På frågan om på vilket eller vilka sätt föräldrar till elever i årskurs nio har fått information om gymnasievalet visar undersökningens resultat att föräldramöte är den näst vanligaste
informationskanalen. 71 % av de deltagande föräldrarna har använt sig av föräldramöte för att få information om gymnasievalet, men resultatet från undersökningen visar att de inte önskar det i lika stor utsträckning i fortsättningen. Spridningen av svaren från min enkät är
någorlunda jämt fördelad på de fyra svarsalternativen. Endast 38 % instämmer helt i att de vill ha information via föräldramöte. Nämnas kan att 15 % inte vill ha information den vägen. Resultatet hur önskvärt föräldramöte är, är något förvånande eftersom så många har deltagit i föräldramöten inför gymnasievalet. En intressant faktor som i de här fallen inte finns kunskap om men som kan vara en bidragande orsak till resultatet är innehållet i dessa föräldramöten och framförallt hur utformningen har varit. Hur presenteras programmen, valet och gymnasiet i allmänhet under dessa informationsträffar och delges informationen på ett lättbegripligt och kreativt sätt? Kan det vara så att de som t ex instämmer delvis har dåliga erfarenheter av föräldramöten? Fördjupning krävs för att kunna analysera resultatet på ett mer detaljerat sätt.
Öppet hus som är den tredje största informationskällan inför gymnasievalet är ett väl uttalat önskemål av föräldrarna. Endast två personer instämmer inte alls i detta. Föräldrarna som har besökt dessa arrangemang har förmodligen upplevt det som mycket givande. Att besöka skolmiljön, de människor som går och arbetar där och även få en glimt av hur skolans gymnasieprogram ser ut är säkert ett bra sätt för både elever och föräldrar att skaffa sig kunskap på.
Svenska folket har i en internationell jämförelse kommit långt när det gäller tillgång till och användning av informationsteknik.63 Studien visar att de vanligaste användningsområden av
Internet är att söka information och fakta samt att skicka och ta emot e-post.64 Enligt
enkätundersökningen som gjordes i detta arbete använder över 75 % Internet dagligen. Trots detta visar mitt resultat att Internet inte har använts i lika hög utsträckning i samband med informationssökning om gymnasievalet. Inte heller efterfrågas Internet i den höga
utsträckning som förväntats med tanke på jämförande studier i Sverige och internationellt.65 Som tidigare nämndes är en möjlig förklaring att webbsidorna upplevs som mindre bra på olika sätt och därför är Internet inte så efterfrågad som informationskälla i detta sammanhang. En annan förklaring kan vara att trots för övrigt frekvent användning av Internet med dess positiva egenskap som t ex anonymiteten, vill både föräldrar och elever bolla sina funderingar och frågor med någon vid personligt samtal. Min studie visar att det personliga mötet väger något högre än informationssökning via Internet.
Enkätundersökningen visar att många använder sig av tjänsten e-post dagligen, 70 %, och andra studier säger att det är ett av de vanligaste användningsområdena på Internet.66 Men enkätresultatet från denna undersökning visar att de flesta instämmer delvis och inte alls i önskan att skaffa sig information om gymnasievalet via e-post. Liknande resultat har
framkommit när det gäller önskan att få information via telefonkontakt med studievägledare. En reflektion om telefon- och e-postkontakt är, precis som med Internet, att man gärna vill träffas vid personligt möte för att diskutera. Dessutom har få tidigare har använt sig av e-post eller telefonkontakt med studievägledare, och de flesta ser antagligen därför inte någon fördel med det och önskar därför inte att få kontakt på dessa sätt. Önskan att få information på dessa sätt skulle kanske se annorlunda ut om fler hade prövat det och upplevt det positivt.
Resultat på frågan om användandet av chattjänsten styrks av bokens resultat, Internet, medier och kommunikation; 67 chatt har inte slagit igenom ännu. Eftersom ingen tidigare har använt sig av tjänsten i samband med gymnasievalet och antagligen inte riktigt vet hur det skulle kunna se ut, är det svårt för de medverkande att ta ställning till om de önskar att få
information den vägen. Ingen djupare analys kring detta görs här utan det återstår att se om möjligheten i framtiden ges att använda sig av den tjänsten i det här sammanhanget. Först då kan man få en uppfattning om hur önskvärt det är.
64 SCB (2005) Privatpersoners användning av datorer och Internet 65 Se litteraturstudier 3.3, 3.4
66 Se litteraturstudier 3.3, 3.4
Enkätsvaren visar att föräldrar mer eller mindre önskar att ta del av information via personligt möte med studie- och yrkesvägledare, trots att endast 7 % tidigare har fått information den vägen. (Över 30 % har dock fått information via utvecklingssamtal vilket också är ett
personligt möte, men ett antagande är att studievägledare ej närvarat.) Detta visar att även om de flesta inte har tidigare erfarenhet av detta informationssätt ser de ändå fördelen med det, till skillnad från telefon och e-postkontakt. Flera studier visar också att ett personligt möte är viktigt för människor.68 Man vill ha någon personligen att bolla tankar och funderingar med. Några föräldrar har påpekat i den öppna frågan som ställdes i enkäten, att de önskar ett personligt möte och att de saknar ett erbjudande om det.
Frågan ställdes inte i enkäten om de önskar att ta del av information via utvecklingssamtal, då ett antagande var att få hade använt sig av det eller önskade det i samband med valet. Man kan ändå dra slutsatsen att utvecklingssamtal kan vara önskvärt eftersom det personliga mötet är önskvärt. Det kan vara ett bra komplement och det kan även ersätta personligt möte med studievägledare.
Eftersom syftet med undersökningen är att kartlägga hur föräldrar önskar att få information om gymnasievalet för att man som studievägledare ska veta hur man kan nå så många föräldrar som möjligt, är det relevant att ställa frågan när på dygnet det passar föräldrarna att delges information om gymnasievalet.
Ett tydligt resultat är att många föräldrar inte vill vara i kontakt med eller få information från skolan under helger. Av resultaten att döma kan jag ana att de flesta arbetar dagtid eller kvällstid. Den troliga förklaringen är helt enkelt att de flesta vill känna sig lediga under helgerna. Dagens samhälle är stressigt och för många är helgen den lediga tid utöver arbetet då mycket ska hinnas med. Man vill inte känna sig uppbunden med ytterligare en sak.
Många kan kontakta studievägledare och ta del av information från skolan under dagtid. Detta tycks kunna prioriteras även om det är arbetstid för många. Föräldramöten och öppet hus brukar enligt min erfarenhet vanligtvis ligga under kvällstid. Det verkar som att den traditionella kvällstiden fortfarande passar de flesta.
68 Amundson E. Norman (2000) Aktivt engagemang – att berika vägledningsprocessen, s. 77,
6. DISKUSSION
Syftet med detta examensarbete är att kartlägga hur föräldrar har erhållit och önskar att få information om gymnasievalet. Syftet resulterade i tre frågeställningar. Jag har till stor del fått svar på frågeställningarna och därmed fått god kunskap om hur jag som studievägledare når föräldrarna så att så många som möjligt kan delges information. Undersökningens resultat har också gett mig och förhoppningsvis andra läsare, utmaningar att på olika sätt förändra och förbättra inom det undersökta området.
Svar på den första frågeställningen, ”på vilket eller vilka sätt har föräldrarna tagit del av information kring gymnasievalet”, är att de traditionella informationssätten såsom broschyr eller liknande, föräldramöten och öppet hus dominerar. En relativt stor del har tagit hjälp av utvecklingssamtal och Internet som informationskällor. De nyare informationsteknikerna såsom e-post och chatt har inte helt etablerats när det gäller att delge information kring gymnasievalet. Ett fåtal har använt sig av telefonkontakt med studievägledare. Personlig träff med studievägledare har heller inte nyttjats i hög grad, men det finns en betydligt större önskan om detta.
Många föräldrar (39 %) har tagit del av information via utvecklingssamtal och skolverkets studie69 skriver att lärare ofta möter föräldrar som är frustrerade över alla val och förväntar sig att lärarna på utvecklingssamtalen ska kunna svara på frågor om vilka möjligheter deras barn har. Detta utmanar och uppmanar mig som vägledare att på olika sätt samarbeta med lärare inför valet.
Frågeställningen på vilket sätt föräldrarna önskar ta del av information visar att liksom tidigare vill de flesta även fortsättningsvis använda sig av öppet hus. Däremot går åsikterna isär om de vill få information med hjälp av föräldramöte. Resultaten vill jag ta med mig i min yrkesroll och fundera över hur jag som studievägledare kan förmedla information om
gymnasievalet på ett kreativt och givande sätt, på föräldramöte men även på öppet hus.
84 procent har tagit del av information via någon form av informationsblad. Frågan ställdes inte om de önskade det, men ett antagande är att det mer eller mindre kommer att finnas inom
en lång tid framöver, vare sig man önskar eller inte. Jag anser att det är ett bra komplement till andra informationskällor och det ger förhoppningsvis elever och föräldrar bra beskrivning över de olika programmen.
Trots att Sverige ligger långt fram i Internetanvändningen och att man talar om att vi kan se begynnelsen till en ny sorts samhälle med moderna kommunikationssätt,70 verkar det inte fullt ha slagit igenom i arbetets undersökta område. Men det är också svårt att tyda mina resultat. Bara 30 % har använt sig av Internet för informationssökning. De flesta säger sig ändå vara rätt så nöjda med informationen som finns där och många vill ta hjälp av Internet inför gymnasievalet. För att föräldrar och andra samhällsmedborgare ska ha nytta av webbsidor är det viktigt att de är enkelt, lättöverskådligt och tydligt utformade. En åtgärd som enligt mig bör vidtas är därför att se över hur webbsidorna eventuellt kan förbättras. En utmaning är också att skapa en gemensam, bra och enkel webbsida som bland annat ger en tydlig bild av aktuella gymnasieprogram med dess val och inriktningar. Jag saknar även en webbsida som tydligt presenterar alla gymnasieprogram i framförallt Linköpings kommun. Trots att många till stor del säger sig vara nöjda med den faktainformation som de har fått, tycks enligt mina tolkningar av den öppna frågan visa att tydligare faktainformation är efterfrågad. En webbsida är ett sätt att nå ut med tydlig information.
E-post kontakt och telefonkontakt för att få information om gymnasievalet har majoriteten delvis önskat, trots att de annars är väl använda tjänster. Eftersom få tidigare har använt sig av det i sammanhanget tror jag att många inte ser anledningen eller fördelen med att få
information på det sättet. Möjligheterna måste först erbjudas för att man ska kunna analysera de informationssätten. (Jag har dock inte vetskap om möjligheterna faktiskt har erbjudits ute på skolorna.) Jag anser att ett bra sätt att ta reda på om det kan vara ett positivt sätt i framtiden att hjälpa föräldrar att skaffa sig mer och ”rätt” kunskap om gymnasievalet, är att de erbjuds och prövar tjänsterna i större omfattning än tidigare.
Resultatet från enkäten visade att chatt inte är en väl önskad tjänst att använda sig av för att ta del av information. Andra resultat visar att chatt även i andra sammanhang inte slagit igenom i stor utsträckning.71 Som tidigare påpekats måste tjänsten först erbjudas innan något uttalande kan göras om den är önskvärd i dessa sammanhang. Dock vore det intressant att pröva och se
70 Dahlgren Peter (2002) Internet, medier och kommunikation, SCB (2005) Privatpersoners användning av
datorer och Internet 2005
vilken effekt det skulle få i detta eller liknande sammanhang att använda sig av chatt. Jag syftar då enbart på chatt kring informationsfrågor och inte vägledning.
Ett informationssätt om gymnasievalet som är efterfrågat i ganska hög grad är personligt möte med studievägledare, vilket mitt resultat tydligt visar. Däremot efterfrågas inte hjälp från studievägledaren i lika hög grad. Men som analysavsnittet säger, är resultatet till viss del motsägelsefullt. Det personliga mötet är viktigt för både yngre och äldre.72 Jag tror att det personliga mötet alltid kommer att vara viktigast för människor, oavsett hur mycket ny teknik som skapas. Studier visar t ex att ju fler valalternativ desto större behov av vägledning.73 Däremot anser jag att Internet, chatt, e-post och eventuellt andra framtida tjänster är ett positivt och viktigt komplement till den personliga träffen, främst när det gäller information.
Några medverkande i undersökningen har kommenterat att de som föräldrar efterfrågar ett personligt möte. Jag är dock fullt medveten om att vägledare på grundskolor idag har begränsade tjänster och att tiden är otillräcklig. Det viktigaste är att deras tid räcker till eleverna som ska vägledas, informeras och välja till gymnasiet. Några föräldrar har också påpekat i den öppna frågan att vägledaren bör ha mer tid för eleverna.
Då tiden för personligt samtal med vägledare idag är otillräcklig kan tekniktjänster som är oberoende av tid och rum hjälpa föräldrar som behöver information och hjälp.
Förhoppningsvis kommer tjänsternas omfattning på grundskolor i Linköping öka, och då är möjligheterna större för personligt möte med de föräldrar som är i behov av det.
Svaret på frågan vilken tid på dygnet föräldrar kan vara i kontakt med studievägledare och ta del av information från skolan är både väntat och överraskande. Att övervägande delen inte har möjlighet eller intresse under helger var ett väntat svar. Även att kvällar är en bra tid för många var också väntat. Däremot kunde relativt många ta sig tid under dagtid vilket jag ser som positivt. Det resultatet ger mig som studievägledare möjlighet att anordna föräldramöte och andra informationsträffar även under dagtid. Om den möjligheten erbjuds kan
förhoppningsvis fler föräldrar ta del av information om gymnasievalet, vilket som bakgrunden klarlagt, är viktigt.
72 Amundson E. Norman (2000) Aktivt engagemang – att berika vägledningsprocessen, s. 77,
Lindh Gunnel (1988) Vägledningsboken, Egan Gerard (2002) The skilled helper
6.1 Slutsats
Den största energin i yrkesrollen som studievägledare bör absolut ligga på att vägleda och hjälpa eleverna. Men som motiveringen till undersökningens syfte visade kan jag hjälpa eleverna genom att på olika sätt förmedla information till föräldrarna, direkt eller indirekt. Kortfattat tolkar jag resultaten av undersökningen att öppet hus och personlig träff med studievägledare är önskvärt av många. Utvecklingssamtal i samarbete med lärare kan vara ett komplement till eller ersätta personlig träff med studievägledare inför gymnasievalet.
Traditionellt informationssätt som föräldramöte med eventuellt viss förbättring är också ett användbart sätt att förmedla information. Ny teknik som t ex Internet är en bra
informationskälla men webbsidor i sammanhanget bör ses över och eventuellt förbättras. Chatt kan eventuellt bli aktuellt i framtiden. E-post och telefon måste mer frekvent erbjudas om det ska vara ett användbart informationssätt. Informationsblad kommer säkerligen att användas i framtiden.
Resultat från undersökningen utmanar mig att vara kreativ i min yrkesroll som studie- och yrkesvägledare. Jag har fått kunskap om hur önskvärda de traditionella informationssätten är och även fått kunskap om hur efterfrågade de nyare informationsteknikerna är. Jag har även större kunskap om vilka eventuella förbättringar jag skulle kunna göra inom dessa områden. Trots att jag anser att resultatet till viss del kan generaliseras är det viktigt att alla som funderar på att använda sig av detta resultat försiktigt prövar sig fram. Undersökningen är gjord i en kommun i Sverige och med ett urval av 150 föräldrar, vilket är förhållandevis litet. Jag vill också påpeka att studien har gjorts utifrån föräldrars synsätt. Jag har ingen vetskap om vad studie- och yrkesvägledarnas uppfattning är inom mitt undersökta område.