Norra Djurgårdsstaden och hållbar utveckling

Norra Djurgårdsstaden och

hållbar utveckling

Av Saba Shahriari och Manda Rusch 2012-05-21

Malmö Högskola Kurs: BY212B

Handledare: Per-Markku Ristilammi C-uppsats och examinerande del i Byggd Miljö

Program: Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering vid Malmö

Högskola

Kurs: Byggd Miljö: Självständigt arbete (BY212B), 20 hp C - uppsats och examinerande del i Byggd Miljö

Författare: Saba Shahriari och Manda Rusch

Titel: Norra Djurgårdsstaden och hållbar utveckling

English title: Norra Djurgårdsstaden and Sustainable Development Uppsatsens huvudområde: Stadsutveckling

Handledare: Per-Markku Ristilammi Examinator: Hoai Anh Tran

Examinationstermin: VT2012

Utgivningsort: Malmö Datum: Maj 2012

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete i ämnet ”Byggd Miljö” är att undersöka Stockholm stads satsning Norra Djurgårdsstaden, med fokus på hållbar utveckling. Studien granskar hur Stockholm stad definierar och använder sig av begreppet hållbar utveckling inom marknadsföringen av den nya stadsdelen. Det har blivit en stor efterfrågan på hållbar utveckling inom nya byggnationsprojekt bland ledande storstäder idag, där Stockholm stad använder sig av Norra Djurgårdsstaden för att utmärka sig globalt inom hållbar utveckling.

I vår studie har vi som mål att undersöka hur Norra Djurgårdsstaden bidrar med hållbar utveckling till Stockholm stad, samt hur detta behand-las utifrån olika hållbarhetsperspektiv. I detta projekt ser vi olika föreställ-ningar om hur området kan vara en vidareutveckling av Hammarby Sjöstad i det faktum att platsen inte behandlar begreppets innebörd till fullo. I huvudstaden råder just nu en stark bostadsbrist, främst på hyres-rätter, vilket kan skapa dispyter mellan vad som efterfrågas och vad som prioriteras. Om inte det sociala hållbarhetsperspektivet inkluderas, ses projektet Norra Djurgårdsstaden fortfarande som hållbart, eller kommer begreppets innebörd bara utgöra en del av platsmarknadsföringen? Nyckelord: segregation, globalisering, hållbarhet, stadsutveckling, urbanisering.

Abstract

The aim of this Bachelor Thesis in the subject ”Built Environment”, is to explore the establishment of the project Norra Djurgårdsstaden focusing on sustainable development, set in the City of Stockholm. The study ex-amines how the City of Stockholm defines and uses the concept sustain-able development as a part of their marketing. There is a great inquiry in the metropolises of sustainable development in new building projects today, where the City of Stockholm uses Norra Djurgårdsstaden as a way to distinguish their self’s globally in sustainable development.

Our goal in this research study is to examine how Norra Djurgårdsstaden can contribute with sustainable development to the City of Stockholm, and how it’s being handled from all the different sustainable perspectives. In this project, we see different assumptions of how this area can be a further development of the district Hammarby Sjöstad, in the fact that this place does not treat the conception fully. The capital faces a great housing shortage today, firmly on rental apartment, which can cause dis-putes between what’s being inquired and what’s being prioritized. If the social perspective of sustainability is not included, can the project Norra Djurgårdsstaden still be seen as sustainable, or will the meaning of the conception only constitute a part of the place marketing?

Keywords: segregation, globalization, sustainability, development, urbanization.

Innehållsförteckning

Sammanfattning och abstract s. 2

Innehållsförteckning s. 3

1. Inledning s. 4

2. Syfte och frågeställning s. 5

3. Metod s. 6

3.1 Vår kunskapssyn s. 6

3.2 Avgränsning s. 7

3.3 Intervjuer s. 7

3.4 Seminariet ”Norra Djurgårdsstaden och

hållbar stadsutveckling” samt Nordbyggsmässan 2012 s. 8

3.5 Val av litteratur och teoretiska utgångpunkter s. 9

3.6 Val av dokument s. 9 3.7 Disposition s. 10 4. Bakgrund s. 11 4.1 Hammarby Sjöstad s. 11 4.2 Norra Djurgårdsstaden s. 12 5. Hållbar utveckling s. 13

5.1 Enligt Promenadstaden – Stockholm stads

översiktsplan s. 14

5.2 Enligt teoretiker s. 15

5.3 Hållbar utveckling i Norra Djurgårdsstaden;

ekologiskt/ekonomiskt/socialt s. 16

5.4 Hållbar utveckling i Hammarby Sjöstad;

ekologiskt/ekonomiskt/socialt s. 17

6. Problematiken inom begreppet hållbar utveckling s. 20

6.1 Vad säger teoretikerna? s. 20

6.2 Vad säger inte Norra Djurgårdsstaden? s. 24

6.2.1 Liknande problematik i Hammarby Sjöstad s. 29

7. Analys s. 30

7.1 Åtgärder enligt teoretiker s. 30

7.2 Återkoppling till frågeställningarna s. 33

8. Slutsats s. 36

9. Referenslista s. 37

10. Bilagor s. 40

1. Inledning

såsom bostadsbrist och sociala klyftor. Därför har det blivit allt viktigare att arbeta mot en hållbar utveckling, någonting Stockholm stad försöker uppnå med Norra Djurgårdsstaden. Den nya stadsdelen är en förlängn-ing av innerstaden och ska agera som en förebild för hållbar utvecklförlängn-ing, i både nationell och internationell mening. Genom att vidga innerstadens gränser hoppas Stockholm stad att integrationen mellan inre och yttre stadsdelar ska öka, vilket kan vara en lösning på många sociala problem. Stockholm stads vision är att skapa en stadsdel som består av miljövän-liga byggnader, blomstrande affärsverksamheter och social mångfald. Vi kommer i detta arbete undersöka Stockholm stads satsning på det nya området Norra Djurgårdsstaden, diskutera hur detta projekt möter Stockholms utmaningar och hur projektet uppnår en ekologiskt, ekono-miskt och socialt hållbarhet.

Stockholm stad inleder avsnittet ”Visioner och mål för Stockholms utveckling” i Promenadstaden – Översiktsplanen för Stockholm på detta sätt. I denna studie har vi valt att arbeta med projektet Norra Djurgårdsstaden, ett projekt som ska agera som Stockholm stads skyltfönster utåt på den internationella spelplanen av hållbar utveckling. Stockholm använder sig av begreppet hållbar utveckling och Norra Djurgårdsstaden för att marknadsföra sig globalt, ett vanligt fenomen inom stadsplaneringsprojekt idag (King, D. 2004: 4). Vi väljer att behandla begreppet hållbar utveckling i relation till detta projekt, ett begrepp som inte är helt självklart i sin definition (Larsson et al. 2012: 21f). Vi kommer på så sätt att ifrågasätta vad hållbar utveckling är, hur det kommer i uttryck för projektet Norra Djurgårdsstaden och hur denna nya stadsdel ska tillföra hållbarhet för Stockholm stad.

Denna studie är en kandidatuppsats och en examinerande del av programmet ”Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering” vid Malmö Högskola. Utbildningen har en tvärvetenskaplig utformning där man försöker hitta hur sociala, ekonomiska, politiska, kul-turella samt miljömässiga frågor relaterar till varandra i städer och regioner som står inför mångfasetterade utmaningar (Malmö Hög-skola, 2011). Idag står Stockholm stad inför en rad utmaningar, I juni 2007 fattade Stockholms kommunfullmäktige beslut om en samlad och långsiktig framtidsbild i form av ”Vision 2030 – Ett Stockholm i världsklass”. Visionen lyfter fram tre teman för Stock-holms utveckling som handlar om att staden ska vara mångsidig och rik på upplevelser, innovativ och växande samt en stad för medbor-garna. I visionen beskrivs ett antal kvaliteter för boende, företag och besökare som ska karaktärisera det framtida Stockholm.

(Stockholm stad 1, 2010: 9).

2. Syfte och frågeställningar

Vår uppsats är en fallstudie av begreppet hållbar utveckling med fokus på den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Den nya stads-delen har som ambition att utmärka sig internationellt inom ramen av hållbar utveckling, och har en önskan om att bli en förebild för hållbart stadsbyggande (Stockholm stad 2, 2004: 4). Den nya stadsdelen har även som mål att koppla samman människans krav och förväntningar av funktioner och service i kombination med ett klimatarbete i världsklass (Ibid: 16). Syftet med arbetet är att studera hur Norra Djurgårdsstaden beaktat de olika aspekterna av hållbar utveckling och om de möter Stockholm stads generella behov. Eftersom projektet nyligen tagit sitt första spadtag är Norra Djurgårdsstaden fortfarande i sina första faser. Därför väljer vi att även se tillbaka på ett projekt som på många sätt liknar den nya stadsdelen, vilket är Hammarby Sjöstad i Stockholm. Norra Djurgårdsstaden är på olika sätt en vidareutveckling av Hammarby Sjöstad, där lärdomar och erfarenheter tagits tillvara (Ibid: 16).

Att arbeta för hållbar utveckling är något som är högst aktuellt i många städer runtom i världen idag, någonting som även Stockholm stad näm-ner i Norra Djurgårdsstaden – Stockholm Royal Seaport, Vision 2030, därför är det viktigt att beakta alla hållbarhetsperspektiv under denna typ av arbete. Det finns en ambition om att förändringar i den fysiska miljön kan skapa hållbar utveckling, en tanke som varit framgångsrik ur en ekolo-gisk och ekonomisk synpunkt. Denna framgång har nu börjar prägla den sociala hållbarheten, där det finns tankar om att generera en social håll-barhet inom fysisk planering. Vad som inte framgår är hur stadsplanerare ska gå tillväga för att skapa social mångfald och integration i samband med den förändrade miljön. På så sätt kan vi se att det finns vagheter i begreppet hållbar utveckling, och därför kan det vara intressant att se hur stadsdelen Norra Djurgårdsstaden arbetar för att skapa samklang mellan dessa hållbarhetsaspekter.

Det har blivit allt vanligare att etiken i stadsplaneringssammanhang kommit i skymundan, och att etikens betydelse hos planeraren fördröjer processen. Vi kan se en koppling mellan planerarens etiska överväganden och hur de på olika sätt kan påverka utvecklingen av social hållbarhet, något som kan prägla det övergripande arbetet mot en hållbar utveckling, en aspekt vi önskar att undersöka i detta ar-bete. Syftet med arbetet är även att undersöka var grunden till prob-lematiken kring prioriteringen av hållbarhetsaspekterna ligger. På så sätt vill vi forma frågeställningar som förklarar vad begreppet hållbar utveckling egentligen innebär, problematiken kring det och hur Norra Djurgårdsstaden ska bidra med hållbar utveckling till Stockholm. Frågorna vi ställer oss är:

1. Vad innebär hållbar utveckling för Stockholm stad?

2. Vad finns det för problematik med begreppet hållbar utveck-ling och vad finns det för åtgärder relaterat till projekten Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad?

3. På vilket sätt bidrar Norra Djurgårdsstaden med hållbar utveckling till Stockholms stad?

I denna studie har vi främst arbetat på ett kvalitativt sätt, vilket har in-neburit att vi använt oss av subjektiva metoder för våra datainsamlingar och analyser. Detta har således inneburit att vi använt oss av intervjuer med olika aktörer som är verksamma, eller har varit verksamma, i projek-ten Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad (Johansson Lindfors 1993: 40-45). Vad intervjuerna har bidragit till denna studie är en ökad förståelse till projektens syfte och hur de behandlar begreppet hållbar utveckling i dess arbete.

Intervjuernas tillvägagångssätt har främst bestått av en blandning av öppna samt slutna frågor, där vi försökt tillämpa ”tratt-tekniken” som vanligtvis sker när man utformar frågeformulär. Intervjutillfällena bör-jade med allmänna frågor och som sedan löpte ut i mer detaljrika frågor (Johansson Lindfors 1993: 112f). I de öppna frågorna har vi som forskare försökt ha en så liten styrning som möjligt kring svaren, och låtit den in-tervjuade styra riktningen av den själv. Syftet med de mer slutna frågorna var främst för att få svar på frågor som vi inte kunde finna i dokumenten vi tillhandahöll.

Denna studie är även uppbyggd efter primärdata och sekundärdata. Primärdata innefattar data som forskaren genom egna undersökningar funnit som inte förekommit i tidigare publikationer (Cloke et al 2004: 4). I detta arbete har vår primärdata varit kvalitativ och bestått av in-tervjuer samt seminariet ”Norra Djurgårdsstaden och hållbar utveckling”. Sekundärdata är datainsamlingar som tidigare införskaffats och ana-lyserats i andra studier och arbeten (Johansson Lindfors 1993: 117f). Vår sekundärdata har varit kvalitativ, och har främst bestått av dokumentsan-alyser, litterära och historiska verk.

Innan vi påbörjade denna studie hade vi ingen förförståelse om projektet Norra Djurgårdsstaden, men hade kännedom om stadsdelen Hammarby Sjöstad. Då vi kände till ett tidigare projekt i Stockholm som arbetat med

hållbar utveckling, var det ett strategiskt val av undersökningsobjekt. Att se tillbaka och jämföra med ett likande projekt i Stockholm stad gav oss en fördel då projektet Norra Djurgårdsstaden just påbörjats. Kriteriet som därför stod inför denna studie var att undersökningsobjektet skulle vara starkt präglat av begreppet hållbar utveckling.

3.1 Vår kunskapssyn

I denna studie kring projektet Norra Djurgårdsstaden och föreställningen hållbar utveckling, har vi eftersträvat att skapa förståelse för begreppets betydelse i projektet och hur det behandlats under arbetets gång. Vi har försökt i form av subjektiva meningar och samfällda tolkningar utforma förståelseorienterade problemställningar (Johansson Lindfors 1993: 64). I denna studie har vi även valt att betrakta vårt arbete som en fallstudie. Vår uppsats skildrar en fallstudie mer än en bred studie, vilket innebär att vi har många iakttagelser om få informationsenheter. Detta har inneburit att vårt valda fall studeras på ett omfattande sätt där vi tillämpat flera datainsamlingsmetoder (Ibid: 63f och 130).

Arbetet har även en hermeneutisk karaktär, där vi försöker komma fram till intersubjektiva betydelser och innebörder men samtidigt avstå från spekulation. Inom hermeneutiken försöker man främst finna mening, förståelse och betydelse (Ibid: 40-45). Vi söker förståelse för begreppet hållbar utveckling, meningen med stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i relation till hållbar utveckling, och vilken betydelse denna stadsdel kommer utgöra i Stockholm. Studien innehar även en abduktiv karaktär, vilket innebär en växelverkan mellan en deduktiv och induktiv ansats. I vår deduktiva ansats har vi utgått från slutsatser och teorier om Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad, samt format utgångspunkter efter detta som vi följaktligen ställer mot empirin. Vår induktiva ansats kännetecknas genom att vi med hjälp av intervjuer, dokument och akad-emisk litteratur format egna teorier om de två projekten (Bryman 2002: 22ff).

3. Metod

3.2 Avgränsningar

Denna studie fokuseras på de tankar och föreställningar som Stock-holm har om den nya stadsdelen Norra Djurgårdstaden. Det finns höga förväntningar på området och en ambition om att den nya stadsdelen ska långsiktigt leda Stockholm stad till en mer hållbar stadsmiljö. Vi vill med denna studie analysera begreppet hållbar utveckling, och utifrån detta granska Norra Djurgårdstaden. I analysen granskas dokument, intervjuer och akademisk litteratur vilket har hjälpt oss att utveckla en förståelse för vad Stockholm stad har för föreställningar kring stadsdelen, men även hur området behandlar begreppet hållbar utveckling.

Eftersom projektet Norra Djurgårdsstaden är i sina första faser har vi valt att analysera och studera visionen av stadsdelen, samt om Stockholm stad granskat begreppet hållbar utveckling i tillräckligt omfång för att bearbeta det i fysisk mening. Därför ligger inte vårt fokus på utvärdering av projektet, utan hur förarbetet sett ut. Enkätundersökningar och plat-sobservationer hade kunnat ge oss en bild av vad de boende i området har för föreställningar om det nya projektet, och hade detta inkluderats skulle arbetet möjligtvis sett annorlunda ut. Vi har valt bort platsobserva-tioner och enkätundersökningar, då vi anser att dessa undersökningsme-toder är för omfattande inom ramen av denna studie.

Den kanske största avgränsningen vi gjort är att inte skildra medias syn på Norra Djurgårdsstaden, även om medias roll har stor inverkan på vad utomstående aktörer anser om projektet. Hade vi innefattat mediabilden av Norra Djurgårdstaden hade våra problemställningar sett annorlunda ut, då vi hade fått beakta medias föreställningar om stadsdelen. Medias skildring av Norra Djurgårdsstaden anser vi hade tillfört en alltför kritisk infallsvinkel till den nya stadsdelen. Ytterligare en avgränsning som gjorts i vår studie är marknadsföringen av Norra Djurgårdsstaden. Det finns en ambition om att stadsdelen ska utmärka sig internationellt inom ramen av hållbar utveckling, och har i samband med detta använt sig av en stark marknadsföring. Vi väljer att inte diskutera stadsdelens marknadsförings-metoder, då vi anser att vår studie hade fått en annan inriktning än en diskurs om enbart hållbar utveckling. Vi har även valt bort att diskutera

hur social hållbarhet ser ut i fysisk utformning. I den nya stadsdelen finns det en ambition om en social mångfald i form av utbyggnad av mötesplatser, en diskurs vi hade funnit intressant att diskutera men är för omfattande inom ramen av denna studie. Som synes finns många intressanta infallsvinklar på Norra Djurgårdsstaden som projekt, men vår utgångspunkt är hur hållbarhetsaspekterna hanteras i projektet och på vilket sätt detta projekt kan bidra med hållbar utveckling till Stockholm stad.

3.3 Intervjuer

I vårt arbete har vi även utfört ett antal intervjuer, detta för att skapa en djupare förståelse av frågeställningarna. Intervjuerna har i vårt arbete blivit ett komplement till vårt empiriska material, vilket har hjälpt oss att bredda vår grund samt erhålla information som dokumenten inte inne-höll. Vi valde att intervjua tre aktörer som på olika sätt arbetat med Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad. Två av dessa är tjänstemän på Stockholm stad, en är anställd på Delegationen för hållbara städer. En av intervjupersonerna har ingen större kännedom om varken hållbar utveckling eller Norra Djurgårdsstaden, men kände till stadsdelen Ham-marby Sjöstad. Vi valde att intervjua denna person eftersom denna hade kännedom om de omfattande samhälleliga problem Stockholm står inför, ett perspektiv som kan komplettera vårt empiriska material. Intervjuper-sonen är vice ordförande för SSCO, Stockholms studentkårers centralor-ganisation. Frågorna kan hittas i slutet av arbetet som en bilaga.

Björn Cederquist, informationsansvarig för Hammarby Sjöstad på exploateringskontoret (30 mars 2012). Intervjun var spontan och hade en semistrukturerad karaktär med både öppna och slutna frågor. Intervjun varade i ungefär 1 timme och 40 minuter, spelades in och transkriberades.

Daniel Carlsson-Mård, projektinformatör för Norra

Djurgårdsstaden på exploateringskontoret i Stockholm stad (4 april 2012). Intervjun var semistrukturerad med både öppna och slutna frågor. Svaren på frågorna var spontana och intervjun skedde över telefon. Intervjutillfället varade i ungefär 30 minuter, spelades in och transkriberades.

Christina Leideman, kanslichef på Delegationen för hållbara städer (16 april 2012). Till intervjun hade vi förberett frågor som till största del var öppna, men hade även några slutna frågor. Intervjun hade en strukturerad form och var icke-spontan då intervjun skedde över mail.

Martin Sahlin, vice ordförande SSCO (19 mars 2012). Intervjun var spontan och var semistrukturerad med både slutna och öppna frågor. Intervjun genomfördes på hans kontor, varade i ungefär 30 minuter, spelades in och transkriberades.

Ämnesområdena som behandlades under intervjutillfällena skulle främst behandla diskursen om hållbar utveckling samt projekten Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad. Vi anpassade frågorna efter intervjupersonernas kunskap om projekten och om begreppet hållbar utveckling, då det fanns olika kännedom kring områdena.

3.4 Seminariet ”Norra Djurgårdsstaden

och hållbar stadsutveckling” samt Nord-

byggsmässan 2012

Den 20-23 mars 2012 höll Nordbygg en mässa på Stockholmsmäs-san i Stockholm. Under dessa dagar presenterade exploateringskon-toret på Stockholm stad, Norra Djurgårdsstaden i form av en utställn-ing och ett seminarium. Vi valde att delta under dessa dagar för att få möjlighet att träffa fler aktörer som varit verksamma i projektet Norra Djurgårdsstaden, samt få förståelse för vårt övriga material.

Under utställningen fick vi möjlighet att träffa byggherrar och arkitekter som varit verksamma i projektet av den nya stadsdelen. Vad som var mest givande under utställningen var att vi fick en övergripande bild av Norra Djurgårdsstaden och dess arbete, hur processen sett ut och vad som komma skall. Bortsett från att vi fick möjlighet att träffa andra aktör-er än de tjänstemän vi redan träffat fanns all information som framfördes under utställningen i dokumenten som angivits i 3.6 Val av dokument. Seminariet ”Norra Djurgårdsstaden och hållbar stadsutveckling” gav dock mer. Här berättade aktörer från Delegationen för hållbara städer, Stock-holm stad, NCC samt andra byggherrar och arkitekter om deras arbete i Norra Djurgårdsstaden och hur de såg på hållbar utveckling. Detta semi-narium gav en ökad förståelse för projektet, samt gav värdefull informa-tion som på olika sätt kan användas i uppsatsen, därför väljer vi att även referera till våra anteckningar som fördes under seminariets gång.

3.5 Val av litteratur och teoretiska utgångs-

punkter

För att begreppet hållbar utveckling och dess innebörd ska bli så tydlig som möjligt, har vi valt att använda oss av litteratur och teorier som på olika sätt kan öka förståelsen till varför detta begrepp är relevant till kon-texten. Vi har då främst valt att arbeta med Scott Campbell (1996) och Susan Fainstein (2010), två författare vars teorier och tankar om hållbar utveckling kommer spela roll i samtliga problemställningar. Utöver detta behandlar vi författarna Markus Larsson, Leif Bratt och Johanna San-dahl (2012) som i boken Hållbar utveckling och ekonomi inom planetens

gränser beskriver begreppet hållbar utveckling. Denna litteratur använder

vi främst för att besvara den första frågeställningen ‘Vad innebär hållbar

utveckling för Stockholm stad?’. Den andra frågeställningen, ’Vad finns det för problematik med begreppet hållbar utveckling, och vad finns det för åt-gärder relaterat till projekten Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad?’,

behandlar vi Fainstein, Campbell och även Abdul Khakee och Marcus Jo-hansson, som i boken Etik i stadsplanering beskriver hur dagens planerare ser bort etikens betydelse samt behandlar projektet Hammarby Sjöstad ur denna synvinkel. I texterna kan man finna refereringar till bland annat Heather Campbell (2002, 2006), samt Onora O’Neill (2000, 2002), något vi väljer att komplettera med i detta arbete då vi anser att deras verk är betydande för att lyfta fram etikens relevans. Författarna refererar till flera forskare, där vi haft som ambition att finna primärkällorna och stud-erat dessa. Dock, har en del primärkällor varit en utmaning att finna, och därför har vi hänvisat i andra hand. Vi väljer att även ställa oss kritiskt till hur Khakee och Johansson återgivit källorna, då de har hänvisat till rätt dokument och litteratur, men möjligen till fel sidor. I den tredje och sista problemställningen, ’På vilket sätt bidrar Norra Djurgårdsstaden med

hållbar utveckling till Stockholm stad?’, har vi valt att utgå från endast Scott

Campbell och Susan S. Fainsteins teorier kring hållbar utveckling och stadsplanering.

I denna studie har den teoretiska tyngdpunkten främst legat på litteratur som berör Scott Campbells och Susan S. Fainsteins teorier, då vi ansett

att deras betraktelsesätt av föreställningen hållbar utveckling kan ge en varierad men grundläggande syn på begreppets egentliga innebörd. Att komplettera med andra teoretiker såsom Khakee och Johansson, samt Larsson et al. kan bidra till en intressant diskussion. Vi har valt att utveck-la och utvärdera Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad utifrån dessa teorier, vilket förekommer i kapitel 6 och 7.

3.6 Val av dokument

Dokumenten som behandlar Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad har en betydande roll då det ger ett bra empiriskt underlag för vår studie. Dessa dokument berör syftet med stadsdelarna och vad de tillför Stockholm som stad, men också på vilket sätt de kommer förse med hållbar utveckling. Båda stadsdelarna präglas av en idé om hållbar utveckling, och många av dessa dokument formas efter detta begrepp. Dokumenten berättar även om de olika stadsdelarnas funktioner och for-mer, något som kan tillföra en kunskaps om vad Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad står för. Dessa dokument som anges nedan är samtliga utgivna från Stockholm stad;

“Promenadstaden – Stockholms översiktsplan” (Stockholm stad,

mars 2010). I denna översiktsplan får vi en övergripande bild av hur Stockholm ser på hållbar utveckling. I översiktsplanen

presenteras även en rad olika mål som på olika sätt ska gynna den hållbara utvecklingen.

”Norra Djurgårdsstaden – Stockholm Royal Seaport, Vision 2030” (Stockholm stad 2004). Detta visionsdokument över

Norra Djurgårdsstadens tänkta funktioner ger en bra grund till vad projektet innebär och vad det önskar att tillföra Stockholm. Visionsdokumentet behandlar begreppet hållbar utveckling i det tidiga skedet av projektet.

”Fördjupat program för Hjorthagen; 3:e upplagan”

(Stockholm stad, maj 2009). Detta dokument handlar främst om det befintliga bostadsområdet Hjorthagen som ligger beläget i Norra Djurgårdsstaden. I detta dokument behandlas också hållbar utveckling och vilka mål de vill uppnå med Norra

Djurgårdsstaden. Denna information kan ge en bra grund till hur Stockholm stad bearbetar begreppet hållbar utveckling i relation till den nya stadsdelen.

”Hammarby Sjöstad, BoStad02” (Stockholm stad, augusti 2002). Detta dokument ger en översiktlig bild av projektet Hammarby Sjöstad och ger även en mer historisk inblick över områdets framväxt. Dokumentet fungerar som en uppföljning av vad som hänt innan 2002 och vad som komma skall.

3.7 Disposition

För att tydliggöra uppsatsen struktur har vi valt att presentera de olika avsnittens innehåll och hur de förhåller sig till varandra. I kapitel 4 kom-mer vi ge en bakgrund till projektens historiska framväxt, där vi där vi börjar presentera Hammarby Sjöstad, ett projekt som lade grunden för ekologiskt stadsbyggande i Stockholm. Sedan följer vi upp med en presentation av projektet Norra Djurgårdsstaden, en uppföljning av Ham-marby Sjöstad som ska leda Stockholm stad ut på den internationella marknaden inom hållbar utveckling.

I kapitel 5 presenteras begreppet hållbar utveckling. I detta avsnitt beskrivs begreppets grundläggande innebörd, hur Stockholm stad pre-senterar det i deras översiktsplan samt teorier som skildrar de olika perspektiven av hållbar utveckling. Vi har även haft som ambition att pre-sentera de två projektens olika mål för att uppnå en hållbar utveckling. Efter detta följer kapitel 6, där vi skildrar problematiken inom begreppet hållbar utveckling. Här presenteras framförallt Campbells, Fainsteins och Khakees teorier om hur hållbar utveckling brister i praktiken. Här gör vi även en jämförelse mellan Norra Djurgårdsstadens mål samt de

övergripande målen för Stockholm stad inom hållbar utveckling. Därefter presenteras de samhälleliga problem som framställs i översiktsplanen, och hur dessa inte behandlas i projektet Norra Djurgårdsstaden. Dessa problem relateras sedan till de olika teorierna som tidigare tagits upp, samt jämförs med liknande problematik i stadsdelen Hammarby Sjöstad. Kapitel 7 utgör en analys där vi med hjälp av teori och empiri framför alternativ till hur man skulle kunnat gå tillväga i projekten, och hur man skulle kunna gå tillväga i nästkommande projekt. Här återkopplar vi till uppsatsens syfte och frågeställningar. Därefter följer kapitel 8, där vi avs-lutar med en sammanfattande slutsats.

Figur 1: En överblick av det nya stadsdelsområdet (Stockholm stad, 2012).

I detta kapitel vill vi ge en bakgrund till projekten Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad. Här presenterar vi syftet med projekten,

samt vilka ambitioner Stockholm stad haft med stadsdelarna. I det första avsnittet med Hammarby Sjöstad, beskriver vi stadsdelens his-torik och utveckling fram till idag, och i det andra avsnittet med Norra Djurgårdsstaden beskriver vi Stockholm stads ambitioner om att utveckla en miljöstadsdel i världsklass.

4.1 Hammarby Sjöstad

Huvudidén med projektet Hammarby Sjöstad har varit att visa en unik möjlighet att skapa en förlängning av innerstaden med vattnet i fokus. Omvandlingen från ett gammalt industri- och hamnområde till en mod-ern stadsdel har legat i Stockholm stads vision sedan 1990. Stadsdelen har som mål att generera 10 000 nya lägenheter till 25 000 invånare, där man på sikt även förväntar sig att sammanlagt 30 000 personer ska bo och arbeta (Stockholm stad 3, 2007: 1). År 1996 beslutade Stock-holm att ansöka till de Olympiska spelen 2004, och hade som ambition att stadsdelen Hammarby Sjöstad skulle utgöra OS-byn. Tidigare hade intresset för stadsdelens byggnation mest varit koncentrerat till bostads-byggandet längs Norra Hammarbyhamnen, men detta intresse skiftade och kom senare att omfatta hela stadsdelen. Nu hade staden beslutat att Hammarby Sjöstad skulle bli ett av världens mest miljöanpassade stadsbyggnadsprojekt, vilket var en utmaning som togs på största allvar. Stockholm strävade efter att utföra ett ännu bättre miljöprogram än det som fastställdes 1990 (Stockholm stad 4, 2002: 22).

Då Stockholm inte fick möjligheten att vara värd för de Olympiska spelen upphörde projektet, vilket resulterade i att den politiska samsynen kring Sjöstadsprojektet också föll (Stockholm stad 4, 2002: 23). Detta kom att innebära problem under den fortsatta utvecklingen av stadsdelen,

vilket innefattade främst service i form av skolor för barn och ungdomar. När Stockholm inte fick möjligheten att blir OS-värd, blev staden tvungen att arbeta fram en ny plan på hur denna stadsdel skulle kunna fungera hållbart för stadens invånare. Mycket av området var redan planlagt, men vad som fattades var en utvecklad idé kring service för de boende. Björn Cederquist, informationsansvarig på Hammarby Sjöstad, menar att planeringen för service gick långsamt framåt, framförallt när det kom till skolplaneringen. Vid de första inflyttningsfaserna var det tydligt att många småbarnsfamiljer var intresserade av den nya stadsdelen, vilket krävde ökad service för barn och ungdomar. Sedan tidigare innehöll planen tre olika skolor, där samtliga planerades att vara kommunala. Antalet skolor var redan få, och när det blev ett politiskt skifte och ett nytt borgerligt styre i Sverige, stoppades projektet. Det fanns en önskan om att etablera fler privata skolor, men på grund av att projektet stoppades fick arbetet långsamt framåt. Intresset svalnade bland barnfamiljerna då det inte fanns en tillräckligt utvecklad service för barn och ungdomar1_.

Stadsdelen har dock återhämtat sig från detta och idag kan man finna tre grundskolor, tio förskolor samt två gymnasier inom området (Stockholm stad 5, 2010: 2).

Hammarby Sjöstad är planerat utifrån en halvöppen kvarterstadsmodell, vilket innebär att den utgör en sammansättning av en sluten traditionell innerstad med öppnare modernistiska planformer. Tanken har varit att innerstadsdelen ska ha en öppenhet mot områdets grönområden, sam-tidigt som de har en tät innerstadsstruktur (Stockholm stad 3, 2007: 1). Stadsdelen har även satsat på att skapa en tät innerstadsstruktur med mångfunktionella byggnader. Att bygga på detta vis kan främja miljön delvis för att avstånden till olika faciliteter blir kortare och delvis att byg-gnadernas funktion tillåter många olika verksamheter att vara sysselsatta inom samma område. Att bygga denna typ av anläggningar kan även vara miljövänligt ur ett långsiktigt perspektiv, då det blir mindre nödvändigt att konstruera byggnader som endast är ämnade åt en specifik funktion

1 _{Björn Cederquist, informationsansvarig för Hammarby Sjöstad (Stockholm stad). Intervju}

den 30 mars 2012.

4. Bakgrund

(Stockholm stad 4, 2002: 24). Stockholm stad strävade även efter att skapa en jämn fördelning av bostadsrätter och hyresrätter, detta för att skapa en ökad tillgänglighet till invånarna som väljer att bosätta sig i Hammarby Sjöstad. Stadsdelen hade som ambition att uppnå hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter. I sin helhet önskade Stockholm stad att det ska finnas minst 30 % hyresrätter. Hammarby Sjöstad är en miljöanpassad stadsdel där det har gjorts stora satsningar på kollek-tivtrafiken i hopp om att minska användandet av bilen. I stadsdelen kan man finna färjor som integrerar Hammarby Sjöstad med övriga Stock-holm och man kan finna busslinjer samt en tvärbana (Ibid: 44ff). Grund-försörjningen i området utgörs av fjärrvärme, där Hammarbyverket förser området med förnybara bränslena (Ibid: 55f).

Idag kan man finna 10 800 nya bostäder i Hammarby Sjöstad, 800 fler bostäder än man hade räknat med sedan tidigare. Enligt Stockholm stad, där man förde en uppföljning av området under mars 2010, kunde man se att fördelningen av bostadsrätter och hyresrätter blev 54 % respektive 46 % där man bland hyresrätterna kan finna 400 studentlägenheter, 59 äldreboenden samt 6 gruppboenden. Enligt uppföljningen betyder det att området lyckats uppnå målen med en jämn fördelning mellan bostadsrät-ter och hyresrätbostadsrät-ter. Under seminariet ”Norra Djurgårdsstaden och hållbar stadsutveckling visade det sig emellertid att fördelningen mellan bostad-srätter och hyrebostad-srätter istället har blivit 70 % respektive 30 %, detta på grund av omvandlingen från hyreslägenheter till bostadsrätter 2 3_{. Idag}

bor där runt 17 000 människor, men när projektet är fullt färdigställt under 2017 förväntar man sig att 24 000 människor ska bo i Hammarby Sjöstad (Stockholm stad 5 2010: 1ff).

4.2 Norra Djurgårdsstaden

Norra Djurgårdsstaden har som mål att bli en internationell förebild för hållbara och kvalitativa stadsmiljöer, och ingår i satsningar där Stock-holm stad år 2030 ska vara i framkanten i omställningen till det klima-tanpassade samhället. Stockholm stad skriver i Norra Djurgårdsstaden – Stockholm Royal Seaport, Vision 2030 att den nya stadsdelen kommer vara en hamnstad i världsklass samt kommer tillhandahålla 10 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser, och kommer att vara en urban miljö som präglas av arkitektonisk och livsstilmässig mångfald. Stadsde-len kommer byggas i etapper, i vilka dessa stadsdelsområden kommer bestå av blandad bebyggelse med både bostäder, företagande, naturup-plevelser och kulturella attraktioner (Stockholm stad 2, 2004: 7f). Plat-sen har närhet till både stadsliv och natur, ett område som kommer vara högst attraktivt i Stockholm och räknas med att bli en knutpunkt som påvisar en hållbar utveckling (Ibid: 16).

Stockholm har höga ambitioner om att utveckla en miljöstadsdel av världsklass där medvetenhet om klimatförändringarna ska växa fram och sätta sin prägel på Stockholm. Denna medvetenhet syns framförallt när det kommer till den ekologiska aspekten av arbetet, vilket bland annat innebär att området kommer innehålla energieffektiva byggnader såsom nollenergi- och plushus. I stadsdelen lägger man stor vikt vid förnybar energi, där sol- och vindkraft kommer stå för den största elproduktionen. Norra Djurgårdsstaden lägger även stor vikt på hållbara transportmedel och kommer bidra med en mångfald av miljöeffektiva transporter i form av utbyggda gång- och cykelbanor, tunnelbana, buss, spårväg, båtar och bilpooler (Stockholm stad 9, 2012).

2 _{Seminarium, Nordbygg 2012 ”Norra Djurgårdsstaden och hållbar stadsutveckling”. Ägde}

rum den 22 mars 2012.

3 _{Björn Cederquist, informationsansvarig för Hammarby Sjöstad (Stockholm stad). Intervju}

den 30 mars 2012.

För att beskriva vad begreppet ”hållbar utveckling” innebär, har vi valt att arbeta med teoretiker som behandlar ämnet där de försökt att komma till insikt om vad hållbar utveckling handlar om.

År 1987 presenterades Brundtlandskommissionens rapport Our Common Future. Denna rapport är idag en mer eller mindre definition på begrep-pet hållbar utveckling. Brundtlandskommissionens rapport uppkom från ett direktiv från FN:s generalförsamling 1983 och bestod av ledande aktörer från 21 länder. Denna grupp höll offentliga utfrågningar, 10 000 vittnesmål och sökte råd från en rad experter och rådgivare (The Brundt-land Commission 1987: 59). Rapporten handlar om hur det globala sam-hället borde eftersträva en samhällsutveckling där samtliga människor lever under rimliga levnadsförhållanden utan att ekosystemets begränsn-ingar överträdes (Larsson et al. 2012: 19). Norra Djurgårdsstaden är ett av flera projekt världen över som utgår från Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling: ”Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.” (The Brundtland Commission 1987: 62). Denna definition av hållbar utveckling har oftast tre olika dimension-er – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, där det i det sistnämnda också kan innefatta kulturella aspekter. Det är viktigt att skapa en sam-verkan mellan dessa tre aspekter för att kunna uppnå en hållbar utveck-ling, och även betydelsefullt att fånga upp dessa olika perspektiv så att en helhetsbedömning av utvecklingens konsekvenser kan göras. Trots att rapporten fick ett stort positivt genomslag, uppkom också en del kritik. Rapporten ansågs acceptera föreställningar om fortsatt ekonomisk till-växt som en strategi till en förbättrad mänsklig välfärd. Dessutom ansågs begreppet hållbar utveckling svårt att definiera och föreställningens be-hov ansågs svåra att greppa (The Brundtland Commission 1987: 59). Brundtlandskommissionens rapport har en underton av att förändringen sker hos människan själv, vilket innebär att människan borde känna

ansvar och ta egna initiativ för att förbättra de ekologiska, de ekonomiska samt de sociala frågorna (The Brundtland Commission 1987: 60). Män-niskans roll i Our Common Future är även någonting Larsson et al. nämner. Författarna menar att rapporten innehar ett antropocentrisk perspektiv, där man sätter människans välstånd i fokus (Larsson et al. 2012: 20). I strävan efter en hållbar utveckling diskuteras ofta förklaringen av begrep-pet. En tydlig definition finns inte, men många försök har gjorts för att precisera det. Arbetet för hållbar utveckling är en utveckling utan fullbor-dad lösning. Grunden för begreppet är helhetssynen, dialogen och det kritiska tänkandet (Lunds Universitet, 2010).

I detta kommande avsnitt kommer vi betrakta begreppet hållbar utveck-ling ur ett rad olika perspektiv. Vi kommer se hur Stockholms översik-tsplan valt att behandla ämnet och hur målen ser ut för staden, hur teoretiker ser på innebörden av begreppet samt hur projekten Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad valt att arbeta med dem. Do-kumenten för de två projekten har likartade mål, men skiljer sig i dess beskrivning. Norra Djurgårdsstaden har klara mål på vad som ska prest-eras i stadsdelen, medan Hammarby Sjöstad har inriktningsmål, där de försöker på ett vagt sätt förklara vad de vill lyckas åstadkomma i stadsdelen. På grund av detta har det varit en utmaning att finna inrikt-ningsmålen i Hammarby Sjöstads projekt, där vi fått punktera upp mål som inte stod skrivna i dokumenten.

5. Hållbar utveckling

5.1 Enligt Promenadstaden – Stockholm

stads översiktsplan

Stockholms översiktsplan blev antagen den 15 mars 2010 av kommun-fullmäktige och kallas för Promenadstaden. Översiktsplanen beskriver en tillväxt som är långsiktigt hållbar ur de tre hållbarhetsperspektiven - det ekologiska, det ekonomiska och det sociala. På grund av att begrep-pet hållbar utveckling är en aning diffus kan definitionen möta en del motsättningar och vara svår att precisera (Stockholm stad 1, 2010: 6f och 9). Grunden för översiktsplanen utgår från Vision 2030 som överens-stämmer med de nationella tillvägagångssätten och de mål som regerin-gen fastställt för hållbar utveckling. För att nå hållbar samhällsutveckling beskrivs det i översiktsplanen om hur viktig samverkan och samtal mellan aktörer är i processen (Ibid: 9). För att nå de höga krav som Stockholm står inför, krävs det att alla beslut som fattas har en samstämmighet. För att uppnå denna samstämmighet krävs ett starkt och nära samarbete som leder till bättre dialoger och bättre insikt (Ibid: 9).

För att möta den växande befolkningen i Stockholm krävs det en lång-siktig planering och en noggrann analys över hur behovet ska mötas på bästa sätt. Översiktsplanen framhäver de platser där tillväxten kan kon-centreras för att nå hållbar utveckling i staden. Dock är vägen dit kom-plicerad då flera intressen måste vägas in i bostadsbyggandet, såsom konkurrensen av marken. Marken behövs självklart till bostäder och arbetsplatser men även till platser som genererar ekonomisk vinst. På så sätt kan intresset för hyresrätter och offentliga rum komma i skymundan vid bostadsbyggande då de inte genererar lika hög vinst för byggherrarna (Stockholm stad 1, 2010: 9 och 22).

Ekonomiska mål och aspekter

Inom det ekonomiska hållbarhetsperspektivet poängterar översiktsplanen en ambition om att tillgodose näringslivets behov av behörig arbetskraft och att förbättra kommunikationerna. För att nå dessa ekonomiska mål krävs det en fortsatt satsning på stadsutveckling i centrala

Stockholm, vilket har stor betydelse för regionens konkurrenskraft. Att satsa på bostadsbygge centralt leder i sin tur till ökad tillgång av bostäder och arbetsplatser, något som kan generera hög attraktionskraft för staden. Norra Djurgårdsstaden som är ett omfattande bostadspro-jekt kommer belasta Stockholm stad med höga kostnader, men samti-digt förbättra stadens ekonomiska förutsättningar genom att generera bostäder och arbetsplatser (Stockholm stad 1, 2010: 7). Översiktsplanen beskriver att det är viktigt att profilera sig och utveckla staden med goda livskvaliteter så att området kan dra till sig arbetskraft som vill leva och verka i Stockholm (Ibid: 7).

Sociala mål och aspekter

I översiktsplanen beskrivs de stora skillnaderna mellan stadsdelarna i Stockholm, främst i inner- och yttre stadsdelar. Det är inte bara välstån-det som har ökat utan även segregationen mellan olika samhällsgrup-per. Enheter som speglar skillnaderna i boendemönstren är utbildning, inkomstnivåer och etnisk bakgrund. Dessa skillnader har bidragit till att skilda områden i Stockholm består av socialt ensidiga befolkningsgrup-per (Stockholm stad 1, 2010: 8).

Regionens största utmaning är därför att jämna ut dessa klyftor och ge stockholmarna likvärdiga livsstandarder. Översiktsplanen beskriver att man genom att rusta upp miljonprogramsområden kan jämna ut de sociala skillnaderna. Detta har inte lett till någon markant förändring och därför måste Stockholm stad ändra sin taktik. Därför bör man satsa på ett mer långsiktigt utvecklingsarbete där man inte bara riktar in sig på enskilda stadsdelar och förbättrar dessa utan försöker se hur stadens delar förhåller sig till varandra och hur deras samverkan och integration kan förbättras (Stockholm stad 1, 2010: 8). Att jämna ut skillnaderna gäller också främst på arbetsmarknaden då det kommer vara nödvändigt för Stockholm att använda denna arbetskraftsreserv bättre för att klara en hållbar tillväxt på lång sikt (Ibid: 8).

Ekologiska mål och aspekter

Inom det ekologiska hållbarhetsperspektivet ligger förtätning som grund för en hållbar stadsmiljö, med både tydliga för- och nackdelar. Förtät-ningen i centrala Stockholm kräver att många åtgärder behövs hanteras, såsom buller och luftföroreningar. Fördelarna med förtätning leder till att markresurserna utnyttjas effektivt och tillgängligheten för Stockholms invånare ökas. Ur det sociala perspektivet leder detta till att Stockholms innerstad växer utanför tullarna vilket kan lösa upp vissa sociala klyftor i Stockholmsregionen. Nackdelarna är att markkonkurrensen ökar och vissa grönytor utnyttjas till fel ändamål (Stockholm stad 1, 2010: 7f). Det målinriktade arbetet med klimatförändringarna gav resultat, och Stockholm ansågs till Europas miljöhuvudstad 2010. Nästa mål för Stockholm är att bli fossilbränslefri stad år 2050. Strategin för detta är att utnyttja stadens utbyggnad av fjärrvärme och en tilltalande kolle-ktivtrafik (Stockholm stad 1, 2010: 7f). Slutligen har den täta staden många tydliga fördelar ur de tre hållbarhetsperspektiven, men det finns många andra utmaningar som Stockholm måste hantera när det kommer till luftkvalitén och trafikfrågor. Dessa prövningar ska testas i Stockholms nya miljöprofilområde stadsdel Norra Djurgårdsstaden (Ibid: 7f).

5.2 Enligt teoretiker

Teoretikerna vi har valt att arbeta med försöker på olika sätt beskriva begreppet hållbar utveckling och dess innebörd. Dessa teorier ger en god bakgrund till föreställningen om hållbar utveckling, när vi använder det för att analysera projekteten Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad.

En av teoretikerna som behandlar begreppet hållbar utveckling, är Scott Campbell, professor i urban planering och policy utveckling på Rutgers University i New Jersey, USA. I artikeln ”Green Cities, Growing Cities, Just Cities?: Urban Planning and the Contradictions of Sustainable Develop-ment” beskrivs de olika aspekter av hållbar utveckling och konflikter som kan uppstå mellan dem. Campbell beskriver hållbar utveckling som tre

olika aspekter som måste finna balans gentemot varandra. Dessa pers-pektiv av hållbar utveckling är det ekologiska, det ekonomiska och det so-ciala perspektivet. För att förtydliga relationen mellan dem har Campbell framställt en triangulär modell som inte bara kan påvisa hur de förhåller sig till varandra, men även visar konflikter, såsom prioriteringarna mel-lan dessa (se s. 23). Campbell menar att de lärdomar som redan finns om hållbar utveckling är bra koncept att använda sig av i det långsiktiga planeringsarbetet, men att det finns behov av att utveckla begreppets in-nebörd (Campbell 1996: 301ff). .

En annan teoretiker som betraktar begreppet hållbar utveckling ur ett annat perspektiv är Susan S. Fainstein, professor i urban planering på Harvard University. Fainstein tycker att man istället för begreppet ”håll-bar utveckling” bör använda ordet rättvisa. En rättvis fördelning kräver att politiken arbetar för att stärka de mest åsidosatta (Forsell 2012: 60). Fainstein förespråkar för den sociala aspekten av hållbar utveckling, som hon menar utgör grunden för det ekologiska och det ekonomiska hållbar-hetsaspekterna. Hon menar att det är svårt att arbeta med aspekterna i ett gemensamt begrepp, utan väljer istället att fokusera på det sociala perspektivet för att i sin tur dela upp dessa i tre dimensioner (Fainstein 2010: 5).

I Hållbar utveckling och ekonomi inom planetens gränser av Markus Larsson, Leif Bratt och Johanna Sandahl menar författarna att begreppet ”håll-bar utveckling” kan delas upp i två olika ord, där ”utveckling” betonas i avseendet att global social rättvisa och drömmen om en tämligen god levnadsstandard ska vara åtkomlig samt säkras för hela världens befolkn-ing. I adjektivet ”hållbar” kan man även se den globala sociala rättvisans roll, men vad som framträder främst är ekosystemets förutsättningar. I ordet kan man även finna etiska frågor som saknar svar, såsom vilken mängd ”hållbarhet” vi måste lämna efter oss till kommande generationer. Larsson et al. tillägger även att begreppet måste bearbetas ytterligare och förtydligas (Larsson et al. 2012: 21f).

Samtliga teoretiker enas om att hållbar utveckling främst innehar ekolo-giska, ekonomiska och sociala aspekter. Dessa tre perspektiv måste ses som sammankopplade, då de är dynamiska och beroende av varandra (Larsson et al. 2012: 81 samt 23f). Det är viktigt att arbeta för att finna en balans mellan dessa aspekter, men man ska ha i åtanke att detta kan innebära utmaningar för samhället.

Vad man genom dessa teoretiker kan se, är att innebörden av hållbar utveckling inte handlar om att ta sig från punkt A till B, utan vägen av att nå en jämn balans mellan det ekologiska, det ekonomiska och det so-ciala perspektivet är spridd där samtliga spridda aspekter måste fångas upp och tas tillvara. Hållbar utveckling är inte ännu ett klart konstruerat begrepp utan en pågående lärandeprocess som välkomnar nya kunskaper och erfarenheter. Begreppet strävar efter att skapa en samklang mellan samtliga tre aspekter, något som ofta kan resultera i konflikter kring hur de ska prioriteras i samhället. Hur dessa konflikter kan se ut kan bevitt-nas i Campbells triangulära modell, någonting vi kommer komma tillbaka till längre fram i arbetet.

5.3 Hållbar utveckling i Norra

Djurgårdsstaden: ekologiskt/ekonomiskt/

socialt

För att öka förståelsen av den nya stadsdelen i Stockholm har vi valt att arbeta med projektets grundläggande mål för hållbar utveckling, och hur dessa ser ut. Som vi tidigare nämnt är Norra Djurgårdsstaden fortfar-ande i sina första faser, eftersom det första spadtaget för projektet togs under våren 2011. Detta kan medföra att det inte finns en uppföljning på arbetet än. Vi väljer att även ta upp Hammarby Sjöstads mål inom hållbar utveckling och uppföljningen av detta för att se om projektet Hammarby Sjöstad kunde nå upp till de mål som de först la fram. Vi väljer att dela upp dessa mål i olika ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter, då vi känner att det är dessa aspekter som mest kännetecknar begreppet hållbar utveckling.

Genom Norra Djurgårdsstaden, som har pekats ut som ett miljöprofilom-råde, önskar Stockholm stad att ”(1) befästa Stockholms position som en ledande huvudstad i klimatarbetet, (2) stödja marknadsföringen av svensk miljöteknik, (3) bidra till att ny teknik utvecklas, som kommer allt bostadsbyg-gande i Sverige till godo” (Stockholm stad 2, 2004: 9). Stockholm stad har en vision för Norra Djurgårdsstaden, där det finns tre övergripande mål

som gör att stadsdelen kan vara ”en miljöstadsdel i världsklass”:

1.

2.

3.

Dessa mål kommer uppfyllas genom att fokusera på energianvändningen i stadsdelen, studera miljöeffektiva transporter, stadsdelen kommer även anpassa sig till ett förändrat klimat, använda sig av ett kretslopp och kretsloppsmodell på systemnivå som fungerar för stadsdelen samt lyfta fram livsstilsfrågor. Arbetet med Norra Djurgårdsstaden stödjs även av ett globalt klimatprogram vid namn Climate Positive Development Program tillsammans med 16 andra projekt i världen. Dessa anses vara bra exem-pel på innovativa, ekonomiska och miljömässiga stadsutvecklingsprojekt (Stockholm stad 2, 2004: 9).

För att förtydliga Stockholm stads mål med projektet Norra

Djurgårdsstaden har de i det Fördjupade programmet av Hjorthagen delat upp dessa i de tre hållbarhetsaspekterna (det ekologiska, det ekonomiska och det sociala), men även ett nytt perspektiv, nämligen det fysiska och rumsliga aspekten (Stockholm stad 6, 2009: 13f).

Ekologiska mål

• Man har som mål att begränsa klimatpåverkan genom att bygga bostäder och arbetsplatser i centrala och stationsnära lägen som kan generera förutsättningar för ett mer produktivt energi- och transportsystem, som kan leda till minskade utsläpp av

växthusgaser (Stockholm stad 6, 2009: 14f).

• Man har som mål att ha ett område som är fritt från ämnen som kan sätta människans hälsa och den biologiska mångfalden i risk (Ibid: 15).

• Man har som mål att främja en hälsosam boendemiljö där de boende inte ska utsättas för bullernivå som överskrider

riksdagens riktvärden, samt att luftkvaliteten håller en rimlig standard för människors, djurs och växters hälsa, samt kulturvärdens intressen (Ibid: 15).

• Stockholm stad har även som mål att värna och utveckla den biologiska mångfalden, där man ser till ekosystemets olika funktioner för att en god process ska vara möjlig (Ibid: 15).

Ekonomiska mål

• Stockholm stad har som mål att återanvända redan bearbetad mark, i detta fall gasverksområdet, delvis för att skapa nya möjligheter för stadsbyggandet men också för att ta tillvara på dyrbara grönområden (Stockholm stad 6, 2009: 14).

• Genom att framställa en tät innerstadsbebyggelse kan en effektiv markanvändning leda till gynnsamma ekonomiska förutsättningar (Ibid: 14).

• Att exploatera inom stationsnära lägen kan bidra till en lättare genomförd infrastrukturinvestering, såsom i vägar, vatten- och avloppsledningar och spårdragningar (Ibid: 14).

• Genom att skapa fördelaktiga möjligheter inom småföretagande i en levande stadsmiljö, kan Norra Djurgårdsstaden öppna upp för nya företagsetableringar (Ibid: 14).

Sociala mål

• I Norra Djurgårdsstaden har man som ambition och mål att skapa en bra tillgång till offentlig och kommersiell service (Stockholm stad 6, 2009: 14).

• Som mål väntas även Norra Djurgårdsstaden bidra till en trygg boendemiljö för samtliga medborgare, därav att skapa

förutsättningar för både arbetsplatser och bostäder, där denna blandning av byggnader kan skapa en mer trygg oh levande stadsdel (Ibid: 14).

• Man har som mål att generera en god integration mellan Norra Djurgårdsstaden och andra kringliggande stadsdelar, med en ambition att öka antalet gång- och cykelvägar mellan den nya stadsdelen och de befintliga, samt öka antalet in- och utfarter till området (Ibid: 14).

• Trots att man strävar efter att ha en tät stadsbebyggelse i Norra Djurgårdsstaden har man som mål att erbjuda

rekreationsmöjligheter i form av parker och grönområden. Invånaren i den nya stadsdelen kommer ha nära tillgång till dessa rekreationsområden genom den täta stadsstrukturen (Ibid: 14). Förutom dessa mål som Norra Djurgårdsstaden framställt, diskuterar de även de fysisk-rumsliga mål projektet önskar att uppnå. Då dessa mål inte kan kategoriseras i de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter-na, väljer Stockholm stad att lägga dessa i en egen kategori de väljer att kalla ”fysisk-rumsliga mål”.

5.4 Hållbar utveckling i Hammarby Sjöstad:

ekologiskt/ekonomiskt/socialt

Hammarby Sjöstad, som även är ett miljöprofilområde i Stockholm, har sedan 1990-talet haft en pågående etapputbyggnad av området kring Hammarby Sjö, där man beräknar att området är fullt utbyggt fram till år 2017. I Hammarby Sjöstad har man haft liknande ambitioner som Norra

Djurgårdsstaden idag har: stadsdelen har strävat efter att vara en spjutspets inom ekologiskt och miljöinriktat byggande och har som ambition att vara i front-linjen inom hållbar utveckling på den interna-tionella marknaden. Vad som skiljer Hammarby Sjöstads mål från Norra Djurgårdsstadens är att Hammarby Sjöstad strävat efter att bygga under en lång tidsperiod där forskning och utveckling kring hållbar stadsutveck-ling välkomnats under byggnadsprocessen. Detta kan göra att exakta mål kan vara svåra att ges, och att man istället strävat efter att utforma inrik-tningar på hur Hammarby Sjöstad kan bli ett lyckats stadsdelsområde i Stockholm (Stockholm stad 7, 2000: 1). Projektet framställer främst tre generella mål över projektet och dessa lyder:

1.

2.

förbättringarna av stadsdelens prestanda blir än bättre.” (Ibid: 3).

3.

Eftersom projektet Hammarby Sjöstad inte kunnat fastställa exakta mål kring processens framväxt till skillnad från Norra Djurgårdsstaden, har de istället framfört inriktningar på hur projektet ka kunnat bidra till håll-bar utveckling. Vi känner dock att det behövs klarhet kring dessa inrikt-ningsmål, och kategoriserar dem efter hur projektet önskat uppfylla dem. Precis som i Norra Djurgårdsstadens fall, kategoriserar vi ett urval av dem efter de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna.

Ekologiska inriktningsmål

• Stockholm strävade efter att skapa en god markanvändning, vilket i Hammarby Sjöstads fall innebar sanering, återanvändning och omvandling av outnyttjad, mark i centrala lägen. Att ha

möjligheten att arbeta med områden som ligger nära stadens mest centrala delar kan spara stora resurser i form av nya vägnät, men också i form av fjärrvärme och annan infrastruktur

(Stockholm stad 4: 54).

• I Hammarby Sjöstad strävade man efter att skapa attraktiva och snabba transporter i form av bilpooler, spårvagnar samt attraktiva gång- och cykelstråk runtom i stadsdelen (Ibid: 55).

• Projektet har även haft som ambition att arbeta med ren energi och effektiv energianvändning. Grundförsörjningen till området skulle utgöras av fjärrvärme, men för att effektivisera

energianvändningen återanvänder man energi från spillvärme och biogas (Ibid: 55).

• I Hammarby Sjöstad har man även haft en ambition om att skapa möjligheter för bra miljöval och en noggrann sortering av avfall, något som invånaren själv måste ta ansvar över. Som tidigare nämnt, menar man att projektets inriktningsmål lättare kan uppfyllas om individen tar ansvar för sin roll i stadsdelen, något som konstateras på denna punkt (Ibid: 56).

Ekonomiska inriktningsmål

• Då projektet inneburit omfattande investeringar, har det varit viktigt att hantera den ekonomiska aspekten väl. Ett

inriktningsmål har då varit att finansiera projektets ekologiska och sociala perspektiv på ett sätt att de lyfts fram (Ibid: 46). • Precis som i de sociala inriktningsmålen, strävade Hammarby

Sjöstad efter att skapa mångsidiga byggnader. Detta kan spara de ekonomiska utgifterna på så sätt att byggnaderna är öppna för flera aktiviteter än enbart en (Ibid: 61).

Figur 2: Norra Djurgårdsstaden i Stockholm målat av Kristoff Lauferweiler, Sweco FFNS (elektronisk källa, se referenslista).

Sociala inriktningsmål

• I Hammarby Sjöstad har man strävat efter att erbjuda en god offentlig och kommersiell service (Ibid: 63f).

• I stadsdelen har man även haft som ambition att skapa lokaler som håller en hög grad av generalitet i sin utformning, då användandet av dem kan förändras med tiden. Man har strävat efter att placera byggnaderna strategiskt i relation till hur människor rör sig, men också för att skapa en mångfald av användning då man hoppats på att skapa en mer livfull stadsdel (Ibid: 61).

• Då projektets fokus legat på vattnet i området, har man haft en ambition om att använda det och utnyttja det som en del av de rekreationsområden stadsdelen tillför (Ibid: 65).

• I Hammarby Sjöstad har man värdesatt mötesplatser väldigt högt då det är en del av att skapa ett livfullt stadsliv och social

mångfald. Stadsdelen har velat främja detta genom att skapa torg och andra typer av mötesplatser så att invånaren kan vara en del av Hammarby Sjöstads stadsliv (Ibid: 65).

I detta avsnitt har vi behandlat den generella bilden av vad hållbar utveck-ling innebär, och studerat begreppets innebörd med hjälp av olika teorier. Vi har även studerat de allmänna hållbarhetsmålen för Stockholm stad, samt vilka mål projekten Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad önskar att uppnå. I nästa avsnitt kommer vi behandla problematiken inom begreppet hållbar utveckling. Scott Campbell, Susan S. Fainstein och Abdul Khakee diskuterar vad som är mest problematiskt med hållbar utveckling, och deras teorier behandlar vi sedan i relation till stadsde-larna Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad.

Vad vi kunnat urskilja i de olika teorier vi hittills tagit upp, är att begrep-pet hållbar utveckling handlar om en balans mellan samtliga hållbarhet-saspekter, samt att dessa aspekter till största del innefattar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv. I detta kommande kapitel kommer vi behandla problematiken kring hållbar utveckling och om det kommer i ut-tryck i projekten Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad. Teoretik-ern Fainstein menar att det bör läggas ett större fokus på människan, då människan är utgångspunkten för att lyckas närma sig hållbar utveckling. Campbell samt Larsson et al. menar att det måste ske ett större arbete kring att definiera begreppet så att städer och regioner kan se vart de står i processen mot en hållbar utveckling, och hur mycket de har kvar. På så sätt kan stadsbyggnadsprojekt använda sig av begreppet som ett mätinstrument. Abdul Khakee, professor emeritus vid institutionen för planering och miljö på KTH i Stockholm, menar att etiken borde ha en större roll inom stadsplanering för att kunna nå en hållbar utveckling i städer och samhällen.

6.1 Vad säger teoretikerna?

Som vi tidigare nämnde hade Scott Campbell framställt en triangulär modell som visar relationen mellan de tre mest framträdande aspekter-na, men också hur dessa kan komma i konflikt med varandra. Ett sätt för författaren att beskriva vad de olika aspekterna innebär är att ställa dem mot varandra och genom konflikten som kan uppstå mellan dem sedan förklara deras olika ståndpunkter. Mellan varje aspekt kan man finna en framträdande konflikt, och kring den diskuterar han vad det är för typ av konflikt och varför den uppstår.

”The Property Conflict”

I denna konflikt kan man finna en konkurrens mellan den ekonomiska tillväxten och den sociala rättvisan. Ett exempel på en specifik konflikt är ägandet och användandet av marken. Detta är en komplex konflikt, där dessa olika områden av hållbar utveckling drar sig ifrån varandra på grund av risken för konflikter, samtidigt som de är beroende av var-andra för dess överlevnad. Den ekonomiska sektorn måste ta hjälp av

Figur 3: Campbells triangel (Campbell 1996: 298)

6. Problematiken inom begreppet hållbar

utveckling

1

den sociala sektorn för att kunna skapa tillväxt, samtidigt som den so-ciala sektorn behöver marken för att ha någonstans att bo. Här kan man se hur konfliktens gräns dras mellan den privata sektorns intressen och det allmänna bästa (Campbell 1996: 298).

”The Resourse Conflict”

I denna konflikt står den ekonomiska sektorn mot den ekologiska. I denna fråga kan man hitta en liknande konflikt som i det förra fallet – af-färsverksamhet gör motstånd till reglering av inverkan på naturen, samti-digt som de är beroende av den för att skapa resurser för den kommande generationen. Samma fall gäller för den ekologiska sektorn – de är ber-oende av affärsverksamhet för att kunna verkställa de ekologiska kraven. Denna gränslinje mellan den utvecklade staden och den underutvecklade vildmarken symboliserar stadens begränsningar. Konflikten mellan dessa intressen ser oftast inte likadan ut alltid, utan är dynamisk vilket kan göra det svårt att arbeta med dem (Campbell 1996: 298f).

”The Development Conflict”

Konflikten mellan den sociala och den ekologiska aspekten, ”The Devel-opment Conflict”, är bland de svåraste konflikterna att behandla i denna triangelmodell menar Campbell. Här ställer sig två stora intressen som är båda viktiga för en strävan mot en hållbar utveckling – hur man ökar den sociala rättvisan samtidigt som man värnar om miljön. Ur ett globalt per-spektiv, måste de utvecklade industriländer be de fattigare nationerna att avstå ifrån snabba stadsutvecklingar för att rädda världen från växthusef-fekten eller andra akut globala problem. Hur kan de som ligger i botten av samhället finna ekonomiska möjligheter när den ekologiska frågan bromsar den ekonomiska tillväxten (Campbell 1996: 299f)?

Campbell menar att detta problem även kan ses på en lokal nivå, där fattigare samhällen måste göra ett val mellan bevarandet av miljön el-ler ökad social hållbarhet, på grund av att dessa samhällen inte har ekonomin att försörja båda hållbarhetsaspekterna. På så sätt kan många samhällen även anse att det ekologiska beskyddandet är av en lyxvara

som inte är till för alla. På så sätt kan man inte bara se en social segre-gation i samhället, utan det kan även skapas en ekologisk segresegre-gation, där bevarandet av miljön är ojämnt fördelat (Campbell 1996: 299f). Trots att Scott Campbell gjort en tydlig triangelmodell som visar de olika hållbarhetsaspekterna och konflikterna mellan dem, måste man ha i åtanke att konflikterna inte ska tas svart på vitt. Alla tre konflikterna som uppstår har lika beroende av varandra för att kunna samarbeta, samti-digt som de emellanåt ha stora motsättningar gentemot varandra. För att komma till triangelns centrum, där man kan finna balans mellan de olika hållbarhetsaspekterna och på så sätt även nå en hållbar utveckling, gäller det för stadsplanerarna att arbeta med konflikterna på ett klokt sätt (Ibid: 300). Campbell ifrågasätter även om hållbar utveckling är ett an-vändbart koncept i en stadsplanerares arbete, då han menar att begrep-pet behövs bearbetas ytterligare. Det gäller att definiera vad hållbarhet är för något för att kunna arbeta med det och för att se om hållbar utveck-ling ens kan uppnås. Kan man öka en förståelse för vad hållbar utveckutveck-ling innebär, kan det vara ett användbart begrepp som kan visa hur nära håll-bar utveckling ett samhälle är, men också hur långt man har kvar. Arbetar vi för att göra begreppet tydligare, kommer föreställningen om det vara lättare att förstå, och vägen till den klarare (Campbell 1996: 301ff). Campbell har genom denna triangulära modell arbetat med samtliga framträdande aspekter av hållbar utveckling. Susan S. Fainstein å an-dra sidan, väljer att lägga en större vikt på det sociala perspektivet av hållbar utveckling, där hon genom boken The Just City valt att behandla begreppet rättvisa, mångfalt och demokrati i staden (Fainstein 2010: 5). Författaren menar att avindustrialisering och globalisering förändrat hur städer ser på den ekonomiska sektorn. Ledarna för dessa städer svarar genom hård konkurrens för privata investeringar, där det urbana styret har fokuserat på den ekonomiska tillväxten. Vi kan se detta ibland annat de offentliga rummen, som har rationaliserats efter deras potential för en ekonomisk tillväxt. Kapitalinvesteringar i en stad syftar till att stödja utvecklingsprojekt med ekonomisk vinning istället för att förbättra kval-itén på de redan befintliga bostadsområdena i periferin (Ibid: 1). Detta har även satt spår bland de offentliga kapitalplaceringarna, där de stat-liga systemen har satsat på investeringar av infrastruktur, subventioner,