Det kan kännas svårt att veta hur man ska berätta för barn om vad som händer när en förälder eller annan närstående är sjuk. Du kan få stöd av psykolog eller kurator om du tycker att det känns svårt. Barn märker att något inte är som det brukar vara och om de inte får tydlig information kan fantasin ta över. De egna fantasierna är ofta värre än verkligheten. Genom att prata om din sjukdom och det som händer blir barnen delaktiga och kan förstå varför det inte är som vanligt. Det visar också att du litar på barnet och barnet känner sig tryggt och får en stärkt självkänsla.
Råd för att prata med barn
• Inled gärna samtalet med att fråga vad barnet redan vet om det som har hänt.
• För ett litet barn kan det räcka att du berättar att du är sjuk och ska få behandling.
• Berätta att cancer inte smittar och att det inte är barnets fel att du är sjuk.
• Berätta lite i taget och se till att barnet har förstått genom att fråga. Berätta om något ändras.
• Vänta in barnets frågor och svara på det du kan. Om du inte vet, säg det.
• Svara ärligt på barnens frågor. Barn frågar om sådant som de klarar av att få veta.
• Undvik symbolspråk. Använd ”att dö” istället för ”somna in” eller ”gå bort”. Barnen kan annars bli rädda när de ska sova eller om någon ska gå bort.
• Prata om hur vardagen kommer att bli framöver, vem som ska skjutsa till träningar till exempel. Förklara att mycket fortfarande kommer att vara som vanligt.
• Prata om dina känslor och bekräfta barnets känslor. Fråga barnen hur de känner och hjälp dem gärna sätta ord på känslorna.
• Var uppmärksam på om barnet vill prata om något annat. Ta då en paus och fortsätt senare.
Barnet reagerar kanske inte som du förväntar dig. En del barn kan verka oberörda till en början och behöver tid för att förstå. Särskilt mindre barn kan ha svårt att förstå allvaret. Kanske vågar barnet inte visa sina känslor eller så är barnet ledsen en stund för att sedan återgå till lek. Barn går lättare in och ut ur känslorna.
Råd för att stötta barn
• Se till att du som vuxen får stöd för att må så bra som möjligt. Skaffa gärna någon att prata med om det som känns svårt och hjälp med till exempel städning och handling.
• Se till att barnet får stöd genom att få träffa en annan stödjande vuxen utöver föräldrarna eller andra barn i en liknande situation. Kontakta de stödorganisationer som finns.
• Behåll rutiner hemma och med skola och fritidsintressen i den mån det går. Gör det möjligt för barnet att leka med kompisar.
• Avlasta barnet från ansvar och låt barnet vara barn. Undvik att föra över din egen oro för behandlingar, ekonomi och vuxenproblem på barnet.
• Försök att fira födelsedagar och andra händelser, även om det är svårt med tid och ork.
• Låt ditt barn följa med till sjukhuset.
• Prata med förskola, skola och fritids om att du är sjuk.
Läs mer på cancerfonden.se. Sök på Prata med barn om cancer.
Läs mer på 1177.se. Sök på Att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk
Läs mer om att stötta barn i olika åldrar på naracancer.se. Sök på Stötta unga närstående.
4. REHABILITERING OCH EGENVÅRD Egenvård vid biverkningar och symtom
Blodpropp
Att ha och behandlas för en tumör eller cancer kan leda till en ökad risk för blodproppar. Flera faktorer påverkar risken:
• Tumören i sig
• Ökat stillasittande
• Efter en operation
• Centrala infarter såsom PICC-line eller venport
• Cytostatikabehandling eller målriktad behandling
• Höga doser kortison Olika typer av blodproppar Blodpropp i armen – trombos
Blodproppar kan uppstå i armen och kallas då trombos. Tecken på blodpropp kan vara att armen, och ibland halsen, blir öm, svullen, varm och röd.
Blodpropp i benet – djup ventrombos
Blodproppar uppstår oftast i benet och kallas då djup ventrombos, DVT. Tecken på blodpropp kan vara att benet blir ömt, svullet, varmt och rött.
Blodpropp i lungan – lungemboli
Blodproppar kan vandra i kroppen via blodomloppet, och om de kommer till lungorna kallas det lungemboli. Blodproppar i lungorna kan i enstaka fall vara livshotande och måste därför alltid behandlas så fort som möjligt. Tecken på blodpropp kan vara andnöd, hosta, håll i sidan som gör ont när du andas in, plötslig smärta i bröstet eller ryggen, trötthet, dålig ork och feber.
En blodpropp kan i sällsynta fall också uppstå på andra ställen i kroppen.
Råd för att minska risken för blodproppar Du kan minska risken för blodproppar.
• Rör på dig regelbundet utifrån din förmåga och undvik att sitta stilla länge.
• Om du är sängliggande kan du trampa med fötterna och röra benen regelbundet.
• Du kan bli rekommenderad att använda stödstrumpor eller få blodförtunnande läkemedel.
• Om du är rökare bör du sluta röka.
När ska jag kontakta vården?
• Om armar eller ben plötsligt svullnar eller blir röda och varma.
• Om du får svårt att andas även när du anstränger dig lätt.
Trampa med fötterna om du är mycket sängliggande
Blödningsrisk
Blodplättarna gör så att blodet kan levra sig och att sår kan läka. Vid viss läkemedelsbehandling kan blodplättarna minska i antal, vilket leder till att du lättare kan få blåmärken och blödningar.
Du kan till exempel lättare få näsblod och blödningar i tandköttet och från små sår. Informera om att du behandlas med cancerläkemedel när du söker vård eller går till tandläkaren.
Råd vid ökad blödningsrisk
• Vad noga med munhygienen och använd en mjuk tandborste när du borstar tänderna.
• Om du har svårt att borsta tänderna noggrant, använd munvatten med fluor som komplement.
• Var försiktig när du använder tandtråd och tandpetare.
• Var försiktig när du snyter dig.
• Vid näsblod kan du stoppa blödningen genom att klämma runt näsans mjuka delar i 10 minuter.
• Vissa värktabletter innehåller ämnen som kan göra att du blöder mer. Rådgör med din läkare om du behöver ta värktabletter.
• Prata med din läkare om du tar naturläkemedel, eftersom de kan göra att du blöder mer.
Exempel på sådana är omega 3, fiskoljor, linfrön och linolja, jättenattljusolja, vitamin E, hajbroskpreparat och melatonin.
Läs mer på 1177.se. Sök på Blödningar.
När ska jag kontakta vården?
• Om blödningen inte går över.
• Om du blöder väldigt mycket.
Kläm på näsans mjuka delar i 10 minuter för att stoppa blödningen
4. REHABILITERING OCH EGENVÅRD Egenvård vid biverkningar och symtom
Diarré
Med diarré menas att du har avföring oftare än vanligt och att avföringen är lös. Du kan även få besvär som magsmärtor, blod i avföringen, gaser, feber med mera. Diarré är oftast inte farligt.
Det finns många möjliga orsaker till diarré. Den kan till exempel orsakas av något du har ätit, att du är förstoppad eller av vissa läkemedel och behandlingar.
Besvären kan lindras med hjälp av egenvård och ibland behandling med läkemedel. Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare för att få råd.
Råd vid diarré
• Drick några glas fler än vanligt per dag.
• Drick mindre kaffe.
• Var noga med att du får i dig salter. Använd vätskeersättning om du har upprepade diarréer, för att ersätta förlorade salter. Det finns att köpa receptfritt på apoteket.
• Om du har långvarig diarré kan tarmen få svårt att bryta ner laktos (mjölksocker). Prova då att äta laktosfria mjölkprodukter.
• Ät långsamt och tugga maten väl så att maten är bearbetad när den når mag- och tarmkanalen.
• Ät mindre av svårsmälta livsmedel, till exempel baljväxter, fruktskal, frukthinnor och hela korn och frön. Välj i stället kokta grönsaker, skalad frukt eller fruktmos.
• Undvik fet och starkt kryddad.
• Undvik produkter som innehåller sötningsmedel, till exempel sockerfria tuggummin.
• Vitt ris och mat gjord på vitt mjöl, som pasta och ljust bröd, kan motverka diarré.
• Om du besväras av sveda eller smärta i ändtarmen kan du
─ använda mjukt toalettpapper eller duscha i stället för att torka med papper efter toalettbesök.
─ klapptorka dig efter duschen i stället för att gnida.
─ smörja dig regelbundet runt ändtarmsöppningen med en fet kräm eller salva.
• Det finns läkemedel för att stoppa diarrén tillfälligt, till exempel inför en flygresa. Prata med din läkare innan du tar ett sådant läkemedel.
När ska jag kontakta vården?
• Om du har fler än fyra diarréer per dygn.
• Om du har blodiga diarréer.
• Om du har mörk och illaluktande diarré.
• Om du har diarré och samtidigt feber eller frossa.
• Om du har diarré och samtidigt har smärta i magen.
Vid vissa behandlingar får du särskilda instruktioner om när du behöver höra av dig till vården.
Förstoppning
Hur ofta man har avföring är individuellt. En del har avföring ett par gånger i veckan, andra flera gånger per dag. Med förstoppning eller obstipation menas att du har svårt att tömma tarmen trots att du vill och att avföringen är hård och trög. Du kan även ha ont, och ibland börja blöda i ändtarmsöppningen när du tömmer tarmen. Det kan också kännas som om tarmen inte tömmer sig ordentligt fast du försöker. Du kan få lös avföring, ont i magen och magen kan kännas utspänd. Du kan också må illa och tappa aptiten.
Det kan finnas flera orsaker till förstoppning. Den kan till exempel orsakas av något du har ätit, din sjukdom eller behandlingen. Kanske gör din sjukdom att du sitter mer stilla, får ändrade matvanor och får i dig mindre vätska, vilket kan bidra till förstoppning. Vissa cancersjukdomar och behandlingar påverkar tarmarna så att de inte fungerar som vanligt och gör att du lättare blir förstoppad. Även vissa läkemedel kan orsaka förstoppning. Exempel på sådana är morfin, läkemedel mot illamående och vissa blodtryckssänkande läkemedel.
Råd för att undvika och lindra förstoppning
• Ät gärna fiberrik mat. Exempel på livsmedel som innehåller fibrer:
─ Grönsaker, till exempel morötter, broccoli, blomkål, bönor och ärtor.
─ Frukt, till exempel kiwi och päron.
─ Torkad frukt, till exempel katrinplommon, fikon och aprikoser.
─ Fullkornsprodukter, till exempel fullkornspasta, grovt bröd och grova gryner som havre och vetekli.
• Drick några glas fler än vanligt per dag.
• Ät mindre av vitt ris och mat med mycket vitt mjöl, som pasta och ljust bröd.
• Rör på dig varje dag. Motion och rörelse hjälper tarmarna att arbeta.
• Hur du sitter på toaletten är viktigt. Prova att höja fötterna genom att använda en pall.
Om besvären inte minskar finns det läkemedel som kan hjälpa.
Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare för att få råd.
Läs mer på 1177.se. Sök på Förstoppning.
När ska jag kontakta vården?
• Om besvären inte går över trots att du har följt råden.
• Om du går ner i vikt.
• Om du har blod i avföringen.
• Om du har mycket ont i magen.
Sitt med fötterna upphöjt på toaletten för att underlätta tömning av tarmen