Norra Djurgårdsstaden har på många olika sätt bidragit med hållbar utveckling för Stockholm, där samtliga hållbarhetsperspektiv blivit bear- betade. Dock ser man ett nischat hållbarhetsbegrepp, där den ekologiska och den ekonomiska aspekten fått störst spelrum och utvecklats mest. Vi upplever att projektet Norra Djurgårdsstaden främst kommer att bidra med en hållbar utveckling ur ett ekologiskt och ett ekonomiskt perspek- tiv. Ur ett socialt perspektiv finns det punkter som måste bearbetas, där den sociala hållbarheten har dessvärre inte fått samma förutsättningar. Planerarna har inte studerat begreppets egentliga innebörd och hur detta ska behandlas i relation till de övriga hållbarhetsaspekterna. Det är svårt att uppnå en social mångfald och integration om detta inte tagits tillvara vid beslutsfattande om exempelvis bostadspriser.
Det är inte oundvikligt att den nya stadsdelen kommer lyfta fram Stock- holm som en stad som önskar att bidra med hållbar utveckling. Norra Djurgårdsstaden kommer, och är redan, uppmärksammat i både nationell och internationell media rörande stadsbyggnad och urban utveckling. Den nya stadsdelen kommer på många sätt vara en vägvisare för andra projekt i syfte av att bygga ekologiskt och ekonomiskt hållbart.
Begreppet hållbar utveckling används flitigt i många marknadsföringssy- ften kring stadsbyggnadsprojekt idag, delvis för att det är mål de önskar uppnå och delvis för att det lockar människan att välja en hållbar livs- stil. Vad problematiken ligger är återigen att begreppet inte innehar en fullkomlig definition.
När man ska skapa ett nytt bostadsområde måste man ha en omfattande vy över stadens utmaningar och hur de borde åtgärdas. Det borde finnas en tydligare dialog mellan medborgare och planerare för hur staden ska bemöta utmaningar. Det är en viktig ståndpunkt att invånarna känner sig delaktiga i projekten som framställs och att de har möjligheten att påverka dem. När man sedan tagit del av alla åsikter är det viktigt att hålla kontinuerliga möten med medborgarna för att följa upp deras mål och visioner. När det sedan kommer till samrådet är det viktigt att planer- arna arbetar inom ramen för demokrati där alla medborgarna har rätt att yttra sig.
Om man i kommande projekt lägger större fokus på projektets syfte, och ökar förståelsen kring etik och människosyn kan kommande projekt se annorlunda ut till skillnad från hur de ser ut idag. Under seminariet ”Nor- ra Djurgårdsstaden och hållbar stadsutveckling” ifrågasattes vad som är den kommande utmaningen i stadsplanering. Samtliga näravande aktörer menar att den sociala hållbarheten är nästa stora utmaning inom stads- byggande 17. Att forma projekt som satsar på att främja social hållbarhet,
kan vara ett innovativt och nytänkande projekt i framtiden.
I kommande projekt ska även ett större ansvar läggas på byggherrarna. Planerarna borde ställa högre krav på att skapa social hållbarhet, samt att området ska befolkas av en mångfald. För att nå detta måste man gå ifrån planerar-kundperspektivet och återuppta det traditionella planerare- medborgarperspektivet. Ett nytt bostadsprojekt är angeläget för alla i staden inte bara för dem som har råd. Det är viktigt att politiken främjar en rättvis fördelning av statliga intäkter, vilket kan ge en livlig mångsidi- ghet och åtkomlighet för den offentliga sfären. Att politiker fokuserar på rättvisa beslut som främjar en större del av staden än att deras bidrag bara går till konkurrenskraft kan förändra mycket (Fainstein 2010: 183f).
Att bygga för en hållbar utveckling borde vara en riktlinje inom samtliga projekt i Sverige. Norra Djurgårdsstaden pekas ut som ett innovativt och nytänkande projekt, trots att vi kunnat se liknande stadsdelsområden i Malmö och Göteborg i form av Västra Hamnen och Norra Älvstranden. Vi anser att ett innovativt projekt hade varit en stadsdel som lyfter fram den sociala hållbarheten och formar sig utifrån detta. Genom en ökad forskn- ing kring hur social hållbarhet ser ut i fysisk form kan detta bli möjligt. Om det hade lagts lika mycket tid och engagemang på att studera den sociala hållbarheten som man har gjort för att finna ekologiskt innovativa lösningar, hade denna typ av projekt kunnat vara först i ledet där social hållbarhet förverkligas i fysisk form. Vi anser att detta hade varit en stadsdel i världsklass.
8. Slutsats
17 Seminarium, Nordbygg 2012 ”Norra Djurgårdsstaden och hållbar stadsutveckling”. Ägde
rum den 22 mars 2012.
Litteratur:
Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber AB Cloke, Paul J. (2004). Practising Human Geography London: SAGE Publica- tions
Fainstein, Susan S. (2010). The Just City New York: Cornell University Press
Florida, Richard (2006) Den kreativa klassens framväxt New York: Routledge Johansson Lindfors, Maj-Britt (1993). Att utveckla kunskap – om metodolo- giska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning Lund: Studentlitteratur.
Khakee, Abdul & Johansson, Markus (2008) Etik i stadsplanering Lund: Studentlitteratur.
Khakee, Abdul & Johansson, Markus (2008) Etik i stadsplanering Lund: Studentlitteratur. Citerar Elizabeth Howe (1994) Acting on Ethics in City Planning New Brunswick NJ: Centre för Urban Policy Research.
King, Anthony D. (2007) Spaces of Global Culture – Architecture Urbanism Identity New York: Routledge.
Larsson, Markus, Bratt, Leif & Sandahl, Johanna (2012). Hållbar utveck- ling och ekonomi inom planetens gränser Lund: Studentlitteratur.
O’Neill, Onora (2000). Bounds of Justice, Cambridge: Cambridge Univer- sity Press
Artiklar:
Campbell, Heather (2006). ”Just Planning: The Art of Situated Ethical- Judgement”, i Journal of Planning Education and Research, Vol. 26(1): 92- 106
Campbell, Heather (2002). ”Planning: an idea of value”, i Town Planning Review, Vol. 73(3): 271-288
Campbell, Scott (1996) “Green Cities, Growing Cities, Just Cities? Urban Planning and the Contradictions of Sustainable Development”, i Journal of the American Planning Association, Vol. 62(3): 296-312 New York: Rout- ledge
Forsell, Håkan (2012) ”Den ekonomiskt blandade staden”, i Arkitektur, 2: 60-63.
Khakee, Abdul & Johansson, Markus (2008) Etik i stadsplanering Lund: Studentlitteratur. Citerar Heather Campbell och Robert Marshall (2000), ”Moral obligations, planning and the public interest: a commentary on current British practice”, i Environment and Planning B, 27: 297-312 Khakee, Abdul & Johansson, Markus (2008) Etik i stadsplanering Lund: Studentlitteratur. Citerar Dan Hallemar (2002) ”Utställning i nutiden”, i Arkitektur, 2: 20-23
Khakee, Abdul & Johansson, Markus (2008) Etik i stadsplanering Lund: Studentlitteratur. Citerar R.A. Beauregard (1989) ”Between modernity and postmodernity: The ambiguous position of US planning” i Environ- ment & Planning D, 7: 381 – 95
9. Referenslista
Perlman, Janice E., & O’Meara Sheehan, Molly (2007). ”Fighting Poverty and Environmental Injustice in Cities” i Wheeler, Stephan M. & Beatley Timothy (2009) The Sustainable Urban Development Reader London: Rout- ledge. S. 197-208.
The Brundtland Commission (World Commission on Environment and Development) (1987) “Towards sustainable development” i Wheeler, S & Beatley T (2009) The Sustainable Urban Development Reader London: Routledge
Dokument
Boverket (2011) Vad händer på bostadsmarknaden? – Bostadsmarknaden 2011-2012 Karlskrona: Boverket.
Delegationen för hållbara städer (2012) Information om statligt stöd till utveckling av hållbara städer 2012 Stockholm: Statens offentliga utrednin- gar
Stockholm stad 1: Stockholm stad (2010) Promenadstaden – Stockholms översiktsplan Stockholm: Stockholm stad
Stockholm stad 2: Stockholm stad (2004) Norra Djurgårdsstaden – Stock- holm Royal Seaport Vision 2030 Stockholm: Stockholm stad
Stockholm stad 3: Stockholm stad (2007) Hammarby Sjöstad 2007 Stock- holm: Stockholm stad
Stockholm stad 4: Stockholm stad (2002) Hammarby Sjöstad – BoStad02 Stockholm: Stockholm stad
Stockholm stad 5: Stockholm stad (2010) Siffror och fakta Hammarby Sjöstad Stockholm: Stockholm stad
Stockholm stad 6: Stockholm stad (2009) Fördjupat program för Hjorthagen 3:e upplagan maj 2009 Stockholm: Stockholm stad
Stockholm stad 7: Stockholm stad (2000) Miljöprogram för Hammarby Sjöstad Stockholm: Stockholm stad
Stockholms stad 8: Stockholm stad (1999) Översiktsplan -99 Stockholm: Stockholm stad
Stockholm stad 9: Stockholm stad (2010) En miljöstadsdel [Elektronisk] Tillgänglig: < http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackfor- valtningssajter/Exploateringskontoret/Hjorthagen-Vartahamnen-Friham- nen-Loudden/En-miljostadsdel/ > (Hämtad 2012-05-10)