Att stärka Kristianstad och Hässleholm som tillväxtmotor är målet. Men det är inte givet vad detta egentligen betyder och inte heller hur vi ska gå tillväga. Samtidigt har den politiska ledningen varit tydlig med vikten av att nå fram till något konkret. En viktig grund är att skapa ett mer bestående samarbete.
Redan från starten formulerades därför vad vi kallar ”effektmål” för arbetet:
•
Skapa en funktionell arbetsmarknadsregion i hela Skåne•
Öka attraktionskraften•
Stärka innovationskraften Dessa ska i sin tur leda till:•
Sysselsättningstillväxt•
Högre utbildningsnivå•
Befolkningstillväxt•
Ökat bostadsbyggandeEffektmålen är ett sätt att konkretisera målbilden och sätta den i ett sammanhang, men målen har inte kvantifierats utan hållits breda. Med hjälp av en processledare anordnas tre så kallade rådslag med både politiker och tjänstmän från de deltagande parterna. Fokus i respektive rådslag är vid varje tillfälle ett av de tre effektmålen och syftet är att hitta områden för kommunerna som vi tillsammans kan arbeta vidare med. Detta görs genom att deltagarna träffas i halvdagsittningar och arbetar med att tolka målen i ett ”Kristianstad-Hässleholmperspektiv” och utifrån detta diskutera fram projektidéer. Hitintills har två rådslag genomförts och ett tredje väntar till våren.
Jag upplever att valet att arbeta utan mer konkreta mål har varit ett bra sätt att inte på förhand fastställa vad processen ska resultera i och det har gjort det möjligt att tänka på nya sätt. Det har dock även sina svårigheter och det kan kännas som om arbetet är svårt att få grepp om med en målbild som saknar mätbara mål. För att få tydligare ramar för arbetet har det därför beslutats att på prov hitta indikatorer till effektmålen för att se om det kan hjälpa processen framåt. Exempel på möjliga indikatorer är att ”nettopendling till och från Kristianstads och Hässleholms städer ska vara noll, men med ett fördubblat antal resenärer”, att ”arbetspendlingen ska vara jämnt fördelad över hela regionen från målpunkterna Blekinge, Småland, Lund-Malmö, Helsingborg och sydöstra Skåne”, att ”omsättning i besöksnäring ska fördubblas” och att ”branschmixen ska vara enligt genomsnittet för ”större städer.”
Indikatorerna är ett sätt att resonera kring vad de övergripande målen betyder. Har alla i arbetsgruppen samma bild av vad det innebär och kan få för effekter att till exempel öka attraktiviteten? Det är en spännande balansgång mellan att våga lita på processen och låta utformningen av arbetet ta tid och samtidigt hitta en gemensam målbild som alla känner sig hemma i och kan äga tillsammans. Det täta samarbetet mellan de deltagande parterna är både givande och utmanande. Något som märkts tydligt under det dryga år som arbetet pågått är svårigheten att hitta resurser och tid att träffas. Eftersom det är avgörande att samarbetet mellan kommunerna kommer att bära även efter projektets slut, är det viktigt att det är de som driver processen framåt. Att följa upp, bemanna brett och ha ett engagemang från flera olika verksamheter är dock en utmaning som både kommunerna, Region Skåne och Trafikverket står inför. Men det är helt avgörande för att vi gemensamt ska äga målbilden om Kristianstad och Hässleholm som tillväxtmotor. För att öka känslan av delaktighet och ägarskap har det under arbetets gång
gjorts indelningar i mindre arbetsgrupper utifrån de tre rådslag som ska genomföras. Förhoppningsvis leder denna nya indelning också till att vi deltagare i arbetsgruppen lättare hittar våra roller och att arbetsinsatserna fördelas mer jämt mellan oss.
Summering
En av utgångspunkterna i arbetet med Den attraktiva regionen har varit att inte starta upp nya projekt, utan att lyfta in redan pågående och planerat arbete i den gemensamma ramen. Samarbetet med Kristianstad och Hässleholm kändes som ett självklart område att arbeta med, det är ett helt nödvändigt utvecklingsarbete för att stärka Skåne. Det är dock ännu inte helt tydligt hur det gemensamma ”paraplyet” Den attraktiva regionen har påverkat processen. En positiv effekt är att Trafikverket har involverats i såväl styrgrupp som arbetsgrupp, men jag menar att det fortfarande finns en utmaning i hur vi gemensamt kan förbättra arbetet. För att få ut ett mervärde och förändra syn- och arbetssätt på såväl en skånsk nivå som för de andra deltagande pilotprojekten och även för Trafikverket på nationell nivå, behöver alla vi som är engagerade i Den attraktiva regionen tillsammans hittar former så att vi kan dra nytta av
varandras arbete. Men det är en utmaning jag tillsammans med arbetsgruppen med spänning och tillförsikt arbetar vidare med!
Källor
Region Skåne (2014) Det öppna Skåne – Skånes regionala utvecklingsstrategi Region Skåne, Avdelningen för regional utveckling:
(2011) Flerkärnighet i Skåne
(2012) Hur stärker vi Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer? (2013) Strategier för det flerkärniga Skåne
Kristianstads kommun och Hässleholms kommun är två kommuner i nordöstra Skåne med drygt 80 000 respektive cirka 50 000 invånare varav 36 682 och 18 797 i tätorterna. Avståndet mellan tätorterna är ca 3 mil och Södra stambanan förbinder dem. Kommunerna är till ytan de två största kommunerna i Skåne och täcker cirka 1 600 kvadratmeter.
Kommunerna tillhör FA-region Kristianstad, vilket är en av Skånes två stora FA-regioner. Kristianstad och Hässleholm har identifierats som regionala kärnor i Skåne och de är de två största tätorterna i det nordöstra hörnet. Kristianstad har en högre befolkningstillväxt av de två, medan Hässleholm har en starkare sysselsättningstillväxt. Kommunerna står inför den gemensamma utmaningen att öka såväl befolknings- som sysselsättningstilväxten i denna del av Skåne. Tillsammans med kommunerna Osby, Bromölla, Hörby och Östra Göinge bildar Kristianstad och Hässleholm det delregionala samverkansorganet Skåne Nordost. Dessa sex kommuner har tillsammans knappt 185 000 invånare.
FAKT
ARUT