Malmö högskola
Lärarutbildningen
Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Examensarbete
10 poängGymnasievalet sett ur föräldraperspektiv
På vilket eller vilka sätt har föräldrar
fått information och vilka önskemål finns
The choice of upper secondary school education
seen from the parents perspective
In which ways have the parents received information and what
whishes are there
Magdalena Ragnar
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng
Examinator: Anders Lovén
Vårterminen 2006 Handledare: Ann-Christine
ABSTRACT
Magdalena RagnarGymnasievalet sett ur föräldraperspektiv – på vilket eller vilka sätt har föräldrar fått information och vilka önskemål finns?
Maj 2006
Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur föräldrarna har erhållit och önskar att få information om gymnasievalet. Undersökningen från föräldrarnas perspektiv motiveras utifrån att de är ett stort stöd och påverkar eleverna i deras val av gymnasieprogram.
Arbetet bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning. Urvalet består av 150 föräldrar till elever i Linköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för
examensarbetet omfattar vilka arbetsuppgifter som studievägledare har på högstadiet, den nya informationstekniken och dess effekt och genomslag i Sverige samt studier som belyser omvärldsförändringar.
De medverkande i undersökningen är till största del kvinnor, 41-50 år gamla, har högskole- och/eller gymnasieutbildning och är arbetstagare.
Den sammantagna uppfattningen är att öppet hus är ett traditionellt men fortfarande efterfrågat informationssätt. Få har haft personlig träff med studievägledare men många önskar detta för att bolla funderingar kring sina barns gymnasieval. Utvecklingssamtal med lärare kan vara ett komplement till eller ersätta personligt möte med vägledare. Föräldramöte är ett vanligt informationssätt men det efterfrågas inte i lika hög grad. Många använder sig av tekniktjänster som Internet, e-post och telefon dagligen. Att använda dessa tjänster i samband med information om gymnasievalet är till viss del önskvärt. Jag tolkar svaren som att
webbsidor behöver förbättras om fler än idag ska använda dem i sammanhanget. Ett tydligare erbjudande om e-post och telefonkontakt krävs om det i framtiden ska vara ett sätt att få information om gymnasievalet. Få önskar chatt som en informationskanal om gymnasievalet. Det är dock svårt för de medverkande att ta ställning då ingen tidigare har prövat det.
FÖRORD
I din hand håller du mitt examensarbete, 10 poäng, som ingår i studie- och
yrkesvägledareutbildningen 120p, Malmö högskola. Uppsatsen handlar om på vilket eller vilka sätt föräldrar till elever i årskurs nio har tagit del av och skulle vilja ta del av
information om gymnasievalet. Undersökningen från föräldrarnas perspektiv motiveras utifrån att de är ett stort stöd för sina ungdomar inför gymnasievalet och att de påverkar eleverna i valet av gymnasieutbildning. Jag vill därför, för elevernas skull, att föräldrarna ska få en bra och aktuell information.
Det finns många att tacka i samband med detta arbete. Dels vill jag tacka alla föräldrar som har svarat på enkäten, utan er hjälp hade det inte blivit något arbete. Ett stort tack till min handledare Ann-Christine Ringström för den hjälp och tid du har gett mig! Ett stort tack riktar jag även till Regionförbundet Östsam och Daniel Johansson! Mina kurskamrater Caroline och Lisbeth, vad skulle tre år utan Er ha varit! Ett tack till min mor som har ägnat många timmar åt detta arbete!
Jag vill avslutningsvis tacka min underbara man för allt stöd, uppmuntran, hjälp och för att du alltid tror på mig! Slutligen riktar jag mitt tack till Honom som ger mig kraften och energin!
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT
NYCKELORD
FÖRORD
1. INLEDNING
s. 6
1.1 Bakgrund s. 6 1.2 Syfte s. 8 1.3 Frågeställningar s. 8 1.4 Avgränsning s. 9 1.5 Begreppsdefinitioner s. 92. METOD
s. 10
2.1 Kvantitativ och kvalitativ metod s. 10
2.2 Vald metod s. 10 2.3 Urval s. 11 2.4 Genomförande s. 12 2.5 Bearbetning av data s. 12 2.6 Bortfall s. 13 2.7 Representativitet s. 13
2.8 Reliabilitet och validitet s. 14
2.9 Kritisk metoddiskussion s. 15
3. LITTERATURSTUDIER
s. 16
3.1 Studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter s. 16
på högstadieskolor i Skåne
3.2 Omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning s. 16
3.3 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005 s. 17
3.4 Internet, medier och kommunikation s. 18
4. RESULTATREDOVISNING
s. 20
4.1 Information om enkätdeltagarna s. 20
4.2 Användning av teknik s. 21
4.3 Information s. 22
4.4 Hur nöjda är föräldrarna? s. 23
4.5 Föräldrarnas önskemål s. 23
4.6 Föräldrarnas syn på lämplig tidpunkt s. 24
4.7 Öppen fråga s. 25
5. ANALYS
s. 28
5.1 På vilket eller vilka sätt har föräldrar till elever i årskurs s. 28 nio fått information om gymnasievalet?
5.2 Är föräldrar nöjda med den information och s. 30
de möjligheter som de har fått att skaffa sig information om deras sons eller dotters gymnasieval?
5.3 På vilket eller vilka sätt önskar föräldrar att få s. 31
6. DISKUSSION
s. 34
6.1 Slutsats s. 37
6.2 Förslag till vidare forskning s. 37
7. SAMMANFATTNING
s. 38
8. KÄLLFÖRTECKNING
s. 41
BILAGOR
Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Följebrev
Bilaga 3: Undersökningens population Bilaga 4: Vald studieväg ”annat” Bilaga 5: Enkätresultat
1. INLEDNING
Detta examensarbete ingår även i en större kartläggning av studie- och yrkesvägledningen i länet vilken genomförs av Regionförbundet Östsam och Projektet ”LikaOlika”. Dessa kommer att ta del av denna undersöknings resultat. Enkätfrågorna som ligger till grund för resultatet har utarbetats i samarbete med Daniel Johansson, projektledare vägledning,
minframtid.se och vuxenstudera.nu. Regionförbundet Östsam arbetar med regional utveckling utifrån i första hand fyra verksamhetsområden. Två av dessa är kommunikation och IT samt livslångt lärande1
Målgruppen för examensarbetet är i första hand studerande på studie- och
yrkesvägledarprogrammet, tjänstgörande studie- och yrkesvägledare men även andra som på något sätt kan ha nytta av undersökningen.
1.1 Bakgrund
Flera studier, både äldre och nyare, visar att föräldrarna är de som betyder mest inför gymnasievalet och påverkar ungdomarna i deras gymnasieval. I Kvalet inför valet2 visar resultat av undersökningar att nästan alla ansåg att det var viktigt att tala med sina föräldrar om gymnasievalet och att deras åsikter betydde mycket. De ansåg att föräldrarna gav dem råd utan att styra. Skolans vägledare betydde också mycket men bara några få nämnde lärarnas betydelse. Resultaten från avhandlingen visar också att föräldrarna hade stort inflytande på elevernas gymnasieval men att de enligt eleverna hade begränsade kunskaper. Andra studier visar att även elever har bristande kunskaper kring programmen.3 Mats Olander som bidrar med en färskare studie, visar i sitt examensarbete att föräldrarna, oavsett om de är låg- eller högutbildade, är de, tillsammans med studie- och yrkesvägledare som hjälper till och engagerar sig mest i gymnasievalet. 4
Det har skett en hel del omvärldsförändringar under det senaste decenniet, vilka har påverkat vägledarrollen på olika sätt. Forskare och debattörer talar om ett paradigmskifte.5
1 För mer information, www.ostsam.se 2 Lovén Anders (2000) Kvalet inför valet
3 Skolverket (2005) Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet (Dnr 2004: 0320), s. 33 4 Olander Mats (2005) Vem och vad bestämmer elevernas val till gymnasiet? s. 20
Arbetsmarknadens krav och utformning samt ett mer mångkulturellt samhälle är några
omvärldsförändringar att nämna.6 En ytterligare förändring är att det har utvecklats ny teknik, vilket i sin tur har möjliggjort ett helt nytt sätt att kommunicera.
Flera studier visar att eleverna idag är mer omogna att fatta beslut som rör deras framtid. Det finns en viss osäkerhet inför valet.7 Det talas också om att ungdomstiden är förlängd, att ungdomar tillbringar allt längre tid i utbildningssystemet. Många elever besitter en så kallad inlärd hjälplöshet som bl a hänger samman med deras omogenhet och begränsade användning av Internet. Elever har svårt att ta till sig, tolka, bearbeta och söka information, trots den nya tekniken.8 Resonemanget blir då: Varför söka på nätet när jag kan fråga min vägledare? 9 I utredningen Karriärvägledning.se.nu skriver man att för att eleverna ska kunna utnyttja den stora frihet och de möjligheter till egna val som erbjuds dem är det en förutsättning att de får en adekvat information om utbildningsutbud och valmöjligheter.
I svensk vägledning används den så kallade fyrstegsmodellen, som visar, att för att kunna göra ett väl underbyggt val, krävs det att man har kunskap om sig själv och kunskap om alternativen.10 Litteraturstudier och min egen erfarenhet från praktiken inom utbildningen, visar att många har dålig självkännedom och kunskap om valalternativen. Mängden
information är idag stor och den ökar ständigt. Detta gör att det är svårt för både elever och vuxna att bearbeta och sortera den. Kunskap om alternativen bli bristfällig.11 Alltfler valalternativ har även bidragit till att behovet av vägledning ökar.12 Många är helt enkelt dåligt rustade inför de studieval som de måste göra under skoltiden, främst valet till gymnasiet.13
Det är eleverna som ska välja till gymnasiet och erbjudas vägledning, inte deras föräldrar. Men utifrån ovanstående som säger att många elever har bristande kunskaper om sig själva och alternativen, är omogna och har svårt att ta till sig och söka information, kan, inte enbart studievägledaren hjälpa till med informationskunskapen utan även föräldrarna som påverkar och betyder mycket för eleverna i deras valprocess.
6 Se litteraturstudier 3.2
7 Lovén Anders (2000) Kvalet inför valet
8 Dresch James, Lovén Anders (2003) Vägledning i förändring 9 Dresch James, Lovén Anders (2003) Vägledning i förändring, s. 14 10 Lovén Anders (2000) Kvalet inför valet, s. 56
11 Skolverket (2005) Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet (Dnr 2004: 0320) 12 Dresch James, Lovén Anders, (2003) Vägledning i förändring
Det är viktigt att informationen om gymnasievalet når så många föräldrar som möjligt. Ny teknik som Internet och e-post har gjort det möjligt att sprida information på ett effektivt och lättillgängligt sätt, till många personer samtidigt. Förändringar inom gymnasieskolan går dessutom snabbt och det är viktigt att föräldrarna får information som är aktuell då deras son eller dotter ska välja till gymnasiet. Ett antagande är att många föräldrar som endast har elever på grundskolan har bristande kunskaper om gymnasiet, bl a om hur gymnasieprogrammen är uppbyggda idag. För att de ska ha möjlighet att öka sina kunskaper vill jag ta reda på om föräldrar önskar ta del av information med hjälp av den nya tekniken såväl som genom information på traditionellt sätt.
Det valda studieområde får anses vara relevant utifrån att tidigare studier inom området saknas. Jag har endast funnit studier som visat att informationen kring gymnasievalet har getts med de traditionella informationssätten men inte med den nya informationstekniken.
Enligt min åsikt bör dessutom vissa informationssidor om gymnasievalet förbättras och därför är det av intresse att se vilka föräldrarnas åsikter är i frågan.
1.2 Syfte
Det är viktigt att elever i årskurs nio gör ett så väl underbyggt val som möjligt. Som beskrivits i bakgrunden har föräldrar stor betydelse för ungdomars gymnasieval. Det är därför viktigt att så många föräldrar som möjligt har möjlighet att skaffa sig ”rätt” information kring
gymnasievalet. Med rätt information menar jag all den information om gymnasievalet som är aktuell vid tiden då eleven väljer.
Utifrån den beskrivna bakgrunden är därför syftet med detta arbete att kartlägga hur föräldrar har erhållit och önskar att få information om gymnasievalet.
1.3 Frågeställningar
För att uppnå syftet för detta arbete behöver jag få svar på följande frågeställningar:
På vilket eller vilka sätt har föräldrar/målsmän till elever i årskurs nio fått information om gymnasievalet?
Är föräldrar/målsmän nöjda med den information och de möjligheter som de har fått att skaffa sig information om deras sons eller dotters gymnasieval?
På vilket eller vilka sätt önskar föräldrar/målsmän att få informationen om deras sons eller dotters gymnasieval?
1.4
Avgränsning
För att minska populationen har undersökningen avgränsats till att gälla kommunalt drivna skolor i Linköpings kommun, även friskolor har valts bort. Ett antagande är att det i mindre kommuner i Östergötlands län och inom friskolor, kan finnas andra behov som i detta examensarbete inte finns utrymme att analysera. Jag har även valt att bortse från två
kommunala skolor i Linköping,14 vilka har en specifik inriktning och ett antagande är sålunda att dessa har andra behov som jag inte har utrymme att analysera här.
Avsikten med arbetet är inte att belysa det undersökta området utifrån studie- och
yrkesvägledarens uppfattning. Fokus ligger på föräldrar till elever i årskurs nio och deras åsikter. Jag har valt att inte undersöka innehållet i informationen.
1.5 Begreppsdefinitioner
Enkäterna som ligger till grund för detta examensarbete har skickats till målsmän för elever i årskurs nio, Linköpings kommun. I arbetet används till största del ordet föräldrar som alltså kan vara både föräldrar och målsmän.
Med ordet information menar jag all relevant information som rör gymnasievalet.
Begreppen studie- och yrkesvägledare, vägledare och studievägledare används, alla beteckningar har samma innebörd.
Ibland talas om informationssidor på Internet kring gymnasievalet. Det syftar då inte enbart på webbsidan där man söker till gymnasiet utan även andra sidor som kan tillföra viktig information om valet. Webbsidorna kan t ex handla om själva valet men också om program med dess innehåll, yrken och annan relevant fakta som är viktig information för elevernas beslutskunskap.
Om inget annat anges syftas i detta arbete med orden teknik, informationsteknik och kommunikationsteknik på tjänsterna Internet, e-post, chatt och telefon.
2. METOD
2.1 Kvantitativ och kvalitativ metod
För att skaffa fram data som ska ligga till grund för resultatredovisningen kan man i samhällsvetenskaplig forskning använda sig av två strategier, kvantitativ metod eller kvalitativ metod.15 Det är syftet med projektet som avgör vilken slags metod som man använder sig av.16 Skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa undersökningar är förenklat uttryckt att när det handlar om siffror, tabeller och statistik rör det sig om kvantitet.
Mätinstrumentet i en kvantitativ studie är oftast enkäter.
”Om jag vill kunna ange frekvenser skall jag göra en kvantitativ studie. Är jag intresserad av att kunna säga att ett visst antal procent av befolkningen tycker det ena eller andra sättet skall jag göra en kvantitativ studie… Om jag däremot är intresserad av att t ex försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller av att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster, är en kvalitativ studie rimlig”. 17
2.2 Vald metod
För att uppnå syftet och frågeställningarna har jag valt att göra en kvantitativ
enkätundersökning. Den valda metoden motiverades av att jag ville ge en så omfattande bild som möjligt av undersökningens område. Jag ville undersöka hur många som var av den ena eller andra åsikten. Jag ville dessutom kunna göra någon slags generalisering, vilket i denna undersökning skulle vara lättare med en kvantitativ metod. Generaliseringen är viktig då jag och förhoppningsvis andra ska kunna använda sig av resultatet i yrkesrollen som
studievägledare.
För att de föräldrar som skulle ta del av enkäten skulle få en lätt och överskådlig bild av mina frågeområden valdes att dela in enkäten i fem olika delar. Samtliga enkätfrågor skulle
besvaras med förtryckta svarsalternativ med undantag av två frågor, nämligen den sista frågan som var en öppen fråga samt den med kryssruta ”annat”, där möjligheten fanns att ange eget alternativ.18
Nedan följer en översiktlig redovisning av utformningen av enkäten.
15 Bryman Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder, s. 15 16 Trost Jan (2001) Enkätboken, s. 17
17 Trost Jan (2001) Enkätboken, s. 22 18 Bilaga 1
Del 1 Bakgrundsinformation – Denna del skulle ge information om vilka personer som svarade på enkäten.
Del 11 Arbete/Utbildning –Denna del skulle ge information om de medverkandes bakgrund och nuvarande situation.
Del III Användning av teknik –Sju tekniktjänster fanns som alternativ och de medverkande skulle svara på hur ofta de använde sig av dessa tjänster. De olika tjänsterna valdes utifrån vad jag anser är de vanligaste tjänsterna idag och som har relevans för undersökningen. Syftet med frågan var att se hur ofta de använde sig av tjänsterna idag i relation till på vilket sätt de önskar att få information.
Del IV Information – Två frågor ställdes, dels på vilket sätt de hade tagit del av information om gymnasievalet och dels vad de ansåg att informationen skulle innehålla. De föreslagna alternativen valdes utifrån tidigare studier,19 mina egna erfarenheter och av eget intresse. Del V Påståenden – Delen bestod av 21 påståenden, alla med följande svarsalternativ; instämmer helt, instämmer till stor del, instämmer delvis, instämmer inte. Svarsalternativen valdes med utgångspunkt från Jan Trots Enkätboken. Påståendena har olika innebörd och de lades i en ordning som jag ansåg i så liten utsträckning som möjligt skulle påverka de medverkandes sätt att svara.20 Sista sidan bestod också av påståenden men alla sju handlade om på vilket sätt föräldrar vill ha information om gymnasievalet.
Öppen fråga – sista frågan skulle ge de medverkande möjlighet att föreslå vad som kunde utvecklas så att de bättre skulle kunna ta del av information. Syftet var att ge dem en
möjlighet att fritt få framföra sin åsikt, då de tidigare hade varit bundna vid svarsalternativen. Maximalt tre alternativ fick nämnas.
Ett följebrev medföljde enkäten.21
2.3 Urval
På grund av arbetets omfattning och möjligheten att göra någon form av generalisering har populationen begränsats till alla kommunala grundskolor i Linköpings kommun där årskurs nio finns.
Avsikten var att ha så stort urval som möjligt inom ramen för mitt examensarbete. ”Genom att göra stickprovet större ökar sannolikheten för att precisionen i samplet också blir
19 Lovén Anders (2000) Kvalet inför valet, Gustafsson Annika (2005) Studie- och yrkesvägledares
arbetsuppgifter på högstadieskolor i Skåne
20 Trost Jan (2001) Enkätboken, s. 90 21 Bilaga 2
större.”22 Antalet elever i populationen var 1149 stycken och en kompromiss av tiden och examensarbetets omfattning resulterade i ett stickprov av 150 stycken målsmän, det vill säga cirka 10 procent av den totala populationen.
Sannolikhetsurval, systematiskt urval har använts i denna undersökning. Metoden
sannolikhetsurval motiveras utifrån att kunna ge så representativa svar som möjligt, utifrån populationen, så att generaliseringar kan göras.23 Från intagningskansliet i Linköping fick jag alla klasslistor från årskurs nio. Utifrån den ordning klasslistorna gavs till mig, valdes
systematiskt var åttonde elev ut med start på första sidan.
2.4 Genomförande
Av tidsbrist uteslöts att göra en riktig pilotundersökning, vilket från början var tanken. Däremot skickades enkäten till några av kurskamraterna på utbildningen som även är
föräldrar. Dessutom prövade min medarbetare på Regionförbundet Östsam enkäten på några av sina kollegor.
Från intagningskansliet i Linköping fick jag alla klasslistor från årskurs nio med elevernas respektive folkbokföringsadress. Enkäterna skickades till målsman för x. I varje A4 kuvert som skickades ut medföljde en enkät, ett följebrev och ett frankerat svarskuvert.
Svarskuverten numrerades från 1 till 150 för att påminnelser skulle kunna skickas ut till de som inte svarat.
Cirka två veckor efter att enkäten hade skickats ut sändes 81 påminnelsebrev ut samt en ny enkät och ett nytt frankerat svarskuvert till vardera av dessa. Påminnelsen skickades till dem som enligt urvalsramen inte hade svarat på enkäten.
2.5 Bearbetning av data
För att sammanställa enkätsvaren har en webbaserad undersökningtjänst använts,
Easyresearch.24 Enkätfrågorna som skickades till föräldrarna matades in i dataprogrammet. Uppgifter om vilket gymnasieprogram eleverna hade valt i första hand, före omvalsperioden, togs del av från intagningskansliets listor.
Eftersom enkäten inte skickades ut via webben utan som en vanlig pappersenkät, har
enkätsvaren efterhand som de inkommit matats in i dataprogrammet. Under arbetets gång har
22 Bryman Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder, s. 111 23 Bryman Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder 24 http://www.easyresearch.se/
med hjälp av statistiska tabeller som webbtjänsten skapat, möjligheten funnits att följa resultatet av undersökningen, och senare det slutgiltiga resultatet.
Resultatet av studien har redovisats under rubriken resultatredovisning.25 Alla resultat har dock ej redovisats då några ej varit relevanta utifrån frågeställningarna.26
2.6 Bortfall
Av 150 stycken enkäter som har skickats ut har 50 personer inte besvarat enkäten, ett externt bortfall på cirka 33 %. 31 målsmän svarade efter att en påminnelse skickats ut.
Svarsfrekvensen är relativt hög och jag anser inte att bortfallet påverkar resultatet markant.27 Internt bortfall finns, 28 men inget som påverkar det totala resultatet avsevärt.
Anledningen till den relativt höga svarsfrekvensen har säkert flera olika förklaringar. Ett antagande är att många medverkande upplevde undersökningen som seriös, bland annat på grund av Regionförbundet Östsams inblandning. Följebrevets utformning med dess loggor och innehåll har säkert också bidragit till detta. Att ett färdigfrankerat svarskuvert medföljde ökade troligtvis också svarsfrekvensen. Dessutom skickades enkäten ut då eleverna relativt nyligen hade valt till gymnasiet, vilket gjorde att frågorna var aktuella för föräldrarna.29
Dagen då påminnelsebrevet skickades ut hade eleverna just påbörjat sitt påsklov och ett antagande är att flera var bortresta. En spekulation är att fler svar skulle ha inkommit efter påminnelsebrevet, om en annan tidsperiod för utskick av påminnelse hade valts.
Efter den 24 april valdes att inte ta del av fler enkätsvar i undersökningens resultat.
2.7 Representativitet
Urvalstekniken, sannolikhetsurval, ger utifrån arbetets syfte i hög grad ett representativt urval för populationen. Jag började räkna var åttonde elev från elev nummer ett på den översta klasslistan. Det korrekta sättet hade varit att slumpmässigt börja någonstans mellan nummer 1 och 8 och därefter välja ut var åttonde elev.30 Jag vill ändå påstå att detta inte har påverkat resultatet avsevärt och att mitt urval i hög grad är representativt för den valda populationen, kommunala skolor, årskurs niors målsmän i Linköpings kommun.
25 Resultatredovisning 4
26 De bortvalda resultaten finns redovisade i bilaga 5 27 Trost Jan (2001) Enkätboken, s 118
28 Se resultatredovisning 4
29 Enkäten skickades ut den 29/3-06, påminnelse skickades den 11/4-06 30 Bryman Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder, s. 105
Avsikten med undersökningen är att kunna göra någon form av generalisering för att senare kunna använda resultatet i studie- och yrkesvägledningen. Jag vill påstå att man kan
generalisera undersökningens resultat för gruppen föräldrar utifrån en normalfördelning av befolkningen. På grund av att liknande undersökningar i andra kommuner inte har gjorts som jag känner till, och den förhållandevis lilla populationen vill jag inte påstå att resultatet kan generaliseras till andra än Linköpings kommun.31
2.8 Reliabilitet och validitet
Reliabiliteten för denna undersökning bedöms som relativt hög. Vid en förnyad undersökning är det troligt att resultatet skulle bli detsamma, under förutsättning att det är samma
population, urval och tidsperiod. Enkätfrågor anser jag vara utformade på ett tillförlitligt sätt så att de flesta kan tolka frågorna på samma sätt. Det finns dock en viss osäkerhet kring fråga åtta där svarsalternativen kan ha tolkats olika.32 Eftersom frågan är av mindre betydelse utifrån syftet och frågeställningarna redovisas inte den frågan i resultatdelen.33
Den öppna frågan som ställdes visar också att många medverkande har tolkat frågan på annat sätt än tänkt. Avsikten med frågan var att, utifrån frågeställningarna, få fram förslag på önskvärda sätt att få information på. Syftet var att de medverkande skulle få möjlighet att framföra sin åsikt utan färdiga svarsalternativ, vilket i sin tur eventuellt skulle visa önskemål som jag inte hade tänkt på. Trots otydligheten ger frågan delvis svar på frågeställningarna och ger dessutom ytterligare intressant fakta.
När det gäller validiteten anser jag att den är hög. Mätinstrumentet, i detta fall enkäten, är utformat på ett sätt som mäter det som undersökningen var avsedd att mäta. Syftet med arbetet uppnås och frågeställningarna besvaras, 34 trots brister i fråga 30.35
I fråga 22 är validiteten något lägre.36 Ordvalet i frågan kan ha bidragit till att det inte helt mäter det som i frågan var avsett att mäta.37 Detta påverkar emellertid inte märkbart undersökningens totala resultat.
31 Bryman Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder, s. 93, 119 32 Bilaga 1
33 Se bilaga 5 resultat på frågan 34 Trost Jan (2001) Enkätboken 35 Bilaga 1
36 Bilaga 1
2.9 Kritisk metoddiskussion
På grund av tidsbrist gjordes ingen riktig pilotundersökning, vilket hade varit värdefullt. Dessutom hade mer tid gjort att enkäten hade fått chans att ”vila” några dagar, och möjligheten hade då funnits att se den med ”nya ögon”, vilket oftast är bra. Några
svarsalternativ skulle då eventuellt ha korrigerats och ytterligare någon fråga hade lagts till och tagits bort.
I följebrevet ombads den som senast fyllde år att svara på enkäten. Detta skrevs för att inte oklarheter skulle uppstå om vem som skulle besvara enkäten, om det eventuellt fanns två målsmän på adressen. (Jag har inga uppgifter om antalet målmän som finns på adressen eller födelsedatum.) Detta gjordes för att urvalet av kön skulle bli slumpartat.
Endast en påminnelse hann skickas ut och två påminnelser kunde möjligen ha ökat svarsfrekvensen.
3. LITTERATURSTUDIER
Nedan redovisas litteratur som förmedlar viktig kunskap för analysen av resultaten samt diskussion av densamma. Endast de delar ur litteraturen som anses ha relevans för arbetet kommer att belysas.
3.1 Studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter på högstadieskolor i Skåne
I examensarbetet med ovan nämnda titel kartlägger författaren Annika Gustafsson38
studievägledarens arbetsuppgifter på högstadieskolor. I Annikas examensarbete framkommer att de arbetsuppgifter som studie- och yrkesvägledare har som berör föräldrarna är
föräldramöten, eller liknande, för att förmedla relevant information angående valet av utbildning till elevernas föräldrar. Studie- och yrkesvägledaren medverkar också vid
utvecklingssamtal i samråd med lärare och föräldrar, där elevens betyg, andra förutsättningar för framtiden samt elevens önskemål kring denna, diskuteras. Inför gymnasievalet, som är en stor del av vägledarens arbetsuppgifter, försöker studievägledaren att få både elever och deras föräldrar att besöka de olika gymnasieskolornas ”Öppet hus”. Andra besök som eleverna erbjuds är studiebesök på olika gymnasieskolor samt att gå på utbildningsmässa om sådan finns.
3.2 Omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning
Anders Lovén och James Dresch skriver i studien Vägledning i förändring39 att det under det senaste decenniet har skett en mängd omvärldsförändringar som på olika sätt påverkar vägledningen. Författarna beskriver olika trender och tendenser, bland annat följande:
Allt fler valmöjligheter i utbildningssektorn parallellt med växande antal friskolor och ökad konkurrens mellan kommunala skolor
Snabba förändringar på arbetsmarknaden genom bl a internationalisering och ny teknologi
Kompetenskraven i arbetslivet tenderar att bli mindre tydliga. Många arbetsgivare betonar mera abstrakta kompetenser som social kompetens, självständighet och flexibilitet
Ungdomstiden förlängs och ungdomar tillbringar allt längre tid i utbildningssystemet. Inträdet på arbetsmarknaden förskjuts upp i åldrarna
38 Gustafsson Annika (2005) Studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter på högstadieskolor i Skåne 39 Dresch James, Lovén Anders (2003) Vägledning i förändring
Ny teknik och teknologi som bl a förändrar kommunikationsmönstren.40
Lovén och Dresch skriver att även vägledarrollen har påverkats och förändrats.41 De påpekar dock att förändringarna är inte så stora som förväntats, bland annat ser arbetsuppgifter och arbetsrutiner liknande ut och även funderingar från eleverna har inte förändrats avsevärt. Några av de förändringar som författarna ändå ser är att eleverna, främst i grundskolan, beskrivs som mindre mogna att ta ställning till sin framtid och Internet har gett större tillgång till information. De beskriver också att antalet elever som själva söker information har
minskat trots den nya tekniken och att allt fler valalternativ har ökat behoven av vägledning.
I skolverkets kvalitetsredovisning 2001,42 framkom att såväl elever som vuxenstuderande och föräldrar upplever att mängden information är stor och den gör att det är svårt att orientera sig och sortera. Liksom Lovén och Dresch i sin rapport Vägledning i förändring beskriver
omvärldsförändringar gör även utredningen Karriärvägledning.se.nu detta43. Där skrivs bland annat att mångfalden av utbildningar och utbildningsanordnare ökar i snabb takt, vilket gör att valfriheten är större. Utbudet blir också allt mer svåröverskådligt. För några upplevs denna valfrihet med dess utbud positivt men för andra upplevs den bara som en börda.
3.3 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005
Statistiska centralbyrån har med hjälp av statistik gjort en rapport om privatpersoners tillgång till och användning av datorer och Internet.44 Med hjälp av rapporten vill de beskriva i vilken utsträckning Sverige är på väg att bli ett informationssamhälle.
Resultatet i rapporten45 visar att över 90 % av alla i åldern 16-44 år använde Internet under första kvartalet 2005. Bland 45-54 åringar var andelen 85 procent men bland 55-74 åringar sjönk andelen till drygt hälften. Det fanns ingen märkbar skillnad mellan män och kvinnor, förutom i den äldsta åldersgruppen där andelen kvinnor var betydligt lägre.
Det vanligaste ändamålet med Internet är att söka information om varor och tjänster, cirka
40 Dresch James, Lovén Anders (2003) Vägledning i förändring, s.2, 3 41 Dresch James, Lovén Anders (2003) Vägledning i förändring
42 Skolverket (2005) Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet (Dnr2004:03201), s. 12 43 Sahlström Ingegerd (2001) Karriärvägledning.se.nu (SOU 2001:45)
44 SCB (2005) Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005 45 SCB (2005) Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005
70 % av alla i åldern 16-74 år hade gjort detta under första kvartalet 2005. Nästan lika vanligt är att skicka och ta emot e-post, 67 %.46 En internationell jämförelse i rapporten visar att de nordiska länderna i de flesta avseenden har kommit längst i Europa när det gäller tillgång till och användning av informationsteknik (IT). Island är det land som i många fall har nått längst
(81 %), Sverige kommer närmast efter med cirka 75 %, i åldern 16-74 år, som använder Internet åtminstone en gång i veckan.
I rapporten Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005, framkommer att nästan alla har en mobiltelefon, med undantag för pensionärer där andelen med tillgång till
mobiltelefon understiger 90 %. Över 80 % har en persondator hemma, men andelen sjunker med stigande ålder. Bland pensionärer har ändå mer än hälften tillgång till dator hemma. Nästan 80 % har tillgång till Internet hemma (16-74 år). Tillgången är högst i åldersgruppen 35-44 år (närmare 90 %) och i åldersgruppen 55-74 år är andelen 61 %. Det är få som anger att de inte har tillgång till Internet hemma på grund av att det är för dyrt att ha dator eller Internetuppkoppling. Undantaget gäller i första hand arbetslösa och ensamstående med barn.
3.4 Internet, medier och kommunikation
Författarna till antologin analyserar Internetrevolutionen utifrån ett media- och
kommunikationsvetenskapligt perspektiv.47 En av författaren skriver att vissa forskare hävdar att vi nu kan se begynnelsen till ett nytt sorts samhälle - präglat av nätverkslogik - där Internet och det digitala främjar början till ett nytt globalt tillstånd.48 Inte enbart de tekniska
innovationerna är intressanta, utan hela den komplexa samhällsutvecklig och kulturella förändring som sker i samspel med Internet. ”…det är oftast språkligt enklare att säga att det är Internet som gör det ena och åstadkommer det andra, men vi får inte låta detta förleda oss så att vi glömmer bort att det faktiskt är människans användning av teknikens möjligheter och inte tekniken själv som åstadkommer samhällsförändringar.”49
Boken belyser att den nya tekniken Internet tillsammans med andra media har gjort det möjligt att kommunicera på nya sätt.
En redovisning av användningsområden för Internet i hemmet en vanlig dag år 2000, i åldrarna 9-79 år, visade att e-post och att söka information och fakta var de
46 SCB (2005) Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005, s. 24 47 Dahlgren Peter (2002) Internet, medier och kommunikation
48 Dahlgren Peter (2002) Internet, medier och kommunikation, s. 16 49 Dahlgren Peter (2002) Internet, medier och kommunikation, s. 14
användningsområden som utnyttjades av flest användare.50 Enligt undersökningen var det inte mer än 10 % av användarna som deltog i diskussions- eller chattgrupper.
Vad är det som gör Internet till ett attraktivt medium och medieplattform? Författaren Helena Meldré redogör för några aspekter kring detta.51 Dels lockar det stora utbudet och dels
valmöjligheterna att kommunicera, publicera och använda nätet efter personliga behov och önskemål. Möjligheterna med Internet finns oberoende av tid och rum. Dessutom kan
användaren vara anonym. Man har möjlighet att skapa och förmedla den bild av sig själv som man vill visa och även undanhålla annat som man inte vill att andra ska ha kännedom om. Internet kan också ge användarna möjlighet att kommunicera på lika villkor och med samma förutsättningar. Helena Meldré skriver också att Internet kan ge chansen till en del användare att göra sin röst hörd vilket kan vara attraktivt för somliga. Förutsättningslöst kan han eller hon delta i diskussioner och uttrycka åsikter. Meldré skriver dock att trots tillgången till Internets informations- och kommunikationsresurser krävs det att individen själv medvetet och aktivt arbetar för att inhämta den kunskap som man önskar eller behöver. Det sker ingen automatisk kunskapsöverföring.
Mats Heide beskriver effekterna av kommunikation via intranät.52 Det är dock möjligt att dra vissa paralleller till ”vanliga människors” användning av Internet med e-post och andra tjänster. Några utvalda effekter redovisas.
Datormedierad kommunikation gör det möjligt att arbeta och kommunicera på distans med flexibilitet i tid och rum. Elektronisk kommunikation kan även reducera barriärer mellan personer. Den kan, jämfört med andra medier, minska sociala ledtrådar i sammanhanget, såsom status, ålder, position, ansiktsuttryck och tonläge. Kommunikation via intranät kan alltså vara mindre hämmande än öga-mot-öga kommunikation. E-post och datorbaserade medier har också den effekten att den kan öka antalet personer som får en viss typ av information. Det faktum att det ständigt finns information tillgänglig kan även göra det svårare för människor att veta vilken information som är viktig. Trots informationsmängden som ökar med de nya datorbaserade medierna, som t ex e-post, är kommunikationsintrånget mindre än öga-mot-öga kommunikation. Men Mats Edenius53 hävdar att det förekommer specifika normer och värderingar kopplat till e-postanvändandet, t ex att man bör besvara ett e-brev omedelbart. Det skulle innebära att även e-post skapar ett kommunikationsintrång.
50 Dahlgren Peter (2002) Internet, medier och kommunikation 51 Dahlgren Peter (2002) Internet, medier och kommunikation 52 Dahlgren Peter (2002) Internet, medier och kommunikation 53 Dahlgren Peter (2002) Internet, medier och kommunikation
4. RESULTATREDOVISNING
Nedan presenteras resultatet av enkäten. De resultat som är relevanta utifrån syftet och
frågeställningarna kommer att redovisas.54 Enkäten till föräldrarna bestod av fem delar. Nedan presenteras därför svaren med utgångspunkt från dessa fem delar och frågeställningarna. För att göra resultatpresentationen tydlig har ordningsföljden på frågorna i enkäten till viss del kastats om.
Av 150 enkäter som skickades ut har 100 personer svarat och alla besvarade enkäter finns redovisade. Mitt externa bortfall är alltså cirka 33 procent. I stort sett har samtliga frågor besvarats. De frågor där någon eller några ej svarat finns redovisade.
4.1 Information om enkätdeltagarna
Enkäten visar att över hälften av de föräldrar som har deltagit i undersökningen är mellan 41-50 år (cirka 55 %), cirka 20 % är mellan 36-40 år och cirka 18 % är mellan 51-55 år. Bara några få procent är under 36 år respektive mellan 56-60 år. Ingen som har besvarat enkäten är över 60 år. En person har inte uppgett ålder. Till största del är det kvinnor som har varit delaktiga i undersökningen (71 %) och för många av föräldrarna (50 %) är det första gången som något av deras barn väljer till gymnasiet. Nästan alla som har besvarat enkäten är
arbetstagare (87 %) och en klar majoritet har högskole- och/eller gymnasieutbildning (92 %).
4.2 Användning av teknik
Följande fråga ställdes i enkäten; hur ofta använder du dig av följande tjänster? Föräldrarnas svar redovisas nedan.
Dagligen 2-4 ggr/vecka 1 gång/vecka Mera sällan
Aldrig Svarande Ej svar
[1] Dator 80% 9% 4% 6% 1% 100 0 [2] Internet 75,51% 12,24% 5,10% 6,12% 1,02% 98 2 [3] E-post 70,71% 14,14% 1,01% 9,09% 5,05% 99 1 [4] Chatt 8,70% 2,17% 1,09% 19,57% 68,48% 92 8 [5] Mobiltelefon 69% 21% 0% 8% 2% 100 0 [6] SMS 23,16% 29,47% 9,47% 25,26% 12,63% 95 5 [7] Telefon 98% 2% 0% 0% 0% 100 0 Totalt 100 0 Tabell 1 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] Aldrig Mera sällan 1 gång/vecka 2-4 ggr/vecka Dagligen
Diagrammet visar att en majoritet använder dator, Internet och e-post dagligen. Cirka 70 % har aldrig använt sig av chatt, cirka 20 % använder chatt mera sällan och ytterst få använder sig av chatt dagligen, 1 gång/vecka eller 2-4 gånger/vecka. Några har inte svarat på den frågan. Mobiltelefon används av en majoritet men nyttjandet av SMS-tjänst varierar. Telefon är en daglig använd tjänst av de flesta.
Internt bortfall finns i ovan ställda fråga. Följande har inte angett hur ofta de använder sig av tjänsterna; 2 personer av Internet, 1 person av e-post, 8 personer av chatt och 5 personer av SMS-tjänsten.
4.3 Information
På följande sätt har föräldrarna tagit del av information om sin sons/dotters gymnasieval
Procent Antal
Enskilt möte med studie- och yrkesvägledare
7% 7
Telefonsamtal med studie- och yrkesvägledare
4% 4
Chatt med studie- och yrkesvägledare 0% 0
Utvecklingssamtal med lärare 39% 39
Föräldramöte på min sons/dotters skola
71% 71
Öppet hus på gymnasiet 68% 68
Internet 32% 32
Informationsblad/broschyr om gymnasievalet
84% 84
Kontakt med studie- och yrkesvägledare via e-post
3% 3 100 0 Svarande Ej svar Tabell 2 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
90% Enskilt möte med studie-och yrkesvägledare Telefonsamtal med studie-och yrkesvägledare Chat med studie- och yrkesvägledare Utvecklingssamtal med lärare
Föräldramöte på min sons/dotters skola Öppet hus på gymansiet Internet
Informationsblad/broschyr om gymansievalet Kontakt med studie- och yrkesvägledare via e-post
De informationssätt som dominerar, enligt enkätsvaren, är information via
informationsblad/broschyr, föräldramöte och öppet hus. 39 % har fått information vid
utvecklingssamtal med lärare och 32 % har använt sig av Internet. En ytterst liten del har varit i kontakt med studie- och yrkesvägledare via telefon, e-post eller enskilt möte. Ingen har använt sig av chatt för att få information om gymnasievalet.
4.4 Hur nöjda är föräldrarna?
En del påståenden handlade om hur nöjda föräldrarna är med den hjälp de har fått i samband med gymnasievalet. Av resultatet att döma är de flesta helt eller till stor del nöjda med de möjligheter som har getts dem att skaffa sig information om gymnasievalet (78 %). Bara ett fåtal anser sig inte alls vara nöjda med de möjligheter som har getts dem. 1 person har inte besvarat påståendet.
I påståendet: jag tycker att jag har fått den faktainformation om gymnasievalet som jag behöver, instämmer majoriteten till stor del (54 %), 26 % instämmer delvis men endast 14 % instämmer helt. Bara ett fåtal anser att de inte har fått den faktainformation som de behöver (6 %). I påståendet om föräldrarna är nöjda med den information som finns på Internet anser majoriteten att de till stor del eller delvis är nöjda, cirka 43 % respektive cirka 37 %.
Endast 10 % är helt nöjda med informationen på Internet. 10 % har inte besvarat påståendet alls. Frågan ställdes till föräldrarna om de behövde mer hjälp från skolans studie- och yrkesvägledare. Övervägande delen anser inte att de behövde mer hjälp (61 %). 23 % skulle delvis behöva mer hjälp.
4.5 Föräldrarnas önskemål
Ett antal påståenden i enkäten handlade olika informationssätt och deltagarna fick ange i vilken grad de önskar dessa i samband med information om gymnasievalet.
Resultatet visar att önskemålet om information via det traditionella informationssättet föräldramöte är olika. Nästan 40 % vill ha informationen på det sättet och 25 % respektive 22 % instämmer till stor del eller delvis. 15 % anser att de inte vill ha information på det sättet. Majoriteten är ense om att öppet hus passar dem helt som ett sätt att ta del av
information om gymnasievalet. Endast 2 % är inte av den åsikten. Påståendet om att föräldrar vill ha information via Internet visar att ett stort antal (65 %) håller med helt och till stor del. 24 % instämmer delvis. Många föräldrar kan delvis tänka sig att få information om
gymnasievalet med hjälp av e-post kommunikation med studie- och yrkesvägledare (37 %). 29 % är av åsikten att de inte vill ha information på det sättet. 22 % anser att det passar dem till stor del. Endast 12 % instämmer helt i att de vill få information via e-post. Chatt i samband med information om gymnasievalet är enligt enkätresultatet inte önskvärt av de flesta föräldrar, 74 % är av den åsikten.
Att skaffa sig information via telefonsamtal med studie- och yrkesvägledare kan majoriteten delvis tänka sig (37 %). 24 % önskar det till stor del och 20 % instämmer inte i påståendet.
19 % instämmer helt i att telefonkontakt är ett bra informationssätt.
Majoriteten önskar information om gymnasievalet genom att träffa en studie- och
yrkesvägledare personligen; 34 % instämmer helt och 31 % instämmer till stor del. 28 % kan delvis tänka sig den möjligheten och endast 7 % instämmer inte alls.
4.6 Föräldrarnas syn på lämplig tidpunkt
Några påståenden i enkäten handlade om när på dygnet det passar föräldrarna att komma i kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare samt att ta del av information från skolan som t ex föräldramöte och öppet hus.
Sammanfattningsvis anser många föräldrar att dagtid är en passande tid att kontakta skolans studie- och yrkesvägledare. 33 % av föräldrarna anser att det delvis passar dem, 28 % instämmer till stor del och 26 % instämmer helt. Resultatet visar tydligt att bara ett fåtal inte vill ha kontakt med studie- och yrkesvägledare under dagtid, 13 %.
Påståendet att det passar föräldrarna att vara i kontakt med skolans studievägledare under kvällstid visar liknande resultat. Totalt instämmer 86 % helt, till stor del och delvis. En
mindre del, 14 %, anser att det inte passar dem alls. Majoriteten (63 %) anser att helger inte är en bra tid att kontakta studie- och yrkesvägledare. 17 % kan delvis tänka sig det.
Några påståenden handlade om när på dygnet det passar föräldrarna att ta del av information från skolan. Enkätsvaren visar att många instämmer delvis eller till stor del i påståendet att det passar dem dagtid (sammanlagt 61 %), 26 % anser att det inte är en bra tidpunkt för
information från skolan och endast 13 % av föräldrarna anser att det passar dem helt.
I påståendet att kvällstid är en lämplig tid för information från skolan visar resultatet att en större andel, 37 %, instämmer till stor del. 32 % instämmer helt i påståendet och bara 10 % instämmer inte alls.
Svaret visar också att information från skolan under helger inte alls passar för flertalet, över hälften är av den åsikten. En procent har inte besvarat påståendet.
4.7 Öppen fråga
Sist i enkätformuläret ställdes en öppen fråga till de medverkande; utifrån dina behov, anser du att något behöver utvecklas så att du bättre kan ta del av information?
27 av 100 föräldrar har besvarat frågan. Ett axplock av föräldrarnas åsikter redovisas nedan.55 För att mer överskådligt se föräldrarnas åsikter har svaren delats in i olika stycken, beroende på innehållet i svaren. Vissa svar har redigerats för att bli tydligare.
Bättre information om öppet hus, särskilt på friskolor Bättre information från studie- och yrkesvägledare
Större kunskap från gymnasieskolans yrkesvägledare i kommunala gymnasieskolan om friskolornas program med en mer övergripande syn/kontroll för att ge stöd (kunna jämföra) inför valet till gymnasieskolan
Separera praktiska och teoretiska utbildningar vid informationsträffar
Information från yrkesvägledare/skolan - bristfällig. Har fått mesta information från mitt barn.
Informationsflöde
Jobbigt att samma linje var olika upplagt beroende på vilken skola man väljer Bättre upplagt i ”gymnasieväljaren” (katalog) exempel vilka linjer man kan välja för
olika yrken
Bättre information om vad man kan välja till för ämnen, det är en djungel, alltså inte helt enkelt
Samlad information om olika program, intagningskrav, ämnen på ett/flera papper vore önskvärt
Hela gymnasievalet är svårgripbart med delkurser och tillval. En mall med hur alternativen kan se ut inom varje program vore bra. Men det kanske också hör till kategorin omöjligt.
Information om olika linjer skall vara tydliga i kursplan och vad linjen leder/kan leda till för yrke/vidare utbildning
Större kunskap från gymnasieskolans yrkesvägledare i kommunala gymnasieskolan om friskolornas program med en mer övergripande syn/kontroll för att ge stöd (kunna jämföra) inför valet till gymnasieskolan
Skicka hem fler informationspapper till oss föräldrar Lättare att söka på Internet
Hemsidan för val var svårnavigerad
Val via Internet. Efter att ha valt program X i första hand kan man inte välja program X (samma program) fast med annan inriktning i andra hand. Om detta finns ingen information
E-postkontakt med studie- och yrkesvägledare för diskussion kring just mitt barn. Jag tycker att jag/vi har fått den information vi behövt, via studievägledare på
föräldramöte till öppet hus på olika gymnasieskolor. Bra!
Varje barn skulle kanske behöva ett individuellt samtal med studie- och yrkesvägledare innan de väljer.
Bättre tillgänglighet till syon (har för många elever)
Det borde avsättas mer tid för eleverna att träffa sin studievägledare Mer personligt möte för mig och mitt barn, inte bara allmänt
Kanske ett erbjudande till föräldrar att träffa en studie- och yrkesvägledare Kontakten med studie- och yrkesvägledare
Att yrkesvägledaren hade bättre med tid för elever och föräldrar Bättre kompetens hos studievägledare
Som förälder gäller det idag att ta reda på fakta om respektive gymnasieval eftersom studievägledare tyvärr inte har så mycket tid för varje elev. Bra för barnen att ha föräldern som bollplank
Öppet hus på gymnasieskola
Studiebesök av olika yrkeskategorier under högstadiet
Sammanfattning: Många av dem som har besvarat frågan har kommenterat att de vill ha
bättre och tydligare information. Några vill ha tydligare och mer lättbegriplig information om programmen på gymnasieskolan så att det blir lättare att förstå hur t ex programstruktur och innehåll ser ut. Somliga har påpekat att informationen från studievägledaren har varit bristfällig.
Några föräldrar har haft åsikter som rör på vilket sätt de vill ha information. Bland annat har informationen om gymnasievalet via Internet kommenterats, t ex att hemsidan för valet till gymnasiet behöver förbättras på olika sätt.
Ett antal har ansett att studievägledarens tid är för begränsad och att han/hon ska vara mer tillgänglig för eleverna. En önskan om att som förälder få kontakt med studievägledaren finns också.
5. ANALYS
I detta examensarbete har jag försökt att spegla på vilka sätt föräldrar har tagit del av information om gymnasievalet och hur nöjda de är med den informationen samt de möjligheter som de har haft att skaffa sig information. Jag har även belyst på vilka sätt föräldrarna skulle vilja ta del av information om deras barns val till gymnasiet.
De resultat som är relevanta utifrån undersökningens syfte och frågeställningar kommer att analyseras. Analysen är utformad utifrån frågeställningarna.
5.1 På vilket eller vilka sätt har föräldrar till elever i årskurs nio fått
information om gymnasievalet?
Resultatet på frågan ovan visar att de sätt på vilka de flesta har tagit del av information om gymnasievalet är följande; informationsblad/broschyr, föräldramöte och öppet hus på gymnasieskola. Att dessa traditionella sätten är vanligast är också min erfarenhet. Även en undersökning visar att föräldramöte och öppet hus är vanliga informationssätt i samband med gymnasievalet.56 Där framkommer dock inte att någon form av informationsblad eller katalog används i samband med valet. Även om det inte nämns i den undersökningen har de
föräldrarna troligen tagit del av informationsblad. Kataloger och broschyrer är alltså enligt min undersöknings resultat för föräldrarna den mest frekvent använda informationskällan om valet. Reklam och fakta i form av pappersmaterial om gymnasieprogram finns i mängder och det är antagligen lättillgängligt.
I samband med utvecklingssamtal med lärare hade nästan 40 procent tagit del av information om gymnasievalet. Det finns inga uppgifter från enkäten om det även har funnits en
studievägledare med under samtalet. Litteraturstudie i arbetet visar dock att studievägledare har varit med på utvecklingssamtal tillsammans med lärare och förälder.57 Emellertid valde jag att utesluta det som alternativ i enkäten då jag främst var intresserad av om föräldrarna överhuvudtaget har delgetts information om valet via utvecklingssamtalet.
I Lpo 94 beskrivs att skolan ska vara till hjälp för elevernas val för framtiden så att de får underlag för att välja fortsatt utbildning, det står även att läraren skall:
56 Gustafsson Annika (2005) Studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter på högstadieskolor i Skåne 57 Se litteraturstudier 3.1
• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och
• medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.58
Dock har jag ingen kunskap om vilken information som har givits under utvecklingssamtalen, vilket hade varit intressant att veta. En tolkning av detta svar är att det finns ett behov av att prata med någon personligen. En frågeställning är då varför endast 7 % har tagit del av information genom enskilt möte med studievägledare. Min reflektion är att fler gärna hade gjort det men inte erbjudits det eller att de inte ens reflekterat över om möjligheten finns. Om så är fallet är det kanske förståeligt att många föräldrar tar upp sina funderingar på
utvecklingssamtalet.
Över 30 procent har använt sig av Internet för att få kunskap om valet, vilket är en förhållandevis liten procent med tanke på bl a Internets olika effekter och för övrigt väl använda tjänst.59 Men som tidigare nämnts i bakgrunden kan även vuxna uppleva Internet med dess stora mängd information som svårbearbetad. För att en webbsida ska nyttjas av många är det viktigt att den bl a är tydlig, lättöverskådlig och snyggt utformad. Om hemsidan för gymnasievalet och andra aktuella webbsidor upplevs som mindre bra, kan det säkert förklara den begränsade användningen av Internet.
Ingen har använt sig av tjänsten chatt för att få information om valet. Den sannolika förklaringen är att tjänsten idag inte finns att tillgå i det undersökta området. Som arbetets litteraturstudier visar har diskussion och chattgrupper inte riktigt slagit igenom ännu.60
Ytterst få tycks ha varit i kontakt med studie- och yrkesvägledare genom telefon eller e-post, trots att det idag är vanligt att använda sig av e-post 61 och nästan alla använder sig av telefon dagligen.62 En reflektion över resultatet är att många inte ser vare sig telefon eller e-post som en möjlighet att ta kontakt med skolans studievägledare. Det skulle vara intressant att veta om föräldrar har erbjudits att kontakta studievägledaren via e-post eller telefon.
58 Lpo 94 paragraf 2.6 59 Se litteraturstudier 3.3, 3.4 60 Se litteraturstudier 3.4 61 Se 3.3, 3.4, 4.2 62 Se resultatredovisning 4.2
5.2 Är föräldrar nöjda med den information och de möjligheter som de har
fått att skaffa sig information om deras sons eller dotters gymnasieval?
Det totala resultat visar att majoriteten är nöjda med den information som finns på Internet, den faktainformation som de har fått och de möjligheter som de har fått att skaffa sig information om gymnasievalet. Men resultaten är delvis motsägelsefulla.
Frågan ställdes om de är nöjda med den information som finns på Internet idag. Majoriteten är nöjda till stor del eller delvis, dock är endast 10 % helt nöjda. Trots detta har bara 32 % tagit del av information om gymnasievalet via Internet. Av de tio personer som inte besvarat frågan alls, har några skrivit på enkäten att de inte vet, vilket jag tolkar, betyder detta att de inte kan ta ställning då de inte har besökt någon webbsida om gymnasievalet.
En fundering är hur många av dem som säger sig vara nöjda verkligen har använt sig av Internet vid informationssökning om valet och kan ta ställning. Har några svarat på frågan och bara antagit att webbsidorna är bra? Det vore även intressant att veta hur mycket de som är nöjda har använt sig av Internet? Jag har på grund av de olika resultaten i frågorna kring Internet svårt att tolka hur nöjda föräldrarna är med Internet som informationskälla kring gymnasievalet. Några få har kommenterat att Internettjänsten behöver förbättras. Dessutom har flera kommenterat att informationen om gymnasiet behöver bli tydligare, vilket bland annat kan tolkas som att Internetinformationen delvis behöver förbättras.
Mer än hälften anser att de inte behöver mer hjälp från studie och yrkesvägledare i samband med gymnasievalet. Resultatet är något motsägelsefullt i förhållande till vissa andra resultat i undersökningen, t ex vill de flesta mer eller mindre få information genom personlig kontakt med studievägledare. Möjligen hade resultatet sett annorlunda ut om frågan hade varit ”jag skulle behöva mer kontakt med skolans studievägledare”. Ordet hjälp kan säkert upplevas mer dramatiskt, vilket många kanske har svårt att identifiera sig med. Ordvalet har eventuellt gjort att validiteten i frågan påverkas, dock marginellt.
Cirka en tredjedel har lämnat synpunkter i den öppna frågan, mestadels önskan om
förbättringar. En fundering kring att majoriteten ändå till stor del är nöjda med den hjälp som de har fått i samband med gymnasievalet, är att många inte vet vilka ytterligare möjligheter som de skulle kunna ha fått och därför inte reflekterat över om de är missnöjda. Så kan det t ex vara med den positiva inställningen till faktainformationen som har delgetts dem. Alla är
inte insatta i hur det ser ut idag med alla gymnasieprograms olika inriktningar och val. Därför vet inte många vilken kunskap som de eventuellt har gått miste om. Några av dem som gett synpunkter i den öppna frågan har kommenterat just att informationen om bland annat gymnasieprogrammen med dess olika val behöver bli tydligare.
5.3 På vilket eller vilka sätt önskar föräldrar att få information om deras
sons eller dotters gymnasieval?
På frågan om på vilket eller vilka sätt föräldrar till elever i årskurs nio har fått information om gymnasievalet visar undersökningens resultat att föräldramöte är den näst vanligaste
informationskanalen. 71 % av de deltagande föräldrarna har använt sig av föräldramöte för att få information om gymnasievalet, men resultatet från undersökningen visar att de inte önskar det i lika stor utsträckning i fortsättningen. Spridningen av svaren från min enkät är
någorlunda jämt fördelad på de fyra svarsalternativen. Endast 38 % instämmer helt i att de vill ha information via föräldramöte. Nämnas kan att 15 % inte vill ha information den vägen. Resultatet hur önskvärt föräldramöte är, är något förvånande eftersom så många har deltagit i föräldramöten inför gymnasievalet. En intressant faktor som i de här fallen inte finns kunskap om men som kan vara en bidragande orsak till resultatet är innehållet i dessa föräldramöten och framförallt hur utformningen har varit. Hur presenteras programmen, valet och gymnasiet i allmänhet under dessa informationsträffar och delges informationen på ett lättbegripligt och kreativt sätt? Kan det vara så att de som t ex instämmer delvis har dåliga erfarenheter av föräldramöten? Fördjupning krävs för att kunna analysera resultatet på ett mer detaljerat sätt.
Öppet hus som är den tredje största informationskällan inför gymnasievalet är ett väl uttalat önskemål av föräldrarna. Endast två personer instämmer inte alls i detta. Föräldrarna som har besökt dessa arrangemang har förmodligen upplevt det som mycket givande. Att besöka skolmiljön, de människor som går och arbetar där och även få en glimt av hur skolans gymnasieprogram ser ut är säkert ett bra sätt för både elever och föräldrar att skaffa sig kunskap på.
Svenska folket har i en internationell jämförelse kommit långt när det gäller tillgång till och användning av informationsteknik.63 Studien visar att de vanligaste användningsområden av
Internet är att söka information och fakta samt att skicka och ta emot e-post.64 Enligt
enkätundersökningen som gjordes i detta arbete använder över 75 % Internet dagligen. Trots detta visar mitt resultat att Internet inte har använts i lika hög utsträckning i samband med informationssökning om gymnasievalet. Inte heller efterfrågas Internet i den höga
utsträckning som förväntats med tanke på jämförande studier i Sverige och internationellt.65 Som tidigare nämndes är en möjlig förklaring att webbsidorna upplevs som mindre bra på olika sätt och därför är Internet inte så efterfrågad som informationskälla i detta sammanhang. En annan förklaring kan vara att trots för övrigt frekvent användning av Internet med dess positiva egenskap som t ex anonymiteten, vill både föräldrar och elever bolla sina funderingar och frågor med någon vid personligt samtal. Min studie visar att det personliga mötet väger något högre än informationssökning via Internet.
Enkätundersökningen visar att många använder sig av tjänsten e-post dagligen, 70 %, och andra studier säger att det är ett av de vanligaste användningsområdena på Internet.66 Men enkätresultatet från denna undersökning visar att de flesta instämmer delvis och inte alls i önskan att skaffa sig information om gymnasievalet via e-post. Liknande resultat har
framkommit när det gäller önskan att få information via telefonkontakt med studievägledare. En reflektion om telefon- och e-postkontakt är, precis som med Internet, att man gärna vill träffas vid personligt möte för att diskutera. Dessutom har få tidigare har använt sig av e-post eller telefonkontakt med studievägledare, och de flesta ser antagligen därför inte någon fördel med det och önskar därför inte att få kontakt på dessa sätt. Önskan att få information på dessa sätt skulle kanske se annorlunda ut om fler hade prövat det och upplevt det positivt.
Resultat på frågan om användandet av chattjänsten styrks av bokens resultat, Internet, medier och kommunikation; 67 chatt har inte slagit igenom ännu. Eftersom ingen tidigare har använt sig av tjänsten i samband med gymnasievalet och antagligen inte riktigt vet hur det skulle kunna se ut, är det svårt för de medverkande att ta ställning till om de önskar att få
information den vägen. Ingen djupare analys kring detta görs här utan det återstår att se om möjligheten i framtiden ges att använda sig av den tjänsten i det här sammanhanget. Först då kan man få en uppfattning om hur önskvärt det är.
64 SCB (2005) Privatpersoners användning av datorer och Internet 65 Se litteraturstudier 3.3, 3.4
66 Se litteraturstudier 3.3, 3.4
Enkätsvaren visar att föräldrar mer eller mindre önskar att ta del av information via personligt möte med studie- och yrkesvägledare, trots att endast 7 % tidigare har fått information den vägen. (Över 30 % har dock fått information via utvecklingssamtal vilket också är ett
personligt möte, men ett antagande är att studievägledare ej närvarat.) Detta visar att även om de flesta inte har tidigare erfarenhet av detta informationssätt ser de ändå fördelen med det, till skillnad från telefon och e-postkontakt. Flera studier visar också att ett personligt möte är viktigt för människor.68 Man vill ha någon personligen att bolla tankar och funderingar med. Några föräldrar har påpekat i den öppna frågan som ställdes i enkäten, att de önskar ett personligt möte och att de saknar ett erbjudande om det.
Frågan ställdes inte i enkäten om de önskar att ta del av information via utvecklingssamtal, då ett antagande var att få hade använt sig av det eller önskade det i samband med valet. Man kan ändå dra slutsatsen att utvecklingssamtal kan vara önskvärt eftersom det personliga mötet är önskvärt. Det kan vara ett bra komplement och det kan även ersätta personligt möte med studievägledare.
Eftersom syftet med undersökningen är att kartlägga hur föräldrar önskar att få information om gymnasievalet för att man som studievägledare ska veta hur man kan nå så många föräldrar som möjligt, är det relevant att ställa frågan när på dygnet det passar föräldrarna att delges information om gymnasievalet.
Ett tydligt resultat är att många föräldrar inte vill vara i kontakt med eller få information från skolan under helger. Av resultaten att döma kan jag ana att de flesta arbetar dagtid eller kvällstid. Den troliga förklaringen är helt enkelt att de flesta vill känna sig lediga under helgerna. Dagens samhälle är stressigt och för många är helgen den lediga tid utöver arbetet då mycket ska hinnas med. Man vill inte känna sig uppbunden med ytterligare en sak.
Många kan kontakta studievägledare och ta del av information från skolan under dagtid. Detta tycks kunna prioriteras även om det är arbetstid för många. Föräldramöten och öppet hus brukar enligt min erfarenhet vanligtvis ligga under kvällstid. Det verkar som att den traditionella kvällstiden fortfarande passar de flesta.
68 Amundson E. Norman (2000) Aktivt engagemang – att berika vägledningsprocessen, s. 77,
6. DISKUSSION
Syftet med detta examensarbete är att kartlägga hur föräldrar har erhållit och önskar att få information om gymnasievalet. Syftet resulterade i tre frågeställningar. Jag har till stor del fått svar på frågeställningarna och därmed fått god kunskap om hur jag som studievägledare når föräldrarna så att så många som möjligt kan delges information. Undersökningens resultat har också gett mig och förhoppningsvis andra läsare, utmaningar att på olika sätt förändra och förbättra inom det undersökta området.
Svar på den första frågeställningen, ”på vilket eller vilka sätt har föräldrarna tagit del av information kring gymnasievalet”, är att de traditionella informationssätten såsom broschyr eller liknande, föräldramöten och öppet hus dominerar. En relativt stor del har tagit hjälp av utvecklingssamtal och Internet som informationskällor. De nyare informationsteknikerna såsom e-post och chatt har inte helt etablerats när det gäller att delge information kring gymnasievalet. Ett fåtal har använt sig av telefonkontakt med studievägledare. Personlig träff med studievägledare har heller inte nyttjats i hög grad, men det finns en betydligt större önskan om detta.
Många föräldrar (39 %) har tagit del av information via utvecklingssamtal och skolverkets studie69 skriver att lärare ofta möter föräldrar som är frustrerade över alla val och förväntar sig att lärarna på utvecklingssamtalen ska kunna svara på frågor om vilka möjligheter deras barn har. Detta utmanar och uppmanar mig som vägledare att på olika sätt samarbeta med lärare inför valet.
Frågeställningen på vilket sätt föräldrarna önskar ta del av information visar att liksom tidigare vill de flesta även fortsättningsvis använda sig av öppet hus. Däremot går åsikterna isär om de vill få information med hjälp av föräldramöte. Resultaten vill jag ta med mig i min yrkesroll och fundera över hur jag som studievägledare kan förmedla information om
gymnasievalet på ett kreativt och givande sätt, på föräldramöte men även på öppet hus.
84 procent har tagit del av information via någon form av informationsblad. Frågan ställdes inte om de önskade det, men ett antagande är att det mer eller mindre kommer att finnas inom
