. Kurser som kan ingå i yrkesvux är karaktärsämneskurser med yrkesinriktning.

Under 2009 erhöll kommunen bidrag på 350 000 kr för Yrkesvux för att anordna omvårdnadsprogrammet.

Kommunen ansöker om 750 000 kr inför 2010 för Yrkesvux, omvårdnadsprogrammet. Ansökan sker i samver-kan med Borlänge kommun.

Förskolelyftet

Regeringen beslutade den 2 april 2009 att ge Skolverket i uppdrag att svara för fortbildning av personal i försko-lan. Förskolelyftet omfattar 600 miljoner kronor under åren 2009 till 2011. Fortbildningen startar hösten 2009.

Syftet med förskolelyftet är att utveckla förskollärares teoretiska kunskaper för att kunna stärka och fördjupa den pedagogiska kompetensen. Därmed kan förskolans måluppfyllelse öka utifrån förtydliganden som görs i försko-lans läroplan. Fortbildningssatsningen omfattar förskollärare i förskolan, barnskötare och personal med motsva-rande arbetsuppgifter i förskolan samt personer som har ett pedagogiskt ledningsansvar i förskolan.

Vid ett senare tillfälle kommer ytterligare två delar av satsningen att presenteras. Dels är det förskollärare som ska få möjlighet att gå forskarutbildning och därefter avlägga licentiatexamen. Dels ska en fortbildning skapas för personer med kvalificerad konstnärlig utbildning som vill vidareutbilda sig för arbete i förskolan.

Den personal som deltar får 80 procent av sin lön under studietiden. Staten står både för den direkta utbildnings-kostnaden och för en löneersättning på sammanlagt 56 procent av lönesumman. Arbetsgivaren betalar resterande del för att deltagaren ska få 80 procent av sin lön.

Lärarlyftet

Under åren 2007–2010 satsar regeringen 2,8 miljarder på lärarfortbildning. Satsningen innebär att behöriga lära-re ges möjlighet att ta tjänstledigt för att studera på högskolan och behålla störlära-re delen av sin lön.

Syftet med fortbildningen är att höja lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Fokus ska ligga på att stärka lärarens kompetens i både ämnesteori och ämnesdidaktik.

Säter har deltagit i satsningen under 2009 genom att sex lärare studerade under våren 2009 och ytterligare tio lärare hösten 2009. Målsättningen är ett fortsatt deltagande i satsningen även under 2010.

som bygger på ungdomarnas eget engagemang och intressen. En styrgrupp bestående av förtroendevalda från kommunstyrelsen, barn- och utbildnings- och socialnämnden samt tjänstemän har bildats. Styrgruppen ska ta fram ett förslag till ungdomspolitiskt handlingsprogram som har sin utgångspunkt i kommunens barnplan. En annan viktig del är att samarbetet i ungdomsfrågor med olika aktörer; kommunala förvaltningar, BRÅ, förening-ar, näringsliv m.fl. samt arbetet med Ungdomens Hus ska vidareutvecklas.

Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen har utifrån detta fått i uppdrag av styrgruppen att ta fram ett förslag på samverkansavtal mellan Barn och utbildningsnämnden och Socialnämnden. Samverkansavta-let ska vara en reglering av och riktlinjer för hur samverkan ska ske i frågor kring barn och unga som riskerar att fara illa. Syftet med en förbättrad samverkan är att kvalitén i arbetet med barn och ungdom skall bli bättre och att de tillgängliga resurserna samordnas och används på ett så effektivt sätt som möjligt och att insatser sker så tidigt som möjligt i förhållande till problemområde.

Nya nationella krav

Barnomsorgspeng

Den 1 juli 2009 infördes rätten till barnomsorgspeng. Rätten medför nya bestämmelser bl.a. rörande vilken kommun som ansvarar för att barn erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, kommunens godkännande av verksamhet i enskild regi samt kommunens skyldighet att betala bidrag. Rätten till barnomsorgspeng innebär sammanfattningsvis följande:

− Ett nytt begrepp - pedagogisk omsorg - införs. Det ersätter begreppet familjedaghem i lagtexten och kan omfatta flera varianter.

− Hemkommunen istället för som tidigare vistelsekommunen ska svara för att barn erbjuds förskoleverksam-het och skolbarnsomsorg.

− Det införs en skyldighet för en kommun att ta emot ett barn från en annan kommun i sin förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg om barnets vårdnadshavare önskar det och det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden.

− Det införs en rätt till ersättning för den kommun som tar emot ett barn från en annan kommun.

− Kommunens tillstånd till enskild verksamhet ersätts med ett godkännande.

− Det införs ett krav på godkännande även för pedagogisk omsorg och det blir en skyldighet för kommunen att ge bidrag till verksamhet som fått godkännande.

− Bidrag ska kunna delas mellan olika bidragsberättigade enskilda verksamheter, dock är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för samma barn till fler än två enskilda huvudmän.

− Kommunens beslut om godkännande och rätt till bidrag ska kunna överklagas med förvaltningsbesvär.

− Kommunen får en utvidgad informationsskyldighet.

Offentliga bidrag på lika villkor

Reglerna för kommunala bidrag till fristående skolor och enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser blir tydligare. Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamhe-ten. Den friskola som anser att kommunens bidrag är orättvist beräknat ska kunna överklaga kommunens beslut hos allmän förvaltningsdomstol. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2009 och får tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010. De nya reglerna innebär att kommunen inte ska teckna avtal med fristående skolor eller andra kommuner.

Allmän förskola för treåringar (2010)

Från den första juli 2010 införs rätt till allmän förskola även för treåringar. I dag gäller kommunernas skyldighet att anordna allmän förskola för barn från och med höstterminen det år barnet fyller fyra år. Den allmänna försko-lan ska omfatta minst 525 timmar om året och är avgiftsfri för föräldrarna.

Barn- och elevutveckling

Behovet av plats inom barnomsorg kan komma att minska något andra halvåret 2010 för att sedan åter stiga.

Detta förhållande kan dock komma att ändras bl.a. utifrån in- och utflyttning, integrationsmottagning. Behovet av plats inom förskoleklass och skolbarnsomsorg ökar det närmaste året.

Elevantalet i grundskolan fortsätter att minska. Detta beror dels på ett minskat antal barn inom aktuella årskullar dels på att antalet elever som väljer andra kommuners skolor alternativt friskolor tenderar att öka.

Tabell 2. Prognos elevutveckling (september 2009).

Lå 09/10 Lå 10/11 Lå 11/12 Lå 12/13 Lå 13/14 Lå 14/15 Lå 15/16

Barnomsorg 546 524 541 546 558 558 558

Skolbarnsomsorg 359 389 376 387 379 392 392

Förskoleklass 106 137 102 116 108 129 120

Grundskola 940 910 916 908 920 939 961

Personalsituationen

I förslaget till budget 2010 minskar personaltätheten inom förskola, fritidshem och grundskola. Inom förskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg uppnår 12 personal 65 år under perioden 2009- 2012. Inom förskolan ser det inte ut att uppstå övertalighet under 2010. Inom skolbarnsomsorgen kan det däremot uppstå övertalighet p.g.a.

den sänkta personaltätheten.

Under perioden 2009- 2012 kommer 15 av kommunens tillsvidareanställda lärare att uppnå 65 år. Den minskade ramen för budget 2010 tillsammans med elevminskningen de närmaste åren, framförallt i skolår 7-9, innebär att det blir aktuellt med uppsägningar inom grundskolan inför läsåret 2010/2011. Enligt förslag i budget kommer personaltätheten att minska med sex tiondelar i grundskolan vilket skulle innebära en övertalighet på ca 15 tjäns-ter. Med två tiondelars sänkt personaltäthet skulle övertaligheten ha stannat vid ca 8 tjänstjäns-ter.

Arbetet med att minska sjuktalet pågår i samarbete med personalkontoret och de fackliga organisationerna. De senaste åren har sjuktalet minskat, så ser det också ut första halvåret 2009. Sjuktalet den 31 juli 2009 var 5,72 för hela barn- och utbildningsnämndens verksamhet (6,8 år 2006, 6,6 år 2007, 5,87 år 2008). Sjuktalet avser total sjuktid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (i procent).

Investeringar

Under 2010 kommer en del lokalförändringar att äga rum, framförallt på Klockarskolan. Det minskade elevanta-let ger möjlighet att effektivisera lokalanvändandet. Planer finns på att flytta expeditionen in i skolan samt att flytta verksamhet från Skönviksområdet till Klockarskolan. Detta kommer att innebära investeringar i form av möbler och annan utrustning.

Det är svårt att förutse behovet av platser inom förskolan. Ett ökat behov under 2010 kan innebära att verksam-heten behöver ytterligare lokaler för att klara behovet av platser.

Under 2009 avsattes en betydande del av investeringsbudgeten för att byta ut äldre inventarier och utrustning i verksamheten. Det handlade bl.a. om möbler, cyklar, lekredskap, stolar, bänkar, symaskiner, maskiner till trä- och metallslöjd och utrustning till musikundervisning.

Även 2010 bör investeringsbudgeten delas upp i olika delar för att tillgodose utbyte av äldre inventarier, plane-rade investeringar vid t.ex. lokalbyte, start av nya verksamheter samt ett utrymme för akuta behov och åtgärder för att säkra arbetsmiljön.

Hur ser framtiden ut 2011 – 2012?

Avtal gymnasienämnd Borlänge-Säter

Borlänge kommun har aviserat att man kommer att säga upp avtalet med Säter avseende den gemensamma gym-nasienämnden. Avtalet upphör då att gälla 2010-12-31. Under senare delen av 2009 kommer frågan om hur gymnasieskolan ska organiseras inom Säters kommun att behandlas i olika instanser. Gymnasiefrågan kommer att påverka Barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Hur kan t.ex. lednings-, lärar- och lokalresurser samut-nyttjas mellan gymnasieskola, vuxenutbildning och grundskola?

ningar på fler utbildningsplatser inom vuxenutbildningen. Även medel för att satsa på lärare och läraryrket åter-finns bland förslagen.

Fler utbildningsplatser 2010 och 2011

För att möta både lågkonjunkturen och större ungdomskullar föreslår regeringen att vuxenutbildningen tillfälligt byggs ut med fler platser under 2010 och 2011. Inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux) bedrivs både teoretiska och yrkesinriktade utbildningar på gymnasial nivå. I budgetpropositionen för 2010 föreslår regeringen att statsbidraget till komvux tillförs ca två miljarder kronor för perioden 2010-2011. Det innebär minst 10 000 platser per år, inklusive kostnader för studiestöd. Det slutliga utfallet i antal platser påverkas av fördelningen mellan teoretiska och yrkesinriktade utbildningar.

Sedan den 1 juli 2009 samlas eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte hör till högskolan inom yrkeshögsko-lan. I budgetpropositionen för 2010 föreslår regeringen en tillfällig satsning på 3 000 utbildningsplatser inom yrkeshögskolan från höstterminen 2010 och under hela 2011, till en kostnad av 440 miljoner kronor inklusive studiestöd.

Lärare och läraryrket

Regeringen föreslår flera satsningar för landets lärare och för att göra läraryrket mer attraktivt. Bland annat me-nar regeringen att 52 miljoner kronor 2011 och 50 miljoner 2012 ska avsättas för att stärka läraryrkets status och utbildningens kvalitet. Regeringen avser att återkomma till detaljer kring denna satsning. I samband med att den nya lärarutbildningen startar, vilket beräknas bli höstterminen 2011, vill regeringen dessutom satsa 19 miljoner kronor på en kampanj för att bland annat väcka ungdomars intresse för läraryrket.

För att öka obehöriga lärares möjlighet att komplettera tidigare studier, och på så sätt nå en lärarexamen, föreslår regeringen en satsning på totalt 84 miljoner kronor för perioden 2010-2012.

Insatser för att förverkliga skolreformer

En mängd reformer är på gång inom utbildningsväsendet för närvarande, bland annat en ny gymnasieskola, en ny skollag och en ny betygsskala. För att reformerna ska få genomslag krävs att de är väl förankrade hos skolhu-vudmän och rektorer. Regeringen föreslår därför att totalt 225 miljoner kronor satsas under perioden 2010-2012 på åtgärder som syftar till att implementera olika skolreformer.

Mer ambitiös skollag

Regeringen bedömer att den nya skollagen kan tillämpas från och med hösten 2011. Eftersom ambitionsnivån är högre i den nya skollagen än i den gamla ökar kommunernas utgifter. Regeringen föreslår därför bland annat att kommunerna tillförs 15,5 miljoner kronor 2011, och 31 miljoner kronor 2012, för förstärkt elevhälsa. För ökad rätt till skolbibliotek föreslås kommunerna få 12 miljoner kronor 2011 och 25 miljoner kronor 2012.

Förslag till mål för verksamheten 2010 – metoder för uppföljning

Barn- och utbildningsnämnden har genom sitt kvalitetsarbete identifierat ett antal utvecklingsområden för år 2010. Utifrån dessa områden har sedan ett antal mål för verksamheten satts upp.

Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor

Barn och elever känner sig trygga och trivs i förskolan och skolan

Barn och elever känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet Uppföljning sker via enkäter och intervjuer.

Förstärka den positiva bilden av Säter

Meritvärdet ökar jämfört med 2009

Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar  Uppföljning sker via nationell statistik.

Ekologisk hållbar utveckling

All verksamhet genomsyras av ett arbete för en hållbar utveckling Uppföljning sker i enheternas kvalitetsredovisningar.

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Barn- och utbildningsnämnden 2009-09-30 6

Justerande sign Utdragsbestyrkande

§ 70 Information

Uppföljning Klockarskolan

Förvaltningschef Karin Åberg informerar om nuläget vid Klockarskolan.

Rapport från verksamhetsbesök/-bevakning

Angelica Beijer (s) och Margareta Arthursson (kd) rapporterar från besök vid Klockarskolan.

I samband med rapporteringen får biträdande förvaltningschef i uppdrag att utforma ett förslag till underlag för ledamöterna att använda för att värdera intrycken från besöken.

Skolinspektionens tillsyn

Ledamöter som deltog vid Skolinspektionens intervju med BUN redovisar intrycken från intervjun.

Förvaltningschef Karin Åberg redovisar en sammanfattning från Skolin-spektionens intervju med förvaltningsledningen.

Barn- och utbildningsnämnden 2009-09-30 7

§ 71 Delegationsmeddelande

74 Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial utbildning

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Barn- och utbildningsnämnden 2009-09-30 8

Justerande sign Utdragsbestyrkande

§ 72 Meddelanden

− Familjedaghemmet i Ulfshyttan upphör. Dagbarnvårdaren erbjuds tjänst inom förskolan i Gustafs/Enbacka. I händelse av en ökad efter-frågan av barnomsorgsplats kan familjedaghemmet återuppstå.

− Skivelse från Anna Göransdotter Magnusson gällande nedskärningar i barnomsorgen

Barn- och utbildningsnämnden 2009-09-30 9

§ 73 Övriga frågor

Den kommunala ungdomsuppföljningen

Helena Eriksson ställer fråga om hur den kommunala ungdomsuppfölj-ningen sker i kommunen.

Förvaltningschef Karin Åberg informerar om att ungdomsuppföljningen ligger under vuxenutbildningen. Rutin för hur återkopplingen till nämn-den ska ske kommer att utarbetas.

Statsbidrag för Matematikprojekt

Margareta Arthursson ställer fråga om Säter sökt statsbidrag för att ut-veckla matematikundervisningen.

Förvaltningschef Karin Åberg informerar om att Säters skolor sökte statsbidraget men inte beviljats bidrag.

Grundskolans måluppfyllelse och resultatredovisning

Helena Eriksson ställer fråga om hur förskolans och skolans resultat följs upp. Biträdande förvaltningschef redovisar nämndens kvalitetsarbete och hur återkoppling av resultat genomförs.

In document KS-rummet, Kl (Page 52-63)

Related documents