Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa abstrakt
Antal lästa artiklar
Valda artiklar till resultat, se bilaga 2. CINAHL Complete 2020-03-18 (MH ”Nurse Attitudes”) OR (MH ”Nursing Role”) OR ”Nurses Experience” AND (MH ”Home Health Care”) OR ”Home Care” AND (MH ”Palliative Care”) OR (MH ”Terminal Care”) OR ”End Of Life Care” 65 Peer Reviewed 2012–2020 Engelska 30 15 Kaup, J., Höög, L., & Carlsson, M. E. (2016)
Hemberg, J., & Bergdahl, E. (2019)
Tunnah, K., Jones, A., & Johnstone, R. (2012) Medline 2020-03-18 (MH ”Terminal Care”) OR (MH ”Palliative Care”) AND ”Nurse” AND ”Experience” AND ”Home” 74 2012–2020
Engelska 52 17 Danielsen, B. V., Sand, A. M., Rosland, J. H., & Førland, O. (2018) Staats, K., Tranvåg, O., & Grov, E. K. (2018)
CINAHL Complete
(MH ”Nurse Attitudes”) OR ”Nurses Experience” AND (MH ”Terminal Care”) Engelska E. K. (2017)
Alvariza, A., Mjörnberg, M., & Goliath, I. (2019) Medline 2020-03-18 ”Nurses Experiences” AND ”Home Health Service” OR ”Home Health Care” OR ”Home” AND (MH ”Palliative Care”) OR (MH ”Terminal Care”) OR (MH ”Terminally ill”) 10 2012–2020
Engelska 5 4 Karlsson, M., Karlsson, C., Barbosa da Silva, A., Berggren, I., & Söderlund, M. (2013)
De Witt Jansen, B., Brazil, K., Passmore, P., Buchanan, H., Maxwell, D., McIlfactrick, S. J., Morgan, S. M., Watson, M., & Parsons, C. (2017) PubMed 2020-03-18 (MH ”Nurses”) AND ”Experience” OR ”Perspective” AND (MH ”Palliative Care”) AND (MH ”Home Care Services”) 43 2012–2020 Engelska
25 13 Rydé, K., & Hjelm, K. (2016)
Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod
(Urval och datainsamling, analys) Resultat Alvariza, A., Mjörnberg, M., & Goliath, I. Palliative care nurses’ strategies when working in private homes - A photo- elicitation study. 2019 Sverige Journal of Clinical Nursing
Syftet var att utforska sjuksköterskans
arbetsupplevelser av att vårda patienter vid livet slutskede i deras hem.
Metod: Kvalitativ Urval: 10 sjuksköterskor Datainsamling: Intervjuer och
31 fotografier
Analys: Ett tolkande
beskrivningssätt inspirerat av Thorne
Sjuksköterskorna ansåg att hemmiljö kunde
vara ett användbart hjälpmedel för att få en
djupare förståelse för patienten och närståendes kunskap, intressen och livshistoria. Det kunde med fördel användas som ett hjälpmedel i relationsskapandet. Det framgick att
sjuksköterskorna behövde delge stöd och visa
förståelse för patienten och närstående samt öka
deras delaktighet i omvårdnaden. Att vårda
patienter i hemmet kunde ibland vara svårt då
medicinsk utrustning påverkade hemkänslan och patientens identitet negativt. Även tidsbrist kunde påverka patientens vård. Som resultat uttryckte sjuksköterskorna stort missnöje och
frustration. Vikten av att planera sin tid och
ägna sin fulla närvaro till patienten när dom befann sig i patientens hem, var av stor
betydelse. Bilfärden mellan patienternas hem var en betydelsefull faktor för att
sjuksköterskorna skulle få tid till reflektion och återhämtning vid svåra situationer, vilket många sjuksköterskor upplevde som ett privilegium i hemsjukvården. Danielsen, B. V., Sand, A. M., Rosland, J. H., & Førland, O. Experiences and challenges of home care nurses and general practitioners 2018 Norge BMC Palliative Care
Syftet var att genom sjuksköterskor och
allmänläkares erfarenhet, få en ökad insikt om de villkor som underlättar eller försvårar vård i hemmet för patienter med
Metod: Kvalitativ Urval: 7 sjuksköterskor, 4 undersköterskor och 8 allmänläkare Datainsamling: Fokusgrupper med en semi-strukturerad intervjuguide
Att skapa en nära och ett tillförlitligt samarbete
samt relation med patienten och närstående var
viktigt för en god palliativ vård. Det var viktigt att vara tillgänglig samtidigt som ett tidigt relationsskapande med patienten och närstående var avgörande för att skapa trygghet och tillit. Det var också viktigt att visa empati och lyssna
based palliative care – a qualitative study.
livslängd. och kommunikationen mellan sjuksköterskan
och läkaren var av stor betydelse för patientens
omvårdnad samt för att undvika
sjukhusinläggningar. Samarbetet med andra
yrkesprofessioner var också viktigt för
sjuksköterskornas välmående, engagemang i sitt arbete samt möjligheten att utbyta kunskap sinsemellan. Sjuksköterskorna upplevde både
positivt och negativt samarbete med läkarna när
det handlade om bedömningar, rådgivning och tillgänglighet. Kunskapen och överlämning från
sjukhus till den hembaserade palliativa vården
var oftast otillräcklig. Många sjuksköterskor betonade vikten av att besitta rätt erfarenhet
och kompetens, då omhändertagandet av döende
patienter ofta kunde vara svårt. De Witt Jansen, B., Brazil, K., Passmore, P., Buchanan, H., Maxwell, D., McIlfactrick, S. J., Morgan, S. M., Watson, M., & Parsons, C. Nurses' experiences of pain management for people with advanced dementia approaching the end of life: a qualitative study. 2017 England Journal of Clinical Nursing
Syftet var att utforska hospice- akut- och hemsjukvårds sjuksköterskornas upplevelser av smärtbehandling för personer med avancerad demens i livets slutskede.
Metod: Kvalitativ Urval: 24 sjuksköterskor Datainsamling: Semi-
strukturerade intervjuer
Analys: Tematisk analys
Sjuksköterskorna belyste ett gott samarbete, en god kommunikation och delad kunskap som betydelsefullt inom palliativ vård. Drygt hälften
av sjuksköterskorna ansåg samarbetet med
läkarna som positiv då dom ofta fick snabb
återkoppling av läkemedelsordinationer, värdesatte sjuksköterskornas insatser, lita på deras omdöme samt att dom gjorde patientbesök när patientens hälsotillstånd ändrades. Dock ansåg andra andelen att läkarna var motvilliga att göra patientbedömningar, försenade recept, felaktig farmakologisk behandling och ignorerade när sjuksköterskorna behövde råd. Regelbunden uppföljning, god kommunikation och rådgivning var därför viktigt. Vikten av att besitta rätt kunskap och färdigheter var avgörande för att känna sig trygg i sin
arbetsroll, särskilt vid vård av patienter med
demenssjukdom. Dock upplevde vissa sjuksköterskor otillräcklig kompetens vid
osäkerhet. Hemberg, J., &
Bergdahl, E. Cocreation as a Caring Phenomenon: Nurses’ Experiences in Palliative Home Care. 2019 Finland
Holistic Nursing Practice
Syftet var att utifrån ett vårdande vetenskapligt perspektiv utforska hur samskapande kan upplevas av sjuksköterskor som arbetar i palliativ hemsjukvård
Metod: Kvalitativ Urval: 12 sjuksköterskor Datainsamling: Intervjuer Analys: Hermeneutisk metod
inspirerad av Gadamer och tematisk analys
Sjuksköterskorna ansåg samskapande och att vara djupt involverad i patienten som viktigt. Det var även viktigt att vara närvarande för patientens behov och känslor. Genom att vara tillgänglig, delge fysiskt och känslomässigt stöd samt öka delaktigheten kunde patienten få möjligheten att påverka vården, vilket skapade
förtroende för sjuksköterskan. Vikten av att uppfylla patientens önskningar, behov och
bevara deras hopp identifierades. När
önskningarna var för stora för att verkställa var det viktigt att vara ärlig och delge en realistisk syn utan att kränka patienten. Sjuksköterskorna uttryckte stor uppskattning över att kunna göra skillnad för patienten och närstående och över bekräftelsen från familjerna. Det var också
betydelsefullt att stödja och finnas tillgänglig för
närståendes känslor och osäkerhet. Jahr Svendsen, S., Landmark, B. Th., & Grov, E. K. Dying patients in nursing homes: nurses provide ”more of everything” and are ”left to deal with everything on their own”. 2017 Norge Nursing Ethics
Syftet med studien var att utforska sjuksköterskornas upplevelse av att vårda palliativt sjuka patienter på sjukhem.
Metod: Kvalitativ Urval: 12 sjuksköterskor Datainsamling:
Fokusgruppsintervjuer
Analys: Hermeneutisk metod
inspirerad av Gadamer
Att få patienten och närstående att bli mer
delaktiga och att skapa en god relation var
viktigt. Tacksamheten och bekräftelsen från familjerna var av stor betydelse eftersom dom kände att deras arbete var viktigt. Närståendes delaktighet i vården var viktigt för att dom inte skulle kännas sig bortglömda. Sjuksköterskorna beskrev att det kunde vara känslomässigt
engagerande och utmanande att vårda döende
patienter samtidigt som de ansåg att det var ett
privilegium att ta hand om patienten i slutet av
livet. Dom var dock tvungna att kämpa med
sina egna känslor och samvete. Det kunde ofta
vara en belastning att vara personligt engagerad i dom döende patienterna. Vissa sjuksköterskor
medans vissa inte hade samma svårigheter. Stor
frustration kunde uppstå orsakat av
organisatoriska faktorer utanför deras kontroll, vilket ställde stora krav och stort ansvar på sjuksköterskan att fatta beslut på egen hand. Komplexiteten i att tillhandahålla vård och behandling för döende patienter på sjukhem krävde specifik kunskap och särskilda
färdigheter. Vilket sjuksköterskorna belyste
som en viktig del i arbetet. Karlsson, M.,
Karlsson, C., Barbosa da Silva, A., Berggren, I., & Söderlund, M. Community nurses' experiences of ethical problems in end-of-life care in the patient's own home. 2013 Sverige Scandinavian Journal of Caring Sciences
Syftet var att få en djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelser av etiska problem vid vård i livets slutskede i patientens egna hem.
Metod: Kvalitativ Urval: 10 sjuksköterskor Datainsamling: Intervjuer Analys: Hermeneutisk metod
inspirerad av Gadamer
Stora brister i samarbetet mellan kollegor och
anhöriga identifierades. Oenigheterna mellan
kollegorna eller närstående skapade etiska problem och kvaliteten på omvårdnaden försämrades. Patienterna fick då inte densamma vårdkvalitén som dom behövde. Obekväma
känslor uppkom när patientens autonomi,
integritet och värdighet hotades orsakat av
konflikter mellan kollegorna, närstående eller
när patientens önskan av att dö i hemmet negligerades. Det var då viktigt att vara tillgänglig, bekräfta och respektera patienten och närståendes känslor. Sjuksköterskorna
kände sig ofta otillräckliga och var ständigt
tvungna att prioritera sitt arbete. Obekväma
känslor kunde uppkomma när sjuksköterskorna
inte fick tillräckligt med stöd och återkoppling från läkare och sjukvårdspersonal. Läkarna var ofta otillgängliga, gav inget stöd eller var motvilliga att göra patientbedömningar. Ibland kunde även sjukhusen vara svåra att samarbeta med eftersom läkarna ofta var otillgängliga vid rådgivning och information om patienten.
& Carlsson, M. E. Dying Patients at Midlife: Experiences of Nurses in Specialized Palliative Home Care. Sverige
Journal of Hospice & Palliative Nursing
belysa sjuksköterskans upplevelse av att ta hand om medelålders patienter i palliativ hemsjukvård och beskriva hanteringsstrategier. Urval: 14 sjuksköterskor Datainsamling: Semi- strukturerade intervjuer Analys: Systematisk textkondensering
arbetet att relationen med familjen var positiv. Att göra skillnad för familjemedlemmarna stärkte dom i deras arbete och bekräftelsen av att utföra ett gott arbete var viktigt. De upplevde också stor glädje över att bli involverade i familjens liv. Svårigheter att samarbeta med närstående kunde dock förekomma. Frustration uppstod när sjuksköterskorna inte kunde
samarbeta med patienten eller närstående och
vården kunde inte utföras i enlighet med den palliativa vårdstrategin. Psykologisk stress var vanligt förekommande då det var svårt att upprätthålla ett professionellt arbete. Det kunde orsaka stressrelaterade symptom.
Sjuksköterskorna beskrev strategier för att
hantera och klara av stress i arbetet som
viktigt. Genom kunskap, fysisk aktivitet, familj, vänner samt en god kommunikation med arbetskollegorna underlättade hanteringen av stress.
Rydé, K., & Hjelm,
K. How to support patients who are crying in palliative home care: an interview study from the nurses´ perspective 2016 Sverige
Primary Health Care Research &
Development
Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att stödja gråtande palliativa patienter i hemsjukvården. Metod: Kvalitativ Urval: 8 sjuksköterskor Datainsamling: Semi- strukturerade intervjuer Analys: Kvalitativ innehållsanalys
Det var viktigt att skapa en god och tillitsfull
relation till patienten och närstående.
Sjuksköterskorna ansåg att bekräfta, vara fullt
närvarande, respektera och lyssna på patientens känslor som viktig vid bemötandet
och relationsskapandet. För att visa full närvaro i mötet med patienten var det viktigt att skapa en ostörd miljö. Det var också viktigt att stödja
patienterna till att våga uttrycka sina känslor.
Stödet kunde ges genom fysisk kontakt och genom att lyssna, visa empati samt genuint intresse för patientens känslor. Vikten av att
förstå balansen mellan närhet och fysisk
kontakt var framträdande. Det handlade mer om att finnas tillhands och erbjuda sällskap snarare än fysisk kontakt, eftersom den fysiska
Sjuksköterskorna belyste vikten av att delge
information, att inte ge falska förhoppningar
och att inte skada patientens känslor. Staats, K.,
Tranvåg, O., & Grov, E. K. Home-Care Nurse´s experience with medication kit in palliative care 2018 Norge
Journal of Hospice & Palliative Nursing
Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hemsjuksköterskans upplevelse med den norska versionen av
läkemedelspaketet, som ett verktyg för symtomhantering för terminalt sjuka patienter.
Metod: Kvalitativ Urval: 18 sjuksköterskor Datainsamling:
Gruppintervjuer och individuella intervjuer
Analys: Hermeneutisk metod
Det framgick att sjuksköterskorna delade åsikten att bra och kontinuerligt samarbete med
läkaren och andra kollegor var viktigt. Men det
fanns stora variationer i samarbete. Många av sjuksköterskorna tycktes uppleva läkaren som
en nyckelperson när de samarbetade och
önskade att läkaren var mer lättillgänglig utöver arbetstiden också. Vikten av att få tid till
reflektion med kollegorna var av stor betydelse
och att få tillgång till återkoppling och
uppföljning var efterfrågat. Detta för att många
sjuksköterskor ofta arbetade självständigt och hade det största ansvaret för att bedöma patientens hälsotillstånd och administrera läkemedel. Sjuksköterskorna upplevde att
samarbetet med läkaren var bra då dom fick
snabb återkoppling och kunde lätt kommunicera sinsemellan. Sjuksköterskorna ansåg sig vara i
stort behov av regelbunden uppföljning,
mentorskap samt utökad kunskap inom farmakologi. Detta för att känna sig tryggare. Tunnah, K., Jones,
A., & Johnstone, R. Stress in hospice at home nurses: a qualitative study of their experiences of their work and wellbeing. 2012 England International Journal of Palliative Nursing
Syftet var att undersöka hemsjukvård hos hemsjukvårdsjuksköterskors erfarenhet när det tillhandahåller palliativ vård för döende patienter. Metod: Kvalitativ Urval: 10 sjuksköterskor Datainsamling: Semi- strukturerade intervjuer
Analys: Grundad teori
inspirerad av Glaser och Strauss
Möjligheten att göra skillnad för patienter och
anhöriga ansågs som ett privilegium. Det var viktigt att patienten och närstående kände sig trygga i patientens sista dagar i livet. Dock kunde arbetet vara mentalt utmattande. Det var därför viktigt att hitta olika
hanteringsstrategier, för att undvika att ta med
arbetet hem. En av strategierna var genom fysisk aktivitet. Sjuksköterskorna identifierade också stöd från kollegor och från deras familjer
Det var dock inte alla sjuksköterskor som upplevde svårigheter att mentalt lämna arbetet. Sjuksköterskorna beskrev vikten av ett gott
samarbete med andra yrkesprofessioner. Detta
för att kunna ta del av varandras kunskaper, finna glädje och engagemang i arbetet.
Konflikter med kollegor utanför teamet i
kombination med kommunikationssvårigheter med läkare och distriktssjuksköterskor ansågs som en stor stressfaktor. Det resulterades i svårigheter att upprätthålla och utföra ett gott arbete.