för andra i deras träning?
Andras kroppar är ofta en informationskälla för deltagarna, ofta som en slags inspiration till eller information om nya typer av övningar. De tittar på andra för att få reda på vad de skulle kunna göra. När de sedan ska lära sig hur de utför det som de fått inspiration till från andra behöver de däremot göra det själva genom att öva med den egna kroppen. Det går också att få reda på saker om träningens villkor genom att titta på andra som utför den. Man kan få reda på saker om träningens normer, vanor eller hur det är att vara en utövare av träningen genom att titta på andra som tränar. Lloyd (2009) beskriver det som en del av den sociala modaliteten; att få information om en specifik grupps normer och oskrivna regler (i hennes fall en yrkesgrupp). Våra deltagare uttrycker att de på olika sätt studerar andra som tränar för att förstå hur de ska bete sig inom gruppen.
25
Deltagarna fungerar som informella tränare genom att läsa av information från andras kroppar och på så sätt få reda på hur det går för andra medtränande. Genom olika typer av sensorisk information som att höra andning eller iaktta rörelser kan de bedöma hur andras träning går och dela med sig av sina iakttagelser.
Både Mansourian (2020) och Lloyd (2009) tar upp betydelsen av sociala
informationspraktiker med en kroppslig aspekt i sina studier av fysiska fritidsintressen respektive ambulanspersonal. Hos våra deltagare är det tydligt att andra individer spelar en stor roll i informationspraktiker relaterade till träningen, både genom att de läser av andra och genom att de aktivt utbyter information med dem.
Deltagarnas egna kroppar blir informationskällor för andra tränande när deltagarna ska lära sig nya moment. När deltagarna ska lära sig nya moment behöver de göra det med den egna kroppen, men de använder sig ofta av andra för att få information om huruvida de gör rätt. Medtränande eller tränare läser i dessa situationer av deltagarnas kroppar och delger dem den information de läser av.
Lloyds (2009) deltagare rör sig från textbaserade källor via sociala källor till kroppslig information. Hos våra deltagare ser vi en process som rör sig från sociala
informationskällor till förkroppsligad information. I situationer där de inte kan ett moment eller inte kan det särskilt bra beskriver flera av deltagarna hur de först behöver någon annan som iakttar dem och kan säga om de gör rätt. Det här behovet verkar öka i takt med ett moments ökade svårighetsgrad och komplexitet. Ida som springer och styrketränar beskriver inte något sådant behov i sin löpträning utan den information hon behöver får hon av miljön, sin egen andning och en eventuell känsla av smärta. Lotta däremot som ägnar sig åt thaiboxning behöver ofta få sina rörelser utvärderade av tränare eller av sig själv (genom videoinspelning) för att kunna bedöma hur det går.
Informationen kommer från en extern person, eller från tydliga visuella intryck där det går att se och beskriva vad som går rätt eller fel. I något mindre utsträckning konsulterar deltagarna textbaserade källor även om det förekommer när de lär sig nya saker.
Flera författare som undersökt kroppslig information (Lindh 2018, Bonner och Lloyd 2011, Olsson 2016) beskriver hur deras deltagare lär sig saker som de inte kan läsa sig till och hur viss information bara existerar i den kontext och situation där inlärningen pågår (till exempel hur röklukt luktar). Det här går att se hos våra deltagare. Deras inlärning av nya moment sker alltid i utförandet av dessa moment. De lär sig först med hjälp av en utomstående tränare eller terapeut och så småningom själva under själva utförandet hur det ska kännas och hur de ska göra för att uppnå önskat resultat.
26
9 Slutsatser
Utifrån vårt empiriska material och med stöd av tidigare forskning tycker vi oss kunna dra följande slutsatser:
Våra deltagare använder sig av en mängd förkroppsligade informationspraktiker relaterade till sin träning.
Förkroppsligad information är de informationspraktiker deltagarna i huvudsak använder sig av när de utövar sin träning. De förekommer i flera olika former både innan, under och efter träningen. Ofta är informationen relaterad till träningens fysiska förutsättningar på olika sätt som väder, underlag och ork. Den kan även vara relaterad till medtränande såsom information som läses av från eller ges till den medtränande eller dennes position i rummet. Förkroppsligad information används ofta för att bedöma de egna framstegen inom träningen. Det sker både i ett kort perspektiv efter ett träningspass eller efter
inövandet av ett moment, men också i ett långt perspektiv mellan träningssäsonger för att bedöma generella framsteg eller nivå under deltagarnas fritidskarriärer.
Målet med de flesta av deltagarnas informationspraktiker som rör deras intresse (även de formella och de av social natur) är att informationen till slut ska bli förkroppsligad kunskap, all information ska in i kroppen och ut i utövandet.
Andra individer är en viktig del av deltagarnas informationspraktiker. Både instruktörer och medtränande är viktiga förmedlare av kunskap och av oskrivna normer och regler runt intresset och utgör således informationpraktikernas sociala modalitet. De
medtränandes kroppar och den sociala interaktion deltagarna har med varandra kan ge information om träningen.
27
10 Förslag till fortsatt forskning
Med tanke på hur stor del av deltagarnas informationspraktiker som är förkroppsligade samt hur relativt få studier som gjorts på förkroppsligad information ser vi ett stort behov av vidare forskning inom området. Precis som Cox et al. (2017) uttrycker så missar man annars en stor del av människors informationspraktiker, vilket är potentiellt
problematiskt.
Inom träning som fritidsintresse framstår det som intressant att göra större studier där man jämför fler personer som tränar samma sak så att man kan jämföra förkroppsligad information inom en enda sport. Det skulle även vara intressant att studera kroppslig information utifrån en demografisk kontext och göra jämförelser mellan hur ålder, kön eller social kontext påverkar förkroppsligad information. Att i likhet med Lloyd (2009) eller Lindt (2018) titta på en lärandeprocess inom kroppslig kunskap och information skulle också vara intressant, som att följa utövare från nybörjare till mer avancerad nivå för att se om den kroppsliga informationen förändras över tid under en fritidskarriär.
Flera olika träningsformer skulle kunna undersökas. Av de studier som hittills gjorts på tränande har löpning ofta studerats som exempel på träning (Cox et al. 2017, Hartel et al., 2017, Gorichanaz 2015, 2017, 2018). Därför vore det intressant att se vilka
förkroppsligade informationspraktiker andra sporter har. I vårt material framstår ridning och thaiboxning, träningsformer som till stor del bygger på interaktion med en annan individ, som intressanta och informationsrika. Här finns bl.a. en mängd
informationspraktiker där individerna antingen samarbetar och delar med sig av information eller motarbetar och försöker dölja information för varandra och där den sociala informationsmodaliteten är starkt knuten till den kroppsliga. Fler studier inom sådana typer av sporter, gärna längre och mer djupgående än vad som har funnits utrymme för i den här studien skulle kunna ge intressanta resultat.
Undersökningar på förkroppsligade informationspraktiker skulle också kunna utövas under längre tid som deltagande observationsstudier. På så sätt skulle man kunna studera förkroppsligade informationspraktiker i samma stund som de äger rum och med ännu mer tillgång till den kontext de tränande befinner sig i och inte bara vara hänvisad till deltagarnas egna upplevelser och berättelser.
Ser man bortom träning och idrott så visar många studier att förkroppsligad information är central under inlärning av praktiker med en fysisk komponent av något slag, vilket bland annat Lind (2018) och Olsson (2016) visar i sina studier om HLR och hur arkeologistudenter lär sig om artefakter. Det skulle vara intressant att se studier av förkroppsligade informationspraktiker som sträcker sig bortom sport och träning och tittar på andra sfärer, exempelvis andra delar av vardagslivet eller civilsamhället. Där skulle man till exempel kunna titta på hur erfarande av information blir till kroppslig kunskap, hur den processen ser ut och vilka informationspraktiker man använder i processen.
28
11 Litteratur
Allen Collinson, J. (2018) „Weather work‟: embodiment and weather learning in a national outdoor exercise programme. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 10(1), 63-74. DOI: 10.1080/2159676X.2017.1360382
Bates, M. J. (2018). Concepts for the study of information embodiment. Library Trends, 66(3), 239-266. DOI:10.1353/lib.2018.0002
Bonner, A., Lloyd, A. (2011). What information counts at the moment of practice?
Information practices of renal nurses. Journal of Advanced Nursing 67(6), 1213-1221.
doi.org/10.1111/j.1365-2648.2011.05613.x
Brinkmann, S., Kvale, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e upplagan).
Studentlitteratur.
Case, D. O., Given, L. M. (2016). Looking for information: a survey of research on information seeking, needs, and behavior (4:euppl.). Emerald Group Publishing Limited.
Chang, S.L. (2009). Information research in leisure: Implications from an empirical study of backpackers. Library trends, 57(4), 711-768. doi:10.1353/lib.0.0062
Cox, A. M. (2012). An exploration of the practice approach and its place in information science. Journal of Information Science, 38(2), 176–188.
https://doi.org/10.1177/0165551511435881
Cox, A., Griffin, B., Hartel, J. (2017). What everybody knows: embodied information in serious leisure. Journal ofdocumentation, 73(3), 386-406.
Csikszentmihályi, M. (1999). Finna flow: den vardagliga entusiasmens psykologi.Natur och Kultur.
Faskunger, J., Sjöblom, P. (2017). Idrottens samhällsnytta - en vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle (FoU-rapport 2017:1).
Riksidrottsförbundet. https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya dokument/forskning-fou/idrottens-samhallsnytta/fou2017-1-idrottens
samhallsnytta_idrott--en-viktig-faktor-for-fysisk-och-psykisk-halsa.pdf?w=900&h=700 Gorichanaz, T. (2015). Information on the run: experiencing information during an ultramarathon. Information Research, 20(4).
http://InformationR.net/ir/20-4/paper697.html
Gorichanaz, T. (2017). The information of story: the genre and information activities of ultrarunning race reports. Aslib Journal of Information Management, 69(4), 460-474.
doi.org/10.1108/AJIM-03-2017-0071
Gorichanaz, T. (2018). Understanding and Information Constellations in Ultrarunning.
Library Trends66(3), 329-350. doi:10.1353/lib.2018.0006
Groth, S., Krahn, Y. (2017). Sensing Athletes: Sensory Dimensions of Recreational Endurance Sports. Journal of Ethnology and Folkloristics, 11(2), 3-23.
29 https://doi.org/10.1515/jef-2017-0011
Hartel, J., Cox, A., Griffin, B. (2016). Information activity in serious leisure. Information research, 21(4). http://InformationR.net/ir/21-4/paper728.html
Hartel, J. (2020). The red thread of information. Journal of Documentation 76(3), 647-656. DOI:10.1108/JD-04-2019-0067
Hockenhull, J., Creighton, E. (2013). A brief note on the information-seeking behavior of UK leisure horse owners. Journal of Veterinary Behavior, 8(2). 106-110.
doi.org/10.1016/j.jveb.2012.04.002
Hockey, J. (2011). Knowing the „going‟: the sensory evaluation of distance running.
Qualitative research in sport, exercise and health, 5(1), 127–141.
doi.org/10.1080/2159676X.2012.693531
Hockey, J. (2013). Knowing the „Going‟: the sensory evaluation of distance running.
Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 5(1), 127-141, DOI:10.1080/2159676X.2012.693531
Hockey J., Allen Collinson, J. (2007) Grasping the Phenomenology of Sporting Bodies.
International Review for the Sociology of Sport, 42(2), 115-131.
doi:10.1177/1012690207084747
Lindh, K. (2018). The Construction of Lay Rescuers in Bystander CPR Classes. Library Trends 66(3), 315-328.DOI:10.1353/lib.2018.0005
Lloyd, A. (2006). Information literacy landscapes: an emerging picture. Journal of Documentation 62(5), 570-583. DOI:10.1108/00220410610688723
Lloyd, A. (2009). Informing practice: information experiences of ambulance officers in training and on‐ road practice, Journal of Documentation 65(3), 396-419.
doi.org/10.1108/00220410910952401
Lloyd,A. (2010). Corporeality and practice theory: exploring emerging research agendas for information literacy.Information Research, 15(3).
https://www.informationr.net/ir/15-3/colis7/colis704.html
Lloyd, A. (2014). Informed bodies: does the corporeal experience matter to information literacy practice? I Hughes.H, Davis.K, Bruce.C, Stoodley.I&
Partridge.H (Red.),Information Experience (vol.9., s. 85-99).Emerald Group Publishing Limited, Bingley.
Lueg, C.P. (2015). The missing link: information behavior research and its estranged relationship with embodiment. Journal of the association for information science and technology 66(12), 2704-2707. DOI: 10.1002/asi.23441
Lupton, M. (2014). Creating and Expressing: information-as-it-is-experienced. I C.
Bruce (Red.), Information Experience- Approaches to Theory and Practice (s. 69-84).
Bingley, UK: Emerald Group Publishing Limited.
Mansourian, Y. (2020). How Passionate People Seek and Share Various Forms of
30
Information in Their Serious Leisure. Journal of the Australian Library and Information Association, 69(1), 17-30, DOI: 10.1080/24750158.2019.1686569
Neuman, W.L. (2011).Social research methods - qualitative and quantitative approaches (7:e upplagan). Pearson.
NowéHedvall, K., Gärdén, C., Ahlryd, S., Michnik, K., Carlén, U. &Byström, K.
(2017).Social media in serious leisure: themes of horse rider safety. Information Research, 22(4). http://InformationR.net/ir/22-4/paper772.html
Olsson, M. (2016) Making sense of the past: The embodied information practices of field archaeologists. Journal of information science 42(3), 410-419. DOI:
10.1177/0165551515621839
Prigoda, E., Mc Kenzie, P.J. (2007). Purls of wisdom: A collectivist study of human information behaviour in a public library knitting group. Journal ofdocumentation, 63(1), 90-114. DOI:10.1108/00220410710723902
Riksidrottsförbundet. (2021). Idrottsrörelsen i siffror - RF.
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya
dokumentbanken/idrottsrorelsen-i-siffror/2020-idrotten-i-siffror---rf.pdf?w=900&h=700 Robson, C. (2011). Real world reserach:a resource for users of social research methods in applied settings. (3:eupplagan). Wiley.
Savolainen, R. (1995). Everyday life information seeking: approaching information seeking in the context of “way of life”. Library and information science research, 17(3), 259-294. doi: 10.1016/0740-8188(95)90048-9
Savolainen, R. (2007). Information behaviour and information practice: reviewing the umbrella concepts of information seeking studies. Library Quarterly 77(2), 109–132.
Doi.org/10.1086/517840
Savolainen, R. (2008). Everyday information practices - a social phenomenological perspective. Scarecrow Press.
Spencer, D.C., (2014). Sensing violence: An ethnography of mixed martial arts.
Ethnography 15(2), 232-254.
Stebbins, R. (2009). Leisure and Its Relationship to Library and Information Science:
Bridging the Gap. Library Trends, 57(4), 618-631. doi:10.1353/lib.0.0064
Bilaga I Intervjuguide
Inledande frågor
• Vad tränar du?
• Hur länge har du hållit på med det?
• Hur många timmar i veckan lägger du ner på ditt fritidsintresse? • Gör du andra aktiviteter som relaterar till din träning?
• Hur ser du att du gör framsteg?
• På vilken “nivå” är du nu (gör du andra aktiviteter/tränar oftare) jämfört med när du började med din träning?
• Vad driver dig/får dig att fortsätta?
• Berätta om ett pågående projekt inom träningen. (något som du håller på att lära dig/något du inte kan än/något du skulle vilja lära dig inom träningen)
• Berätta om hur du gör när du tar reda på saker relaterat till din träning?
Frågor om kroppen och informationspraktiker
Berätta hur du utför din träning? (som att jag aldrig hört talas om den) Välj ett specifikt moment eller rörelse, beskriv den väldigt ingående.
Utövning
• I vilken miljö/lokal tränar du? Kan du beskriva lite hur den ser ut? Vad är bra med den? Vad är dåligt? Är den nödvändig för utövandet? Varför/ Varför inte?
• Har du någon särskild utrustning till träningen? Vad och varför? • Beskriv något under ett träningspass som berättar för dig att det går bra/du blir bättre/du har utvecklats.
• Vad behöver du veta om din omgivning för att träningen ska bli så bra som möjligt?
• Hur gör du för att ta reda på det?
• Hur känns det när det går bra? Hur vet du när det går bra? • Hur känns det när det går dåligt? Hur vet du när det går dåligt? • Berätta om något i din träning som inte fungerar? varför fungerar det inte?
Nya rörelser/moment
• Hur lär du dig nya rörelser/moment i träningen?
• Från vem eller vad lär du dig?
• Berätta om hur det går till?
• Hur vet du när du har lärt dig det?
• Beskriv hur du övar på nya moment? Hur vet du att du blir bättre?
Frågor om andras kroppar och informationspraktiker
• Är det andra i närheten när du utövar träningen?
• Tränar ni tillsammans? Hur?
• Vilken betydelse har det? På vilket sätt?
• Tycker du att du lär dig något av att träna tillsammans med andra? Vad? Hur går det till?
Bilaga II Arbetsfördelning
Vi har till stor del arbetat gemensamt på hela uppsatsen. Vi har arbetat växelvis på i stort sett varje kapitel. En av oss har skrivit ett grundläggande utkast och den andra har redigerat och omarbetat. Ofta har vi arbetat växelvis på samma text flera gånger.
Paula har skrivit större delen av inledningen och problemformuleringen. Vi har gemensamt skrivit syfte och frågeställningar. I litteraturöversikten har Felicia skrivit huvuddelen av avsnitten om förkroppsligad information och Paula avsnitten om informationssökning i vardagslivet och intensivt fritidsintresse. I teorikapitlet har Felicia i huvudsak skrivit om förkroppsligad information och Paula om
informationspraktik. Felicia har i huvudsak skrivit metodkapitlet. Intervjuerna med
”Ronja” och ”Annika” genomfördes, transkriberades och kodades av Paula och intervjuerna med ”Lotta” och ”Ida” genomfördes, transkriberades och kodades av Felicia. Vi analyserade gemensamt de kodade intervjuerna och arbetade fram resultatkapitlet gemensamt. Felicia skrev det första utkastet till diskussionen och Paula slutförde den. Vi har arbetat fram slutsatserna gemensamt.