För att operationssåret ska läka och risken för infektioner ska minska, är det viktigt att du följer de råd du får om hur du ska sköta såret. Det är också viktigt att du får behandling om du har ont, att du rör på dig och att du sover bra. Berätta för din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har ont, så att du kan få behandling och råd om egenvård.
Sårvård
Ofta täcks operationssåret av ett förband. Om såret fuktar igenom förbandet under det första dygnet kan förbandet förstärkas med en torr kompress. Om såret vätskar så att förbandet är helt genomblött bör det bytas. Det är viktigt att vara noga med hygienen när förbandet byts.
Något eller några dygn efter operationen går det bra att duscha på såret. Det gäller även om såret skulle vara infekterat. Undvik bad och bastu tills huden är hel. Du får information från vårdpersonalen om vad som gäller dig.
Stygnen eller agrafferna tas oftast bort 7–14 dagar efter operationen, om såret inte har sytts med stygn som löser upp sig själva. När du skrivs ut från sjukhuset kommer du att få besked om vad som gäller dig.
Sårinfektion
Det händer att operationssåret blir infekterat. En sårinfektion uppstår vanligtvis tidigast 3 dagar efter operationen. Tecken på infektion är feber, ökande smärta och växande svullnad och rodnad kring såret. Om det händer ska du kontakta
mottagningen där du blev opererad. Några millimeters rodnad kring sårkanter och stygn är normalt.
Ärr
När stygnen eller agrafferna tas bort eller stygnen har försvunnit av sig själva har huden läkt ihop så att den håller för påfrestningar, men det tar många månader innan ärret får sitt slutliga utseende. Ärr kan bli röda, hårda, upphöjda och klia, men med tiden bleknar de, sjunker ihop och blir mjuka. Massera gärna huden kring ärret så länge det är rött, så kommer ärret att synas mindre.
Skydda ärret mot sol under minst ett år så undviker du att få pigmentförändringar som inte försvinner. Ärret kan behöva tejpas en period. Du får information om vad som gäller för dig.
Det är normalt att ha sämre känsel kring ärret. Känseln kommer oftast tillbaka, men det kan ta flera månader.
Läs mer på 1177.se. Sök på Operationssår.
När ska jag kontakta vården?
• Om du har feber över 38 grader, frossa eller försämrat allmäntillstånd.
• Om du har en ökande smärta och en växande svullnad och rodnad kring såret.
Kontakta vården om du får feber över 38 grader, eftersom det kan vara tecken på infektion.
3. BEHANDLING Cytostatikabehandling
Cytostatikabehandling
Cytostatika är ett samlingsnamn för en typ av läkemedel som används för att behandla cancer.
Behandlingen kan ha olika syften; att bota sjukdomen, hindra återfall, förlänga livet och lindra symtom. Läkemedlen kallas ibland även för cellgifter eller kemoterapi. En del av läkemedlen förhindrar att cancercellerna blir fler. Andra läkemedel gör att cancercellerna förstör sig själva.
En cytostatikabehandling kan bestå av flera olika cytostatika. Cytostatika kan ges som enda behandling eller i kombination med andra behandlingar, till exempel före eller efter en operation.
Det ges ofta i så kallade kurer med vissa tidsintervall. Mängden cytostatika du får anpassas individuellt.
Så går det till
Cytostatika får du antingen direkt i blodet via dropp eller tar som tabletter eller kapslar.
Om du ska få cytostatika via dropp får du en infart i blodomloppet, till exempel subkutan venport eller PICC-line.
Tabletter och kapslar med cytostatika tar du själv hemma. De får inte delas eller krossas.
Använd sked eller engångshandskar när du tar i dem. Diska skeden, släng handskarna och tvätta händerna direkt efteråt. Tabletter och kapslar som du inte har använt ska du lämna tillbaka till ett apotek.
Biverkningar
Cytostatika påverkar även friska celler och du kan därför få biverkningar av behandlingen. Olika cytostatika ger olika biverkningar och olika personer reagerar olika. Det finns inget samband mellan biverkningar och behandlingens effekt. I läkemedelsbeskrivningen ser du vilka biverkningar din behandling kan ge. För att förebygga allergiska reaktioner kan du få kortison och antihistamin i samband med behandlingen.
Uppföljning av dina blodvärden
Cytostatikabehandlingen kan göra att blodvärdena försämras. Du får därför lämna blodprov före, under och efter en kur. Om något av provsvaren är avvikande kontaktas du för att man ska kunna planera din fortsatta behandling. Om du inte hör något genomför du din behandling som planerat och fortsätter att lämna blodprover enligt remissen.
Hantera kroppsvätskor säkert
Kroppen gör sig av med resterna av cytostatikan via olika kroppsvätskor, till exempel urin, svett och sädesvätska. Mängden cytostatika i kroppsvätskorna är störst direkt efter en kur. Olika läkemedel tar olika lång tid att få ur kroppen, men följande rekommendationer gäller generellt:
Var försiktig med dina kroppsvätskor under pågående behandling och de 5 första dygnen efter avslutad behandling:
• Torka upp spill av kroppsvätskor med engångsmaterial. Lägg avfallet i en plastpåse, knyt ihop den och släng direkt i soporna. Tvätta ytan med rengöringsmedel och vatten.
• Om någon annan hanterar dina kroppsvätskor ska hen alltid använda engångshandskar.
• Om du svettas så att kläder och lakan blir blöta bör du duscha och byta kläder och sängkläder.
• Tvätta tyger som fått spill av kroppsvätskor på sig direkt om det går, helst skilt från annan tvätt. Använd vanligt tvättmedel. Om det inte går att tvätta direkt, kan du lägga tvätten i blöt eller förvara den i en sluten plastpåse så länge.
• Sitt ner på toaletten för att undvika att stänka urin. Fäll ner locket innan du spolar, och spola två gånger. Om du använder mulltoalett, utedass eller torrtoalett, strö kalk eller toalettströ efter besöket.
• Lägg inkontinensskydd, blöjor och stomipåsar i en plastpåse och släng direkt i soporna.
• Knyt ihop kateterpåsar utan att tömma dem. Lägg dem i en plastpåse och släng direkt i soporna.
Cytostatika utsöndras även via sädesvätska. Använd därför kondom vid sex inom 24 timmar efter behandlingen för att skydda din partner. Kondom ger också ett bra skydd mot infektioner.
Du ska inte amma under pågående behandling och 3 månader efteråt.
Graviditet
Det är viktigt att du inte blir gravid eller gör någon gravid under behandlingen, eftersom läkemedlen kan påverka fostret. Cytostatika kan påverka fostret upp till 6 månader efter avslutad behandling. Använd därför säkra preventivmedel. Ibland behövs dubbelt skydd, eftersom biverkningar som diarré eller direkt påverkan av cancerläkemedlet kan göra att p-piller inte räcker som ensamt skydd.
Andra läkemedel, naturläkemedel, kosttillskott och kost
Oftast går det bra att ta dina vanliga läkemedel under cytostatikabehandlingen, men du kan behöva göra uppehåll eller ändra dosen. Du och din läkare går igenom dina läkemedel innan behandlingen startar. Det är viktigt att du även berättar om du tar naturläkemedel,
hälsokostpreparat eller vitaminer. Effekten av vissa cytostatika kan påverkas av vissa livsmedel och preparat, till exempel grapefrukt, grapefruktjuice, johannesört och granatäpplen.
Tandläkarbesök
Det brukar vara okej att gå till tandläkaren för en vanlig kontroll under cytostatikabehandlingen, men prata med din läkare innan du går igenom större ingrepp som att göra en rotfyllning eller dra ut en tand. Undvik även att träffa en tandhygienist när du är som mest infektionskänslig, det vill säga under en kur och 1–2 veckor efteråt. Prata med din läkare innan du går till tandläkaren och informera din tandläkare om att du behandlas med cytostatika.
Övrigt att tänka på
• Fråga din läkare om det är lämpligt att du vaccinerar dig före eller under din behandling.
• Behandlingen är inget hinder för att få massage, men din sjukdom kan vara det. Prata med din läkare. Beröring och taktil massage går alltid bra.
Läs mer på 1177.se. Sök på Cytostatikabehandling och Att lämna blodprov.